Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning från utlandet Både in- och utflyttningen 212 var bland den högsta i Linköpings historia Linköping hade år 212 nettoutflyttning bl.a. till Norrköping, Mjölby, Jönköping samt storstadsområdena Både in- och utflyttarna 212 hade lägre andel förvärvsarbetande före flytten än de boende i Linköpings kommun In- och utflyttning till/från Linköpings kommun 1968-212 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Linköpings kommun Statistik & Utredningar http://www.linkoping.se/statistik/ Ref Sten Johansson, 13-2 88 52 213-9-12
Inledning Befolkningsökningen år 212 för Linköpings kommun var +1 187 personer, vilket är en relativt normal nivå. Därav stod flyttningen för +511 personer. Detta innebär en ökning jämfört med 211, men jämfört med åren 27-21 låg folkökningen 212 på en klart lägre nivå, främst på grund av en högre utflyttning. Östergötland 1 878 (-34) Övriga Sverige 5 182 (-192) 7 961 (-227) Utrikes 91 (-1) Döda 1 211 (+78) Befolkning 31 dec 212 148 521 (+1 187) Födda 1 887 (+99) 8 472 (+25) Östergötland 1 829 (-6) Övriga Sverige 5 23 (-83) Utrikes 1 413 (+168)
Flyttmönster 212 Både in- och utflyttningen 212 låg på en historiskt hög nivå. en har bara varit högre vid tre tillfällen, nämligen 27, 29 och 21. en har bara varit högre ett tidigare år, nämligen 211. In- och utflyttning till/från Linköpings kommun 1968-212 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 I diagrammet nedan fördelas flyttningen på inrikes och utrikes. Den utrikes flyttningen har ett positivt netto sedan lång tid tillbaka. Även den inrikes flyttningen har oftast ett positivt netto för Linköpings kommun, men 211-212 har så inte varit fallet, utan det inrikes flyttningsnettot har då legat nära noll. Inrikes resp. utrikes in- och utflyttning till/från Linköpings kommun 1968-212 8 7 6 5 4 3 Inrikes inflytt Inrikes utflytt Utrikes inflytt Utrikes utflytt 2 1
Flyttande 212 till/från Linköpings kommun efter region Under 212 hade Linköping negativt flyttningsnetto gentemot övriga länet och ett litet positivt netto mot övriga riket. I stort sett hela det positiva flyttningsnettot förklaras av en större invandring än utvandring. Av tabellen nedan framgår också att flyttningen inom kommunen är mer omfattande än flyttningen över kommungräns. Flyttning 212 till/från och inom Linköpings kommun Flyttning Antal Inflyttande från annan kommun i Östergötland 1 829 Inflyttande från övriga riket 5 23 Invandring 1 413 Summa inflyttande 8 472 Utflyttande till annan kommun i Östergötland 1 878 Utflyttande till övriga riket 5 182 Utvandring 91 Summa utflyttande 7 961 Flyttande inom kommunen 17 56 Totalt 33 939 Flyttningsnettot (inflyttning minus utflyttning) för Linköping och några jämförbara kommuner varierar starkt mellan åren. 29-21 låg Linköping i topp bland de sex kommuner som jämförs i diagrammet nedan, men 211-212 låg Linköping lägst. Sett över hela perioden 1997-212 är det Helsingborg som har haft det högsta flyttningsnettot. Flyttningsnetto 1997-212 för sex kommuner 25 2 15 1 5 Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Västerås 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-5
Inrikes in- och utflyttning Under 212 flyttade det in personer till Linköpings kommun från 268 av landets 29 kommuner. Till 263 av de 29 kommunerna flyttade någon ut från Linköping. 11 kommuner berördes varken av in- eller utflyttning till/från Linköping. Kartorna nedan visar in- respektive utflyttningen till/från Linköping under 212. De tre storstadsområdena har brutits ut och visas i större skala. En mörkare blå färg anger ett större antal flyttande. Både in- och utflyttningen är relativt stor dels till angränsande kommuner, dels till storstadskommuner och universitetsorter. till Linköpings kommun 212 från Linköpings kommun 212 År 212 hade Linköpings kommun ett positivt flyttningsnetto mot 166 kommuner, noll mot 36 kommuner och negativt mot 87 kommuner. På nästa sida visas Linköpings flyttningsnetto gentemot kommuner med högst positivt respektive negativt flyttningsnetto.
Kommuner med högst positivt respektive negativt flyttningsnetto gentemot Linköping 212 Positivt netto Negativt netto Kommun Kommun Luleå 37 Stockholm -356 Umeå 35 Göteborg -16 Kinda 35 Norrköping -86 Gävle 31 Mjölby -5 Tranås 31 Solna -48 Hultsfred 29 Uppsala -47 Helsingborg 27 Lund -32 Nässjö 25 Malmö -28 Täby 25 Sundbyberg -27 Karlskoga 22 Södertälje -25 Vimmerby 22 Huddinge -22 Katrineholm 21 Jönköping -21 Bland kommunerna med störst positivt netto till Linköping finns dels kommuner i länet och närmast angränsande län, dels mindre högskoleorter på andra håll i landet. Bland kommunerna med störst negativt netto finns kommuner i storstadsområdena, större universitetsorter samt Norrköping, Mjölby och Jönköping. Allra störst negativt flyttningsnetto har Linköping gentemot Stockholm. In- och utflyttning år 212 gentemot kommunerna i Östergötland Kommun från till Kinda 173 138 35 Valdemarsvik 35 15 2 Motala 342 328 14 Finspång 55 45 1 Åtvidaberg 258 248 1 Ydre 12 4 8 Ödeshög 26 23 3 Söderköping 33 33 Boxholm 34 39-5 Vadstena 48 56-8 Mjölby 337 387-5 Norrköping 476 562-86 Totalt 1 829 1 878-49 Gentemot övriga Östergötlands län hade Linköping år 212 ett negativt flyttningsnetto. Störst var det negativa nettot gentemot Norrköping och Mjölby. Störst positivt netto hade Linköping gentemot Kinda och Valdemarsvik. t var positivt gentemot sju östgötakommuner, negativt gentemot fem.
Utrikes in- och utflyttning (in- och utvandring) 212 Norden Övriga Europa Övriga världen Totalt från 218 518 671 1 47 till 196 239 464 899 22 279 27 58 Av dem som under 212 invandrade till Linköping flyttade nästan hälften från länder utanför Europa. Av utflyttningen gick något över hälften till länder utanför Europa. Största enskilda födelseländerna för in- och utvandrade till Linköpings kommun 212 Födelseland Invandrade Födelseland Utvandrade Sverige 264 Sverige 349 Somalia 118 Kina 57 Irak 72 Irak 53 Polen 58 Indien 41 Tyskland 49 Pakistan 34 Syrien 48 Iran 2 Rumänien 47 Tyskland 16 Kina 46 Storbritannien 16 U.S.A. 38 U.S.A. 15 Indien 36 Turkiet 14 Iran 32 Finland 13 Finland 31 Somalia 12 Kommunmottagna i Linköping efter ålder och år 29-212 Ålder 29 21 211 212-6 27 36 29 78 7-11 24 18 39 12-15 132 36 8 36 16-18 49 19 21 36 19.. 6 1 21 2-29 15 55 8 3-39 69 26 48 233 4-49 31 22 26 5-59 11 8 12 6+ 1 11 8 19 Totalt 52 339 212 346 Kommunmottagna innebär personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa grupper. Antalet kommunmottagna minskade under 21 och 211 men ökade under 212, främst för barn över 6 år samt vuxna 2-39 år. Flyttningsmönster inom kommunen Olika delområden inom kommunen uppvisar skilda flyttmönster. Diagrammet nedan visar de delområden som har högst respektive lägst flyttningsnetto för flyttningar över kommungränsen under 212. I särklass högst nettoinflyttning över kommungräns hade Skäggetorp, men även Ryd och Tannefors har höga positiva netton. Störst negativt netto hade Östra Valla.
Flyttnetto över kommungräns för delområden med högst respektive lägst netto 4 35 3 25 2 15 1 5-5 Diagrammet nedan visar de delområden som har högst respektive lägst flyttningsnetto för flyttningar inom kommunen under 212. Störst positiva netton har Innerstaden, Ullstämma och Östra Valla. Störst negativa netton har Skäggetorp och Ryd. Skäggetorp, Ryd och Tannefors har alltså stora positiva netton över kommungräns och negativa netton för flyttning inom kommunen. Det betyder att de utgör den första anhalten för nyinflyttade Linköpingsbor, och att många så småningom fortsätter därifrån till andra stadsdelar. Även för Berga är flyttmönstret liknande, fast i mindre omfattning. Östra Valla har motsatt roll med positivt netto inom kommunen och negativt över kommungräns. Flyttnetto inom kommunen för delområden med högst respektive lägst netto 2 1-1 -2-3
In- och utflyttning efter ålder En stor del av all flyttning görs av personer i åldrarna 19-35 år. För inflyttningen till Linköpings kommun ligger toppen i 2-årsåldern, för utflyttningen i 24-25-årsåldern. Detta är typiskt för en studentstad. Kommunen har ett stort positivt flyttningsnetto i åldrarna 19-23 år, men ett stort negativt netto i åldrarna 24-35 år. För barn och ungdomar var nettot under 212 svagt positivt, främst i åldrarna 3-12 samt 16-18 år. För personer över 4 år ligger nettot nära noll. In- och utflyttning till/från Linköpings kommun 212 efter ålder 8 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 De kommuner i länet som har störst flyttning till och från Linköping är Norrköping, Mjölby, Motala, Åtvidaberg och Kinda. Nedan visar vi åldersfördelningen för in- respektive utflyttning samt flyttningsnetto mellan dessa kommuner och Linköping. Därefter visar vi motsvarande för de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Med inflyttning och utflyttning avses inflyttning till resp. utflyttning från Linköpings kommun. Linköping har ett stort flyttningsutbyte i bägge riktningarna med Norrköping, främst i åldrarna 2-34 år. Det mest slående är Linköpings mycket stora negativa netto i åldrarna 25-29 år. Även för -19 och 3-34 år är nettot negativt.
In- och utflyttning mellan Linköping och Norrköping 212 efter ålder 2 15 1 5-5 -1 Flyttningen mellan Linköping och de mindre Östgötakommunerna är mera spridd i åldrarna, även om 2-34 år dominerar även här. Linköping har ett markant positivt netto från dessa kommuner i åldrarna 2-24 år, men oftast negativt netto i åldrarna -4 och 25-39 år. För större barn är nettot lite varierande. In- och utflyttning mellan Linköping och Mjölby 212 efter ålder 12 1 8 6 4 2-2 -4
In- och utflyttning mellan Linköping och Motala 212 efter ålder 12 1 8 6 4 2-2 In- och utflyttning mellan Linköping och Åtvidaberg 212 efter ålder 1 8 6 4 2-2 In- och utflyttning mellan Linköping och Kinda 212 efter ålder 5 4 3 2 1-1
När det gäller Linköpings flyttningsutbyte med de tre storstäderna dominerar åldrarna 2-34 år helt i båda riktningarna. t är negativt, speciellt i åldrarna 25-29 år. Gentemot Göteborg och Malmö har Linköping klart negativa netton även i åldrarna 2-24 år. Det finns dock små positiva flyttningsnetton i åldrarna -4 och 35-39 år. In- och utflyttning mellan Linköping och Stockholm 212 efter ålder 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4 In- och utflyttning mellan Linköping och Göteborg 212 efter ålder 2 15 1 5-5 -1
In- och utflyttning mellan Linköping och Malmö 212 efter ålder 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Flyttning av småbarnsfamiljer inom kommunen Nedan visas flyttningsnetton 212 för några delområden med hög in- respektive utflyttning av barnfamiljer. De största positiva nettona för barnfamiljer finns i allmänhet i områden med nyproduktion, särskilt där det byggs småhus. Sådana områden var under 212 Ullstämma, Ljungsbro, Linghem, Ekängen och Lambohov. I vissa äldre områden med småhus kan det förekomma en generationsväxling där äldre personer flyttar ut och unga barnfamiljer flyttar in. Sådana områden fanns under 212 inom Hjulsbro och Ekholmen. De största negativa nettona finns i stadsdelar med stor andel smålägenheter i centrala eller halvcentrala lägen. De som får barn i sådana områden tenderar ofta att flytta ut inom några år. Flyttnetton 212 för delområden med högst respektive lägst netto i åldern -4 år Delområde - 4 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år Ullstämma 39 7 38 2 Hjulsbro 35 8 21 28 Ljungsbro 28 7 31 14 Linghem 24 2 18 16 Ekängen 21 5 19 9 Ekholmen 21 24 24 6 Lambohov 21-12 19 12 Hejdegården -19-19 -36-3 Gottfridsberg -25-94 -47-2 Johannelund -29-29 -48 8 Berga -29 4-3 -24 Vasastaden -42-71 -55-11 Innerstaden -66-19 -11-24
Linköpings landsbygd Nedan visas in-, utflyttning och flyttningsnetton 212 för några omland inom Linköpings landsbygd fördelade på ålder. Omland med mindre än 1 flyttande brutto in+ut redovisas inte. Även för de redovisade omlanden är flyttningen av ganska liten omfattning. Gruppen 2-39 år står för den mest omfattande flyttningen. I fem av de 13 områdena, Bankekinds, Linghems, Ljungsbro, Malmslätts och Västerlösa omland har denna grupp positivt flyttningsnetto. Endast två områden, Bestorps och Skeda omland, har positivt netto i gruppen -19 år. I åldrarna över 4 år har flertalet områden negativt netto. Ett undantag är Bestorps omland. In- och utflyttning till/från några omland 212 efter ålder 6 5 4 3 2 1-1 Askeby omland -2-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 6 5 4 3 2 1-1 Bankekinds omland -2-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år
6 5 4 3 2 1 Bergs omland -1-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 4 3 2 1 Bestorps omland -1-2 -19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Brokinds omland -19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år
6 5 4 3 2 1 Linghems omland -1-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 7 6 5 4 3 2 1-1 Ljungsbro omland -2-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 6 5 4 3 2 1 Malmslätts omland -1-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år
8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Nykils omland -19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 5 4 3 2 1-1 Rystad omland -2-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 5 4 3 2 Sjögestad omland 1-1 -19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år
5 4 3 2 Skeda omland 1-1 -19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år 6 5 4 3 2 1-1 Västerlösa omland -2-19 år 2-39 år 4-59 år 6+ år
Förvärvsarbetande före flyttning Förvärsfrekvensen mäts som andelen förvärvsarbetande av hela befolkningen 2-64 år. Som förvärvsarbetande räknas enligt SCB de som förvärvsarbetade i november respektive år. För de flyttande under 212 redovisas förvärvsfrekvensen år 211, dvs året innan flytten. Statistiken visar alltså inte hur förhållandena var vid själva flyttillfället eller efter flytten. Från andra källor vet vi att flyttning över kommungräns ibland innebär en övergång från icke förvärvsarbetande till förvärvsarbetande, men även motsatsen kan förekomma. För en studentstad som Linköping är inflyttningen ofta en flytt till studier och utflyttningen en flytt till arbete. Av tabellen nedan framgår att förvärvsfrekvensen totalt sett är något högre för utflyttare än för inflyttare. Detta beror dock främst på att förvärvsfrekvensen för de som har invandrat är extremt låg, delvis till följd av att uppgifter saknas. För den omfattande flyttningen mellan Linköping och Sverige utanför Östergötland är förhållandet omvänt, dvs förvärvsfrekvensen innan flytten är högre för inflyttande än för utflyttande. I hela Linköpings befolkning 2-64 år var förvärvsfrekvensen år 211 7 procent. Förvärvsfrekvensen för både in- och utflyttande var alltså betydligt lägre än för de redan boende. Förvärvsfrekvens 211 efter flyttrelation 212 2-64 år Flyttrelation Förvärvsfrekvens från annan kommun i Östergötland 64% från övriga landet 5% Invandring 2% totalt 45% till annan kommun i Östergötland 67% till övriga landet 45% Utvandring 27% totalt 48% Befolkning 211 7% Eftersom uppgifter om sysselsättning oftast saknas för dem som flyttar från utlandet visar vi nedan förvärvsfrekvensen 211 för inrikes flyttande 212 samt boende 211. Förvärvsfrekvensen före flytten är alltså något högre för inflyttande än för utflyttande inom riket.
Förvärvsfrekvens 211 för inrikes flyttande 212 och boende 211, 2-64 år 8% 7% 6% 5% 4% 3% Inrikes inflyttande Inrikes utflyttande Befolkning 211 2% 1% % Förvärvsfrekvens Nedan visas förvärvsfrekvensen 211 i olika åldrar för inrikes in- och utflyttande 212 samt boende 211. För personer under 3 år är förvärvsfrekvensen högre för inflyttande än för utflyttande, medan det är tvärtom för personer 45-59 år. I åldrarna över 25 år har både in- och utflyttande lägre förvärvsfrekvens än de boende i Linköping. Förvärvsfrekvens 211 för inrikes flyttande 212 och boende 211 efter ålder 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inrikes inflyttande Inrikes utflyttande Befolkning 211