Östersjöns sälar Ursprungligen 4 arter Storskaliga miljöförändringar i Succession av arter Gråsäl Knubbsäl Vikaresäl
Miljöförändringar Kolonisation av marina däggdjur påverkad av land barriärer och klimat
Östersjöknubbsäl Genetiskt skild från andra knubbsälar Utbredd i södra Östersjön Förändringar i antal 6000 5000 4000 3000 2000 1000? 0 10000 1000 100 10 1 Years ago From Härkönen et al. 2005
Recenta förändringar Skottpenningstatistik 800 600 Jakt förorsakar snabb 500 400 minskning 300 200 100 Nära extinction under 0 1970-talet 700 Östersjöknubbsäl 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 Year 6000 5000 4000 0% 10% 20% 30% 3000 2000 1000 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 Baltic harbour seal Year
Populationsräkningar Allvarlig flaskhals under 1970-talet Ökning med 9% per år sedan 1980 Räknat anta l 800 700 600 500 400 300 200 100 Total Värnanäs Eckelsudde Abramsäng Össby S. Majör Ottenby 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År
Genetisk status Låg genetisk variation Slumpmässig förlust och inavel Unika private alleler Mest avvikande knubbsälen Ej besläktad med närbelägna populationer 0,6 0,55 0,5 045 0,45 0,4 0,35 03 0,3 0,25 0,2 10000 1000 100 Years ag 10%, 300 20%, 300 10%, 400 20%, 400 10 1
Sammanfattning knubbsäl Låg genetisk variation Förorsakad av lång tids isolering Flaskhals förorsakad av jakt Ökning efter skyddsåtgärder vidtagits Återkolonisation av områden
Vikaresäl Arktiska arter Knutna till is Östersjön Saimen Ladoga Baikalsjön Kaspiska havet Baltic Caspian
Ishabitat Födsel Digivning g Parning Pälsbyte
Jakt och skottpengar Storskalig jakt redan på 1500-talet 15 000 dödade per år under 1560-talet Skottpengar infördes på 1850-talet och igen i början av 1900- talet. Från Olaus Magnus Förvaltningsstrategi: Extermination av alla sälar
Jaktstatistik 20 000 70 Total 18 000 Females 60 16 000 %Pups 14 000 50 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Year 40 30 20 10 0 portion pup ps (%) Pro Proportion of ringed seal hunt by country 100% 80% 60% 40% Finland Sweden Estonia so 20% 0% 1900 1904 1908 1912 1916 1920 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1960 1964 1968 1972 Year
Historisk populationsstorlek 250 000 200 000 0% 10% 20% 30% 150 000 100 000 50 000 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Year
Aktuell forskning Effects av miljögifter Populationsräkningar Rörelsemönster och dykbeteende Populations genetik Klimat förändringar Riskanalys
Populationsövervakning Under pälsbytet Distribution Index av populationsstorlek Trend estimat
Distribution på is Räknat antal: Bottniska Viken (5500) Rigabukten (1500) Finska viken (<100)
Antal i Bottniska viken Räknat antal 6000, (60-80% av sant 7000 6000 antal) Trend +4,6% per år Räkna at antal 5000 4000 3000 2000 1000 Kapacitet +10% 0 y = 2E-36e 0,0451x 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År
Gråsäl Ursprungligen i hela Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Utrotade efter nordsjökusten på 1400- talet. t Polen/Tyskland c:a 1912 Kattegat innan 1930 Vulnerable to hunting at land breeding sites. Ice breeders less so Photo: Mart Jüssi
Jaktstatistik 14 000 12 000 10 000 Total Females %pups 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Year From: Harding & Härkönen 1999
Tidigare utbredning Jakten intensivast i t i norr De södra stammarna redan kraftigt reducerade under 1800-talet. Huvuddelen av jakten under kutning. Klubbning vanligaste metoden. 9000 Southern Baltic proper 8000 Northern Baltic proper 7000 The Bothnian Bay 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1908 1913 1918 1923 1928 1933 1938 1943 1948 1953 1958 1963 Year Harp seal hunt in Canada
Minimal historisk populationsstorlek 120 000 100 000 80 000 0% 10% 20% 30% 60 000 40 000 20 000 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Year From Harding & Härkönen 1999
Oberoende data Starkt negativ trend i bifångster Distribution ändrades 2500 2000 1500 1000 500 0 1900 1920 1940 1960 1980 Year Photo: Mart Jüssi
Efter 1985 Ökning 8.5% per år fram till 2006. Ingen noterad ökning senaste fem åren (20-2222 tusen räknade) noterad Ökande skador
Faktorer som påverkar ökningstakten 0,08 Överlevnad mycket viktigare än fertilitet i 0,06 alla åldersklasser 0,04 0,02 0 0 10 20 30 40 Age class Från Harding, Härkönen, Helander & Karlsson in press Photo: Jüssi
Juvenil överlevnad 21.1% dödlighet under första månaden på land at C:a 30% in the Stockholms arckipelag > 30% dödlighet under första levnadsåret Stillborns, emaciation, infections, harassment From Jüssi et al. subm.
Bifångster Avsevärda i statiska redskap Intervjuer med fiskare antyder att kanske 1000 bifångas varje år. Den viktigaste enskilda dödsorsaken Photo: Jüssi
Maximal tillväxthastighet Åldersspecifik överlevnad Ålder vid första nedkomst Fertilitet Normalt lägre än 10% per år Kan inte överstiga 12% per år Högre mätta värden beror på fel i inventerings- metodik eller immigration 1 095 0,95 0,9 0,85 0,8 =1.10 0,8 0,85 0,9 0,95 1 Annual juvenile survival (0-3 years) Från Harding et al 2006
Maximal och långsiktig tillväxt 20000 18000 Skagerrak, Kattegatt and the Danish Straits 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Year
Sammanfattning Minst 180 tusen vikare i början av 1900-talet Minst 90 tusen gråsälar Minst 5 tusen knubbsälar Vikaresäl ökar svagt i Bottniska viken, men minskar eller är stagnanta i syd. Knubbsälen ökar i Kalmarsund Gråsälen uppvisar ingen tydlig tillväxt
Acknowledgements Mart & Ivar Jüssi Karin Harding Michail Verevkin Olavi Stenman Eero eo Helle ee Peter Reijnders Valdis Pilats Jonas Teilmann Rune Dietz Björn Helander Britt-Marie Bäcklin Anders Bergman Arne Bjørge?