RiksSvikt Årsrapport 2015 Peter Vasko, Åsa Jonsson, Ulf Dahlström Ann Hovland Tånneryd, Björn Eriksson Ansvarig utgivare: Peter Vasko

RiksSvikt Årsrapport 2015 Peter Vasko, Åsa Jonsson, Ulf Dahlström Ann Hovland Tånneryd, Björn Eriksson Ansvarig utgivare: Peter Vasko Koordinator/redaktör: Åsa Jonsson c Innehållet i denna årsrapport är copyrightskyddad ISBN 978-91-981135-3-2 www.rikssvikt.se

Innehållsförteckning Kontakta oss 1 Sammanfattning RiksSvikt 2015 2 Vad är hjärtsvikt?... 2 Vad är RiksSvikt?... 2 RiksSvikt Kvalitetsindikatorer... 2 Aktiviteter... 2 Projekt... 2 Riksförbundet HjärtLung... 2 RiksSvikts finansiering och representation... 2 Ekonomi... 3 Forskning... 3 Registercentrum är UCR i Uppsala... 3 Mer information www.rikssvikt.se... 3 Täckningsgrad 54,3%... 3 Sammanfattning Resultat 2015... 6 Diagnostik och övriga undersökningar... 6 Läkemedelsbehandling... 6 Ett-årsuppföljning... 6 Validering av data Monitorering... 7 Resultat 2015 Sjukhus och specialistmottagningar 9 Deltagande enheter och metodologiska aspekter vid jämförelser mellan regioner, landsting och sjukhus... 9 Kliniska verksamhetsmått... 12 Vårddygn... 12 Mortalitet... 13 Patienternas demografi och karakteristik... 13 Etiologi... 14 Diagnostik... 14 EKG... 14 Ultraljud hjärta Ekokardiografi (EKO)... 16 BNP och NT-proBNP... 19 Laboratorievärden... 21 Hemoglobin (Hb)... 21 Kreatinin... 22 egfr... 23 Kliniska undersökningar... 23 Hjärtfrekvens... 23 Systoliskt blodtryck... 24 Behandling... 26 Läkemedel... 26 Behandling över tid (2008-2015)... 26 RAS-blockad... 30 RAS-blockad (HF-NEF)... 30 RAS-blockad (HF-REF)... 32 Betablockerare... 35 Betablockerare (HF-NEF)... 35 Betablockad (HF-REF)... 36 Basbehandling i form av RAS-blockad + betablockad (HF-NEF)... 37 Basbehandling i form av RAS-blockad + betablockad (HF-REF)... 39 Övrig läkemedelsbehandling... 43 Tilläggsbehandling i form av RAS-blockad + Betablockad + Aldosteronantagonist(HF-NEF)... 43 i

Tilläggsbehandling i form av RAS-blockad + Betablockad + Aldosteronantagonist(HF-REF)... 43 Diuretika... 44 Digitalis... 45 Statiner... 45 Antikoagulantia... 46 Polyfarmaci... 47 Fysisk träning... 47 Deviceterapi... 47 Planerad uppföljning... 47 Primärvård Resultat 2015 50 Deltagande enheter och metodologiska aspekter vid jämförelser mellan regioner, landsting och vårdcentraler... 50 Mortalitet... 50 Patienternas demografi och karakteristik... 50 Etiologi... 51 Diagnostik... 52 EKG... 52 Ultraljud hjärta, Ekokardiografi (EKO)... 53 BNP och NT-pro BNP... 53 Laboratorievärden... 53 Hemoglobin (Hb)... 54 Kreatinin och e-gfr... 54 Kliniska undersökningar... 55 Hjärtfrekvens... 55 Systoliskt blodtryck... 55 Behandling... 55 Läkemedel... 55 Behandling över tid (2008-2015)... 55 RAS-blockad... 56 Betablockad... 57 Basbehandling i form av RAS-blockad + betablockad.... 58 Övriga läkemedel... 58 Tilläggsbehandling i form av RAS-blockad + Betablockad + Mineralreceptorantagonist, MRA (Aldosteronantagonist).... 58 Diuretika... 59 Digitalis... 60 Statiner... 60 Antikoagulantia i relation till förmaksflimmer... 60 Polyfarmaci... 60 Fysisk träning... 61 Planerad uppföljning... 61 Ett års uppföljning 62 Funktionsklass... 62 Livskvalitet... 62 Läkemedelsanvändning vid ett års uppföljning... 66 Forskning 71 Publikationer... 71 Rapporterade centra 2003-2015 80 ii

Figurer Andel NT-proBNP eller BNP... 6 Läkemedelsbehandling... 6 Monitorering... 8 Antal patienter per landsting... 11 Medel och medianvärde vårddygn... 12 Mortalitet, sjukhuspatienter... 13 Tidigare sjukdomar... 14 QRS bredd... 15 QRS bredd, mortalitet... 15 QRS bredd och ejektionsfraktion... 16 Andel ekokardiografi... 17 Ekokardiografi, ålder och kön... 17 Ekokardiografi per enhet... 18 Andel NT-proBNP eller BNP tagna på patienter 2015 per landsting/region varierar från 47 % till 100 %.... 20 Anemi, ett-års mortalitet... 22 Vanliga hjärtsviktmediciner, HF-NEF... 27 Vanliga hjärtsviktmediciner, HF-REF... 27 Vanliga hjärtsviktmediciner per åldersgrupp, HF-NEF... 28 Vanliga hjärtsviktmediciner per åldersgrupp, HF-REF... 29 Vanliga hjärtsviktmediciner per kön, HF-NEF... 29 RAS blockad per åldersgrupper och kön, HF-NEF... 30 Andel RAS-blockad, HF-NEF... 31 Andel RAS-blockad per enhet, HF-NEF... 31 Ett-årsöverlevnad, HF-NEF... 32 RAS blockad per åldersgrupper och kön, HF-REF... 33 Andel RAS-blockad, RF-NEF... 33 Andel patienter med HF-REF och RAS-blockad fördelat på hur många, uppdelat i proportioner, som får denna behandling i riket.... 34 Beta-receptorblockerare per åldersgrupper och kön, HF-NEF... 35 Beta-receptorblockerare per åldersgrupper och kön, HF-REF... 36 RAS-blockad + Beta-receptorblockerare per åldersgrupper och kön, HF-NEF... 37 RAS-blockad + Beta-receptorblockerare per sjukhus, HF-NEF... 38 Ett-årsöverlevnaden, RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-NEF... 38 RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-NEF... 39 RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-REF... 40 RAS-blockad + Beta-receptorblockerare per sjukhus, HF-REF... 40 Ett-årsöverlevnaden, RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-REF... 41 RAS-blockad + Beta-receptorblockerare, HF-REF... 42 MRA per åldersgrupp och kön, HF-NEF... 43 Tilläggsbehandling,HF-REF... 44 Diuretikabehandling per åldersgrupp och kön, HF-NEF... 44 Statinbehandling per åldersgrupp och kön, HF-NEF... 45 Statinbehandling per åldersgrupp och kön, HF-REF... 46 Antikoagulantiabehandling per åldersgrupp och kön, HF-REF... 46 Andel planerad uppföljning vårdnivå... 48 Andel planerad uppföljning på hjärtsviktmottagning... 48 Andel uppföljning via sviktmottagning 2008-2015... 49 Andel patienter i primärvården i relation till åldersgrupper... 51 Andel patienter i primärvården i relation till åldersgrupper... 51 QRS bredd primärvård... 52 EKG... 53 Hemoglobin, mortalitet primärvården... 54 Kreatinin och e-gfr, mortalitet primärvården... 54 Vanliga hjärtsviktmediciner... 56 RAS-blockad - hjärtsvikt... 57 Betablockad - hjärtsvikt... 57 RAS-blockad + Betablockad - hjärtsvikt... 58 Övriga läkemedel - hjärtsvikt... 59 Diuretika... 59 iii

Statiner... 60 Livskvalitet över åren... 62 Livskvalitet per åldersgrupp... 63 Livskvalitet i relation till trötthet... 64 Livskvalitet i relation till andfåddhet... 64 Andel RAS-blockad under åren... 66 Andel RAS-blockad i relation till åldersgrupper... 67 Andel RAS-blockad och Betablockad... 69 Andel Diuretika... 70 iv

Tabeller eee Registreringar per år... 9 Registreringar per sjukhus... 9 Antal patienter per landsting... 10 Hjärtsvikt per ålder och kön... 13 Eko per landsting... 18 Andel BNP eller NT-proBNP... 19 Laboratorievärden... 21 Klassindelning anemi... 21 Kreatininklasser... 22 Ett-års mortalitet e-gfr klasser... 23 Hjärtfrekvensgrupper sjukhus patienter... 24 Ett-års mortalitet sjukhuspatienter... 24 Systoliskt blodtryck... 24 Systoliskt blodtryck på deltagande sjukhus... 26 Övriga läkemedel... 47 Vårdcentraler... 50 Kliniska undersökningar... 53 Systoliskt blodtryck... 55 Andra läkemedel... 61 Definition avseende trötthet och andfåddhet i enkät vid ett-års uppföljningen... 62 Hälsotillstand... 63 Definition av dimensioner i EQ5D... 65 EQ5D... 66 RAS-blockad... 67 Betablockerare... 68 v

Kontakta oss RiksSvikt - nationellt hjärtsviktsregister Centralt Postadress Internetadresser Kompetenscentrum personuppgifts- RiksSvikt RiksSvikt Uppsala Clinical ansvarig (CPUA) UCR Landstinget i Östergötland RiksSvikt www.rikssvikt.se Sektionschef Personuppgiftsombudet Peter Vasko Peter Hedman 581 91 Linköping Medicinkliniken info@rikssvikt.se peter.hedman@ucr.uu.se Centrallasarettet Växjö 351 85 Växjö Webbadress peter.vasko@rikssvikt.se RiksSvikt styrgrupp 2015 www.ucr.uu.se Peter Vasko, ÖL Hans Persson, docent, ÖL Frieder Braunschweig, docent, ÖL Centralsjukhuset Växjö, Medicinkliniken Danderyds sjukhus, Stockholm Karolinska sjukhuset, Stockholm peter.vasko@rikssvikt.se hans.persson@ds.se frieder.braunschweig@karolinska.se Michael Melin,ÖL Christer Magnusson, ÖL Magnus Östnäs Karolinska sjukhuset, Huddinge Mälarsjukhuset Eskilstuna Riksförbundet HjärtLung michael.melin@karolinska.se christer.magnusson@dll.se magnus.ostnas@hjart-lung.se Ann Hovland Tånneryd, DL Tomas Bremholm, regionläkare Alicja Arasimowicz, sjuksköterska Hemse vårdcentral, Hemse Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Skånes Universitetssjukhus Malmö ann.hovland-tanneryd@gotland.se tomas.bremholm@vgregion.se alicja.arasimowicz@skane.se Marie-Louse Edvinsson, sjuksköterska Skånes Universitetssjukhus Lund marie-louise.edvinsson@skane.se RiksSvikt medarbetare 2015 Regional koordinator Norr Regional koordinator Väst Regional koordinator Mitt Anna Forsell Lena Olsson Catarina Koerfer Skellefteå lasarett Hallands sjukhus Varberg Vårdcentralen Strängnäs anna.forssell@rikssvikt.se lena.olsson@rikssvikt.se catarina.koerfer@rikssvikt.se Registerhållare Peter Vasko Centrallasarettet Växjö peter.vasko@rikssvikt.se Nationell koordinator Åsa Jonsson Länssjukhuset Ryhov, Jönköping asa.jonsson@rikssvikt.se RiksSvikt - Forskning 2015 Ulf Dahlström, professor, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, Linköpings Universitet ulf.dahlstrom@rikssvikt.se Magnus Edner, docent, leg. läkare Karolinska Institutet magnus.edner@rikssvikt.se Urban Alehagen, Docent, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, Kardiologiska kliniken urban.alehagen@liu.se Lars Lund, Docent, bitr. överläkare Karolinska sjukhuset, Stockholm lars.lund@alumni.duke.edu 1

SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Sammanfattning RiksSvikt 2015 Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom och en vanlig orsak till nedsatt livskvalitet, sjukhusvistelse och dödsfall. Det finns dock god hjälp att få. Det förutsätter tidig och korrekt diagnos, optimal behandling och god omvårdnad. Allt för att lindra symtom och minska behovet av sjukhusvård. Idag beräknas drygt 200 000 svenskar ha hjärtsvikt, vilket gör hjärtsvikt till en av Sveriges största folksjukdomar. Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att äldre personer (över 65 år) vårdas på sjukhus. Den uppskattade årliga kostnaden för direkta sjukvårdskostnader i Sverige vid hjärtsvikt är ca 3 miljarder. Vad är RiksSvikt? RiksSvikt är ett kvalitetsverktyg med det primära syftet att förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt. RiksSvikt syftar också till att registrera förändringar i vårdens kvalitet och innehåll över tid inom landsting och vårdenheter. RiksSvikt ska också utgöra en grund för forskning om hjärtsvikt. Patienterna registreras vid akuta vårdtillfällen, vid öppenvårdsbesök samt efter 12 månader. RiksSvikt vänder sig till såväl sjukhusen som primärvården. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en ökad livskvalitet, mindre sjukhusvård och sjuklighet och även en minskad förtida död hos patienter med hjärtsvikt på ett kostnadseffektivt sätt i enlighet med nationella riktlinjer. RiksSvikt Kvalitetsindikatorer 1 Andel patienter med hjärtsviktdiagnos som är undersökta med ekokardiografi. 2 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som är undersökta med ekokardiografi. 3 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACE-hämmare eller ARB (RAS-hämmare). 4 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med Betablockerare. 5 Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACE-hämmare eller ARB (RAS-hämmare) och Betablockerare Aktiviteter Under 2015 har RiksSvikt deltagit i: Kardiovaskulära vårmötet i Örebro, ESC Heart Failure Congress i Sevilla, SKLs rundabordsmöten, Registercentrum UCR s Registerhållarmöten, RCSO Registermöte, Registercentrum QRC Stockholm möte. Årsmöte i form av användarmöte 12 maj 2015. Nya generationen. Arbetet har tagit längre tid och krävt mer resurser och utvecklingsarbete än planerat. Arbetet har försenats men under slutet av 2015 kunde en ny variabellista lämnas in till UCR för produktion och programmering av förnyat register på ny systemplattform. Koll på läget. Parallellt med plattformslyftet och en mer processorienterad registrering i RiksSvikt utvecklas rapportmodulen där man skall kunna på ett enkelt sätt få en överblick över sin enhets resultat kopplat till guidelines och kvalitetsindikatorer. Projekt SVD I Stockholms läns landsting har majoriteten av sjukhusen och primärvården TakeCare som journalsystem. Projektet syftar till att ge medarbetarna verktyg för en mer ändamålsenlig journalföring och för att följa överenskomna data/resultat över tid, minska kostnaderna för dubbeldokumentation mellan kvalitetsregister och journaler samt kraftigt förbättra underlaget för klinisk forskning. Dessutom kan en mer samstämmig och strukturerad journalföring förbättra informationsförsörjningen och uppföljningsmöjligheterna t.ex. mellan primärvård och sjukhusvården, vilket kan öka patientsäkerheten och effektiviteten i verksamheterna. Projektet syftar till system gemensamma basjournalmallar där variablerna i RiksSvikt är centrala och RiksSvikt har därav haft en aktiv del i projektarbetet när variabler skulle definieras. Journalmallarna är framtagna och verksamheterna dokumenterar efter dessa även detta projekt är beroende av plattformslyftet som står framför oss och är av denna anledning pauserad under 2015. Arbetet har återupptagits i jan 2016. Säker hjärtsviktsvård Under 2015 genomfördes förbättringsprojektet Säker hjärtsviktsvård. Det var en utveckling av projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma som genomfördes under 2014. Projektet har skett i samarbete med Qulturum, RCSO (registercenter sydost), UCR (Uppsala Clinical Research Center Säker hjärtsviktsvård i Norr Med syfte att nå en högre täckningsgrad i Norrland har under 2015 en fortsättning av förbättringsprojektet Säker hjärtssviktsvård specialanpassats för de Norrländska förhållandena. Det har bl a inneburit endast ett fåtal fysiska träffar och istället täta möte via webbinarier. PROM RiksSvikt har under 2015 fortsatt samarbete med PROM-center i Linköping som syftar till att bearbeta RiksSvikts PROM-data för att utveckla underlaget för kontinuerlig användning i RiksSvikts rapporter och för att optimera underlag för användning i förbättringsarbete Parallellt med detta pågår även arbete med en vetenskaplig publikation rörande PROMdata i RiksSvikt. Riksförbundet HjärtLung Under 2015 har samarbetet med Riksförbundet HjärtLung utvecklats. Tillsamans med andra kvalitetsregister har RiksSvikt tillsammans med HjärtLung deltagit i projektet Ljuset på... dolda sjukdomar (Hjärtsvikt, FF och KOL). Bl a RiksSvikt varit med på Hjärtebåten och träffat medlemmar i HjärtLung. Under sommaren deltog även RiksSvikt i symposier under Almedalsveckan. RiksSvikts finansiering och representation RiksSvikt finansieras av nationella medel via beslutgruppen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister har satt registrets certifieringsnivå till 3 för år 2015. RiksSvikt stöds av Svenska Cardiologföreningen och samarbetar med Riks- förbundet HjärtLung. RiksSvikts styrgrupp består av 10 ordinarie medlemmar varav 6 av dessa utses vid RiksSvikts årsmöte och 4 utses med en vardera från VIC:s (Vårdpersonal inom Cardiologi) arbetsgrupp för hjärtsvikt, Svenska Cardiologföreningens styrelse, Svenska 2

SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Cardiologföreningens arbetsgrupp för hjärtsvikt och Riksförbundet HjärtLung. Ordförande i RiksSvikts Forskningsgrupp är professor Ulf Dahlström, Linköping som är adjungerad till styrgruppen. Ekonomi Av tilldelade resurser på 4,1 miljoner kronor har alla medel använts. Totala kostnaden har varit 4.345 524- Medel från 2013 har använts för att täcka de ökade kostnaderna under 2015. De största posterna har varit Registercentrum UCR med 1.026.142:-, lönekostnader till Registerledning 950.040, koordinatorer och forskningsledning på 1.964.577:- Under 2015 har två regionala koordinatorer slutat och ingen har nyanställts. Prioriteringen har varit att utveckla nya generationen av RiksSvikt för lansering under senare delen av 2016 för att stärka registrets samhällsnytta genom: 1 Ett mer processorienterat och verksamhetsnära register. 2 En ny tekniskt plattform. 3 Minskat dubbelarbete vid registrering. Samtliga åtgärder för att öka täckningsgraden. Forskning Under 2015 har 9 arbeten baserat på RiksSvikts databas publicerats. 9 förfrågningar om utlämnande av data och 7 har lämnats ut. Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2015 tilldelas Lars Lund vid Karolinska Institutet för genomförande av en registerbaserad RCT om spironolakton vid diastolisk hjärtsvikt (HF-PEF). Studien, som heter, SPIRRIT-HFPEF planeras att starta under 2016. Registercentrum är UCR i Uppsala Registercentrum för RiksSvikt är Uppsala Clinical Research Center (UCR). UCR använder OpenQreg, en plattform som kan ta emot data via Internet eller från andra databaser och elektroniska patientjournaler. Den står också i direkt kontakt med folkbokföringsregistret för omedelbar tillgänglighet till persondata och dödsfall. Systemet bygger på relationsdatabasen MySQL, verksamhetslogik skriven i Java-kod och presentationsteknik med JSP och html. All statistisk bearbetning och analys utförs i en egen miljö med hjälp av verktyget SAS från SAS Institute. Mer information www.rikssvikt.se Peter Vasko Registerhållare, peter.vasko@rikssvikt.se, +4670844510, Åsa Jonsson Nationell Koordinator, asa.jonsson@rikssvikt.se, +46708184831, Ulf Dahlström Forskningsansvarig, ulf.dahlstrom@rikssvikt.se, +46725434350 Täckningsgrad 54,3% För RiksSvikts Årsrapport 2015 har Socialstyrelsens Registerservice på Avdelningen för statistik och jämförelser gjort beräkningar med striktare definitioner på både täljare och nämnare i täckningsgradsberäkningen. I år har även uppföljande öppenvårdsregistreringar i RiksSvikt tagits med i täljaren. Det innebär att även sjukhus som inte registrerar sjukhusvård men däremot i öppenvården kan få en täckningsgrad. Beräkningarna gäller för år 2014. Data för 2015 från patientregistret beräknas vara tillgängligt först under sommaren 2016. Beräkningen är gjord på patienter i nämnaren som sjukhusvårdats med hjärtsvikt som huvuddiagnos och blivit diagnosticerade med ekokardiografi. Täckningsgraden är således beräknad på slutenvårdstillfällen och det krävs dessutom en åtgärdskod för genomförd ekokardiografi. RiksSvikts täckningsgrad för 2014 är 54,3 % i Riket när centra med mer än 10 registrerade patienter tas med. Därigenom speglas täckningsgraden för aktiva center. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom oftast utan en distinkt start och inte alltid ett slutenvårdstillfälle. Dessutom är inte heller diagnossättningen distinkt. Det råder oklarheter om när hjärtsvikt ska vara huvuddiagnos eller bidiagnos. För täckningsgradsberäkningen i RiksSvikt har dock populationen avgränsats till huvuddiagnos. Täcknngsgrad definition. Täljare: Urval ur RiksSvikt: Hjärtsviktspatienter (unika individer) med normal, lätt nedsatt, måttligt nedsatt eller uttalat nedsatt LV-funktion vårdade 2014 vid enheter med fler än 10 registrerade patienter under året (dvs både sjukhusvårdade och mottagningsbesök)och fått sin hjärtsvikt fastställd med ekokardiografi LVEF %, d.v.s. även normal LV-funktion är inkluderad (1=Normal global LV-funktion (LVEF> 50%), 2=Lätt nedsatt LV-funktion (LVEF 40-49%), 3=Måttligt nedsatt LVfunktion (LVEF 30-39 %), 4=Uttalat nedsatt LV-funktion (LVEF<30%)). Nämnare: Urval ur PAR Patienter (unika individer) vårdade med hjärtsvikt (diagnoskod I50) som huvuddiagnos i slutenvård 2014 vid enheter med fler än 10 patienter i RiksSvikt under året Inklusionskriterium för PAR: ultraljudsundersökning (ekokardiografi, åtgärdskod AF019, AF020, AF021 eller AF064) i öppen- eller slutenvård inom 5 år före hjärtsviktdiagnosen Personnummer i RiksSvikt matchades mot personnummer i PAR. Uppgift om vårdgivare och landsting hämtades i första hand från RiksSvikt. RiksSvikt under året Inklusionskriterium för PAR: ultraljudsundersökning (ekokardiografi, åtgärdskod AF019, AF020, AF021 eller AF064) i öppen- eller slutenvård inom 5 år före hjärtsviktdiagnosen Personnummer i RiksSvikt matchades mot personnummer i PAR. Uppgift om vårdgivare och landsting hämtades i första hand från RiksSvikt. 3

SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Sammanfattning Resultat 2015 Den 31 december 2015 var 69 527 unika patienter registrerade i RiksSvikt, varav 63 453 patienter (91 %) på sjukhus och 6 074 patienter (9 %) inom primärvården. Under 2015 ligger antal registreringar av unika patienter stabilt över 9000 stycken. Endast två län saknar nu registreringar i RiksSvikt, landstingen i Västernorrland och Norrbotten. Flest registreringar per 100 000 invånare gör Landstingen/regionerna i Kalmar, Jönköping, Örebro och Östergötland. Det är en stor utmaning för RiksSvikt att öka täckningsgraden inom primärvården. Förhoppningen står till det system som nu utvecklas för att hämta information till registret direkt ifrån patientjournalen. HF-NEF. Behandlingen för de två typerna av hjärtsvikt skiljer sig åt. Patienter med HF-REF har en betydligt mer optimal behandling, som under åren ytterligare förbättrats i enlighet med våra riktlinjer. Å andra sidan har patienter med HF-NEF betydligt mer försiktig behandling vilket sannolikt speglar avsaknaden av studier som visar hur dessa patienter skall behandlas. Diagnostik och övriga undersökningar Ekokardiografi finns registrerat hos 87 % av patienterna på sjukhusen. Spridning mellan registrerande landsting är från 62 till 99 %. Inom primärvården finns ekokardiografi registrerat hos 68 % av patienterna. Andel NT-proBNP eller BNP per landsting tagna på patienter registrerade på sjukhus under 2015 varierar från 47 % till 100 %. Figur (2): Andel patienter med HF-REF och basbehandling i form av RAS-blockad + betareceptorblockerare fördelat på hur många, uppdelat i proportioner, som får denna behandling i riket. I riket erhåller 85 % av patienterna med HF-REF denna behandling, 86 % av männen respektive 82 % av kvinnorna. Ett-årsuppföljning Figur (1): Andel NT-proBNP eller BNP per landsting tagna på patienter Nästan 30 % av patienterna i sjukhusmaterialet och 38 % av registrerade patienter i primärvården har ett systoliskt blodtryck över 139 mmhg. Läkemedelsbehandling I RiksSvikt finns idag 30 889 patienter med HF-REF registrerade inom slutenvården och 12 621 patienter med Ett år efter första registrering i RiksSvikt skickas en enkät ut till patienten, där hen uppmanas ange grad på symtom trötthet och andfåddhet, hälsorelaterad livskvalitet samt sin aktuella medicinering. De uppgifter som finns registrerade i ett års uppföljning är således gjorda av patienterna själva via ovan nämnda enkät, s.k. patientrapporterade utfallsmått PROM (Patient Reported Outcome Measures). Svars- frekvensen har sedan start för tio år sedan varit stabilt hög. (2015 78%). Hälsorelaterad livskvalitet är mätt med EQ5D. Medelvärdet vid uppföljning från sjukhusen är för patienterna med hjärtsvikt under 2015 63.4 och hos de patienter som registrerats inom primärvården 62.8. Trenden sedan 2005 har varit positiv med ökande skattning på livskvalitetsskalan. 6

SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Validering av data Monitorering Under 2015 har RiksSvikts regionala koordinatorer granskat 8 sjukhus. Granskningen har gjorts på 30 slumpmässigt utvalda registringar, där uppgifterna har jämförts med patientens datajournal. Kriteriet för att monitoreras är att minst 100 registreringar är gjorda det år som monitoreras. Begäran om tillfällig personlig tillgång till respektive sjukhus datajournal har under 2015 skickats till 10 sjukhus, varav 8 sjukhus har medgivit tillfällig inloggning för monitorering. Monitoreringen genomförs så att uppgifterna som finns i RiksSvikt eftersöks i patientens journal vid det vårdtillfället eller tidigare. Avvikelser har noterats då registreringen inte motsvarat dokumentationen i journalen. "Fel" har noterats då registreringen är felaktig. "Okänt" har noterats då okänt är registrerat och "källdata saknas" har noterats då det registrerade värdet inte har hittats i journalen. Registreringskvaliteten varierar beroende på vårdformen. De vårdtillfällen som är slutenvårdsbesök och registreras i RiksSvikt flera veckor efter vårdtillfället har flest felaktiga registreringar. Det vanligaste felet då är att ett värde på laboratorievärdena, hjärtfrekvens eller blodtrycket har tagits från ett senare vårdtillfälle. Monitoreringen visar att "Funktionsklass NYHA" har flest avvikelser. I många fall är okänt registrerat eller så finns ett värde i RiksSvikt men det återfinns inte i datajournalen, källdata saknas. För att undvika detta önskar vi att fler journaler har ett sökord för NYHAklass. Variablerna Alkohol och Rökning har också många avvikelser. Där föreslår vi att dokumentationen av livsstil underlättas i journalen. 7

SAMMANFATTNING RIKSSVIKT 2015 Figur (3): Avvikelser vid monitorering av 2014 års registreringar på 8 sjukhus. 8

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Resultat 2015 Sjukhus och specialistmottagningar Deltagande enheter och metodologiska aspekter vid jämförelser mellan regioner, landsting och sjukhus Den 31 december 2015 var 69 527 unika patienter registrerade i RiksSvikt, varav 63 453 (91 %) på sjukhus och 6 074 (9 %) inom primärvården. Antalet registreringar i RiksSvikt 2015 ligger stabilt över 9000 unika patienter (tabell 3). Sammanlagt har drygt 100 000 vårdtillfällen rapporterats från sjukhusen sedan starten 2003. Intagningsår 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 844 1941 3201 4888 7335 9239 9239 8971 10024 9065 8848 9507 9285 Tabell (3): RiksSvikt under 13 år, 2003-2015 Antalet unika patienter i registret 2003-2015 En unik patient kan förekomma under olika år dock inte flera gånger under samma år. Under 2015rapporterade 49 sjukhus mer än 10 patienter till RiksSvikt och finns representerade i årsrapporten (tabell 4). I spridningsbilderna som redovisas finns endast de sjukhus som registrerat 10 patienter eller fler under 2015. Största delen av patienterna rapporteras från Stockholms läns landsting, Region Skåne och Region Västra Götaland (figur 4). Flest registreringar per 100 000 invånare gör dock landstingen/regionerna i Jönköping, Kalmar, Östergötland och Örebro. Över riket varierar registreringar från 111 till 1562 registreringar per 100 000 invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt, det är Landstinget i Västernorrland och Norrbottens läns landsting (tabell 5 och figur 4). Sjukhus med 10 eller fler registrerade patienter under 2015 Avesta lasarett Ludvika lasarett Skånes universitetssjukhus Malmö Blekingesjukhuset Karlshamn Lundby Sjukhus Södertälje Sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Länssjukhuset Ryhov Trelleborgs lasarett Centralsjukhuset Kristianstad Länssjukhuset i Kalmar US i Linköping Centralsjukhuset i Karlstad Mora Lasarett Uddevalla Sjukhus Ersta sjukhus Motala lasarett Uppsala Akademiska sjukhus Falun Mälarsjukhuset i Eskilstuna Visby Lasarett Hallands sjukhus Varberg Norra Älvsborgs Länssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Hässleholms sjukhus Norrtälje sjukhus Värnamo Sjukhus Höglandssjukhuset Eksjö Nyköpings lasarett Västerviks sjukhus Karlskoga Lasarett Närsjukvårdskliniken i Finspång Västmanlands sjukhus Köping Karolinska Huddinge Oskarshamns sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås Karolinska Solna Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Mölndal Växjö lasarett Kullbergska sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Östra Ystad Sjukhus Kungälvs sjukhus Sankt Görans sjukhus Ängelholms Sjukhus Lidköping Sjukhuset i Bollnäs Östersunds sjukhus Lindesbergs lasarett Skånes universitetssjukhus Lund Tabell (4): Sjukhus med mera än 10 registrerade patienter från sluten eller öppenvård under 2015 9

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Landsting Antal Befolkning (2015-12-31) Per 100.000 inv. Stockholms läns landsting AB 14705 2227513 660.2 Landstinget i Uppsala län C 1373 353617 388.3 Landstinget Sörmland D 1133 283183 400.1 Regioni Östergötland E 5551 445594 1245.8 Region Jönköpings län F 5377 347425 1547.7 Region Kronoberg G 1382 191062 723.3 Landstinget i Kalmar H 3633 237192 1531.7 Gotlands kommun I 290 57394 505.3 Landstinget i Blekinge K 827 155960 530.3 Region Skåne M 9921 1301571 762.2 Region Halland N 1404 314008 447.1 Region Västra Götaland O 9717 1646153 590.3 Landstinget i Värmland S 848 275668 307.6 Region Örebro län T 3484 290890 1197.7 Landstinget i Västmanland U 276 264156 104.5 Landstinget Dalarna W 2625 280670 935.3 Region Gävleborg X 311 281678 110.4 Landstinget i Västernorrland Y 0 244046 0.0 Region Jämtland Härjedalen Z 278 127169 218.6 Västerbottens läns landsting AC 318 263584 120.6 Norrbottens läns landsting BD 0 249885 0.0 Riket 63453 9838418 645.0 Tabell (5): Antal patienter per landsting per 100.000 invånare

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (4): Antalet registreringar varierar över riket från 111 till 1562 registreringar per 100 000 invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt.

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Kliniska verksamhetsmått Vårddygn Medelvårdtider avspeglar inte hjärtsviktvårdens kvalitet på samma sätt som andra faktorer. I ett verksamhetsledningsperspektiv finns ändå stort intresse för medelvårdtider. Medelvårdtiden har mellan åren 2008-2015 varierat mellan 6,9-7,8 dygn (figur 5). Den totala medelvårdtiden för somatisk vård under 2015 är 7 dygn. Medelvårdtiderna skiljer sig åt mellan sjukhusen 4,7-12,1 dygn. Sammantaget för alla deltagande sjukhus har medianvårdtiden legat oförändrat på 5 dagar under åren 2008-2015. Figur (5): Medel och medianvärde vårddygn mellan åren 2008-2015

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Mortalitet Ett års mortalitet är definierat som mortalitet ett år efter första registrering i RiksSvikt. Med denna definition hade 1027 patienter avlidit under 2015motsvarande en ett-års mortalitet på 18.6 %. Sedan 2008 har ett-årsmortaliteten på sjukhuspatienterna legat stabilt mellan 19-21 %. Ett-års mortaliteten i den yngsta åldersgruppen (< 65 år) har under åren 2008-2014 legat i genomsnitt 5.4 %, 65-74 år 11.3 %, 75-84 år 21 % och äldsta åldersgruppen > 85 år 39 % (fig 6). Figur (6): Ett års mortalitet 2008-2014 i relation till åldersgrupper. Patienternas demografi och karakteristik Av patienter på sjukhus registrerade i RiksSvikt utgörs 61 % av män och 39 % av kvinnor. Det skiljer dock betydligt mellan åldersgrupperna. Bland patienterna under 65 år är det 74 % män, men vid ålder över 85 år är det fler kvinnor, 54 % (tabell 6). Medelåldern, för denna population, är 75 år med medianvärde 78 år. Kvinnorna är äldre (78 år, median 81 år) än männen (73 år, median 75 år). Medelåldern hos hjärtsviktpatienter har legat stabilt mellan 76 och 78 för kvinnor och mellan 72 och 73 för män sedan starten av registrering i RiksSvikt 2003. Åldersgrupp <65 65-74 75-84 >=85 Antal % av kolumnen Antal % av kolumnen Antal % av kolumnen Antal % av kolumnen Män 8460 74.1 10100 69.8 13064 59.7 7174 45.8 Kvinnor 2963 25.9 4361 30.2 8837 40.3 8494 54.2 Totalt 11423 100.0 14461 100.0 21901 100.0 15668 100.0 Tabell (6): Könsfördelning i relation till åldersgrupper 13

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Funktionsklass uttryckt som NYHA-klass finns angivet för knappt 70 % av patienterna. Av dessa befinner sig knappt 12 % i NYHAklass I, 44 % i NYHA-klass II, 38, % i NYHA-klass III och 6 % i NYHA-klass IV. I gruppen med nedsatt systolisk hjärtfunktion (HF- REF) var andelen med NYHA III (41 %) och NYHA IV (7 %) större och för patienterna med en normal ejektionsfraktion (HF-NEF) var andelen större i NYHA I (16 %). Ettårsmortaliteten är vid NYHA-klasser I-IV, 7, 10, 21 respektive 56 % (ojusterat). Etiologi Sjukhusbaserade patienter i RiksSvikt har en längre duration med diagnosen hjärtsvikt än 6 månader i 56 % av fallen. Patienterna har eller har haft en eller flera av följande sjukdomar som anses ha betydelse för patientens hjärtsvikt. Vanligast förekommande i det totala sjukhusmaterialet är förmaksflimmer vilket 52 % av patienterna hade. Hypertoni förelåg hos 51 % och IHD hos 47 % (figur 7). Figur (7): Tidigare eller nuvarande sjukdomar hos patienter med hjärtsvikt i totala sjukhusmaterialet. Det är vanligare att kvinnorna har hypertoni (56 %), lungsjukdom (20 %), klaffsjukdom (24 %), depression (11 %) än männen som i stället har ischemisk hjärtsjukdom (51 %), tidigare hjärtinfarkt (39 %), diabetes (26 %), dilaterad cardiomyopati (13 %), pågående malign sjukdom (8 %) i högre utsträckning. Förmaksflimmer är förekommande hos hälften av patienterna oavsett kön. I gruppen HF-NEF är hypertoni (61 %) och förmaksflimmer (59 %) vanligast som bakomliggande sjukdom. I HF-REF är ischemisk hjärtsjukdom (52 %) vanligast. Ingen större skillnad avseende duration kan ses mellan dessa grupper. Diagnostik EKG Uppgift om vänstersidigt skänkelblock (LBBB) saknas hos drygt 15 % av patienterna. Sexton procent av patienterna har LBBB på sitt registrerade EKG. LBBB förekommer oftare hos män jämfört med kvinnor och i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre åldersgrupperna. QRS-bredden är viktig inför beslut om biventrikulär pacemakerbehandling (CRT). Indikationen för CRT behandling styrs av detta mått tillsammans med förekomst av vänstersidigt skänkelblock. Där uppgift finns har 32 % QRS-bredd 120 ms eller mer (figur 8). QRS-bredden är också relaterad till ett-årsmortalitet och vänsterkammardysfunktion (figur 9 och 10). 14

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (8): Där uppgift finns om QRS bredd (hos 72 %) på EKG så har 32 % > 120 ms. Figur (9): Ett-årsmortalitet, i relation till QRS bredd (ojusterat) 15

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (10): QRS bredd och ejektionsfraktion Ultraljud hjärta Ekokardiografi (EKO) Värdering av kammarfunktion, oftast med ekokardiografi, är obligatoriskt för att ställa diagnosen hjärtsvikt. Ekokardiografi finns registrerat hos 87 % av patienterna på sjukhusen från 2003 till 2015. Som jämförelse finns motsvarande uppgift i primärvården hos 67 % av patienterna. Andel ekokardiografi registrerade på sjukhusen ökar från 84 % 2008 till 90 % 2015 (figur 11). Det saknas värdering av vänsterkammarfunktion hos 12 % av patienterna som är registrerade på sjukhus 16

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (11): Andel patienter som har fått vänsterkammarfunktionen värderad 2008-2015 Det är anmärkningsvärt att i åldersgruppen yngre än 65 år har 95 % av män och kvinnor fått ekokardiografi utfört, men i gruppen över 85 år endast 75 % av männen och 66 % av kvinnorna fått ekokardiografi utfört (figur 12). Figur (12): Andel patienter som har fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till kön och åldersgrupper. Andel ekokardiografi per landsting/region och sjukhus varierar, se tabell 9 och figur 13. Mellan de 19 av 21 landsting/regioner som registrerar i RiksSvikt t.o.m. år 2015 så varierar andel registrerad ekokardiografi från 62 till 99 %. 17

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Landsting EKO utfört Antal patienter Andel EKO (%) Stockholms läns landsting AB 12995 14722 88.3 Landstinget i Uppsala län C 847 1366 62.0 Landstinget Sörmland D 1139 1201 94.8 Region Östergötland E 5224 5584 93.6 Region Jönköpings län F 4700 5398 87.1 Region Kronoberg G 1281 1382 92.7 Landstinget i Kalmar H 2982 3641 81.9 Gotlands kommun I 290 319 90.9 Landstinget i Blekinge K 741 827 89.6 Region Skåne M 8153 9929 82.1 Region Halland N 1148 1362 84.3 Region Västra Götaland O 8278 9732 85.1 Landstinget i Värmland S 802 848 94.6 Region Örebro län T 3155 3483 90.6 Landstinget i Västmanland U 262 275 95.3 Landstinget Dalarna W 2190 2625 83.4 Region Gävleborg X 303 313 96.8 Region Jämtland Härjedaelen Z 274 277 98.9 Västerbottens läns landsting AC 315 319 98.7 Riket 55079 63603 86.6 Tabell (7): Andel patienter som fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till landsting. Figur (13): Andel patienter som fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till deltagande sjukhus. 18

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR BNP och NT-proBNP Tillsammans med en klinisk bedömning är de natriuretiska peptiderna och EKG första steget vid diagnostik av hjärtsvikt. Vid misstanke på akut eller kronisk hjärtsvikt kan helt normalt EKG och normalvärden av BNP/ NTpro-BNP i stort sett utesluta hjärtsvikt. Andel NTproBNP eller BNP per landsting/region tagna på patienter under 2015 varierar från 47 % till 100 % (tabell 8 och figur 14). Provtagning 2015 med natriuretiska peptider, NT-proBNP eller BNP, per 100 000 invånare varierar från 15 till 150 per 100 000 invånare. Landsting Intagningsår 2014 2015 BNP, NT-proBNP Antal patienter Andel (%) BNP, NT-proBNP Antal patienter Andel (%) Stockholms läns landsting AB 696 1002 69.5 577 855 67.5 Landstinget i Uppsala län C 49 50 98.0 201 213 94.4 Landstinget Sörmland D 104 132 78.8 165 352 46.9 Region Östergötland E 632 800 79.0 661 758 87.2 Region Jönköpings län F 364 583 62.4 391 608 64.3 Region Kronoberg G 173 185 93.5 90 93 96.8 Landstinget i Kalmar H 279 363 76.9 289 329 87.8 Gotlands kommun I 52 59 88.1 7 8 0.0 Landstinget i Blekinge K 123 125 98.4 91 93 97.8 Region Skåne M 671 1034 64.9 1080 1539 70.2 Region Halland N 139 254 54.7 242 286 84.6 Region Västra Götaland O 719 1098 65.5 905 1226 73.8 Landstinget i Värmland S 150 156 96.2 194 197 98.5 Region Örebro län T 205 321 63.9 159 290 54.8 Landstinget i Västmanland U 68 69 98.6 68 68 100.0 Landstinget Dalarna W 348 369 94.3 310 323 96.0 Region Gävleborg X 48 49 98.0 41 41 100.0 Landstinget i Västernorrland Y 0 0 0 0 0 0 Region Jämtland Härjedalen Z 44 74 59.5 58 68 85.3 Norrbottens läns landsting BD 0 0 0 0 0 0 Tabell (8): Andel BNP eller NT-proBNP tagna på patienter 2014 och 2015 per landsting. 19

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (14): Andel NT-proBNP eller BNP tagna på patienter 2015 per landsting/region varierar från 47 % till 100 %.

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Laboratorievärden Vi registrerar relativt få laboratoriedata i RiksSvikt. Hemoglobin och kreatininvärde är dock obligatoriska. Dessa berörs närmare i texten. I övrigt se tabell 9. Natriuretiska peptider beskrivs närmare under avsnittet diagnostik. Alla Sjukhuspatienter HF-NEF (EF<50%) HF-REF (EF<40%) Antal Medel Median Antal Medel Median Antal Medel Median B-HB 62545 130.4 130.0 12500 126.6 126.0 30372 133.0 133.0 S-Kreatinin 63183 115.6 99.0 12584 113.6 98.0 30736 116.6 99.0 Kalium 44189 4.2 4.2 8865 4.1 4.1 22126 4.2 4.2 S-Natrium 29087 139.7 140.0 6023 139.6 140.0 14586 139.6 140.0 Kreatininclearance (MDRD) 63183 59.9 57.6 12584 57.9 55.0 30736 61.1 59.3 P-BNP 4271 1098.5 595.0 739 853.9 486.0 2364 1264.3 715.0 P-NT pro-bnp 24170 5771.1 2780.0 5075 4474.0 2290.0 12297 6505.5 3166.0 B-HbA1c 1703 5.9 5.6 252 6.0 5.6 910 5.9 5.5 S-Urea 413 13.5 10.0 86 15.8 11.9 220 13.1 9.7 S-Apo Kvot 1012 0.7 0.7 110 0.7 0.7 609 0.7 0.7 S-LDL 6135 2.6 2.5 1014 2.7 2.5 3298 2.6 2.5 Midjeomfång (cm) 409 106.2 105.0 35 108.3 108.0 271 105.1 105.0 BT-systoliskt 62651 126.1 125.0 12448 130.6 130.0 30543 122.4 120.0 BT-diastoliskt 62544 72.3 70.0 12430 72.0 70.0 30482 72.1 70.0 Hjärt / pulsfrekvens 60223 74.7 72.0 11980 74.6 72.0 29550 74.4 72.0 BMI 34763 26.8 26.0 6975 27.4 26.6 18095 26.5 25.8 Tabell (9): Registrerade laboratorievärden på sjukhus/specialistmottagningar. Hemoglobin (Hb) Hb-värdena delas in i tre olika grupper. Normalvärdet för Hb är olika för män och kvinnor och så även värden för vad som klassas som anemi. Vi har således olika gränsvärden för kvinnor och män (tabell 10). Hemoglobin är registrerat på 62 545 patienter på sjukhusen och medelvärdet för dessa var 130,4 g/l. Anemiförekomsten i sjukhusmaterialet är 9 % med definition angiven i tabell 10. Förekomsten av anemi är högre bland männen 12 % än bland kvinnorna (4,9 %) och är högre i de äldre åldersgrupperna. Bland de sjukhusbaserade patienterna har patienter med anemi en ett-års mortalitet (ojusterat) på 38 %, de med lindrig anemi 27 % och de med normalt Hb 14 % (figur 15). Hos patienter med HF-REF är anemiförekomsten lägre 8 % och hos de med HF-NEF högre, 11 %. Precis som i det totala sjukhusmaterialet är det vanligare bland männen och de äldre åldersgrupperna i dessa båda subgrupper. I RiksSvikt registreras för närvarande inte diagnostiska variabler för järnbrist. Kön Normal Lindrig anemi Anemi Kvinnor > 120 g/l 100-120 g/l < 100 g/l Män > 130 g/l 110-130 g/l < 110 g/l Tabell (10): Klassindelning anemi 21

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Figur (15): Ett- års mortalitet i relation till Hb-klasser Kreatinin Kreatinin är tillsammans med hemoglobin de laboratorievärden som är obligatoriska i RiksSvikt och har registrerats på 63 183 sjukhuspatienter. Medelvärdet är 115,6 µmol/l och medianvärdet är 99 µmol/l. Kreatininvärdet ökar med stigande ålder och vid över 85 års ålder har 35 % av patienterna ett kreatinin 130 µmol/l (tabell 11). Män har i högre andel (29 %), ett kreatinin 130µmol/L än kvinnor (19 %). Kreatinin klass <130 >=130 Totalt Antal % Antal % Antal Kvinnor <65 2744 93 201 7 2945 65-74 3718 86 615 14 4333 75-84 7057 80 1760 20 8817 >=85 6314 75 2161 25 8475 Totalt 19833 81 4737 19 24570 Män <65 7506 89 914 11 8420 65-74 7779 77 2262 23 10041 75-84 8349 64 4653 36 13002 >=85 3846 54 3304 46 7150 Totalt 27480 71 11133 29 38613 Total <65 10250 90 1115 10 11365 65-74 11497 80 2877 20 14374 75-84 15406 71 6413 29 21819 >=85 10160 65 5465 35 15625 Totalt 47313 75 15870 25 63183 Tabell (11): Kreatininklasser i relation till kön och åldersgrupper hos patienter registrerade på sjukhus. 22

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR egfr Njurfunktion är en viktig prognostisk faktor och även viktig för behandlingen, inte minst läkemedelsbehandling med RAS- blockad. För att bedöma patientens njurfunktion används glomerulär filtrationshastighet (GFR). Estimerat relativt GFR kallas egfr och anges med enheten ml/min/1.73 m2. I den löpande texten skrivs egfr även utan enhet. I RiksSvikt är det beräknat enligt MDRD formeln Det har varit möjligt att beräkna på 63 183 patienter registrerade på sjukhus i RiksSvikt, medelvärde på 59,9 och medianvärde 58 (tabell 12). Kreatininclearance Total <30 30-59 >=60 Mortalitet, ett år Mortalitet, ett år Mortalitet, ett år Nej Ja Nej Ja Nej Ja Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Åldersgrupp 178 1.95 54 0.59 1324 14.48 125 1.37 7156 78.28 305 3.34 9142 Män <65 65-74 327 3.17 203 1.97 2949 28.62 462 4.48 5872 56.99 491 4.77 10304 75-84 595 4.61 569 4.41 4829 37.41 1321 10.23 4776 37.00 818 6.34 12908 >=85 296 4.60 602 9.35 2193 34.07 1377 21.39 1341 20.83 628 9.76 6437 Total 1396 3.60 1428 3.68 11295 29.12 3285 8.47 19145 49.35 2242 5.78 38791 Kvinnor Åldersgrupp 102 3.21 30 0.94 648 20.40 61 1.92 2240 70.53 95 2.99 3176 <65 65-74 218 4.81 119 2.62 1558 34.36 213 4.70 2229 49.15 198 4.37 4535 75-84 590 6.56 444 4.94 3776 42.00 883 9.82 2818 31.34 480 5.34 8991 >=85 542 6.82 755 9.49 2837 35.68 1591 20.01 1521 19.13 706 8.88 7952 Total 1452 5.89 1348 5.47 8819 35.77 2748 11.15 8808 35.73 1479 6.00 24654 Total Åldersgrupp 280 2.27 84 0.68 1972 16.01 186 1.51 9396 76.28 400 3.25 12318 <65 65-74 545 3.67 322 2.17 4507 30.37 675 4.55 8101 54.59 689 4.64 14839 75-84 1185 5.41 1013 4.63 8605 39.29 2204 10.06 7594 34.68 1298 5.93 21899 >=85 838 5.82 1357 9.43 5030 34.96 2968 20.63 2862 19.89 1334 9.27 14389 Total 2848 4.49 2776 4.38 20114 31.70 6033 9.51 27953 44.06 3721 5.86 63445 Tabell (12): Ett-års mortalitet e-gfr klasser i relation till kön och åldersgrupper Kliniska undersökningar Hjärtfrekvens Hjärtfrekvensen har registrerats på 60 223 sjukhus-/specialistmottagningspatienter och är i genomsnitt 75 slag/minut och medianvärdet 72 slag/minut. Av dessa har 40 % en hjärtfrekvens under 70 slag/min och 60 % har över 70 slag/minut (tabell 13). Äldre har i högre andel hjärtfrekvens över 70 slag/min (tabell 13). En hög hjärtfrekvens är associerad med en högre ett-års mortalitet, 23 % (ojusterat) vid en hjärtfrekvens över 70 slag per minut jämfört med 15 % vid en hjärtfrekvens <70 slag per minut (tabell 14). 23

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR Hjärtfrekvens grupper Totalt < 70 => 70 Antal % Antal % Antal Kvinnor <65 1286 45.33 1551 54.67 2837 65-74 1681 40.59 2460 59.41 4141 75-84 2947 35.44 5368 64.56 8315 >=85 2448 30.41 5602 69.59 8050 Totalt 8362 35.82 14981 64.18 23343 Män <65 3578 44.39 4482 55.61 8060 65-74 4384 45.25 5304 54.75 9688 75-84 5298 42.89 7054 57.11 12352 >=85 2545 37.54 4235 62.46 6780 Totalt 15805 42.86 21075 57.14 36880 Total <65 4864 44.64 6033 55.36 10897 65-74 6065 43.86 7764 56.14 13829 75-84 8245 39.89 12422 60.11 20667 >=85 4993 33.67 9837 66.33 14830 Totalt 24167 40.13 36056 59.87 60223 Tabell (13): Hjärtfrekvensgrupper sjukhus patienter i relation till kön och åldersgrupper. Mortalitet, ett år Total Nej Ja Antal % Antal % Antal < 70 19803 85.3 3419 14.7 23222 => 70 28459 77.4 8315 22.6 36774 Total 48262 80.4 11734 19.6 59996 Tabell (14): Ett-års mortalitet sjukhuspatienter i relation till hjärtfrekvensgrupper Systoliskt blodtryck Det systoliska blodtrycket finns registrerat på 62 651 sjukhuspatienter i RiksSvikt och medelvärdet är 126 mmhg, medianvärde 125 mmhg. Knappt 69 % ligger i intervallet 90-139 mmhg. Nästan 30 % av patienterna har ett systoliskt blodtryck över 139 mmhg och 2 % av det totala sjukhusmaterialet har ett systoliskt blodtryck under 90 mmhg. Blodtrycket stiger med åldern och är högre hos kvinnor jämfört med män (tabell 15 ). Mellan sjukhusen i RiksSvikt varierar andelen patienter med ett systoliskt blodtryck över 139 mm/hg från 16 % till 50 % (tabell 16). BT systoliskt grupper <90 90-139 >139 Totalt Antal % Antal % Antal % Antal Män <65 156 1.9 6300 75.1 1931 23.0 8387 65-74 238 2.4 7029 70.4 2722 27.2 9989 75-84 312 2.4 9158 71.1 3417 26.5 12887 >=85 156 2.2 5029 71.0 1894 26.8 7079 Totalt 862 2.2 27516 71.8 9964 26.0 38342 Kvinnor <65 80 2.7 2217 75.7 632 21.6 2929 65-74 70 1.6 2897 67.5 1325 30.9 4292 75-84 132 1.5 5462 62.8 3110 35.7 8704 >=85 131 1.6 5024 59.9 3229 38.5 8384 Totalt 413 1.7 15600 64.2 8296 34.1 24309 Total <65 236 2.1 8517 75.3 2563 22.6 11316 65-74 308 2.2 9926 69.5 4047 28.3 14281 75-84 444 2.1 14620 67.7 6527 30.2 21591 >=85 287 1.9 10053 65.0 5123 33.1 15463 Totalt 1275 2.0 43116 68.8 18260 29.1 62651 Tabell (15): Systoliskt blodtryck grupper i relation till åldersgrupper och kön - sjukhuspatienter 24

BT systoliskt grupper Totalt 90-139 <90 >139 Antal % Antal % Antal % Antal 51013 1071 77.7 25 1.8 283 20.5 1379 Alingsås lasarett 119 62.3 3 1.6 69 36.1 191 Avesta lasarett 150 66.1 2 0.9 75 33.0 227 Blekingesjukhuset Karlshamn 350 67.2 14 2.7 157 30.1 521 Blekingesjukhuset Karlskrona 224 73.9 4 1.3 75 24.8 303 Brommageriatriken AB 290 75.5 5 1.3 89 23.2 384 Centralsjukhuset Kristianstad 1042 68.0 28 1.8 462 30.2 1532 Centralsjukhuset i Karlstad 596 70.4 18 2.1 232 27.4 846 Danderyds sjukhus AB 2564 68.4 58 1.5 1124 30.0 3746 Ersta sjukhus 185 63.4 2 0.7 105 36.0 292 Falun 1056 66.1 29 1.8 513 32.1 1598 Frölunda Specialistsjukhus 52 66.7 1 1.3 25 32.1 78 Gävle Sjukhus 61 80.3 0 0 15 19.7 76 Hallands sjukhus Varberg 1022 73.3 38 2.7 334 24.0 1394 Helsingborg 72 67.3 3 2.8 32 29.9 107 Hjärt Kärl Centrum 71 71.0 2 2.0 27 27.0 100 Hässleholms sjukhus 988 59.7 19 1.1 647 39.1 1654 Höglandssjukhuset Eksjö 662 71.8 19 2.1 241 26.1 922 Karlskoga Lasarett 255 56.8 5 1.1 189 42.1 449 Karolinska Huddinge 2255 76.2 68 2.3 637 21.5 2960 Karolinska Solna 1318 74.5 40 2.3 411 23.2 1769 Kullbergska sjukhuset 188 80.3 9 3.8 37 15.8 234 Kungälvs sjukhus 446 69.1 13 2.0 186 28.8 645 Landskrona 359 65.5 3 0.5 186 33.9 548 Lasarettet i Enköping 6 50.0 0 0 6 50.0 12 Lidköping 503 57.0 2 0.2 378 42.8 883 Lindesbergs lasarett 943 62.2 28 1.8 546 36.0 1517 Ljungby sjukhus 147 67.1 4 1.8 68 31.1 219 Ludvika lasarett 221 65.4 2 0.6 115 34.0 338 Lundby Sjukhus 128 69.6 3 1.6 53 28.8 184 Lycksele lasarett 109 71.7 3 2.0 40 26.3 152 Länssjukhuset Ryhov 1977 69.5 85 3.0 781 27.5 2843 Länssjukhuset i Kalmar 1263 68.9 66 3.6 504 27.5 1833 Mora Lasarett 323 73.1 4 0.9 115 26.0 442 Motala lasarett 408 65.5 9 1.4 206 33.1 623 Mälarsjukhuset i Eskilstuna 570 70.0 22 2.7 222 27.3 814 Nacka Närsjukhus 18 54.5 0 0 15 45.5 33 Norrtälje sjukhus 141 75.4 0 0 46 24.6 187 Nyköpings lasarett 40 62.5 1 1.6 23 35.9 64 Närsjukvårdskliniken i Finspång 71 67.6 4 3.8 30 28.6 105 Oskarshamns sjukhus 559 67.5 19 2.3 250 30.2 828 Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Mölndal 1127 70.3 44 2.7 432 26.9 1603 Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Östra 2921 68.6 96 2.3 1242 29.2 4259 Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Sahlgrenska 258 62.8 11 2.7 142 34.5 411 Sankt Görans sjukhus 1222 71.2 29 1.7 465 27.1 1716 Simrishamns sjukhus 35 56.5 1 1.6 26 41.9 62 Sjukhuset i Bollnäs 163 69.4 6 2.6 66 28.1 235 Skellefteå lasarett 80 50.3 2 1.3 77 48.4 159 Skånes universitetssjukhus Lund 179 68.3 4 1.5 79 30.2 262 Skånes universitetssjukhus Malmö 776 74.9 13 1.3 247 23.8 1036 Södersjukhuset 2176 67.4 63 2.0 990 30.7 3229 Södertälje Sjukhus 41 61.2 0 0 26 38.8 67 Trelleborgs lasarett 518 69.3 11 1.5 219 29.3 748 US i Linköping 2416 64.6 76 2.0 1247 33.4 3739 Universitetssjukhuset Örebro 1054 71.5 25 1.7 395 26.8 1474 Uppsala Akademiska sjukhus 873 64.4 6 0.4 477 35.2 1356 Visby Lasarett 204 70.6 9 3.1 76 26.3 289 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 730 70.0 43 4.1 270 25.9 1043 Värnamo Sjukhus 1119 71.1 37 2.4 417 26.5 1573 Västerviks sjukhus 656 68.8 28 2.9 270 28.3 954 25

RESULTAT 2015 SJUKHUS OCH SPECIALISTMOTTAGNINGAR BT systoliskt grupper Totalt 90-139 <90 >139 Antal % Antal % Antal % Antal Västmanlands sjukhus Köping 66 67.3 1 1.0 31 31.6 98 Västmanlands sjukhus Västerås 132 74.2 6 3.4 40 22.5 178 Växjö lasarett 827 71.6 21 1.8 307 26.6 1155 Ystad Sjukhus 1216 64.4 36 1.9 635 33.7 1887 Ängelholms Sjukhus 1293 71.3 41 2.3 479 26.4 1813 Östersunds sjukhus 210 77.2 6 2.2 56 20.6 272 Totalt 43115 68.8 1275 2.0 18260 29.1 62650 Tabell (16): Systoliskt blodtryck grupper på deltagande sjukhus Hos patienter med HF-REF är medelvärdet för det systoliska blodtrycket lägre, 122 mm/hg än hos patienter med HF-NEF, 131 mm/hg. Det diastoliska blodtrycket finns registrerat hos 62 544 sjukhuspatienter i RiksSvikt. Medelvärdet är 72 mmhg och medianvärdet är 70 mmhg. Behandling Läkemedel Merparten av våra patienter i registret (91 %) är registrerade i anslutning till utskrivning från sjukhus eller vid ett besök på sjukhuset. Fortsättningsvis kommer vi i denna årsrapport att dela upp dessa på de två viktigaste typerna av hjärtsvikt som förekommer i slutenvården nämligen patienter med HF-NEF (hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion) och patienter med HF-REF (patienter med systolisk hjärtsvikt). Denna uppdelning eftersom bakomliggande orsaker såväl som behandling kan skilja sig åt beroende på vilken typ av patient man har framför sig och vilken evidens det finns för att behandla. Nedan kommer vi i diagram såväl som figurer att belysa skillnaderna mellan dessa två typer av hjärtsvikt avseende medicinering. Behandling över tid (2008-2015) I registret har vi idag 30 889 patienter med HF-REF registrerade inom slutenvården och 12 621 patienter med HF-NEF. I nedanstående 2 figurer ser vi tydligt att behandlingen för de två typerna av hjärtsvikt skiljer sig åt. Patienter med HF-REF har en betydligt mer optimal behandling, som under åren ytterligare förbättrats i enlighet med våra riktlinjer. Å andra sidan har patienter med HF-NEF betydligt mer försiktig behandling vilket sannolikt speglar avsaknaden av studier som visar hur dessa patienter skall behandlas.