27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och Malmö. Jämförelserna görs utifrån ett antal olika nyckeltal som samtliga beskriver läget i för- och grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen. De tre storstadsregionerna ser olika ut vad det gäller struktur, storlek och förutsättningar. Med hjälp av SCB:s (Statistiska centralbyrån) statistiska indelning över storstadsområden kan jämförelser göras. SCB kallar regionerna för öteborg, tockholm och almö, vilket även valts att göra i denna rapport. De nyckeltal och värden som presenteras i rapporten är hämtade i Kommundatabasen, vilken i sin tur hämtar sina uppgifter från Skolverket och SCB. I Kommundatabasen finns en mängd olika nyckeltal inom flera olika verksamheter och för denna rapport har tio nyckeltal kopplade till GR:s regionalpolitiska mål valts ut. 1
SCB:s statistiska indelning över storstadsområden De tre storstadsområdena är en gruppering av kommuner som gränsar till varandra runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av befolkning, boende, byggande och byggkostnader, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 196-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 25 att aktualisera indelningen. Till tockholm lades då kommunerna Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn (sammanlagt 26 kommuner). Stockholm kom därmed att överensstämma med Stockholms län. öteborg utökades med Alingsås och Lilla Edet, tillsammans 13 kommuner och därmed stämde indelningen överens med Göteborgsregionens kommunalförbund. Till Stor- Malmö fördes Skurup, Eslöv och Höör och som därmed kom att omfatta 12 kommuner. På sidan 9 i rapporten finns en komplett lista över de kommuner som ingår i respektive region. Några ord om Kommundatabasen Kommundatabasen (www.kommundatabas.se) innehåller över 1 kommunala nyckeltal som beskriver grund- och gymnasieskola, omsorg om äldre och funktionshindrade, stöd och bistånd inom den sociala omsorgen samt kultur och fritid. Nyckeltalen ger besked om de olika verksamheternas kostnader, omfattning och kvalitet, och uppgifter fanns att hämta från och med år 1995. Kommundatabasen är skapad i syfte att främja benchmarking mellan kommuner och erbjuder en rad möjligheter att på olika sätt jämföra och analysera olika kommuner. Kommundatabasen drivs idag av RKA Rådet för främjande av kommunala analyser. RKA är en ideell förening stiftad av staten och Sveriges Kommuner och Landsting. RKA startade sin verksamhet den 1 januari 26 efter förslag presenterade i ett delbetänkande till SOU:25:11 Jämförelsevis styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting. Rådets uppgifter är att bedriva drift och vidareutveckling av Kommundatabasen, samt stimulera jämförelser och stödja uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. 2
Nyckeltalen Nedan presenteras tio nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar utan syftet är endast att konstatera hur läget ser ut i de tre regionerna för åren 23, 24 och 25. För att kunna göra rättvisa jämförelser har ett vägt medelvärde för respektive region räknats ut och som tar hänsyn till antalet invånare i varje kommun. För att se definitionerna av Kommundatabas beräkningar för respektive nyckeltal, se sidan 9. I Kommundatabasen ingår fristående skolor, vilket inte är fallet om uppgifterna hämtas direkt från Skolverkets databas. Detta kan då innebära att resultat i att denna rapport skiljer sig från statistik och rapporter från Skolverket. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 216 214 212 21,9 211,4 213,5 212,4 212,5 214,5 21 28 27,8 28,5 27 26 24 22 Diagram 1 Värdena för Stor- Stockholm och öteborg är relativt lika gällande det genomsnittliga meritvärdet i åk 9. Under de tre senaste åren har Stor Stockholm ökat sitt meritvärde och har under 25 som under övriga två år det högsta värdet. Även öteborg har under samtliga år ökat värdet och ligger efter Stor Stockholm. almö ligger betydligt lägre än övriga två regioner och efter en ökning under 24 minskade åter värdet under 25. 3
Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan 94 92 9 88 86 91,6 91,2 9,6 9,4 88,5 88,4 9,1 85,2 89,5 84 82 Diagram 2 Andelen elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan är högst i öteborg som under de tre senaste åren legat på en relativt jämn nivå. tockholm ligger strax under och sist ligger almö som har en betydligt lägre andel behöriga elever. Generellt för de tre regionerna är att samtliga gjort en minskning mellan 24 och 25. Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola 65 6 55 5 45 5575 5372 5517 5363 55132 57537 5492 56364 59556 Diagram 3 öteborg har i grundskola och förskoleklass de allra lägsta kostnaderna och har så haft under samtliga tre år. Därefter ligger almö som ligger något lägre än tockholm som har de högsta kostnaderna. Generellt så har kostnaderna (exkl. lokaler ) per elev i förskoleklass och grundskola för samtliga tre regioner ökat under de tre senaste åren. 4
Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad Gymnasieutbildning, totalt 14, 5 14, 4 14, 3 14,2 14, 1 14 13, 9 13, 8 13, 7 13, 6 Diagram 4 14, 4 14, 4 14, 3 14, 3 14, 3 14, 3 14, 1 14, 1 14 Generellt för samtliga tre regioner är att små förändringar över tid har skett. Under 23 och 24 hade tockholm den högsta genomsnittliga betygspoängen efter avslutat gymnasium för att under 25 sjunka till samma poäng som öteborg. öteborg har under samtliga tre år haft en konstant betygspoäng och legat strax under tockholm. almö gjorde en knapp ökning mellan 23 och 24 och behöll under 25 denna betygspoäng. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan 85 8 75 7 65 73576 75575 77566 7518 77848 7949 79871 75587 77226 Diagram 5 Under 23 och 24 hade öteborg den lägsta kostnaden per elev i gymnasieskolan bland de tre regionerna för att därefter under 25 öka sina kostnader. Under 25 hade Stor- Stockholm de lägsta kostnaderna och har minskat marginellt mot öteborg. Mellan 23 och 24 sjönk tockholms kostnader rejält vilket delvis kan förklaras med en felbudgetering som justerades till 24. almö har under samtliga tre år stadigt ökat sina kostnader och har under 24 och 25 de allra högsta kostnaderna. 5
Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående skolor 3 25 2 15 1 18,7 1,3 2,8 19,5 19,7 12 22,9 14,3 25,2 5 Diagram 6 Samtliga regioner har under de tre åren ökat sin andel folkbokförda gymnasieelever i fristående skolor och andelen har samtidigt stadigt ökat. tockholm har under samtliga tre år haft den högsta andelen. Därefter kommer öteborg som även de har en relativt hög andel. Stor- Malmö har en betydligt lägre andel gymnasieelever i fristående skolor än övriga två regioner. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program 1 8 9,3 9,2 8,8 8,3 8,4 8,6 7,4 7,5 7,6 6 4 2 Diagram 7 öteborg har den lägsta andelen gymnasieelever folkbokförda på IV-program och har så haft under samtliga tre år. Därefter kommer tockholm följd av almö som har den högsta andelen gymnasieelever på IV-program. Varje region har under samtliga tre år behållit sin rangordning. 6
Andel (%) 2-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola 7 65 6 55 61,3 58,9 54,6 65,2 6,7 57,7 63,9 62,1 59,5 5 45 Diagram 8 Andelen 2-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola är högst i Stor- Göteborg och har så varit under samtliga tre jämförda år. Efter den kraftiga uppgången mellan 23 och 24 sjönk andelen behöriga mellan 24 och 25, något som öteborg var ensam om bland regionerna. Både tockholm och almö har under 23, 24 och 25 ökat i andelen behöriga till universitet och högskola även om skillnaden regionerna emellan är liten så har almö en högre andel än tockholm. Andel (%) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år 78 76 74 72 7 68 74,9 72 69,7 76,5 73,8 72 74,9 75,2 74,5 66 64 62 Diagram 9 Under 23 och 24 hade samtliga regioner en ökning i andelen gymnasieelever som fullföljt in utbildning inom 4 år. Under 25 har öteborg minskat i andel medan både Stor- Stockholm och almö har fortsatt att öka. Man kan därigenom se att de tidigare relativt stora skillnaderna regionerna emellan nu har minskat och att andelen nu befinner sig på en mycket jämn nivå. 7
Andel (%) invånare i vuxenutbildningen per invånare 2-64 år 8 7 6 5 4 3 5,6 6,3 6,2 5,9 5,1 5,3 2 1 Diagram 1 Jämförande siffror för andelen invånare i vuxenutbildningen finns endast för 23 och 24 beroende på att materialet för 25 ej ännu publicerats. Vad man kan se för 23 och 24 är att det är mycket jämn mellan de tre regionerna. almö har som ensam region minskat sin andel under 24 medan både öteborg och tockholm har ökat sina andelar, om än marginellt. 8
SCB:s statistiska indelning över storstadsområden öteborg 13 kommuner Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö almö 12 kommuner Burlöv Eslöv Höör Kävlinge Lomma Lund Malmö Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge tockholm 26 kommuner Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 9
Definitioner på Kommundatabasens beräkningar Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser skolkommun och läsår. Meritvärde för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=1, VG=15 och MVG=2). Det möjliga maxvärdet är 32 poäng. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasium Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i åk 9. Uppgifterna avser skolkommun och läsår. Kostnad (kr) exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Bruttokostnad minus lokalkostnader, interna och externa (avgifter) intäkter för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever i kommunen (skolkommun). Uppgiften avser kalenderår. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt Elevernas sammanlagda betygspoäng dvs. kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=, G=1, VG=15 och MVG=2) dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Endast betygsatta kurser är medräknade. Avser elever folkbokförda i kommunen. Endast betygsatta kurser är medräknade. Uppgiften avser läsår. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan Bruttokostnad minus interna och externa intäkter (ej statsbidrag) och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskolan dividerat med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen den 15/1 (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor Antal folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program Andel folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Andel (%) 2-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel 2-åringar som har behörighet till universitets- och högskolestudier dvs. 2-åringar som har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar 9 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Avser 2-åringar folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) gymnasielever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år. Andel av alla nybörjare i år 1 den 15/1 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) invånare i vuxenutbildningen per invånare 2-64 år Antal i kommunen folkbokförda 2-64 åringar som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare 2-64 år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår. 1