Stångmärket #1 / 2012 PRIS 25 KR SKARGARDSSTIFTELSEN.SE BASTUBAD Bastur på våra områden SOS STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Möt verklighetens och filmens hjältar HITTA HAMNEN 10 favoriter för natten TEMA BÅTLIV KAPPSEGLAREN MANGE OLSSON SLUTER CIRKELN
Vi vill göra mer än vad vi har råd med Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar. Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer. Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser. Men vi vill göra mer än vi har råd med! Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård! Foto: Magnus Rietz Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: 244-9650. Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård. Mer information finns på: www.skargardsstiftelsen.se
#1/2012 Innehåll S kärgårdsstiftelsens ändamål är inte bara att 26/4 bevara skärgårdens naturvärden och värna vår vackra skärgård. Stiftelsen ska även främja friluftsliv, kultur, rekreation och skärgårdsturism, vi ska ge fler möjlighet att uppleva denna unika miljö. Vårt uppdrag ligger helt i linje med det arbete som nu startat med inriktning på att främja besöks näringen i Stockholms skärgård. Nio kommuner har tillsammans med Stockholms läns landsting, Läns styrelsen i Stockholms län och en rad skärgårdsaktörer, däribland Skärgårds stiftelsen gemensamt bestämt sig för att ta fram en förstudie som ska visa på förutsättningar, mål och möjligheter för att utveckla destinationen Stockholms skärgård. Många tar sig ut i skärgården under några korta sommarveckor, men här finns oändliga utmaningar för att öka besöken. Nya grupper skulle kunna besöka skärgården, att upptäcka nya årstider eller nya upplevelser kan också skapa fler besök. KOMMER NÄSTA NUMMER 8 Världskappseglaren Mange Olsson för stiftelsens del är detta en stor möjlighet. Vi äger och förvaltar många av de möjliga besöksmål som kan ingå i en turistsatsning. Öar som redan i dag väcker stort intresse och där det finns många möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Flera av stiftelsens besöksmål ligger på öar där vi inte behöver störa andra aktörer och där det finns goda förutsättningar att möta besökarnas önskan om en skärgårdsupplevelse. Men för att vara en riktigt intressant destination, i ett internationellt perspek tiv, behöver vi få möjlighet att investera i infrastruktur och höja standarden på våra anläggningar. Redan i år kommer vi, tack vare externa bidrag, kunna börja arbetet med förbättrad infrastruktur, men behoven är stora och vi letar nya vägar att satsa på bland annat vatten, avlopp och bryggor. samtidigt som vi har områden som kan ta emot mer besökare så måste vi också ta ansvar för att skydda andra områden. En viktig uppgift för stiftelsen är att värna en långsiktigt hållbar utveckling av skärgården som destination. Det gör att vi i större utsträckning måste försöka styra besöksströmmar och turister till platser och tidpunkter som gör det möjligt att ta ansvar för utvecklingen. Det är ingen omöjlighet att förena dessa ambitioner. Det handlar i stor utsträckning om kommunikation. Det är därför oerhört glädjande att det redan i dag finns ett stort intresse av att följa information från stiftelsen. Vårt nystartade digitala nyhetsbrev går, ett år efter start, ut till mer än 3000 prenu meranter. På Facebook är vi nu uppe i långt över 700 personer som gillar oss. Teknikens utveckling gör det möjligt att med enkla medel sprida information om frågor som intresserar människor. Skärgården är ett område som många vill veta mer om och man vill gärna se vad som händer i vår övärld. som vanligt kommer skärgårdsstiftelsen finnas på båtmässan för att visa upp vår breda verksamhet. Vi hoppas på att träffa många av våra vänner där och samtala om vår verksamhet och stiftelsens utmaningar. Vänmötet på mässan är den första i raden av många vänaktiviteter som vi erbjuder i år. Där presenterar vi vår unika vänbok. Men håll ögon och öron öppna för alla spännande besök vi erbjuder er vänner. Stiftelsen vill vara en god förebild och förlänger säsongen för vänaktiviteter i skärgården både på våren och hösten. 4 Bastubad 17 Knop och knep Lär dig förtöja en båt 18 SOS Stockholms skärgård Om Läkarbåten, ambulanshelikoptern och SSRS 20 Båtmiljö.se Båtägarens hjälp för bättre miljöval 22 Skärgårdsstiftelsens vänner Vänmöte och årets vänresor 24 Årkrönika 2011 Axplock från året som gått 27 Redo för besök Våra områden är rustade sommarsäsongen 28 Svenska Kryssarklubben Vill underlätta för båtägare 31 Tre nya medarbetare Nya spännande projekt sätts igång 33 Boktips För den spänningslystne och matglade 33 Smått och gott Notiser och insändare 12 Hitta hamnen Omslagsbilden är tagen på Gubben/Stora Nassa, foto Peter Nerström. Denna sida Oskar Kihlborg, Bosse Lind och Carina Lernhagen Matz. Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08 440 56 00, fax 08 440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08 440 56 00. Prenumerations pris 120: /år, lösnummer 25: /st. Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, Hantverkargatan 38, 112 21 Stockholm. Tel 070 713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G print, 100 g. Omslag 170 g, G print. Formgivning: Karin Romdahl. Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3
» Det ska vara fuktigt i en bastu. Då ser man hur svettpärlorna bildas på huden, värmen byggs upp gradvis och det är härligt att ösa på ordentligt innan man går ut för att svalka sig «Ingen skärgård utan bastu Över hela världen och i vitt skilda kulturer har människor i alla tider badat bastu. Så även i Stockholms skärgård. Skärgårdsstiftelsen erbjuder idag bastubad på åtta platser där besökare kan rena sig till kropp och själ. text Mats Wigardt foto Bosse Lind 4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
in sauna veritas. Eller översatt till svenska I bas tun råder sanningen. Så lyder Svenska Bastuaka demins högtidliga motto. Och visst är det så, att när man kliver in i bastuns mentala skyddsrum så klär man också av sig mycket onödig barlast. Visserligen uppfanns inte bastubadandet i Finland, men förankringen i norr är ändå stabil och av gammalt datum. Till exempel i Tornedalen där bastun var i det närmaste helig. Där föddes man, där blev man ren efter dagens arbete, där möttes man för att fatta viktiga beslut och där blev man frisk när man varit krasslig. När sedan livet tagit slut togs kroppen om hand i bastun innan den grävdes ner i jorden. Bastun var den fattiges apotek och bastu badandet ett sätt att umgås och en av livets sanna njutningar. Och njutning är det än idag, i såväl Tornedalen som i övriga landet. I bastun laddar man batterierna och låter tankarna virvla fritt. Där får man helt enkelt sinnesfrid. Men då måste man också bada på rätt sätt. Svenska bastuakademin, med säte i Kukkola forsen, ser därför som sin uppgift att vårda den genuina bastukulturen och uppmuntra det goda bastubadandet. Machobadandet i en torr och alldeles för het bastu är till exempel inte att rekommendera. Att tävla i bastubad är absolut inte god bastukultur. När det är svårt att andas, huden bränner och blodet spränger i tinningarna är man helt fel ute. Man ska inte behöva stålsätta sig för att hålla paniken i schack och rusa mot närmsta dörr. Istället bör man sätta sig en ganska sval bastu, helst utan att duscha först. Men stenarna ska vara heta och det är genom att skopa vatten på dessa som det långsamt blir allt varmare i rummet. Det är ångan från stenarna som skapar värmen i bastun. Det ska vara fuktigt i en bastu, slår Svante Spolander i Svenska Bastuakademin fast. Då ser man hur svettpärlorna bildas på huden, värmen byggs upp gradvis och det är härligt att ösa på ordentligt innan man går ut för att svalka sig. På skärgårdsstiftelsens om råden finns åtta bastur. Bokning och betalning fungerar lite olika, läs mer på nästa sida. Bilden på vänster sida är tagen på Ostholmen i Möjaskärgården, högst upp till höger är bastun på Lidö. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5
BÅTLIV NORRTÄLJE 2 1 Arholma Idö Lidö 3 Fejan På våra områden finns ett antal olika bastur. En del är öppna för allmänheten och bokas direkt vid bastun, där även ett bidrag kan ges för underhåll. På andra öar drivs bastun av någon av våra entreprenörer. Då bokar och betalar du hos dem. Var ute i god tid, våra bastur är väldigt populära! STOCKHOLM Långviksskär Riddersholm Häringe- Hammersta NYNÄSHAMN Järflotta Landsort Gålö Nåttarö Rånö/Ålö Gunnarstenarna Nås med reguljär båt Nås med egen båt eller båttaxi Grinda Rögrund Jungfruskär Stensholmen Hjälmö/ Lådna Gällnö Fjärdlång Huvudskär Salskären Själbottna Östra Lagnö Björnö Nämdö Uvön 8 Boskapsön L. Husarn Utö 6 Kålgårdsön Sandböte 4 5 En del bastur är uppvärmda elektriskt, andra är vedeldade. Då fi nns ved tillgänglig som du får hugga upp själv. Hälsingholmarna 7 Möjaskärgården Käringboda Biskopsön Vidinge Norrpada Röder Kallskär Särsö- Finnhamn Grönskär Gillöga Skarv Fredlarna Svenska Högarna lika viktigt när man badar bastu är att ha gott om tid. Stress och bastubad hör absolut inte ihop, oavsett vilken typ av bastu man föredrar. Klockor och mobil telefoner hör därför inte hemma i en bastu. Ett bastubad handlar om att bada, duscha, vila, gång på gång, gärna i flera timmar, ensam eller i gott sällskap. Numera finns det en bastu varhelst man kommer, på hotell, badhus, hemma i bostaden och i Stockholms skärgård. skärgårdsstiftelsen förfogar idag över åtta bastur runt om i skärgården som till en symbolisk summa hålls öppna för besökare. En del är vedeldade, andra värms upp med en elkamin. Alla är välbesökta och goda exempel på bastukultur även om läge, standard och storlek varierar. På Träskö Storö ligger till exempel bastun vid en naturhamn där det går att ankra upp precis utanför ingången. På Finnhamn och Fejan är det å andra sidan nära till både krog, vandrarhem och gästhamn. Vackraste läget och kanske mest väl besökt har den rustika bastun på Ost holmen i Möjaarkipelagen. Här ligger bastun på en kal klippa all deles invid vattnet och är omgiven av krumma skärgårdstallar. Från verandan är det bara några snabba kliv ner till badbryggan som skjuter ut från land. från bryggan kliver precis Veli Matti Savo från Helsingfors, men för tillfället bosatt i St Petersburg, ner i vattnet. Hans sällskap väntar på sin tur att svalka sig. Tillsammans seglar de regelbundet i den svenska skärgården. Att då kunna basta hör till en av många ljusglimtar med besöken i Sverige. Ett perfekt avbrott efter några dagar till sjöss, frustar han efter att ha klivit upp på bryggan igen. Nu väntar några kalla öl på verandaräcket. I en vik bakom några klippor bidar redan besättningen på nästa båt otåligt sin tid på att ta plats på laven. 6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
KRÖNIKA På Lidö kan du nästan sitta i badtunnan och doppa tårna i havet samtidigt. Ostholmen i Möjaskärgården. Svalkande bad på Finnhamn. Bastubad på Skärgårdsstiftelsens områden 1. ARHOLMA. Den välbesökta vedeldade bastun ligger i Österhamn på sydöstra sidan av Arholma. Tiderna bokar du själv direkt vid bastun, där även en liten låda finns för att lägga sitt bidrag till bastuns underhåll. Ved finns, men du får klyva den själv. Intill bastun finns en brant spång som går ner till en badbrygga. 2. LIDÖ. Bastu och badtunna ligger på öns södra sida intill Lidö Värdshus. Bokas och betalas hos värdshuset, 0176-404 99. Bad tunnan är vedeldad och tar tid att värma upp, så boka några timmar i förväg. 3. FEJAN. På Fejan hittar du den vedeldade bastun precis vid vattnet, norr om vandrarhemmet. Tidsbokning och betalning sker i vandrarhemmets reception, tel 0176-430 31. 4. FINNHAMN. Vid Idholmsviken i norr finns en bastu som rymmer ca 15 personer. Den bokas och betalas genom vandrarhemmet, 08-542 462 12. 5. TRÄSKÖ-STORÖ. I naturhamnen vid Träsköfladen, på västra sidan av Träskö-Storö finns två populära bastur som är öppna för allmänheten 1/5-31/10. Dessa bokas på plats vid bastun, där du även kan lägga ditt bidrag till underhåll. 6. GRINDA. Bastu finns vid vandrar hemmet på södra Grinda och vid Källviken på östra sidan av Grinda, boka på Grinda Wärdshus, 08-542 49 491. Under reparation, klar till sommaren. 7. OSTHOLMEN är en del av Möjaskärgården. Bastun som ligger på klipporna på Ostholmens östra sida, söder om Hemholmen, är öppen för allmän heten mellan den 1/5-30/10. Du bokar på listor vid bastun. 8. NÄMDÖ. Bastu finns i naturhamnen vid Långvik på norra sidan av Nämdö. För infor mation ring tillsynsman: 070-377 97 64. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7
Båtlivet gav mig skärgården, här upptäckte jag äventyret Sveriges främste havskappseglare Magnus (Mange) Olsson har seglat runt jorden 6 gånger och över Atlanten 22 gånger. I mer än trettio år har han haft världen som arbetsplats och de stora världshaven som sitt kontorslandskap. Trots det bankar hjärtat fortfarande allra hårdast för Stockholms skärgård. text Ulrika Palmblad foto Oskar Kihlborg 8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
BÅTLIV Jag brukar säga att det finns bara tre länder i världen som har en skärgård. Sverige, Finland och Chile, och att vi ibland tar vår skärgård lite för given, säger Mange som ofta har med sig utländska gäster på turer i skärgården. Jag har haft med mig folk från hela världen och seglat här och reaktionen är alltid likadan när de möter skärgården för första gången. De säger, jag måste bara tillbaka hit och visa det här för min fru, mina vänner, mina barn. och visst är det så, att ibland måste det komma någon utifrån med nya ögon som kan se skärgården och dess möjligheter på ett annat sätt. Mange berättar om sin goda vän kappseglerskan Christine Guillou som för cirka tio år sedan kom till Sverige från Frankrike och startade Archipelago Raid. En årlig kappsegling som renderade stort intresse internationellt och lockade till sig många kända seglare som under några galet intensiva dygn seglade runt i Stockholms och Ålands skärgårdar på små snabbseglande katamaraner. Hon förstod potentialen i det här unika landskapet direkt, säger Mange som också själv gärna transporterar sig på en liten F18 när han ska segla bara för skojs skull. men låt oss börja från början. Manges relation till skärgården är lång, och det var här bland våra 30 000 öar som han lade grunden till sin seglarkarriär. Jag har alltid varit väldigt intresserad av idrott och i äldre tonåren tog seglingen över som den stora passionen. Det var jolle seglingar på Värtan, i Duvnäsviken och i Saltis och det blev mer och mer på allvar, berättar Mange. Men att kappsegla på heltid var dyrt och Mange som inte hade några rika föräldrar som finansierade honom läste in en civilingenjörsexamen. Men ödet ville något annat. 1977 när jag var nyexaminerad ringde Pelle Pettersson mig och undrade om jag ville försöka kvalificera till Americas Cup tillsammans med honom. Självklart, sa jag och tog tjänstledigt från företaget jag arbetade på för att vara med och segla, säger Mange och skrattar. Jag är fortfarande tjänstledig 35 år senare, och jag ångrar det inte en sekund! med americas cup-seglingen kom Mange till New Port i USA och sen fanns det ingen väg tillbaka, han var fast i sin seglings passion. Jag insåg att det faktiskt gick att ha ett liv som professionell seglare och började transportera båtar över Atlanten åt rika människor som inte hade tid att segla själva. Sedan dess har han en lång merit lista som inkluderar det mesta inom segling, men är ändå kanske mest känd från världsomseglingarna i Whitbread och sedemera Volvo Ocean Race. 1985 seglade han sitt första Whitbread ombord på den legendariska båten Drum tillsammans med den då glödhett populära popsångaren Simon le Bon. Sedan dess har det blivit många fler. Årets race är det första på sju race där jag inte är med, säger Mange. De sex tidigare världsomseglingarna i världens tuffaste havskappseglingstävling har gett honom unika erfarenheter på många plan och han kan se hur utvecklingen av allt tuffare villkor i tävlingen parallellt har lett till utveckling inom ledarskap och teambuilding både hos honom själv och hos andra som deltagit. 1985 var vi fyrtio båtar som deltog och i årets race består startfältet av sex båtar, berättar Mange som kan ge många vittnesmål om den hårdnande konkurrensen.» Seglingen har verkligen fått mig att lära känna mig själv. Ständig sömnbrist gör att man måste lära sig att acceptera och hantera alla sidor av sig själv «när all kraft går åt till att segla båten finns det ingen kraft kvar till vare sig finslipning av relationer eller hygien. För ett par år sedan uppmärksammades det i media att seglarna sågade av tandborstskaften för att optimera sin personliga packning. Numera har man inte ens med sig några tandborstar, säger Mange halvt på allvar och halvt på skämt och berättar att all egen tid är kraftigt ransonerad så till den milda grad att hygienen ombord inte hinns med. Under sådana förhållanden är det svårt att behålla sin polityr eller att vara någon annan än sig själv. Seglingen har verkligen fått mig att lära känna mig själv. Att arbeta tillsammans med människor från andra kulturer, med de krockar det innebär, och under ständig sömnbrist gör att man måste lära sig att acceptera och hantera alla sidor av sig själv, berättar Mange. Som erkänner att SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9
HAVSKAPPSEGLAREN MANGE OLSSON med åren har det gått allt lättare att förstå mekanismerna bakom smidigare relationer. Det gäller att acceptera sina egna och andras värderingar utan att försöka ändra på dem. På båten är du där för att göra ett jobb, och om du ska tillbringa 20% av tiden med att reta upp dig på någon försvinner lika mycket tid från det jobb du är satt att göra. mange håller många föreläsningar i ämnet teambuildning och faktum är att många av hans erfarenheter från världshaven är enkla att applicera på både semester seglingar och vardagsliv. Det handlar framförallt om respektnivån, den får inte understiga en viss nivå, då havererar allt. Man brukar säga att efter ett varv runt jorden är hälften dina vänner för livet och hälften vill du inte se igen, säger Mange. Men poängterar att kontrasterna inte längre är lika knivskarpa. Med åren får man rundare hörn, skrattar den alltid genompositiva Mange som inte minskat i lyskraft med åren. Segling är en av få sporter där du är som bäst i 40-50 års åldern. Det krävs mycket erfarenhet på många plan för att få båten att segla snabbt och besättningen att arbeta tillsammans. även om många paralleller går att dra mellan semesterseglingens och jordenruntseglingens relationer ombord är frågan om det gäller även seglingstekniken? Självklart skiljer sig inte seglingens grunder mellan formaten, men Mange berättar att svenskar som ska ut på världs haven både har för delar och nackdelar av sina erfarenheter från skärgårdsseglingen på hemmaplan. Svenskar är ofta väldigt bra på att navigera med prickar och att se konturer. Skärgårdsseglare kan också mycket om tvära vindförändringar och har förmåga att utnyttja t ex snabba vindkantringar som är vanliga mellan öar. Däremot är vi dåliga på att segla över öppet hav, säger Mange som har märkt att många svenskar blir rädda för stora vågor, något som är vardagsmat på världshaven. En amerikanare eller australiensare måste hantera stora vågor och tidvatten så fort han eller hon kommer ut ur hamnen. Vi upplever sällan det. Mange berättar också om en annan intressant iakttagelse. Många svenskar är dåliga på mörkernavigation. Vi seglar mest på sommarhalvåret när det är ljust stora delar av dygnet, så är det inte på världshaven. Där kan det vara mörkt som i ett sotararsle, skrattar Mange. för mange själv har utvecklingen gått stegvis från jolleseglare till världsomseglare. Men i skärgården lades grunden för karriären och hit återvänder han alltid. Båtlivet gav mig skärgården och det var här jag upptäckte äventyret. Min stora inspiration var boken Mälarpirater, och även om den inte utspelar sig i skärgården så fanns den i mitt bakhuvud under ungdomens äventyr. Då hyrde vi någon Mälar 22:a och drog längre och längre ut. Det var verkligen hard core navigering och super läskigt med alla grynnor. Vi hade inte motor på båten, så att ta sig ut och lägga till på Svenska Högarna var verkligen en bedrift! cirkeln är sluten och efter många år på världshaven är Mange tillbaka i Stockholms skärgård och tar ofta med ledningsgrupper och andra ut på företagsseglingar. Finnhamn, Utö, Sandhamn och fram förallt Rögrund besöker han gärna. Jag hoppas att alla dessa ställen med genuin skärgårdsatmosfär aldrig försvinner! Manges teambuildingtips: Så håller ni sams ombord (Kan även användas på land) Respektera varandras olikheter Ta inte dig själv på för stort allvar Ha olika alternativ för dagens etapp. Om det inte går som det är tänkt, var öppen för att ändra dig. Kanske behöver ni inte ta er till just den natthamnen. Ta en schysst halvvind till en bra krog istället Låt tjejerna segla mer och ta mer ansvar ombord. Av Mange Olssons skärgårdspärlor är Rögrund hans absoluta favorit! Att segla dit i en liten katamaran och äta gott på krogen hos Lotten. Sedan ta en tripp bort och kolla in krokodilen på östra sidan. Jag brukar ofta berätta om den, att det finns en krokodil på en ö i Stockholms skärgård. Den som inte tror mig får segla dit och titta efter själv! 10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
KRÖNIKA KRÖNIKA METEOROLOG LAGE LARSSON Fjärden ligger blank som ett nybonat golv, så över till våra meteorologer på helikopterdivisionen, Berga. nostalgi eller inte, men fortfarande minns båt- och skärgårdfolket prognoserna från Marinens meteorologer. Det kommer ofta frågor om varför vi slutade, när jag är ute på mina föreläsningar i båt klubbarna. Vi var en handfull meteorologer i försvaret, placerade på väderavdelningen på marinens helikopterdivision ut i Haninge, som sommaren 1979 fick i uppdrag, att lite på försök göra så detaljerade prognoser vi kunde för ett nystartat båtprogram i Radio Stockholm. En kanal som jag tror de flesta Stockholmare lyssnade på vid den tiden. Prognosarbetet rullade på och hann bli lite av en institution tills vi slutade 1996, alltså efter 17 år. Nu är det hela 14 år sedan vi tystnade i etern. Det har hunnit rinna mycket vatten under kölarna sedan dess. stockholms skärgård och havet utanför var på den tiden nästan dagligt övningsområde för marinens fartyg och helikoptrar. Som meteorolog gjorde vi en speciell prognos för nästan varje enhet och fick oftast direkt besked om den inte stämde. Väder är inte bara högtryck eller lågtryck, sol eller regn, som oförändrade vandrar in över oss från Atlanten. Skärgårdens öar och havets vattentemperaturer förändrar ständigt vädret så det hinner genomgå många lokala förändringar från inloppet på södra Mysingen upp genom skärgården och tills att det strömmar genom Örskär och ut på södra Bottenhavet. Med enbart en landväderprognos och en ren sjöväderprognos för havsområdet Norra Östersjön och Ålandshav missar man ett intressant väderområde däremellan med mycket folk. Att anpassa en prognos speciellt för Stockholms skärgård skulle underlätta väderberoende verksamhet och troligen höja sjösäkerheten. efter att vi fått allt bättre kontakt med Stiftelsens tillsynsmän kunde vi inte haft bättre hjälp från vana sjömansögon. Tillsynsmännen ökade på vårt kunnande så jag vill nog påstå att vi till slut kände skärgården som i vår egen ficka. Det fanns inte många vita fläckar som inte ständigt övervakades av ett vant väderöga. I framförandet av prognosen i radion slipade vi av det rent militära språket och fick en bra kontakt med våra lyssnare. Visst gjorde vi felprognoser då tog det inte långt tid förrän någon inbiten skärgårdsbo ringde och ofta välvilligt förklarade att det är ytterst sällan havsdimman når oss i det här området och berättade hur det verkligen såg ut. Vi uppskattades, trivdes med jobbet och färdades på fritiden själva i skärgården så mycket vi kunde. Så bättre förutsättningar att göra lokala skärgårdsprognoser med alla de vädertyper Stockholmsområdet visar upp kan man nog inte få. Vi fick lära oss att huggormen antagligen är skärgårdens första vårtecken när den slingar sig upp på den första solvärmda stenen redan i början av mars. Folk rapporterade då den första silvertärnan kom till skärgården i snöyra en aprildag, och att det måste varit en tumlare som en fiskare såg utanför Tärnskär. Den sägensomspunna hägringen Gunnils öra sågs tydligt av en dam på Svenska Högarna som en morgon vallade sin hund. Klotblixtar och tromber rapporterades helt seriöst och mycket naturvetenskapligt. Det fanns många kloka gubbar och gummor som kunde sin sak. Det märktes då man beskrev hur isar frös först efter flera köldknäppar, och hur den mörk och porös tycktes sjunka på våren. men var dessa prognoser verkligen bättre förr än dagens? Ja i alla fall då det gäller de korta detaljrika lokalprognoser som gjordes på gammalt manér med gott handarbete av erfarna meteorologer och med de fina förutsättningar som vi hade. Tillsynsmännen finns kvar lika aktiva som förr, men frågan är om de skulle ha tid. I dag är vädertjänsten åter på god väg med alltmer högupplösta datamodeller men fortfarande behövs tätare observationer och en meteorologs handpåläggning för att justera och förfina de rena dataproducerade prognoserna. Speciellt i den kniviga skärgårdsmiljön där vädret genomgår markanta förändringar från hav in över land. I dag tror jag heller inte att prognosmakarna får den tid de känner att de skulle vilja ha för att göra ett gott arbete. Så vi skall nog inte skjuta pianisten. med tiden kanske dagens prognosmeteorolog inte behövs, utan blir utkonkurrerad av de finaste prognosmodeller som fångar allt lokal väder i minsta detalj. Lage Larsson, en av de före detta Bergameteorologerna. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11
Hitta hamnen Idag är det lättare än någonsin att hitta en egen förtöjning i skärgården. Sjökorten är mer detaljerade och väderleksrapporterna fler. Och när dagens stora familjebåtar ger sig ut på längre turer i Östersjön blir det mer plats här hos oss. text och foto Carina Lernhagen Matz Gästhamnar och populära naturhamnar finns det gott om, för den mer äventyrlige finns det dessutom alltid egna pärlor att hitta, där man får vara helt ifred. på skottet i vår båt sitter ett gammalt bleknat båtsportkort. Det är ett blad som visar våra hemmavatten i Stockholms skärgård. Sjökortet är tryckt för femtio år sedan och många kommer säkert ihåg de där första båtsportkorten. Färgerna är svart, grått och två nyanser av blått. Pappret är kraftigt och formatet något större än A3. Skalan 1:50000. På vårt kort syns både Möja, hela Kanholmsfjärden och delar av Nämdöfjärden. Det händer rätt ofta att jag tittar på det där gamla kortet och jämför med de nya navigationshjälpmedlen. Det gamla sjökor tet på skottet bygger i stora delar på sjömätningar gjorda på 1800-talet. Det är fantastisk så mycket bättre sjökorten är i dag. Större skala och så många fler djupangivelser, exakta lägen på grynnor och bränningar och så mycket mer information om strandlinjer. Allt detta gör det lättare att hitta en egen ankringsplats eller förtöjning bland alla tusentals öar i skärgården.» Har du pyjamasförtöjt och vinden vänder under natten, är det bara att lossa förtöjningarna iland, ta upp ankaret och hitta en annan plats «i pålitligt högtrycksväder är det fullt möjligt att bara ligga på läsidan av en ö alltså inte nödvändigtvis i en välkänd skyddad vik som finns med i alla hamnböcker. Allt är såklart beroende på om du är beredd att pyjamasförtöja eller inte. Det vill säga om vinden vänder under natten och du plötsligt ligger på lovartsidan av samma ö då finns inget annat alternativ än att lossa förtöjningarna iland, ta upp ankaret och hitta en annan plats. Det händer någon gång varje sommar. Men belöningen med en ensam förtöjningsplats och ett morgon dopp i total avskildhet är desto större. Och med dagens vida utbud av väderprognoser har vi större möjlighet att följa väderutsikterna. Förr var bara Riksradions P1 källan. Idag får vi prognoser både via dator och smarta telefoner. en favoritförtöjning är Långviksskärsarkipelagen och jag vet att jag delar detta med många andra fritidsbåtsägare. Där finns så många platser att upptäcka och alltid något nytt att se. Dom kyrkan till exem pel, sydost om Söderö. Där går faktiskt att förtöja i det lilla hacket på sydsidan! Fast det måste vara lugnt väder och helst blåsa från norr eller inget alls. På ena sidan är ett brant berg, på den andra ett lägre. Rätt fram en sänka med några alar som går att fästa förtampen i. Bergdubbar behövs och på branten blir det till att klättra lite. Men det är en fan 12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
HITTA HAMNEN tastisk förtöjning som inte har många mot stycken i skärgården. Klättrar du upp på Dom kyrkans topp ser du båten i ett nytt roligt perspektiv. Lyfter du blicken ser du havet. just här i arkipelagen finns ovanligt många gamla namn dokumenterade på uddar, stränder, sund och skär: Skinnpälshålet, Jaktoppdraget, Tommesen, Liv landshamnen är några. De här namnen publicerades i legendariske Åke Améens bok Båtleder utgiven av Kryssarklubben. Åke måste ha intervjuat folket på Långviksskär och noga antecknat. Jag frågade en gång Emmy Andersson på Långviksskär hur namnen kommit till. Hon svarade enkelt att man oftast hör hur det uppstått. Skinnpälshålet, det var väl nå n gubbe i päls som satt i båt där. Jaktoppdraget, där brukade tullarna dra upp sin båt och Livlandshamnen, där låg ibland livlän darna förr med sina båtar. Livländarna var folk från ön Ösel, södra Estland eller norra Lettland. Tommesen då? Det vet jag däremot inte, sa Emmy. En egen gissning är att det kanske är en omskrivning av Thomas efternamnet på den familj som ägde större delen av Långviksskärsarkipelagen innan Skärgårdsstiftelsen tog över. idag finns ett storskaligt specialsjökort över Långviksskärsarkipelagen och flera andra skärgårdar både i havsbandet och längre in. Det är sjökort i skala 1:10 000 att jämföra med de mest storskaliga skärgårdskorten från Sjöfartsverket i skala 1:25 000. De tillfällen då vi sakta navigerat oss fram med hjälp av sådana specialkort är verkligen minnesvärda. Att hitta nya smygvägar ger en fantastisk närhet och rika naturupp levelser. Men bara i lä och lugnt väder, det säger sunt förnuft. Specialsjökorten är framtagna av före taget Hydrographica som mätt ytterskärgårdarna med nya metoder. Dels bygger deras sjökort på nytagna flygbilder, dels har man gjort mätningar direkt på plats. Lasse Granath heter mannen som startade det hela och han är en direkt arvtagare till gamle Améen som med pipan i munnen lodade från sin klinkbyggda lilla jolle. Hans fru Barbro von Otter manöv rerade ofta årorna. Granaths arbete har resulterat i mer information än vad som fanns på de gamla sjökorten. Den större skalan ger säkerhet genom fler detaljer och en mer lätttolkad bild. Djupkurvorna är tvåmeters- och tremeterskurva. idag har hydrographica givit ut över trettio sjökort över Stockholms skärgård i formatet A2 från Håkansskär-Vattungarna i norr till Huvudskär i söder. Korten finns även i digital version som är kompatibla med de vanligaste navigationsprogrammen. Har du en plotter från Garmin, Navionics och C-Map ska sjökorten kunna användas. Men det går aldrig att lita helt på tekniken, så försiktighet och utkik är helt väsentligt även med de mest avancerade navigationshjälpmedel. Ett gott råd är att alltid ha papperssjökort till hands och följa med där, om eller när tekniken lägger av. Minns en segling till Kallskär för några somrar sedan. Det var strax före midsommar. Med hjälp av specialsjökortet över ögruppen snirklade vi oss fram till en fin liten förtöjningsplats, i tillräcklig lä. Den eftermiddagen och kvällen samt nästa lugna morgon är upplevelser jag levt länge på. Ensamma i ytterskärgården, tonårssönerna som bara ligger utsträckta på en varm klippa, blommor som blommar och en sol som vackert försvann ned i väst och snällt kom upp igen i nordost, med det underbaraste färgspel. Att få ge sina barn en sådan upplevelse av orörd skärgårdsnatur är en gåva. Vissa naturhamnar är extra populära. Huvudskär är en av dem, men det brukar alltid finnas plats för en båt till. Se bara upp för stora stenen 10 meter ut från land! SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13
Tio favorithamnar Kallskär Latitud N 59 29,8, Longitud E 19 10,1 Kallskär är en av de riktiga utskärgårdarna, vackert sön dertrasad med hundratals skär. Söndertrasad var också ägandeförhållandet förr. Efter andra världskriget styckades flera av ögrupperna i yttersta havsbandet i pyttesmå andelar, stundtals så små som i en 864 000-del! Lockbetet var att även mycket små andelar gav rätt till jakt och fiske. Sam tidigt en välkommen inkomst till skärgårdsbor. Fredlarna och Kallskär var mest utsatta. Kallskär är fortfarande uppdelad men idag äger även Skärgårdsstiftelsen en del. Det finns ett specialsjökort över Kallskär från 2002 som ger fina möjligheter till nya förtöjningar och upptäckter. Många av öarna är kala utan träd, så bergdubbar är ett måste. I gengäld är klipporna släta och inbjudande. På huvudöns sydsida finns dock en mer trygg allvädershamn. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman är Alf Anderin. Kallskär Östra Lagnö Latitud N 59º 32,5, Longitud E 18º 49,5 Längst österut på Östra Lagnö, vid Joffsviken, samlades sommaren 1894 ett glatt konstnärsgäng som fritt ville måla efter naturen. Det var Bruno Liljefors, J.A.G. Acke, Albert Engström och några till. Konstnärskolonin på Östra Lagnö fick mycket stor betydelse för målarnas fortsatta karriär. Engström träffade sina första rospiggar och Liljefors började måla vatten och öppen skärgård. Det berättas också att det var här som Liljefors försökte lära sig segla med måttligt resultat. Lärare var skeppare Sjögren: Här för exempel har Liljefors en båt. Här har vi fören å här har vi aktern. Om en nu seglar bidevind för styrbords halsar Ursäkta, avbryter Liljefors, men vad menas med bidevind? Förbluffad stirrar Sjögren på den okunnige och utbrister med förakt: Hur faen kan Liljefors vara så förbannat dum och rå, så han inte vet, va som menas mä bide vind?. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman är Johan Stavre. Gillöga Gillöga Latitud N 59º 25,0, Longitud E 19º 20,0 Gillöga är en råttfälla, dit ingen förnuftig människa utom Erik Jonson och Sven Barthel ger sig in. Så drastiskt uttryckte sig skärgårdskännaren Sten Selander för ett halvsekel sedan. Det säger något om både den svårnavigerade ytterskärgården och vad en del tycker är skärgårdens främsta skildrare: Erik Jonson gav ut boken Skärgårdshav, Sven Barthel gjorde tillsammans med Roland Svensson boken om Gillöga. En hamnguide och/ eller ett specialsjökort behövs här för att säkert kunna navigera sig fram, för det är verkligen ett gytter av öar och skär. Då är det fantastiskt att tänka sig att det första sjökortet över arkipelagen ritades redan 1691. Några gamla fiskebodar minner om att Gillöga en gång var en avlägsen fiskeplats och det ända sedan medeltiden. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman är Alf Anderin. Grönskär Latitud N 59 07,9, Longitud E 18 40,1 Grönskär, sydost om Nämdö, har en fin och skyddad flad i söder. Den är välbesökt av nöjesbåtar och det finns flera olika möjligheter till förtöjning på svaj eller utefter stränderna. Kryssarklubben har satt upp ensmärken för att säkert styra vid inloppet. Väl inne i fladen finns numera en skylt uppsatt: Fornlämning. Ett märkligt vrak inne vid strandkanten förmodas vara lämningarna av en kogg. Det var en fartygstyp som användes under medeltiden för frakter av olika slag. Kanske var det salt i lasten på det här fartyget? Det lilla huset längst in i viken var en gång ett torpställe, där familjen i huvudsak levde på fiske och självhushåll. Det är fortfarande privat men övriga ön tillhör Skärgårdsstiftelsen sedan drygt trettio år. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän är Midget Söderberg-Nyström och Urban Söderberg.» Gillöga är en rått fälla, dit ingen förnuftig människa utom Erik Jonsson och Sven Barthel ger sig in «Domkyrkan Latitud N 59 8,0, Longitud E 18 47,4 Det är nu snart 130 år sedan som William Widgery Thomas J:r tog sig ända ut till Långviksskär för att jaga sjöfågel. Thomas var på den tiden ameri kansk ambassadör i Sverige. Ambassa dören mötte övärlden kring Långviksskär och människorna som levde och verkade där. Thomas gillade att jaga men framförallt blev han helt betagen i Långviksskär. Under en följd av år köpte han upp delar av ögruppen och ägde så småningom 8/9-delar. Det var Thomas arvingar som sålde Långviksskär till Skärgårdsstiftelsen för snart trettio år sedan. Fortfarande är 1/9 privat. På ön Domkyrkan, sydväst om Söderö, finns ett litet hack på sydsidan som det går att förtöja i, om förhållandena är de rätta. Från toppen av Domkyrkan ser man då båten i ett skojigt perspektiv och lyfter man blicken ser man havet. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän är Midget Söderberg-Nyström och Urban Söderberg. Koggen på Grönskär. Foto Karin Romdahl. Biskopsön Latitud N 59º 06,2, Longitud E 18º 43,3 Biskopsön i yttersta havsbandet fick bofast befolkning sent, år 1917. Tidigare användes ön bara till slåtter och bete för djuren från Gillinge. För trots att det är en utskärgårdsö så växer en lummig lövskog inne på ön. Biskopsön är ett naturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen men ägs av en Wallenbergstiftelse för att främja natur och djurliv i ett stycke skärgårdsnatur. Biskopsöns västsida har fina hällar att vandra på och är mer lättillgängliga 14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
HITTA HAMNEN än markerna inåt land. Där kan man dessutom bli ganska överraskad av de halvtama dovhjortarna som ibland brakar fram genom skogen i skymningen. Men oftast betar de bara stillsamt på strandängarna. Sex sopmajor med toa finns i området till glädje för båtfolket som har många möjligheter till att hitta en förtöjning. Mest skyddad är Kocksviken i norr. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän är Ewa och Dan Sundberg. Smultronskären Latitud N 59 02,6, Longitud E 18 33,3 Att ligga förtöjd vid en ö som heter Smultronskär kräver en extra anteckning i loggboken! När vi låg förtöjda här letade jag förstås smultron, men icke. Däremot några fina buskar med vildhallon. Smultronskären är tre små låga holmar öster om Fjärdlång, som i sin tur är öster om Ornö. I stadigt och gott väder är det möjligt att lägga sig på läsidan som nattförtöjning. Alldeles invid vår förtöjning fanns ett brant berg med ordentligt djup i vattnet. Här blev ett perfekt bad- och dykställe under en av de där fantastiska dagarna då vattnet har fått badtemperatur och kvällssolen värmer. En skål med färska hallon, lite socker och en skvätt grädde är inte helt fel efter ett sådant dopp. De här skären är förstås ganska utsatta, men det är inte långt till Fjärdlång som har gott om skyddade naturhamnar för nästan alla vindar. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman där heter Per Blom.» Att ligga förtöjd vid en ö som heter Smultronskär kräver en extra anteckning i loggboken! «Dovhjortar på Biskopsö Huvudskär Huvudskär Latitud N 58 57,9 Longitud E 18 34,3 Det är något speciellt med ljuset på Huvudskär. Kvällssolen blir liksom varmare här och skuggorna längre. Så var det även under det myllrande strömmingsfisket som pågått kring Huvudskär under många hundra år. Strömmingen var enormt betydelsefull som mat i städerna och vem som ville kunde komma hit ut och fiska bara man betalade skatt på fångsten. Skatten var en val strömming (80 stycken) för varje sköt (nät) som användes. Skatten reglerades i en lag som skrevs ner redan år 1450 och den gällde här på Huvudskär ända fram till mitten av 1800-talet. I år har Skärgårdsstiftelsen ägt och förvaltat Huvudskär (utom Ålandsskär) i fyra decennier. Här finns mängder av möjlig heter till god förtöjning. Tre sopmajor finns utplacerade för båtfolket och en flytande pumpstation för latrin ligger förtöjd nära kronbryggan på Ålandsskärets nordsida. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman är Tom Granström. Kroka, Utö Latitud N 58 58,7, Longitud E 18 22,0 Kroka är en pärla på Utö. Det är den lilla byn längst i norr på ön. Norr om byn finns en minimal förtöjningsplats, öppen mot öster, som vid gott väder går att förtöja i. Torpen vid Krokarna har utsikt mot hori sonten och där känns det som om tiden stannat. På ängarna växer en sällsynt variant av blåklocka. Det är ängsklockan, som är lite ljusasre lila och har spädare klockor. Häruppe vid Kroka kan man också studera en geologisk sevärdhet: Roströda och skarpt veckade band av bergarten tuffit. Viken in mot husen är grund, men trygga förtöjningsplatser finns det mycket gott om i Utö gästhamn. Därifrån är det nära till all service och alla sevärdheter som gruvan, kvarnen och Lurgatan. Nere i hamnen får du inte missa det nyöppnade och charmiga bageriet som ligger mellan cykeluthyrningen och Dannekrogen. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän heter Erik Aspson och Per Sandström.» Det är något speciellt med ljuset på Huvudskär. Kvällssolen är varmare och skuggorna längre «Dragets kanal Latitud N 58º 50.9, Longitud E 17º 53.4 Dragets kanal, som delar av ön Järflotta, är en liten sevärdhet. Den är både smal, kort och slingrig. Två båtar kan inte mötas och att signalera är nödvändigt. Namnet syftar på att båtar förr fick dras genom den smala och grunda leden. I mitten av 1800-talet gjordes den bredare och djupare. Den blev då en bra och skyddad väg för dåtidens små örlogsfartyg, inte minst torpedbåtarna. Tunga, smala och ranka smet de genom Dragets kanal och slapp havssjö vid Landsort. På sommaren är kanalen flitigt använd av fritidsbåtar, delvis av samma skäl som torpedbåtarna för att slippa jobbig havssjö och delvis för att kanalen är en spännande och vacker led. För tre år sedan renoverades vissa kanter utmed kanalen med pålning och hammarband. Djupet är cirka 2 meter. Både norr och söder om kanalen finns fina möjligheter till skyddad ankring. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman heter Lars Lundgren. Dragets kanal Carina Lernhagen Matz är båtskribent, fotograf och tidigare chefredaktör för tidningen På Kryss. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15
Sommardrömmar 2.0 Nu är det dags att uppdatera våra drömmar om sommaren. Allt för sjön öppnar slussarna till årets säsong med spännande nyheter och uppgraderingar bland båtar och tillbehör. Det är här sjöbjörnar & landkrabbor inspireras, klämmer, känner och laddar upp inför efterlängtade dagar med soligt sjöliv. 3-11 mars alltforsjon.se 16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Visste du att det finns nära fyra tusen olika knopar? Men egentligen är de bara varianter av två små enkla: bukten och överhandsknopen. text och foto Carina Lernhagen Matz en fiskare använder speciella knopar, en florist eller en ryttare har sina. Och vi som är på sjön har våra. Att tillverka ett rep och att slå en knop är helt väsentligt för en civilisation. De stenyxor som användes för 30 000 år sedan var hopfogade med hopknutna senor. Dörren till Tutankamons gravkammare var surrad med ett rep. Vid upptäckten var det 3 000 år gammalt, men såg faktiskt modernt ut. På en 15 000 år gammal grottmålning i Spanien finns ett rep avbildat. Men vilka knopar behöver vi kunna i skärgården och på sjön? Här är sex förslag, men Stångmärkets läsare kanske har andra. Välkomna att berätta det i sådana fall! Pille Repmakare håller till i Råseglarhuset på Skeppsholmen, cirka 200 meter från Skärgårdsstiftelsen. Råbandsknop. Används för att sammanfoga två lika grova linor. Överhandsknop i åtta. Används för att åstadkomma ett stopp i änden på en lina. Dubbelt halvslag. Används vid förtöjning, till exempel runt en påle. Dubbelt halvslag om egen part. Används till exempel för att fästa en lina i en ring. Pålstek. Används vid förtöjning och bildar en ögla i änden av en lina. Skotstek. Används för att skarva två olika grova linor till varandra. alla knopar utgår från två olika, nämligen bukten och överhandsknopen. Allt annat är bara varianter på samma tema! Det säger i alla fall en av vårt lands mest kunniga på området, Pille Rep makare, som också är närmaste granne till Skärgårdsstiftelsen på Skeppsholmen. Pille håller till med sin butik och verkstad i Råseglarhuset med utsikt över Nybroviken. Här har han allt en riggare och repslagare kan behöva. Men framför allt har han en djup kunskap. Det Pille inte vet om riggarbete och knopslagning är inte värt att veta. Pratar man knopar och förtöjning med Pille kommer han strax in på en av sina käpphästar: pålsteksmaffian. Han kallar dem så, de som envisas med att förtöja sina båtar med pålstek. Alla som försökt vet att det absolut inte går att ta upp en pålstek under belastning. Det går däremot med ett dubbelt halvslag om egen part! Alltså är ett sådant dubbelt halvslag bättre vid förtöjning, menar Pille. Till pålstekens försvar får ändå sägas att hur mycket belastning som en pålstek än utsätts för så går knopen alltid att ta upp förutsatt att trycket inte längre ligger på tampen. så vad kan man kräva av en bra knop? fem saker: Det första är att den ska hålla. Det andra är att den inte ska försvaga materialet. Det tredje är att den ska vara lätt att slå. Det fjärde är att den ska vara lätt att lösa. Det femte är: Den ska vara vacker. Knopslagarnas bibel Alla knopslagares bibel heter The Ashley Book of Knots som kom ut första gången 1944. I den får man veta hur 3 900 knopar slås. Ashley s ordspråk löd: En knop är antingen exakt rätt, eller också är den hopplöst fel. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17
SOS Stockholms skärgård verklighetens hjältar I många år har skärgårdsbor och fritidsbesökare i Stockholms skärgård varit bortskämda med att det alltid ordnar sig om man blir sjuk ute på någon ö. Det finns läkarbåt, helikopter och sjöräddning, som alltid varit redo att rycka ut när det gällt sjukdomsfall eller olyckor på öarna. text Misse Ljungström foto SSRS (Oscar Falkman), Läkarbåten På Djurö Vårdcentral jobbar tre läkare och åtta sjuksköterskor, de bedriver mottagning på Djurö Vårdcentral, samt ombord på läkarbåten och på de tre filialmottagningarna som finns på Möja, Runmarö och Sandhamn, varje/varannan vecka året runt. Mottagningsschema och kontaktuppgifter finns på www.slso.sll.se/djuro. Svenska sjöräddningssällskapet Längs hela vår kust och i de stora sjöarna finns 1 800 frivilliga sjöräddare som är beredda att rycka ut dygnet runt, året om. Läs mer på www.sjoraddning.se alla har vi väl sett på tv att det finns hjälp att få vid sjukdom! Skärgårdsdoktorn, där den tuffa sjuksystern/kaptenen och doktorn rycker ut i båten till karga öar i yttre havsbandet, serien där ambulanshelikoptern räddar människor som råkat ut för sjukdom eller olycka på öarna och Sjöräddningen som ger sig ut i väder ingen vettig människa skulle ge sig ut i för att köra in sjuka till fastlandet. Vare sig det är fiktion eller dokumentär ligger de som en liten trygghetshjälm i bakhuvudet på oss alla! Eller hur? I Skärgårdsdoktorn pensioneras den gamle doktorn Axel Holtman (Sten Ljunggren) och den nya doktorn Johan Steen (Samuel Fröler) och hans sköterska syster Berit ( Helena Brodin) rör sig i vackra skärgårdsmiljöer vi känner igen. Det är platser som är utspridda över hela kusten. Både riktiga; som Dalarö, Lidingö, Resarö, Björnhuvud, Sandhamn, Stora Nassa och Landsort och kulisser som glimtar förbi i serien. verklighetens läkarbåt i Stockholms läns sjukvårdsområde är stationerad i Djurö. Den har öarna inom Värmdö kommun som sitt verksamhetsområde och byggdes i Gryts skärgård 1982. Nu i höstas pensionerades den båten och såldes för att i sommar ersättas av en ny båt från Westers Mekaniska i Uddevalla. I verkligheten heter sköterskan som stått som förebild för syster Berit Sirkka Lytter. När serien gick i TV i slutet av 90 talet hade hon redan arbetat bortåt 20 år ombord och kände både båten och skärgården mycket väl. Det sägs också att före bilden till den gamle läkaren som pensionerades var den populäre och nyligen bortgångne Per Ullhammar, som var skärgårdsdoktor i 30 år och blev en legend i skärgården, efter som han var lugn och förtroendeingivande och alltid kom oavsett väder och tid på dygnet! Men det sägs också att han inte lär ha känt igen sitt arbete i TV serien. 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
RÄDDARE TILL SJÖSS I 15 år jobbade syster Sirkka med Ullhammar tills han gick i pension 1997. Sedan förra året finns syster Sirkka på fastlandet. Men läkarbåten och dess kompetenta besättning fortsätter att hjälpa sjuka i skärgården, och finns dessutom regelbundet på öarna precis som tidigare. ambulanshelikoptern i Gustavsberg har hela Stockholms län som upptagningsområde och under hela året är helikoptern tillgänglig dygnet runt. På sommaren finns det dessutom en extra helikopter dagtid. Arbets uppgifterna är många och varierande. Det kan vara brådskande sjuktransporter från sjukhus till sjukhus, trafikolyckor och sjukdomsfall och olyckor ute på öarna eller på Finlandsfärjorna. Alla utryckningar går via SOS Alarm och det är alltid läkare som avgör när helikopter ska prioriteras. Vädret är förstås en begränsande orsak för utryckningar; dimma är alltid svårt även dagtid och på nätterna vill man ha 5000 meters sikt. Sedan 2009 finns ingen läkare kontinuerligt med ombord på helikoptern, men vid större incidenter hämtar helikoptern upp läkaren, som nu istället sitter i bil och alltid har sin speciella utrustning för helikopterflygning med sig. en veteran som varit med på helikoptern sedan 1997 är sköterskan Annika Rubin som berättar att då, när hon började, var det fem personer som var knutna till helikoptern. Nu är det tio och en omstrukturering har gjort att man tillbringar mer tid i bilen på marken. Något man inte alltid uppskattar eftersom helikoptern är något alldeles speciellt och det känns viktigt att aldrig glömma rutinerna. Även om de mest dramatiska och minnes värda ytterlighetsuppdragen tack och lov sällan blir rutin. Ett sådant uppdrag var en februarinatt för unge fär fem år sedan, då en fyrhjuling med tre personer gått igenom isen mellan två öar. Vi får larmet vid halv två och är snabbt där. Vi ser lyset på fyr hjulingen men En ny läkarbåt byggs av Westers Mekaniska AB i Uddevalla, och beräknas vara i drift i mitten av sommaren 2012. inga personer. Det är mycket strömt här nere men under isflaken upptäcker vi en människa med ansiktet i vattnet. Han ligger alldeles stilla men hålls flytande av sin jacka. Narkossköterskan får krypa ut på pontonen och dra in honom för han är helt livlös. Vi börjar med hjärt-lungräddning och kör in honom till Karolinska. Efter en vecka kan han lämna sjukhuset utan beståen de skador, berättar Annika Rubin, som var navigatör ombord vid det här tillfället. i möja ström ligger sjöräddningskryssaren Oskar Falkman stationerad. Här finns också tre mindre båtar redo att rycka ut när det behövs, men liksom för helikoptern är det läkare på SOS Alarm som sköter prioriteringen när det gäller utryckning vid sjukdom. Sjöräddningens båtar används förstås till huvudupp giften att hjälpa skeppsbrutna (SSRS står för Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne och är en frivilligorganisation, som grundades 1907 och arbetar med sjöräddning runt landets kuster.) Som ideell organisation lever sjö räddningssäll skapet på donationer och medlemsavgifter samt ersättning för beställningsuppdrag. Besättningen är frivillig och flera har varit med ombord under många år. Här på Möja finns totalt 13 personer engagerade i besättningen och vid utryckningar ska det finnas minst tre personer ombord. per westerberg är stationschef på Möja sedan 2005 men har varit med i gänget kring sjöräddningskryssaren i tjugo år. För att få komma med i besättningen krävs utöver sjökunskap att man finns tillgänglig hemma på ön dygnet runt. För femton minuter efter man har fått larmet ska man kunna ge sig iväg. Här på Möja får vi ungefär trettio sjukresor och omkring lika många sjöräddningsuppdrag om året. Dessutom gör vi cirka etthundra medlemsserviceuppdrag per år. När vi larmas för sjuktransporter är det oftast för att helikoptern är upptagen eller för att vädret hindrar den att starta. Eftersom vi inte har tillgång till läkare går vi in till fastlandet först och hämtar ambulanspersonalen, som följer med oss till patienten, säger Per Westerberg. som läsaren kan se, finns det ingen anledning att undvika att ge sig ut i den vackra skärgården bara för att man är orolig att bli sjuk. Både skärgårdsdoktor och hjältar på havet finns! För visst förefaller verkligheten minst lika betryggande som all fiktion i TV! Skärgårdsdoktorn med skärgårdslängtan samuel fröler spelade läkaren Johan Steen i Svt:s populära serie Skärgårdsdoktorn som sändes mellan 1997-2000. Jag fick verkligen upp ögonen för skärgården då, berättar han. Visst hade jag varit ute innan några vändor men det var då, under inspelningarna, för snart 15 år sedan som jag insåg hur fantastisk skärgården är. Landskapet där ute är bekant och sällsamt på samma gång. Vi spelade in mycket på de större öarna Sandhamn, Djurö och Möja men också längre ut mot havsbandet, bland annat på Myggskär minns jag. Jag kan verkligen längta efter lugnet där ute. Den tystnaden och stillheten får man aldrig mitt inne i stan. Samuel berättar att han gärna skulle hyra ett av stiftelsens hus och att han stod i hyreskön (som numera är avskaffad). Det ryktas om att Skärgårdsdoktorn ska bli biofilm men det är inget han vågar svara säkert på. Däremot tipsar jag honom om att hålla koll på stiftelsens hemsida där det då och då läggs upp hus att hyra. text Anna Björkman foto Carl-Johan Söder, SVT SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19
BÅTMILJÖ Båtmiljö.se ett samarbete för skärgård och hav text Ulrika Palmblad foto Anna Ehn På Båtmiljö.se hittar du information om hur du håller båtbotten ren, var du tömmer latrintanken, varför det är viktigt att sopsortera även på sjön, var miljöstationerna fi nns och mycket mer. i början av juni 2010 lanserades Båtmiljö.se. som är ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen, Världsnaturfonden och Baltic Sea 2020. Syftet var att skapa en sajt där all viktig miljöinformation som rör båtlivet skulle finnas samlad. Idag när nästan två år har gått är hemsidan en tillförlitlig informationskälla som används av både privatpersoner och myndigheter som vill ha snabb information. Sedan lanseringen har sidan haft 15000 unika besökare och fortsätter att knyta till sig ungefär 25 nya besökare per dag. Anna Ehn har varit redaktör för sajten sedan starten och vill nu nå ut bredare med informationen. Jag märker att det finns ett stort intresse från framförallt myndigheter och kommuner som ringer eller mailar mig om olika frågor, säger Anna Ehn som nu med den nya appen också vill nå fler, framförallt privatpersoner. Jag hoppas att appen och sajten kan ha draghjälp av varandra så att vi kan nå ut med att all denna information finns. Vi vet att informationen är efterfrågad men vi har en bit kvar till att bli ett självklart val. skärgårdsstiftelsen har, ända sedan havstulpanprojektet startade 2001, ofta blivit inbjudna av båtklubbar och andra organisationer att prata om de miljörelaterade frågorna inom båtlivet. Stiftelsens medarbetare märkte tidigt att det fanns ett stort behov att tillgängliggöra och Positiv trend för SMS-tjänst med havstulpanvarning Glädjande rapporteras att havstulpanprojektets sms tjänst fortsätter med sin positiva trend. 2010 var 2193 anmälda till sms tjänsten, Under 2011 meddelar Håll Sverige Rent som samarbetar med stiftelsen i projektet att antalet ökat till 5 192! Mer än dubbelt upp! På Båtmiljö.se finns en direktlänk för dig som vill anmäla dig till tjänsten och få ett sms när det är dags att tvätta båten i sommar. OBS! Nya båtmiljöappen kommer att inkludera havs tulpanvarning. 20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING