NYTT NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM INVIGS I LULEÅ!



Relevanta dokument
Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Nätverksorganisationer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Är färre och större universitet alltid bättre?

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Anders OE Johansson CEO

Avsiktsförklaring gällande MAPCI fas 2

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Datum Dnr Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

VERKSAMHETSPLAN 2013

Teknik och innovationer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Strategier för regionalt entreprenörskap och innovation. Per Olof Berg Prof.

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)

Entreprenör skaps veckan april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ

REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

Internet of Things betydelse för Sverige

Attraktionskraft för Tillväxt

Genusstudier i Sverige

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Fördjupad Projektbeskrivning

Följeforskning i programmet Innovatörer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

1 (5) Bilaga 7. Dnr Centrum för välfärdsstudier

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning

Almis rapportserie om inkubation helår 2013

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Nyckelaktörsprogrammet

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Per Skålén

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Gunnar Björkman. SMARTA STÄDER Digital Demo Stockholm

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

ElektronikSystem ett regionalt InnovationsSystem. Luleå tekniska universitet, IUC Norrbotten, IUC Bothnia AB och IUC Electropolis.

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Almis rapportserie om inkubation helår 2014

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

VINNOVA & egovernment. Sundsvall

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Försäljning möt kunden öga mot öga. Seminarium 1 mars, Välkommen!

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik

Venture Cup. Läs mer på

Nätverksträff inom INNOVATION

Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Program för samverkan

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Hur blir vi framgångsrika i de Europeiska programmen

Centre for Interorganisational Innovation Research (CiiR) REGLABs Forskarforum Örebro 14 nov 2012

Så stärker vi forskningen

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

INSTRUKTION FÖR CURIOSUM

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Fakulteten för teknik. Strategi

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Aalto-universitetet - Hos oss förenas vetenskap och konst med teknik och ekonomi

Entreprenörskapsforum, Johan Harvard. Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Luleå tekniska universitet Arbetsställenummer Arbetsställenamn Arbetsställets bransch Postadress

Tillväxtprogram för Luleå kommun

identifiera

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Kompetenscentrum stöd till SMF

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

SND Nätverksträff 1 juni Välkomna!

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Mål och strategier för Centrum för polisforskning

Välkommen ProcessIT 2009

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Välkommen! Regional casting labb

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport ( )

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Projektexempel

Anders OE Johansson ProcessIT Innovations Helena Jerregård Automation Region

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version

Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl.

Transkript:

Enligt sändlista NYTT NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM INVIGS I LULEÅ! Som Du kanske noterat så har Luleå tekniska universitet i nära samarbete med Umeå universitet och i hård nationell konkurrens lyckats erhålla flerårig basfinansiering till ett s.k. excellence centrum för forskning om entreprenörskap och innovationssystem. Det nya centret Centre for Interorganizational Innovation Research (CiiR) är ett partnerskap mellan flera forskningsämnen och centrumbildningar vid landets båda nordligaste universitet, och kommer att utveckla nya policyrelevanta kunskaper med särskild inriktning mot de utvecklingsvillkor som gäller i regioner som vår egen (norra Sverige) och för distribuerade innovationssystem där IKT och digitala innovationer är viktiga. Vi har nu glädjen att invitera Dig och Din organisation till invigning och officiell avspark för det nya centret ONSDAGEN DEN 19 JAN I HÖRSAL A109, ALFA HUSET, LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET. Bifogar program för invigningen och en kort beskrivning av CiiRs kommande verksamhet. Vi hoppas att Du och Dina medarbetare har möjlighet att delta (och gärna delta i programmets Open Forum där vi är intresserade av just Dina önskemål och idéer). Vi är också tacksamma om du anmäler deltagandet (namn) via mail till hakan.ylinenpaa@ltu.se. Sändlista Varmt välkommen! Luleå den 23 december 2010 Håkan Ylinenpää Föreståndare CiiR; professor VINOVA Norrlandsfonden LST AC Tillväxtverket PartnerInvest LST BD Regionförbundet AC Företagarna AC + BD Landstinget BD Kommunförbundet AC + BD Svensk Näringsliv CIRCLE Handelskammaren AC + BD ConnectNorr CESIS ALMI Nord IUC ESBRI InternetBay Electropolis Entreprenörskapsforum Innovationskontoret Aurorum, ABI Vattenfall Inlandskraft Innovationsbron Uminova Banker m fl 1

INVIGNING 19 JAN 2011 i hörsal A109, ALFA-huset, Luleå tekniska universitet Program 13.00 Invigning av s rektor Johan Sterte 13.15 Kort presentation av CiiR (Föreståndare/research director Håkan Ylinenpää) 13.30 Key note Professor Nicola Bellini, IRPET, Florence: "Innovation and regional development: Challenges for the policy maker" 14.00 Paus; mingel 14.30 "Open Forum": Vilka behov har policymakare av nya kunskaper rörande innovationssystem? Hur bör dessa kommuniceras? Ett samtal under ledning av moderatorn Anders Granberg där företrädare för VINNOVA, Tillväxtverket, länsstyrelse, landsting, kommuner, företag och organisationer medverkar tillsammans med CiiRs forskare. 15.45 Open Forum avslutas genom att moderatorn sammanfattar utfallet i form av en budkavle till CiiRs ledning och forskare. 2

CiiRs forskningsagenda en sammanfattning Genom beslut av VINNOVA etableras nu ett Excellence Center i norra Sverige med fokus på entreprenörskap och innovation: Center for Interorganizational Innovation Research (CiiR). Det nya centret etableras med säte vid Luleå tekniska universitet, men är ett genuint samverkansprojekt mellan universiteten i Umeå och Luleå. Med ett särskilt fokus på villkoren i mer perifera regioner ska det nya Excellence Centret nu utveckla kunskaper om hur man etablerar och utvecklar innovativa system och företag i regioner typ Norrbotten och Västerbotten där informations och kommunikationsteknik (IKT) och digitala innovationer uppmärksammas särskilt. Inom fem olika insatsområden ska fem forskningsorganisationer/ämnen och tre centrumbildningar vid de båda universiteten nu tillsammans utveckla ny policyrelevant kunskap till nytta för morgondagens policyaktörer och företag. I detta syfte investerar nu VINNOVA i en första treårsperiod vardera 9 MSEK i tre olika Excellence Centers i landet, varav CiiR således är ett av dessa. Bakgrund VINNOVAs har 2010 10 01 beslutat tilldela Luleå tekniska universitet och Umeå Universitet medel för att etablera ett nytt excellence center för innovationssystemforskning i landet. I hård konkurrens med åtta andra kandidater (bl a Uppsala universitet, Chalmers, Göteborgs universitet och Linköpings universitet) och efter en grundlig utvärdering av en internationell expertkommitté har de båda nordliga universiteten med den nya centrumbildningen Centre for Inter organizational Innovation Research (CiiR) föreslagits erhålla basfinansiering om 3 MKR per år i 3+3 år. Övriga vinnare är de redan etablerade centrumbildningarna CIRCLE vid universitetet i Lund (där Blekinge tekniska högskola är partner) samt CESIS vid KTH (där Internationella Handelshögskolan i Jönköping är partner). Centrumbildningen CiiR i Luleå/Umeå anses således av VINNOVA och dess internationella bedömarkommitté vara en av landets tre ledande kompetenscentra när det gäller att utveckla nya kunskaper om innovationer och innovationssystem för framtida användning av policyaktörer på nationell, regional och lokal nivå. Som villkor för beslutet ställer dock VINNOVA kravet att den nya centrumbildningen ska matcha VINNOVA medlen med motsvarande medel från andra finansiärer intresserade av policyrelevanta kunskaper och implikationer kunskaper som kan användas för att utveckla arbetet på lokal, regional och nationell nivå med att utveckla innovativa system där företag, akademi och samhälle deltar. 3

Syfte CIIR kommer att arbeta med att utveckla policyrelevanta kunskaper och relationer till regionala och nationella policyaktörer som möjliggör för företag och andra aktörer att på ett bättre sätt driva utvecklingen av nya innovativa produkter, tjänster, processer och organisatoriska lösningar. Ett särskilt intresse kommer att riktas mot sådan kunskapsutveckling som relaterar till villkoren i regioner som kännetecknar de i norra Sverige (non metropolitan areas) samt mot den ökande betydelse som digitala innovationer och IKT har i innovativa sammanhang. Att i effektiva etablerade och nya former sprida dessa nya kunskaper till och interagera med policyaktörer och praktiker kommer att vara en prioriterad arbetsuppgift och en del i det nya centrets arbetssätt. Genom att CiiR innefattar redan i dag verksamma centrumbildningar och institutioner har det nya Excellence Centret ambitionen att utveckla redan etablerade policykopplingar och att tillsammans med olika policyaktörer introducera helt nya interaktiva sätt för att policyaktörer och företag i regionen ska kunna nyttiggöra sig av denna nya kunskap. Mål Målet för CiiR är att inom tre år vara en etablerad kunskapsresurs som i nära samverkan med policy och företag utvecklar nya kunskaper som kommer till användning i initiativ och åtgärder för att stimulera nya och mer effektiva innovationssystem och företag i regioner som den vi själva verkar i (norra Sverige). Målgrupp Den primära målgruppen för CIIR är policymakers på olika nivåer (kommunal, regional, nationell och överstatlig nivå) som i sitt arbete har inflytande över villkoren för innovativ utveckling i företag och regioner. Den sekundära målgruppen är stora och små produkt och tjänstebaserade företag lokaliserade till regioner utanför landets storstadsområden och som utgör nyckelaktörer vid etablering och utveckling av regionala innovationssystem. 4

Projektorganisation CIIR kommer att organiseras som en centrumbildning med säte vid Luleå tekniska universitet () men med verksamhet både vid och Umeå universitet (UmU). CiiRs verksamhet leds av en särskild styrelse med representanter för de båda universiteten och med representanter för såväl företag som samhälle. Som stöd för styrelsen inrättas en särskild referensgrupp (advisory board) med internationella och nationella experter inom de områden det nya centret avser verka. CiiRs verksamhet organiseras i form av en egen resultatenhet med egen budget och personal inhyrd från olika forskningsämnen/centrumbildningar. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning CIIR avser att arbeta i mångvetenskaplig samverkan där expertkunskaper från olika discipliner tas tillvara för att bygga helt nya, policy relevanta kunskaper och insikter. Av denna anledning består CIIR av såväl olika forskningsämnen som av centrumbildningar som i första hand arbetar med tillämpningar ute på fältet. CiiRs forskningsämnen är entreprenörskap ( och UmU), funktionell produktutveckling (), informatik/ikt (UmU) och regionalvetenskap/cerum (UmU). Centrumbildningar verksamma med tillämpad forskning är i dag Centrum för distansöverbryggande teknik (CDT vid ), EISLAB/ESIS vid samt ProcessIT Innovations vid och UmU. Det nya centrets arbete organiseras initialt i fem olika arbetsområden eller work packages/arbetspaket: WP1: Att upptäcka och exploatera digitala innovationer och IKT WP2: Att nyttja den dynamiska utvecklingskraft som finns i samspelet mellan lokomotiv och vagnar (t ex mellan stora företag och mindre underleverantörer) WP3: Att använda kunskap/teknologi som en bas för regional utveckling WP4: Att exploatera möjligheter till innovationer och affärer genom internationella länkar och IKT WP5: Att mäta och designa regional dynamik i olika typer av innovationssystem. För vart och ett av dessa arbetsområden/wps utses en WP ledare och ett team av forskare från olika discipliner som i nära samverkan med våra centrumbildningar, företag och myndigheter utarbetar en mer detaljerad plan för vilken typ av kunskaper som ska utvecklas. Exempel på frågeställningar som kan komma att aktualiseras är inom a) WP1: Hur kan öppna innovationer (open innovations) bidra till nya innovativa lösningar baserade på digitala innovationer och IKT? 5

b) WP2: Hur kan regioner som Västerbotten och Norrbotten på ett effektivare sätt stimulera och exploatera den dynamik som finns i samspelet mellan stora och små företag? c) WP3: Vilka förutsättningar måste finnas på plats för att ny teknologi och nya kunskaper på ett mer effektivt sätt kan bidra till regional utveckling? d) WP4: Hur kan man arbeta för att genom internationella länkar och samarbeten motverka regional inlåsning och regionalt navelskåderi? e) WP5: Hur mäter man bäst regional dynamik? Hur kan man utforma regionala utvecklingsstrategier som bygger på radikala innovationer vs. på att kopiera och förfina redan lanserade innovationer? För samtliga WPn gäller att resultatspridning till och löpande internation med policy och praktiker är en prioriterad uppgift (mer om detta nedan). Resultatspridning De nya kunskaper som CiiR kommer att utveckla produceras i nära samverkan med (inte minst) det regionala näringslivet, och ska i såväl etablerade som nya former spridas till t ex regionala och nationella aktörer inom policyområdet. Former för denna resultatspridning/interaktion är t ex Interaktiva workshops/seminarier både i form av egna CiiR arrangemang och i form av att CiiR medarbetare medverkar vid events som t ex regionala myndigheter eller organisationer arrangerar Utbildningar i form av uppdragsutbildningar eller fortbildningskurser där forskningsfronten inom området kommuniceras och diskuteras Experimentplattformar för aktivt lärande, t ex i form av teknikupphandlingsprojekt där såväl forskare som policy makers följer skarpa innovationsprojekt från idé till färdig lösning Populärvetenskapliga och vetenskapliga artiklar i egen rapportserie Kunskapsplattform i form av en interaktiv hemsida där rapporter tillgängliggörs och forum för diskussioner är möjliga. Uppföljning och utvärdering Genom att CiiR är en av tre excellence centers i en större och flerårig VINNOVA satsning har den nya centrumbildningen också krav på sig att regelbundet avrapportera läge och utfall till projektets finansiärer. Sådan rapportering innefattar Att föreståndaren samt representanter för centrumet under projekttiden aktivt ska delta i två programkonferenser per år. Centrumet ska dessutom arrangera två programkonferenser under projekttiden. 6

Att det nya centrat under projekttiden ska bidra med text till populärvetenskaplig skriftserie två gånger per år. Teman ska ligga inom ramen för centrumets verksamhetsområde och bestäms i samråd med VINNOVA. Att CIIR ska arrangera 1 2 seminarier/workshops per år i samverkan med VINNOVA. Att CIIR ska medverka i en kontinuerlig utvärdering och i samråd med VINNOVA utveckla verksamheten. Tid och aktivitetsplan I och med invigningen av CiiR startar forskningsarbetet på allvar. Preliminär fördelning av arbetsinsatser fördelat på forskningsämnen som förväntas bidra till kunskapsutvecklingen (markerat med C i figuren nedan) samt på centrumbildningar som medverkar med företagskontakter, resultatspridning m m (markerat med F i figuren) framgår nedan: Universities Divisions /Work Packages (WP) WP1: Exploring and exploiting digital innovation and ICT Entrepreneurship FPD CDT EISLAB Process IT UMU Informatics UMU CERUM Research PhD Student Research Research Research Research Research PhD Student Research PhD Student Research C F F F C C UMU Business School WP2: Utilizing the dynamic interaction between locomotives and wagons WP3: Using knowledge/technology as a base for regional development and cooperation WP4: Capitalizing on opportunities for innovation and business through international links and ICT WP5: Measuring and tailoring regional dynamics in innovation systems C F C C C C F C C F F F C C C C F F C Industrial Partners ABB Intel Nokia Tieto Bosch Philips Ericsson Siemens TeliaSonera Electropolis InternetBay Deutsche Telekom Lab Academic Advisory Board Professor Nicola Bellini, Director IRPET, Italy Professor Erkko Autio, Imperial College, London, UK Professor Kalle Lyytinen, Case Western Reserve University, USA Professor Ewa Gunnarsson, Luleå University of Technology, Sweden Professor Pontus Braunerhielm, CEO Entrepreneurship Forum, Stockholm, Sweden Professor Anders Lundström, The Swedish Agency for Growth Policy Analysis, Stockholm, Sweden 7

Kostnads och finansieringsbudget Budget och finansieringsplan för CiiRs första treårsperiod redovisas nedan (belopp i kkr): Kostnader Finansiering Löner 10 600 VINNOVA 9 000* Tjänster 1 670 Norrbottens läns landsting 1 200* Resekostnader 690 Länsstyrelsen Norrbotten 800* Övriga kostnader 495 Region Västerbotten 2 000 Ledning, adm 4 545 Luleå tekniska universitet 1 500* 18 000 Umeå Universitet 1 500* Egen partnerfinansiering 2 000* 18 000 * Anger medfinansiär som fattat positivt beslut att delta i finansieringsplanen. Resultat och effekter Genom etableringen av CiiR ges norra Sverige och andra liknande regioner unika möjligheter att utveckla kunskaper och arbetsmodeller tillämpbara för framgångsrik utveckling av dynamiska innovationssystem utifrån de specifika förutsättningar som råder i vår del av världen. Därigenom kommer också framtida policyinitiativ att kunna baseras på ett helt annat och mer relevant kunskapsunderlag, och möjliggöra mer avgörande policyeffekter och en effektivare resursanvändning. För företag i regionen innebär detta att man kommer i åtnjutande av mer ändamålsenliga insatser och initiativ, vilket i slutänden bör innebära fler innovativa och konkurrenskraftiga företag. Att universiteten på detta sätt intar en roll som excellenta forskningsmiljöer inom området innovationssystemforskning bidrar dessutom till att stärka regionens attraktionskraft. 8