Frågor och svar om kommunalt avlopp för att skydda vattentäkten i Lennheden Vid det informationsmöte som kommunen ordnade om införande av kommunalt avlopp i Lennheden den 11 februari 2015 ställdes ett antal frågor. Frågor har också kommit in till kommunen och Borlänge Energi genom telefonsamtal och mail. I detta dokument finns frågor och svar sammanställda. Frågorna är indelade i olika ämnesgrupper för att underlätta för den som söker svar på en specifik fråga. Innehållsförteckning 1. Skydd av vattentäkten s. 1 2. Anslutning s. 3 3. Kostnader s. 4 4. Ledningsdragning s. 6 5. Pumpstation s. 8 6. Överklaga beslut s. 9 7. Övriga frågor s. 10 1. Skydd av vattentäkten Varför behövs kommunalt avlopp i Lennheden, Duvnäs, Koppslagårdarna, Gagnbro och Solbacka? Vattentäkten i Lennheden, som togs i bruk år 2013, är en av Sveriges största grundvattentäkter. Vattentäkten ska tillsammans med vattentäkten i Tjärna försörja större delen av Borlänge kommun och Falu tätort med dricksvatten. Totalt kommer vattentäkterna att betjäna ca 85 000 användare. Det finns därför ett behov av att skydda vattentäkterna från föroreningar. Det finns mer än 200 enskilda avlopp som kan påverka vattentäkten i Lennheden. Kommunalt avlopp saknas inom området. Genom att bilda verksamhetsområde för avlopp och ansluta avloppen till det kommunala avloppsnätet minskar risken för föroreningar från de enskilda avloppen. Varför är kommunalt avlopp bättre än enskilda avlopp? Enligt rättspraxis anses en inkoppling till en allmän avloppslösning vara den långsiktigt mest hållbara lösningen, eftersom spillvattnet leds bort från vattentäkten istället för att det infiltreras ner i grundvattnet via de många små enskilda avloppsanläggningarna. En kommunal avloppsanläggning håller i 40-100 år, medan enskilda avloppsanläggningar generellt håller 15-20 år. Vad händer om kommunens ledningar går sönder? Risken för att kommunens ledningar ska gå sönder och förorena vattentäkten är mycket liten. Den kontinuerliga belastningen från alla mindre enskilda avlopp utgör en större risk. Men det är viktigt att ledningarna byggs och sköts så att risken för läckage är så liten som möjligt samt att ett eventuellt läckage snabbt upptäcks.
Finns det teknik för att ta hand om läkemedelsrester i det kommunala avloppet? Att rena läkemedelsrester är en viktig fråga eftersom nya rön visar att läkemedel har en stor påverkan på bland annat fiskar. För närvarande saknar Borlänges reningsverk särskild rening av läkemedel. Genom att samla alla avlopp till en punkt blir det i framtiden enklare att rena läkemedelsrester jämfört med de många utsläppspunkterna som enskilda avlopp innebär. Det pågår flera olika projekt runtom i Sverige där man håller på att ta fram en bättre rening för läkemedelsrester, bland annat med aktivt kol eller membranteknik. Kan en skottkärra med avfall var femte år verkligen skada vattentäkten? Frågan kommer att hanteras i vattenskyddsföreskrifterna. Men vi bedömer att risken kan vara större än med ett kommunalt avlopp eftersom det inte kan garanteras att avfallet är helt fritt från smittoämnen och andra ämnen som kan vara skadliga för människors hälsa. Varför ska vi behöva ta bort våra avlopp när det finns dagvattenrör som går rätt ut i älven? Ett dagvattenutsläpp till Dalälven innebär en mindre risk för förorening av vattentäkten i Lennheden än om förorenat dagvatten skulle få infiltrera ned i marken. Hur mycket vatten från Dalälven inducerar in? Andelen inducerat (inträngande) vatten från Dalälven till åsen har bedömts till ca 90 l/s av 370 l/s som utgör uttagskapaciteten, vilket är ca 25 % av kapaciteten. Induktionen bedöms ske diffust utefter en längre sträcka av Dalälven och utspädningen i grundvattnet är kraftig. Risken för förorening av vattentäkten bedöms vara låg. Riksvägen och järnvägen är också riskfaktorer hur hanteras de? Det finns beredskapsplaner för hur man agerar vid olyckor på väg och järnväg. Borlänge Energi och Trafikverket samarbetar om förebyggande åtgärder för att skydda vattentäkten, till exempel täta ytskikt i vägdiken. Risker från väg och järnväg behandlas också i föreskrifterna för vattenskyddsområdet. Varför tar man vattentäkten i bruk innan man gjort en riskbedömning och säkrat kvalitén? Vattenverket levererar bra vatten i dagsläget. Riskbedömningen har gjorts för att vara säker på att kommunen skyddar vattentäkten på lång sikt. Länsstyrelsen har haft synpunkter på den riskbedömning som gjordes i ett tidigt skede och därför har riskbedömningen fördjupats. Det händer också saker i omvärlden, ny kunskap kommer fram, som gör att vi kontinuerligt måste bevaka och eventuellt omvärdera risksituationen. Varför väljer man att göra en vattentäkt där man vet att det finns en massa avlopp? Vid utredningarna kring placeringen av vattentäkten identifierades Lennhedenområdet som det bästa området med grundvattentillgångar av tillräckligt bra kvalitet och i de mängder som krävdes för Borlänges och Faluns behov. Provpumpningar och analyser visade även på en mycket bra råvattenkvalitet lämplig för dricksvattenproduktion. Varför blir det kommunalt avlopp nu när ni tidigare sagt att det inte var aktuellt? För att riskbedömningen visar att kommunalt avlopp är det bästa långsiktiga skyddet av vattentäkten. Länsstyrelsen har också förelagt kommunen att ordna avlopp. I tidigare skeden har kommunen gjort bedömningen att det inte var nödvändigt. 2
Vad är skillnaden mellan vattenskyddsområde och verksamhetsområde? Verksamhetsområde bildas av kommunen för ett område där man vill dra fram kommunalt vatten och/eller avlopp. Vattenskyddsområde för grundvattentäkten i Lennheden bildas av Länsstyrelsen. Inom vattenskyddsområdet gäller olika föreskrifter för att skydda vattentäkten. Föreskrifterna kan till exempel handla om lagring och hantering av olika produkter, om/hur täkter, energianläggningar schaktning, borrning, muddring får göras, djurhållning, avlopp med mera. Vattenskyddsföreskrifterna för Lennheden håller på att ses över. Berörda fastighetsägare kommer att få lämna synpunkter på förslaget till nya vattenskyddsföreskrifter under 2015. Vad har kommunen för laglig rätt att besluta om verksamhetsområde? Skyldigheten att tillhandahålla vattentjänster regleras i lagen om allmänna vattentjänster, 6: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Kommunen har alltså inte bara en rätt utan en skyldighet att bilda verksamhetsområde. Länsstyrelsen får enligt lagen om allmänna vattentjänster förelägga (tvinga) kommunen att besluta om verksamhetsområde. Borlänge kommun har fått ett sådant föreläggande från Länsstyrelsen i januari 2015. I föreläggandet har Länsstyrelsen påpekat att det framgår i praxis att de hälsovådliga olägenheterna inte måste ha uppstått utan att det räcker med att det finns en risk för olägenheter för att en utbyggnadsskyldighet kan föreligga. Kommer det att dras ut kommunalt vatten? Frågan om kommunalt vatten kommer att dras ut till det aktuella området samtidigt som avloppet kommer att utredas i samband med den fortsatta projekteringen i ärendet. I förslaget till verksamhetsområde för Lennheden ingår inte vatten, endast spillvatten (avlopp). 2. Anslutning Vilka behöver ansluta sig? Bebyggda fastigheter med tillgång till indraget vatten, vattentoaletter och/eller bad-, disk- och tvättavlopp kommer att behöva ansluta sig till det kommunala avloppsnätet. Däremot ingår inte bebyggda fastigheter som har enklare lösningar som till exempel mulltoa. Där kommer istället vattenskyddsföreskrifterna att innehålla förbud mot att avfall från mulltoa eller liknande tas om hand på fastigheten. Sådant avfall ska tas om hand av Borlänge Energi. Vad gäller för arrenden? Utgångspunkten är att det är fastighetsägaren som blir Borlänge Energis avtalspart. En arrendator kan dock jämställas med en fastighetsägare och bli den som har rätten till anslutningen och därmed även står för kostnaden. Om det är önskvärt ska fastighetsägaren höra av sig till Borlänge Energi. Jag har bara sommarvatten behöver jag ansluta mig då? Så länge fastigheten har tillgång till vatten, till exempel genom egen brunn, kommer anslutning att krävas. Det spelar ingen roll att det bara är under den frostfria perioden som fastigheten har tillgång till vatten. 3
Om fastigheten bara är bebyggd med t. ex uthus och inte används vad gäller då? Om fastigheten inte har vatten inkopplat behöver man inte ansluta sig. Om man har sluten tank och sommarvatten, kan man då installera en eltoalett istället och gräva bort tanken? Så länge fastigheten har tillgång till vatten, till exempel genom egen brunn, kommer anslutning att krävas. Om man redan har ett minireningsverk med utlopp till Dalälven vad gäller då? Enligt rättspraxis anses en inkoppling till en allmän avloppslösning vara den långsiktigt mest hållbara lösningen. I avloppstillståndet som gavs 2013 för det aktuella minireningsverket står villkoret: Godkännandet gäller intill dess kommunala ledningar dras fram till området där fastigheten är belägen. Jag har redan en ny enskild anläggning - måste jag ansluta mig ändå? Ja, men i vissa fall kan Borlänge Energi lösa in din enskilda anläggning. Storleken på inlösen/ersättning beror på ålder och kostnad för anläggningen. Under vilka förutsättningar kan man få ersättning för sin enskilda anläggning? I lagen om allmänna vattentjänster 40 står det Om en enskild anläggning blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allmän VA-anläggning, ska huvudmannen betala skälig ersättning till den enskilda anläggningens ägare. För att en anläggning ska ses som onyttigbliven så måste den ha varit nyttig från början. Det innebär att den måste uppfylla de krav som kan ställas på en enskild anläggning. Äldre spillvattenanläggningar som inte lever upp till de krav som ställs på anläggningar idag ska inte ersättas. Har fastigheten en enskild spillvattenanläggning idag kan det alltså i vissa fall bli aktuellt med ekonomisk ersättning när anläggningen blir onyttig. Bedömningen görs dock restriktivt och hänsyn tas till den enskilda anläggningens ålder och skick. I propositionen till lagen om allmänna vattentjänster anser lagstiftaren att denna regel ska användas restriktivt, och i rättspraxis från Statens VA-nämnd har det i princip bara tillerkänts ersättning av enskilda spillvattenanläggningar i de fall där kommunen har varit försumliga i sitt agerande mot fastighetsägaren. Exempel på när en kommun kan anses ha varit försumlig i sitt agerande är när en kommun inte har haft tillräcklig framförhållning vid inrättandet av nya anläggningar. Om kommunen i ett skede har godkänt utan förbehåll eller förelagt att en ny enskild avloppsanläggning ska anläggas och ganska snart därefter bygger ut en allmän anläggning, ska huvudmannen ersätta den enskilda anläggningen. Kommunen har då inte gjort en långsiktig bedömning och på så sätt har fastighetsägaren gjort en onödig ekonomisk investering. Möjligheten till ersättning bedöms på följande sätt: - Om anläggningen inte uppfyller gällande krav som ställs på en enskild anläggning kan man inte få ersättning - Ålder och bedömning av anläggningens skick. Här bör man kunna styrka inköpsdatum. En öppen avloppsanläggning, till exempel en trekammarbrunn, bedöms ha en livslängd på 15 år enligt VA-nämndens praxis. En sluten tank bedöms ha en livslängd på 10 år. - När eventuell ersättning ska räknas fram bör man kunna styrka inköpspris och inköpsdatum. Saknas kvitto görs en bedömning. Utifrån en avskrivningstid på 15 år får fastighetsägaren en ersättning för det kvarvarande värdet på den enskilda anläggningen. Utgångsvärdet är inköps- och anläggningskostnaderna som 4
minskar med 1/15-del för varje år som går sedan anläggningen färdigställdes. En eventuell ersättning påverkar inte storleken på anslutningsavgiften till det kommunala avloppet. Kan befintliga fastigheter inom verksamhetsområdet starta en samfällighetsförening där man bygger ett eget ledningsnät för en gemensam pumpstation? Nej. Eftersom Borlänge Energi i slutändan alltid ansvarar för ledningsdragningar samt drift och underhåll inom området kommer det inte att tillåtas. Om en eller flera samfällighetsföreningar skulle tillåtas inom området förlorar Borlänge Energi kontrollen över kvalitén på ledningsanläggandet samt kvalitetssäkringen vad gäller den långsiktiga driften och underhållet av ledningarna. 3. Kostnader Vad kommer det att kosta att ansluta sig? År 2017, när anslutningsavgiften för etapp 1 troligen ska betalas, kommer anläggningsavgiften för en normalvilla med en lägenhet att vara 66 690 kr inkl. moms. För varje extra lägenhet (bostadsenhet) tillkommer en kostnad på 6 840 kr. Kostnader för ledningar med mera inne på fastigheten tillkommer. ROT-avdrag kan göras om den möjligheten finns vid tidpunkten för installationen på den egna fastigheten. Skatteverket har ytterligare information, www.skatteverket.se. Kostnaden för att dra ut kommunalt avlopp till området är avsevärt högre än intäkterna från anslutningsavgifterna. Anslutningsavgiften kan tyckas vara hög, men det är en engångskostnad som ger tillgång till en kommunal nyttighet under mycket lång tid i förhållande till en enskild avloppsanläggning som beräknas behöva göras om vart 15-20 år. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se, sök på enskilda avlopp ) finns dokumentet: Några tips till dig som ska köpa eller sälja hus med enskilt vatten och avlopp där det bl. a. står följande: Köp och installation av ny avloppsanläggning kostar vanligtvis mellan 50 000 kr och 120 000 kr. Typ av anläggning samt omfattningen av markarbeten påverkar priset. Drift- och underhållskostnad varierar mellan 1000 kr och 7000 kr per år, beroende på typ av anläggning och nyttjandegrad. Vad är en normalvilla? Lägenhet är ett begrepp för att hantera ett eller flera utrymmen i en byggnad som bildar en enhet. Varje sådan enhet som har installerats med toalett samt möjlighet till någon form av kök/pentry bedöms som en lägenhet. En normalvilla består alltså av en lägenhet. Exempel: En fastighet bebyggd med villa samt gäststuga/annan byggnad. - Det finns ett kök med flera toaletter i villabyggnaden = 1 lägenhet. - Det finns 1 toalett i gäststuga/annan byggnad samt möjlighet att installera någon form av kök/pentry = 1 lägenhet. Detta betyder att det på denna fastighet finns två stycken lägenheter. I anläggningsavgiften ingår en lägenhet. För varje extra lägenhet debiteras 6 840 kr (inkl. moms, 2017-års taxa). 5
Hur beräknas anslutningsavgiften? Borlänge Energi har räknat fram ett medelvärde för de faktiska kostnaderna för nyanslutningar. Eftersom det har visat sig att dagens nivå på anslutningsavgifterna inte motsvarar de verkliga kostnaderna har kommunfullmäktige tagit beslut om höjningar av anslutningsavgiften. Avgiften (en komplett servis för vatten, spillvatten och dagvatten) höjs med 10 000 kr/år mellan åren 2014-2018. Det är utifrån dessa taxehöjningar kostnaden på 66 690 kr (inkl. moms) för en spillvattenanslutning år 2017 har räknats fram. Är det skillnad på avgifterna för fastboende och sommarboende? Nej, det är ingen skillnad på avgifterna mellan sommarboende och fastboende. Både anslutningsavgiften, som är ett engångsbelopp, och den årliga förbrukningsavgiften beräknas på samma sätt för fastboende och fritidshus. Förbrukningsavgiften består av en fast del som är oberoende av förbrukningen samt en rörlig del kopplad till förbrukningen. För att förbrukningsavgiften för avloppet ska kunna beräknas kommer det att ställas krav på att fastighetens vattenförbrukning mäts med en vattenmätare. Utgångspunkten är att samma mängd rent vatten som förbrukas blir spillvatten. Vattenmätaren bekostas av Borlänge Energi och fastighetsägaren ansvarar för att en mätarplats iordningsställs i enlighet med Borlänge Energis anvisningar. Varför ska boende i Lennheden betala för att faluborna ska få rent vatten? När kommunen beslutar att bygga ut kommunalt avlopp och fastigheterna ansluts till det kommunala avloppsnätet får fastigheterna tillgång till en nyttighet/tjänst. Fastighetsägaren blir då skyldig att betala avgift för denna nyttighet/tjänst, enligt lagen om allmänna vattentjänster, 6. Skälet till att anslutningstvånget uppstår, i detta fall skyddet av en vattentäkt och en värdefull grusås, påverkar inte avgiftsskyldigheten. Ledningen till grannen kommer troligtvis dras genom en annan fastighets tomt - hur fungerar det med avgifter och kostnader? Det får lösas i samband med projekteringen, där berörda kontaktas. Men ersättning för ledningsintrång utgår, och det avgörs vid ledningsrättsförrättningen. Hur funkar det med betalning om flera personer gagnas av en pump som en fastighetsägare ska installera? Om det är en gemensam pump som krävs för flera fastigheter ansvarar Borlänge Energi för samtliga kostnader. Detaljprojekteringen får visa om det är lämpligare med en gemensam pump för flera fastigheter. När ska du betala? Du måste betala när ledningarna är färdigbyggda och du får information från Borlänge Energi om var din anslutningspunkt där du ska koppla in dig ligger. Eftersom etapp 1 beräknas bli klar sent under 2017 kommer du att behöva betala under slutet av 2017 alternativt under början av 2018. Kan man betala avgiften för anslutning redan nu och slippa den framtida höjningen? Nej. 6
Vad händer om man som fastighetsägare inte har pengarna och nekas lån från banken? Det går i vissa fall att dela upp betalningen av anläggningsavgiften. I lagen om allmänna vattentjänster 36 står det. En anläggningsavgift ska fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om: 1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter, 2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och 3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet Kan kommunen lösa in fastigheten om man inte har råd att betala? Nej, kommunen har ingen skyldighet att lösa in fastigheten. Skjuter ett överklagande upp betalningen av avgiften? Nej. Ett överklagande skjuter inte med automatik upp betalningsansvaret. Om fastighetsägaren skriftligen motsätter sig att betala fakturan kan Borlänge Energi begära av Statens VA-nämnd att de avgör om Borlänge Energi har rätt att ta betalt enligt fakturan. 4. Ledningsdragning När gräver ni? Grävningarna för etapp 1 beräknas börja och bli klara under 2017. Hur kommer huvudledningen att dras och när bestäms det? Borlänge Energi genomför planering, projektering och byggnation av ledningssystemet. Ett genomförandeprojekt består av följande moment: 1. Information till fastighetsägare genom brev och/eller möte 2. Möte med varje fastighetsägare om förhållandena på tomten och placering av eventuell pumpstation 3. Projektering var huvudledningarna ska ligga 4. Avtal sluts med berörda markägare om rätt att lägga huvudledningen (sedan bildas ledningsrätt) 5. Grävning av ledning fram till fastighetsgräns och upprättande av en förbindelsepunkt för ledning inne på tomten 6. Faktura på anslutningsavgiften skickas ut Kontakter med berörda fastighetsägare kommer att ske successivt under projektets genomförande allteftersom olika fastighetsägare blir berörda. I dagsläget gör vi bedömningen att inga fastighetsägare kommer att kontaktas förrän efter semesterperioden 2015. Personal från Borlänge Energi och anlitade konsulter kan dock komma att röra sig inom området tidigare som ett led i projekteringsarbetet. Vid Duvtjärn, Gråhedens vägförening, finns inget utrymme mellan tomt och väg att gräva avloppsledning hur är tanken att detta ska lösas? Det får lösas när Borlänge Energi påbörjar projekteringen, se ovan. Vart går spillvattnet? Kommer det att bli en större pumpstation som samlar ihop allt spillvatten? De flesta fastigheters avlopp kommer att pumpas vidare i ledningssystemet, genom en pumpstation som placeras på eller i nära anslutning till fastigheten. För vissa fastigheter kommer spillvattnet/avloppet att kunna rinna med självfall till huvudledningsnätet. Någonstans i området, i en naturlig lågpunkt, kommer avloppsvattnet att rinna till en större pumpstation som 7
sedan pumpar avloppet vidare till Borlänges centrala avloppsnät där det sedan transporteras vidare till Borlänge avloppsreningsverk där det renas. 5. Pumpstation Vem avgör var pumpstationen ska placeras på fastigheten? Borlänge Energi beslutar i samråd med fastighetsägaren om placeringen av pumpstationen och dess utrustning. Borlänge Energi har det slutgiltiga beslutet. Det avgörs i samband med projekteringen. Stationen placeras utomhus inom fastigheten så att den är lättåtkomlig med fordon för tillsyn och service året om, även vintertid. Kan en fastighetsägare vägra kommunen utrymme för pumpstationen på sin fastighet? Nej. En fastighetsägare är, enligt lagen om allmänna vattentjänster 20, skyldig att upplåta det utrymme som krävs för en pumpstation. Placering av den sker i samråd med fastighetsägaren. Det krävs inte att Borlänge Energi och fastighetsägaren tecknar avtal om att Borlänge Energi har rätt att ha pumpen på fastigheten eftersom det redan är bestämt i lagstiftningen. Samma regler gäller för pumpstation och vattenmätaren. Är det rätt att fastighetsägaren ska bekosta installationen av pumpstationen? Enligt uppgifter från Svenskt Vattens hemsida (Svenskt Vatten är VA-huvudmännens branschorganisation) gäller: Huvudmannen (Borlänge Energi) kan kräva att fastighetsägaren gräver gropen som pumphöljet ska stå i och även sätter pumphöljet på plats i gropen. Huvudmannen sätter pumpen på plats och kontrollerar att den sitter rätt och att pumphöljet är korrekt satt. Fastighetsägaren ordnar/bekostar den elinstallation som krävs i fastighetens elanläggning och huvudmannen gör/bekostar den slutliga elinkopplingen till pumpen. Fastighetsägaren får sedan bekosta den el som går åt att driva pumpen. Fastighetsägaren ska fortlöpande se till anordningen och skydda den mot skada. Fastighetsägaren ska snarast anmäla uppkomna fel och driftstörningar till huvudmannen. Alla uppkomna fel och skador på pumpen bekostas initialt och ordnas av huvudmannen. Om det visar sig att den uppkomna skadan beror på att fastighetsägaren har åsidosatt sina skyldigheter kan huvudmannen kräva skadestånd för skadan. Ska fastighetsägarna bekosta driften av pumpstationen även på vintern? Det är fastighetsägarens ansvar att pumpstationen inte fryser sönder. Vem ska betala om en pumpstation går sönder? En pumpstation som är placerad hos fastighetsägaren i ett trycksatt spillvattensystem, ägs av huvudmannen (Borlänge Energi). Huvudmannen är den som måste ta hand om fel på pumpen, sköta service och se till att den fungerar. Fastighetsägaren är skyldig att följa bestämmelserna i ABVA, där det tydligt står att fastighetsägaren inte får släppa ut vad som helst i avloppet. Om en fastighetsägare spolar ner något i spillvattnet så att det orsakar skador på huvudmannens nät eller pumpar så kan fastighetsägaren bli skyldig att ersätta skadan. Om en pumpstation går sönder på grund av andra orsaker, som inte fastighetsägaren är skyldig till, är det huvudmannen som får stå för reparationen. 8
Vad blir skillnaden i kostnad om fastigheten behöver en pumpstation jämfört med att man inte behöver pumpstation? Det går inte att ge ett generellt svar. Kostnaderna kan variera på grund av olika förhållanden på fastigheterna (hur långt behöver man gräva, markförhållanden mm). Fastighetsägaren får alltid kostnader för grävning av ledningar från fastigheten fram till förbindelsepunkten vid fastighetsgränsen. Den extra kostnad som uppstår om en pumpstation ska installeras handlar framförallt om grävning av den grop där pumpstationen ska stå samt installationen av pumpstationen inklusive elanslutning. I andra kommuner där lösningar med pumpstation använts har kostnaderna för fastighetsägarna varit 20 000-25 000 kr. Men kostnaden varierar beroende på förhållandena på varje enskild fastighet. 6. Överklaga beslut Hur överklagar man beslutet? Det är flera olika beslut som tas när avlopp ska byggas ut: 1. Kommunfullmäktige beslutar om verksamhetsområde för avlopp. Det finns enligt vattentjänstlagen ingen möjlighet att överklaga ett beslut i kommunfullmäktige om att bilda verksamhetsområde. Det går att överklaga beslutet om man tycker att beslutet fattats på fel sätt (kommunalbesvär eller laglighetsprövning). Men då prövas endast lagenligheten i beslutet, inte innehållet. 2. Lantmäteriet beslutar om ledningsrätt för huvudledningarna. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. 3. När fastighetsägaren informeras om förbindelsepunktens läge uppstår betalningsskyldighet. Fastighetsägaren kan då överklaga till statens va-nämnd. 4. Anslutningskrav - fastighetägaren är egentligen inte skyldig att koppla in sig på det kommunala nätet. Enligt lagen om allmänna vattentjänster finns det bara ett krav på att man ska betala anslutningsavgiften. Om fastighetsägaren inte kopplar in sig på det kommunala avloppsnätet kan miljönämnden fatta ett beslut om att fastighetägaren ska koppla in sig, eftersom bedömningen är att en kommunal anslutning är den i längden miljömässigt bästa lösningen. Om miljönämnden behöver fatta ett sådant beslut debiteras fastighetsägaren en timavgift och beslutet kommer troligtvis att beläggas med ett vite som utgår om anslutning enligt beslutet inte sker. Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen, sedan vidare till mark- och miljödomstolen och slutligen till mark- och miljööverdomstolen. Kan man överklaga ledningsdragningen fram till fastigheten, t.ex. om vägen förstörs, eller om ledningsdragningen leder till olägenheter vad gäller framkomlighet? Berörd fastighetsägare/samfällighet har alltid möjlighet att överklaga ledningsdragningen i samband med ledningsrättsförrättning (dit berörda kallas). Ersättning utgår enligt beslut i förrättningen. Vad är va- nämndens roll i ärendet? Statens va-nämnd prövar frågor som regleras i lagen om allmänna vattentjänster eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Har man rätt till en advokat på kommunens bekostnad? Nej. Varje part svarar för sina egna kostnader vid en eventuell tvist. 9
7. Övriga frågor Behövs strandskyddsdispenser för de pumpstationer och för de grävningar som genomförs på fastigheten och för huvudledningen? Nej, inte om pumpstationer och ledningar läggs i redan ianspråktagen mark. Strandskyddsdispens kan behövas om fastigheten ligger i till exempel ett naturreservat eller biotopskyddsområde eller om grävningen/pumpstationen på något sätt riskerar att ta i anspråk ett orört område. Miljökontoret kan svara på frågor för ett specifikt område. Vad gör man med resterna av det enskilda avloppet? Kommunen ställer inga krav på att den enskilda avloppsanläggningens delar ska grävas upp. Vill man lämna kvar dem så bör tankar fyllas för att undvika marksättningar om de skulle gå sönder. Om man inte har väg ner till sitt utedass hur ska då Borlänge Energi kunna hämta latrin? Frågan får behandlas i samband med vattenskyddsföreskrifterna. Om man vill ha eltoalett - vad gör man då av avfallet? Frågan får behandlas i samband med vattenskyddsföreskrifterna. Men troligtvis kommer avfallet inte få spridas på den egna fastigheten eftersom det inte går att garantera att avfallet verkligen behandlats så att inga smittoämnen längre finns kvar. När ni ändå är ute och gräver borde ni inte samtidigt kunna erbjuda berörda fastigheter att ansluta till fiber/bredband? Vid alla Borlänge Energis projekt som innebär att ledningar av något slag ska grävas ner hör vi efter med Borlänge Energis andra ledningsdragande verksamheter elnät, fjärrvärme och stadsnät (fibernät) ifall de är intresserade av samförläggning. Om det finns intresse bland boende inom de berörda områdena att ansluta sig till stadsnätet ska ni höra av er till Borlänge Energi och anmäla ert intresse av att fiber/bredband dras ut till området i samband med att kommunala avloppsledningar dras ut dit. Om flera intresserade går ihop i någon form av intressegrupp och gör en samordnad intresseanmälan är detta positivt för stadsnäts ställningstagande. Förut nekades bygglov för nya hus (på ny avstyckad tomt) i delar av Lennheden - kommer detta att ändras när kommunalt avlopp dras ut? Det beror på vad som står i de framtida vattenskyddsföreskrifterna. 10