Tillsynsprojekt om spårbarhet och redlighet



Relevanta dokument
Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011

Restauranger - fokus meny och redlighet

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014

Rapport. Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping

Projektinriktad kontroll i Norrbottens län Redlighet och Spårbarhet

Projektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Redlighetsprojekt 2011

Redlighet i restauranger och livsmedelsbutiker

Tillsynsprojekt. Redlighet och spårbarhet. Livsmedelsprojekt i Västernorrland 2012

HÅLLER MENYN VAD DEN LOVAR?

SLUTRAPPORT. Kontroll av redlighet och spårbarhet på pizzeria Miljöenheten

Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior

Redlighet i Slaffanstorp. Projekt hösten 2013.

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Den tid som las ner på respektive objekt fördes in i miljöreda.

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Kontrollprojekt Redlighet 2013

Länsprojekt Dalarnas län Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior

Länsprojekt i Dalarna 2010 Märkning av färdigmat som har packats i butik

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Bygg- och miljökontoret Livsmedel

Systematiskt kvalitetsarbete

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Vi skall skriva uppsats

Länsrapport 2012 Blekinge län

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Del A Frågor om deltagande i tillsynskampanjen och dess resultat, från april 2009 t.o.m. att enkäten besvaras

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

Två rapporter om bedömning och betyg

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

SNABBMATSBAROMETERN 2016 EN RAPPORT OM SVENSKA BARN FAMILJER OCH SNABBMAT

Mat och måltider. i förskola och skola. Mål och riktlinjer för måltidsverksamheten i Kungsörs kommun

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

1 (31) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bygg, Miljö, Trafik

En förskola med barnen i centrum

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Kontroll av pizzeriornas redlighet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Livsmedelskontroll. Irina Söderberg och Lise-Lotte Wallin Miljöinspektörer.

Beslut för gymnasieskola

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Skyddade beteckningar. Information till dig som producerar ett typiskt svenskt livsmedel och vill skydda det med ett kvalitetsmärke

Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Nyhetsbrev 2:a halvåret 2012

Koncept Katalog 2009

PROJEKT. Anmälningspliktiga fordonstvättar

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Konferens Vem bestämmer om arkiv

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Fyra år med kapitalflytt

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Information sid 2 4. Beställning sid 5. Ändring/Nytt SIM sid 6. Avsluta abonnemang sid 7. Fakturafråga sid 8. Felanmälan/fråga sid 9.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD

Kännedomsundersökning 2015

Sammanfattning på lättläst svenska

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Trygghetens vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

V stad. B Stockholms. Förbud och föreläggande gällande avfallshanteringen på Restaurang Prinsen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Stockholms Stad. Brukarundersökning inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Resultat av enkät till assistansberättigade

Länsrapport 2012 Göteborg. Kommunens del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622)

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Detta dokument beskriver vilka regler som gäller för lagspecifika hemsidor använda av Ackers lag.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Vasens vård- och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Nyhetsbrev 1:a halvåret 2013

Avgifter i skolan. Informationsblad

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Transkript:

Tillsynsprojekt om spårbarhet och redlighet Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2012:26

1 Innehållsförteckning Tillsynsprojekt om redlighet och spårbarhet Sammanfattning 2 Bakgrund 2 Syfte 3 Livsmedel som kontrollerats 4 Livsmedel som lagts till och som har skyddande beteckning 4 Olika skyddsbeteckningar 5 Utförande 5 Resultat 6 Bilaga 1- Projektplan och checklista 7 Bilaga 2- Sammanställning av checklistor 13

2 Tillsynsprojekt om redlighet och spårbarhet Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011 Sammanfattning Livsmedelsinspektörer från fem kommuner i Örebro län genomförde under 2011 ett projekt där man undersökte om restaurangerna serverar rätt råvaror i de maträtter som anges på menyerna. Projektet syftade till att få en bild av hur väl restaurangernas menyer stämmer överens med verkligheten så att kunden inte blir lurad samt att se över om livsmedelsföretagarna har rutiner för spårbarhet. Ett antal utvalda råvaror kontrollerades med utgångspunkt från en checklista. Om en sådan råvara ingick i någon av rätterna som fanns på menyn måste livsmedelsföretagaren kunna visa att det verkligen var denna råvara som användes och som kunden serverades. Det finns ett antal livsmedel som har en skyddande beteckning och då är det inte tillåtet att använda ett likartat livsmedel under samma beteckning. Exempel på detta är fetaost och parmasinka där det kan råda en begreppsförvirring. Vid kontrollerna visade det sig också att det inte alltid var äkta fetaost och parmaskinka som serverades. Projektet visar att det finns ett behov av att öka kunskaperna hos livsmedelsföretagarna när det gäller redlighet och spårbarhet. Bakgrund All tillsyn som utförs i den offentliga kontrollen syftar till att uppnå säkra livsmedel för konsumenterna. I begreppet säkra livsmedel ingår dels att man som konsument ska känna en trygghet för att man inte ska bli sjuk av att äta ett livsmedel och dels att man ska kunna lita på att man inte blir lurad eller vilseledd av den information som tillhandahålls genom märkning eller annan presentation av ett livsmedel. Kontroll av livsmedelskedjan sker i alla led från jord till bord av flera samverkande myndigheter. Kommunernas uppgift är att göra kontroller i bland annat butiker, restauranger och på livsmedelsföretag. Vid ett länsmöte för livsmedelsinspektörerna hösten 2010 beslutades att ett projekt om redlighet och spårbarhet skulle genomföras i Örebro län under 2011. Ett sådant projekt gjordes i Värmland 2010 och den projektplan och checklista som användes där har vi fått lov att använda som grund i vårt projekt. Checklistan modifierades för att passa projektet i Örebro län. Projektet genomfördes i samband med den ordinarie planerade kontrollen. I Örebro län finns tolv kommuner fördelade på sju förvaltningar. Av dessa har fem förvaltningar deltagit i projektet: Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning, Miljö- och Samhällsbyggnadsavdelningen i Degerfors, Miljökontoret i Karlskoga, Miljö- och Byggnadskontoret i Kumla och Miljökontoret i Örebro. Checklistorna som använts vid tillsynen skickades in till Länsstyrelsen för sammanställning. Projektplan inklusive checklista finns i bilaga 1.

3 Syfte Projektets syfte är att ta reda på om de maträtter restaurangerna serverar innehåller de råvaror och ingredienser som står på menyn och att de lever upp till kraven på spårbarhet. Restaurangerna ska ha rutiner för spårbarhet och redlighet och de ska också kunna visa att dessa följs. Målet med projektet är att ge en samlad bild av läget i Örebro län samt öka kunskaperna om märkning och spårbarhet hos livsmedelsföretagarna. Begrepp Redlighet Märkning, reklam och presentation får inte vilseleda konsumenten Redligheten på en servering kontrolleras genom att menyn jämförs med råvarorna som finns i köket. Står det på menyn att en rätt innehåller fetaost, gorgonzola, oxfilé mm så måste företagaren kunna visa att dessa råvaror verkligen används i rätten. Kunderna ska inte bli lurade, de ska få det de beställer. Spårbarhet Företagaren ska kunna visa varifrån ett livsmedel kommer. Det betyder att kvitton, fakturor, följesedlar eller leveranssedlar från leverantör ska kunna uppvisas. Företagaren ska också kunna visa när en vara levererats och hur stor leveransen var. Uppgifterna bör sparas i minst två år. Spårbarheten kontrolleras genom dokument som livsmedelsföretagaren ska spara. Dokument ska alltid finnas på anläggningen, det räcker inte att revisorn har fakturorna. Återtagande Alla livsmedelsföretagare ska kunna spåra ett livsmedel ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan, från jord till bord. Detta för att snabbt kunna återkalla ett livsmedel från marknaden om det visar sig att det inte är säkert för konsumenten. Det är därför viktigt att veta vilket ursprung, t ex land, livsmedlet har och när det producerades. På en servering är det viktigt att livsmedelsföretagaren har en rutin för att kunna göra ett återtagande. Vid klagomål med misstanke om matförgiftning efter förtäring av en viss rätt bör livsmedelsföretagaren sluta sälja denna från samma produktionsdatum. Företagaren ska också kontakta miljökontoret för hjälp och utredning.

4 Livsmedel som kontrollerats De livsmedel som varit av intresse att kontrollera är Gorgonzola Grönmögelost från Italien, har en skyddad ursprungsbeteckning. Fetaost Lax Sjötunga Pärlfisk Smörfisk Mozzarella Oxfilé Parmaskinka Fårost Grekisk ost framställd av fårmjölk eller får- och getmjölk. Har en skyddad ursprungsbeteckning. Latinsk beteckning Salmo salar. Fiskar som inte får kallas lax är chum- eller hundlax (Oncorhynchus keta), puckel- eller pinklax, (Oncorhynchus gorbuscha), regnbågslax (Oncorhynchus mykiss) och öring (Salmo trutta). Latinsk beteckning Solea solea. Fiskar som inte får kallas sjötunga är pangasius- eller hajmal (Pangasius hypothalamus, Pangasius pangasius och Pangasius miconemus). Ibland används namnet Vietnamesisk sjötunga för dessa vilket är fel. Liten utrotningshotad mörtfisk från alperna. Ofta döps pärlhavsmus (Hydrolagus novaezealandiae) om till pärlfisk. Hör till familjen Stromateidae. Förgiftningsfall har förekommit i Sverige på grund av dåligt upphettad smörfisk. Senare har orsaken visat sig vara ricinoljefisk (Escolar) som kan ge upphov till histaminförgiftning. Garanterad traditionell specialitet Dyrbar styckningsdetalj Har skyddad ursprungsbeteckning Ska vara framställd av fårmjölk Dessa livsmedel, förutom fårost, har ingått i baschecklistan. Kommunerna har sedan själva lagt till en del livsmedel som de velat undersöka. Livsmedel som lagts till och som har skyddad beteckning Parmesan Skyddad ursprungsbeteckning på osten Parmigiano-Reggiano från Italien Kalamataoliver Falukorv Har skyddad ursprungsbeteckning, oliver från Grekland Garanterad traditionell specialitet

5 Olika skyddsbeteckningar Skyddad ursprungsbeteckning Skyddad geografisk beteckning Garanterad traditionell specialitet Särartsskyddad beteckning ger det starkaste skyddet. Alla produktionssteg måste äga rum i regionen och sambandet mellan produktens egenskaper och regionens traditioner och biologi är mycket starkt. Idag finns ingen svensk produkt med denna märkning. har ett svagare krav på sambandet mellan produktens egenskaper och regionen. Inte alla produktionssteg behöver äga rum i regionen och råvaran behöver inte komma från regionen. Idag har skånsk spettekaka och Svecia detta skydd. ger det svagaste skyddet. Denna märkning skyddar receptet men saknar krav på att produkten tillverkas i regionen och råvarorna behöver inte komma från regionen. Idag har Hushållsost och falukorv denna märkning. Äldre namn på garanterad traditionell specialitet Utförande Varje kommun har själva bestämt hur många och vilka livsmedelsföretagare som ska kontrolleras. Rekommendationen är att restauranger och pizzerior ska ingå i kontrollen. Kontrollen görs i samband med en planerad livsmedelsinspektion. Menyn kontrolleras mot checklistan. Om det finns andra intressanta livsmedel kan de också kontrolleras och läggas till i checklistan. På plats kontrolleras om dessa livsmedel finns i företagets kylar eller frysar samt om märkningen stämmer överens med menyn. Personalen tillfrågas så att de kan visa upp var produkterna finns. Om ett livsmedel packats om kan det vara aktuellt att de visar förpackningen om den finns kvar och följesedeln. Det gäller att kontrollera om det står rätt märkning på följesedeln. Det kan till exempel stå fetaost på följesedeln men det är inte äkta fetaost som levererats. Alla iakttagelser noteras i checklistan. Checklistorna redovisas för varje kommun samt i en sammanställning för hela länet i bilaga 2.

6 Resultat Totalt har 243 livsmedelsanläggningar i Örebro län besökts fördelat på Bergslagen (60), Degerfors (6), Karlskoga (37), Kumla (24) och Örebro (116). En slutsats som kan dras efter projektet är att kunskapen om märkning för vissa produkter måste öka inom alla led. Restaurangföretagare måste se till att servera det som står på menyn, det innebär att det är viktigt att de kontrollerar att de får vad de beställer. För leverantörer och grossister gäller att de verkligen måste se till att leverera rätt produkt. Fetaost och fårost är exempel på livsmedel som i hög grad visade sig vara felaktigt märkta. Fetaost är ett livsmedel som ofta förekommer på menyerna men som inte alltid består av de råvaror som ska ingå enligt den skyddande ursprungsbeteckningen. Fetaost ska framställas av fårmjölk eller en kombination av får- och getmjölk men var i många fall gjord av komjölk. Den ska även vara tillverkad i Grekland. Vid märkningskontrollen konstaterades i flera fall att även om livsmedelsföretagaren beställt fetaost och det stod på följesedeln att det var fetaost som levererats var osten ändå framställd av komjölk. Undersökningen visar att 50 av 105 (48 %) av de restauranger som hade fetaost på menyn inte serverade äkta fetaost. Tre kommuner inkluderade även fårost i sin checklista. Det visade sig att även fårosten till största delen var framställd av komjölk och inte av fårmjölk. Av de 31 restauranger som hade fårost på menyn var 26 (84 %) tillverkade av komjölk. Parmaskinka är också en produkt som vid märkningskontrollen visat sig vara felmärkt i högre utsträckning än övriga livsmedel. Parmaskinka (Prosciotto di Parma) ska vara tillverkad enligt speciella, traditionella traditioner i regionen Parma i Italien. 36 % (13 av 36) av de restauranger som hade parmaskinka på menyn serverade något annat än parmaskinka. Varje kommun har själva bestämt om de vill utöka checklistan utifrån vad som finns på restaurangernas menyer. Därmed har även en del andra livsmedel kontrollerats som inte var med på den ursprungliga checklistan. De livsmedel som lagts till på checklistan är krabba, rödspätta, falukorv, fläskfilé, parmesan, grekisk ost, hamburgare, skinka, hjälmargös, getost och kalamataoliver. Dessa redovisas dels i varje kommunsammanställning samt i en separat sammanställd checklista för hela länet. Här kunde noteras att krabba och parmesan inte alltid var korrekt använda och märkta. Ofta användes crabfish eller crabsticks som är tillverkat av vit fisk med röd färg och krabbsmak istället för krabbkött från skaldjuret krabba. Märkningen för parmesan visade sig också i flera fall vara felaktig. I några fall kunde inte märkningen och därmed inte äktheten kontrolleras på grund av att kvitton och följesedlar inte fanns tillgängliga på plats. Som orsak till detta uppgav livsmedelsföretagaren oftast att de skickats till revisorn. Här finns ett behov av att påminna om kravet på spårbarhet. Resultatet av projektet visar att kunskaperna om märkning och spårbarhet behöver stärkas hos livsmedelsföretagarna i länet. Det kan ske genom fortsatt information och rådgivning vid den planerade kontroll som utförs av livsmedelsinspektörerna. En kurs inom märkningsområdet kommer att hållas 2012 där flertalet av länets livsmedelsinspektörer ska delta. Den kan utgöra en plattform för nya riktade insatser inom området märkning och spårbarhet.

Bilaga 1 7

8

9

10

11

12

13 Bilaga 2 Sammanställning av PIK-projekt 2011 Antal undersökta verksamheter: BMB 60 Degerfors 6 Karlskoga 37 Kumla 24 Örebro Totalt 243 Sammanställning för Örebro län enligt checklistan Livsmedel På menyn Märkning i köket På följesedel Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gorgonzola 116 127 60 30 30 30 Feta 105 138 29 Felmärkt, av ko 50 st 67 26 30 Lax 64 179 41 10 22 9 Sjötunga 3 240 1 2 0 1 Pärlfisk 3 240 2 2 Smörfisk 0 243 Mozzarella 78 165 48 14 20 13 Parmaskinka 36 207 14 18 7 13 Oxfilé 134 109 74 25 56 28 31 169 Komjölk 26 23 4 11 Fårost Redovisat av tre kommuner

14 Sammanställning för Örebro län, livsmedel som kontrollerades utöver checklistan Livsmedel På menyn Märkning i köket På följesedel Parmesan Fläskfilé Rödspätta Grekisk ost Hamburgare Skinka Falukorv Hjälmargös Torsk Krabba Kalamataoliver Getost Ja Nej Ja Nej Ja Nej 10 3 6 2 3 10 8 3 2 4 1 3 2 1 1 2 2 1 1 1 3 2 1 1 1 1 1 1 7 1 6 3 2 1 Äkthet ej kontrollerbar 1 Äkthet ej kontrollerbar

15 Sammanställning för varje kommun BMB Livsmedel På menyn Märkning i köket På följesedel Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gorgonzola 34 26 10 18 14 12 Feta 28 32 11 Kommentar: Komjölk 11st 15 8 13 Kommentar: Salladsost 3st Lax 22 37 11 5 12 3 Sjötunga 1 (Ibland 1) 54 1 1 Pärlfisk 2 58 2 2 Kommentar: Pärlhavsmus 1st Smörfisk 0 60 Mozzarella 21 (Ibland 2) 39 10 6 6 8 Parmaskinka 9 50 1 Kommentar: Lufttorkad skinka 3; Prosciotto 1 Serrano finns 1, Schwartzwald 1 Oxfilé 45 15 20 14 27 10 Fårost 14 Kommentar: Komjölk 13 st 5 2 3 Prosciotto 1 12 2 10 Salladsost, tärnad ost Degerfors Livsmedel På menyn Märkning i köket På följesedel Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gorgonzola 1 5 Feta 4 2 Felmärkt-av ko Lax 1 5 1 Sjötunga 1 uppgivet som falsk sjötunga i menyn 5 Pangasiusfiléer 1 Pärlfisk 0 6 Smörfisk 0 6 Mozzarella 1 5 Tillfälligt slut Parmaskinka 0 6 Oxfilé 5 1 3 2 2

16 Kumla Livsmedel På menyn Märkning i köket På följesedel Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gorgonzola 14 10 11 2 3 4 Feta 15 9 3 Felmärkt 10 12 6 4 Lax 9 15 5 3 1 3 Sjötunga 0 24 Pärlfisk 0 24 Smörfisk 0 24 Mozzarella 10 14 8 1 2 1 Parmaskinka 7 17 4 Felmärkt 2 3 2 5 Oxfilé 15 9 6 6 7 5 Krabba 7 17 1 Felmärkt 5 6 3 2 Karlskoga Livsmedel På menyn Äkta Äkthet ej kontrollerbar Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gorgonzola 13 2 11 Feta 11 4 6 1 Lax 6 4 2 Sjötunga 1 1 Pärlfisk 0 Smörfisk 0 Mozzarella 8 5 3 Parmaskinka 4 1 1 2 Oxfilé 0 Kalamataoliver 1 1 Getost 1 1 Fårost 5 2 2 1

17 Örebro Livsmedel På menyn Märkning i köket På följesedel Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gorgonzola 54 62 37 10 13 14 Feta 47 68 11 30 12 9 Komjölk 19 Turkisk feta, Salladsost, Zaxos 2, getost Lax 28 88 20 2 9 Sjötunga 0 116 Pärlfisk 1 115 1 Smörfisk 0 116 Mozzarella 38 78 25 4 14 4 Parmaskinka 15 101 8 9 3 5 prosciotto crudo 1, westfalisk 3, schwarzwälder 1 Oxfilé 59 57 45 3 20 7 Fårost 12 Komjölk 11 11 ej riktig 1 Parmesan 10 3 Grana da grattugia 1, parmigiano 6 grana padano 3 2 3 Fläskfilé 10 8 3 2 Rödspätta 4 1 Stillahavs 2 3 skrubbskädda Grekisk ost 1 1 apetina Hamburgare 2 nöt 2 nöt 1 Skinka 1 1 Falukorv 3 2 1 Hjälmargös 1 1 Torsk 1 1 1 2 feldts fisk

En samlande kraft! 18