Marocko Nyåret 2009. Ola Bondesson

Marocko Nyåret 2009 Ola Bondesson

KARTA över södra Marocko 2

DELTAGARE Björn Ander, Malmö Ingemar Ander, Linköping Birgitta Eriksson, Kolsva Torbjörn Eriksson, Kolsva Irene Hofstedt, Halmstad Mathias Karlsson, Västervik Lennart Lander, Vikbolandet Bo Lidblad, Uppsala Bertil Malmgren, Stockholm Håkan Nilsson, Robertsfors Naina Olsson, Stockholm Lennart Risberg, Hofors Kristina Skarin, Stockholm Rune Wiggen, Moss, Norge Rainer Winkler, Västervik Reseledare Ola Bondesson, Växjö RESRUTT 1/1 Flyg till Agadir och inkvartering på hotell Igoudar, kustvägen upp till Tamri (65 km) och skådning där, natt i Agadir 2/1 Pelagisk tur utanför Agadir, em skådning norr om Cap Rhir och söder Tamri, natt i Agadir 3/1 Oued Massa samt byn Massas sydvästra utkant, transport till Goulimine (203 km), natt på Tighmert hotell sydost om Goulimine 4/1 Öknen sydväst om Goulimine längs vägen mot Tan-Tan vid km 35, 33 och 20 från Goulimine samt vid Oued Sayed 7 km söder om Goulimine, transport tillbaks till Agadir, skådarstopp i byn Massas sydvästra och nordvästra utkant, natt i Agadir 5/1 Transport till Ouarzazate (400 km), Sousdalens norra sida, Aoulouz, Tazenakhtslätten natt på hotell Karam i Ouarzazate 6/1 Ouarzazates soptipp, Jbel Sarhro, Tizi-n-Tinifift, Draadalen söderut med skådning vid Agdz, Zagora och km 184 söder Ouarzazate, natt på hotell Karam i Ouarzazate 7/1 Asiff Izerki, Mansour Eddahbi Dam transport till Agadir (400 km) via Tazenakht, Taliouine och Sousdalens norra sida, natt i Agadir 8/1 Hotellomgivningarna i Agadir, flyg tillbaks till Sverige OMSLAG: Atlassångare. Foto: Lennart Risberg DENNA SIDA: Tjocknäbbad lärka. Teckning Peter Elfman

INLEDNING Nyåret 2009 genomförde AviFauna en resa till Marocko, ett av de mest intressanta skådarländerna i VP, med undertecknad som reseledare. Det blev den sextonde resan till Marocko och den tjugoåttonde resan till Nordafrika för AviFaunas vidkommande. Resan genomfördes på 8 dagar med vanligt charterflyg till Agadir, där vi upprättade vår bas på lägenhetshotellet Igoudar. Denna uppläggning gav oss 6½ skådardagar som utnyttjades maximalt med alla luncher ute i fält. Det är vid den här tiden skådarljust i Marocko från 07.30 till 17.45. Under hela resan hyrde vi en mindre buss med chaufför och plats för 16 + 1. I och med att vi hade ett bashotell i Agadir, där vi kunde lämna vår huvudpackning när vi gjorde våra skådarexkursioner, fungerade storleken på bussen på ett tillfredställande sätt. Vår chaufför Ibrahim blev mycket uppskattad av resedeltagarna och han hade god lokalkännedom som hjälpte oss i många situationer. Han körde också lugnt och i ett behagligt tempo passande för en svensk. Resan var klassad som en 2-storks och det blev inte mycket tid över för sightseeing. Vi gjorde ett snabbstopp i saffransmetropolen Taliouine och kunde också njuta av de fascinerande vyerna i öknen och bergen. Vi passerade också flera intressanta gamla städer Taroudant med sin imponerande ringmur, Tiznit en av Marockos äldsta städer, Ouarzazate med sin stora och imponerande kasba etc. Vardagslivet kom vi i kontakt med när lunchmaten skulle inhandlas och vi fick med chaufförens hjälp leta upp bagerier, frukt- och grönsaksmarknader och annat vi behövde. Vardagsliv i Marocko. Foto: Rune Wiggen Agadir är i dag en modern storstad med ett vimmel av människor. Den totalförstördes 1960 då en Tsunamivåg, startad av en jordbävning ute till havs, sköljde bort hela staden. Det enda som blev kvar var kasban på det 200 m höga berget. Efter katastrofen byggdes staden upp från grunden och det finns därför inte kvar någon gammal bebyggelse. På 1970-talet startade char- 4

AVIFAUNA terturismen och staden utvecklades. Det är idag en av landets största hamnar och man skeppar ut frukt och grönsaker från den bördiga Sousdalen. Det är också landets största fiskehamn med en stor fångst av sardiner. Staden har vuxit enormt och är i dag landets näst största storstadsområde efter Casablanca. Enligt tidigare uppgifter jag fått bor det i dag cirka 3 miljoner i Agadirområdet och 2003 uppskattades innevånarna i Agadir till 620 000. Det är en enorm expansion! Jag besökte Agadir för första gången 1979 och då uppskattades staden ha 40 000 innevånare. Det är svårt att känna igen sig från den tiden. Sousdalen sträcker sig cirka 15 mil inåt landet från Agadir. Där odlas mycket frukt och grönsaker och de apelsiner och klementiner vi äter, märkta med Maroc, kommer härifrån. Tidigare dominerade arganskogarna i dalgången, men mycket av den har fått ge vika för odlingarna. Argan är ett endemiskt trädslag för västra Nordafrika. De blir aldrig högre än sex meter, är ett knotigt träd påminnande om olivträdet och har frukter som man pressar olja ur. Oljan används i matlagning, till skönhetsprodukter och också som lampolja. Löven och frukterna är också viktig föda för getter och dromedarer. Träden växer med ett visst mellanrum vilket skapar en savannliknande miljö. Det är också här som savannörn och mörk sånghök häckat tidigare, men båda verkar nu vara utgångna som häckfåglar i Marocko. De viktiga skogarna har, som jag tidigare nämnt, fått stryka på foten till stor nackdel för dessa två arter. Området är också viktigt för andra rovfågelarter såsom svartvingad glada, örnvråk, pilgrimsfalk, berberfalk och slagfalk. Tyvärr känns det som även dessa blivit färre jämfört med början på 1980-talet. I dalen finns också en del torrare områden där man kan hitta tjockfot och svartbukig flyghöna. Andra intressanta fågelarter är diademrödstjärt, häcksparv och hussparv. Sousdalen. Foto: Ola Bondesson Längs Marockos Atlantkust finns också flera mycket intressanta våtmarksområden. I Agadirs södra utkant ligger flodmynningen Oued Sous. Drygt fem mil norrut från Agadir ligger vid Tamri floden Tinkerts mynning. Medan drygt sex mil söderut från Agadir finns Oued Massa.

Alla tre är mycket viktiga fågelområden, men speciellt i sistnämnda våtmark övervintrar stora mängder fågel. Även havet utanför Agadir är intressant ur fågelsynpunkt och en av dagarna veks för en heldagstur med båt där flera havsfågelarter och även delfiner kunde studeras. Stora delar av Marocko består av ökenområden och det är i dessa som flera av de mest eftersökta fågelarterna finns. En öken är ju inte bara öken utan den ser väldigt annorlunda ut i olika delar. Ren sandöken är ovanligt i Marocko, utan det är stenöken av olika slag som är mest vanlig. Ökenområdena kring Ouarzazate är mycket stendominerade medan det kring Goulimine finns mer inslag av sand. Mycket är också halvöken med låga buskar och en del gräs och dessa områden kan många gånger betecknas som stäpp. Oaserna är alltid intressanta i en öken, men de är ofta mest intressanta under sträcktider vår och höst. De uttorkade flodbäddarna s.k. oued (asiff och wadi är andra namn som ibland används) är också av stort intresse. Ofta finns där en del vatten kvar och där finns också en del tätare och skyddande buskage för t.ex. atlassångare och saharaskriktrast. Marocko är verkligen kontrasternas land och där finns också flera mycket imponerande bergsområden. De högsta bergen är Atlasbergen som delas in i fyra olika bergskedjor. Från norr till söder är det Rifatlas, Mellanatlas, Höga Atlas och Antiatlas. Under den här resan åkte vi genom Antiatlas flera gånger. Mest imponerande var passagen in till Draadalen genom Tizi-n-Tinifift. Under hela resan hade vi bra väder. Endast första dagens eftermiddag bjöd på en himmel med ett tunt molntäcke, alla de övriga dagarna strålade solen från en klarblå himmel. Temperaturen steg till behagliga +20-25 C mitt på dagen. Det blåste också väldigt lite och t.ex. på vår havstur var det kav lugnt. Temperaturskillnaderna är dock stora under dagen och ett par morgnar vid Ouarzazate var det markfrost. FÅGELLOKALER Marocko är ett land där det vimlar av bra fågellokaler från längst i norr till de allra sydligaste delarna vid Goulimine eller Merzouga. Under vår resa hann vi givetvis inte med att besöka alla utan vi tvingades att röra oss i ett mer begränsat område. Till en början kan man konstatera att det finns flera goda lokaler i Agadirs närhet och t o m ett begränsat skådande runt de hotell och parker som finns inne i staden ger intressanta fågelobsar för en svensk. Från vårt hotell kunde vi studera medelhavstrutar, blåtrast, trädgårdsbulbyl och hussparv och strax intill hotellet finns koboltmes. En havstur från Agadirs hamn bjuder på mycket intressant skådning. Vi hade mycket fina obsar av svarthuvade måsar, rödnäbbade trutar, storlabbar, bredstjärtade labbar, havssulor, baleariska och mindre liror. Givetvis finns det också chans på något riktigt nervkittlande som de möten med delfiner vi bjöds på. Långs Marockos Atlantkust, från den stora lagunen Merja Zerga i norr till en mängd flodmynningar i söder, finns det många intressanta våtmarker med både häckande och övervintrande fåglar. Vi besökte två av dessa, dels floden Tinkerts utlopp vid Tamri och dels Oued Massa National Park. Den första ligger drygt 5 mil norr om Agadir och är ett mindre våtmarksområde där man ändå har stora flockar av rödnäbbad trut och flera hägerarter. I omgivningarna häckar också Marockos tre stora falkar, berberfalk, pilgrimsfalk och slagfalk. Lokalen är högintressant, då världens största koloni med häckande eremitibisar finns här och det också är en förhållandevis säker lokal att hitta dem. Oued Massa är en mycket intressant lokal där allting kan dyka upp. Det är en viktig övervintringslokal för sothöns och änder t.ex. marmorand och vitögd dykand är regelbundna. Bronsibis, rallhäger, silkeshäger, kohäger, flamingo och trana är också regelbundna. Typiska häckfåglar är palmduva, brunstrupig backsvala, svartkronad tchagra, svarthakad buskskvätta, diademrödstjärt, kaveldunssångare, grässångare och häcksparv. Bland rovfåglarna märks svartvingad glada, brun kärrhök, hökörn och fiskgjuse. Området samlar också mycket seglare och svalor och vid vårt besök såg vi 6

förutom ladusvala även brunstrupig backsvala, blek tornseglare samt stubbstjärtseglare. På markerna ovanför Ouden finns arter såsom ökenlöpare, svartbukig flyghöna och lagerlärka. En fantastisk kombination av arter som skulle kunna göras mycket längre om utrymmet tillät. Tidig morgon vid Oued Massa. Foto: Ola Bondesson Sousdalen är med sina 15 mils längd en enorm fågellokal. Den har alltid varit mycket fågelrik, men jag märker en tydlig påverkan på fågelfaunan, framförallt på rovfågelsidan, sedan mina första besök i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet. Dalgången är den bördigaste i södra Marocko och här odlas mycket grönsaker och citrusfrukter. Mycket av odlingarna i dag föregår under plast och gigantiska växthus möter en när man flyger in till Agadir. Det ser ut precis som i södra Spanien, inte så värst roligt. Det är denna uppodling av dalgången som orsakat förändringar i fågelfaunan, då man tagit bort mycket av den viktiga arganskogen. I dag finns det fortfarande kvar en del arganskog, framförallt i dalens östra del, men den är mycket mer påverkad än tidigare. Jag har tidigare skrivit om det unika arganträdet och hänvisar till texten ovanför. Bland häckande karaktärsarter märks vit stork, biätare, härfågel, svart stare, trädgårdsbulyl, diademrödstjärt, koboltmes, ökenvarfågel, rödhuvad törnsakta, den nordafrikanska rasen av skata, häcksparv och hussparv. Även arter som klipphöna, svartkronad tchagra och saharaskriktrast häckar, men är lite svårare att se. När det gäller rovfåglar är det fortfarande relativt lätt att se svartvingad glada och örnvråk. För att ha möjlighet att lätt titta på fågel och kunna stanna lite var man vill är det idag bäst att ta den mindre vägen norr om floden Sous från Agadir till Taroudant. Den hittar man genom att först köra några mil mot Marrakech på väg P40 från Agadir. Därefter är det skyltat mot Taroudant och på denna väg är det fortfarande lätt att stanna var man vill och skåda. Vägen på södra sidan om floden är i dag utbyggd till motorvägsstandard och där är det således mycket svårt att göra skådarstopp. Även vid Taroudant finns det en valmöjlighet att köra på norra eller södra sidan om floden. Huvudvägen P32 går

på norra sidan om floden, men här är det fortfarande möjligt att stanna och skåda i de kamelfiler som finns och här finns det fortfarande kvar fina arganskogar. Diademrödstjärt hanne. Foto: Lennart Risberg Vid Aoulouz har tidigare eremitibis häckat i klippstup längs Oued Sous med upp till 150 par i 3 kolonier, där den sista övergavs så sent som 1988. Det känns lite extra när man står där och studerar de tomme klippstupen. Efter Aoulouz börjar vägen att klättra upp mot högplatåerna efter Taliouine, men här finns fortfarande fina arganskogar där man håller kvar turistiska trädklättrande getter för fotografering mot en smärre avgift. Taliouine är centrum för saffransodlingen i Marocko och man kan köpa mycket fin saffran i affären som drivs av ett kooperativ till ett billigt pris. När man lämnat staden efter sig så klättrar man upp i ett bergspass och kommer sedan ut på de steniga högslätter av ökenkaraktär som sedan finns bort till och förbi Ouarzazate. Nu börjar andra fågelarter dominerar som t ex stenökenlärka och svart stenskvätta i bergsområden. Innan man kommer fram till staden Tazenakht så ligger det en stor slätt där man möter de första vitkronade stenskvättorna, en art som sedan blir allmän i det inre av Marocko. Där finns också flera arter flyghöns, tjocknäbbad lärka, berberstenskvätta och ökentrumpetare. Vid Ouarzazate befinner man sig i en knutpunkt där vägar till och från olika ökenområden möter vägar från Atlantkusten och områden norr om Höga Atlas. Här finns många intressanta områden för fågelskådning av mycket skiftande slag. Den dominerande naturtypen runt Ouarzazate är öken och här finns kanske de bästa chanserna att hitta den i Marocko sparsamt förekommande sorgstenskvättan. Här finns också en god stam av de olika flyghönsen och lärkorna typiska för ökenmiljöer. Åker man österut från Ouarzazate på P32 i riktning mot Boumalne Dades passerar man flera intressanta floddalgångar, som här kalls för assif i stället för oued. En av de första man kommer till är Asiff Izerki, som är en ganska bred flodbädd med en intilliggande oas. Det är en mycket spännande miljö att vandra i Här hittar man dels häckande arter och dels övervintrande arter. Gör man ett besök längre fram under vårsträcket så finns här goda chanser att se rastande fågel. Typiska häckarter är vitkronad stenskvätta, blåtrast, koboltmes, spansk sparv och hussparv. På den steniga marken ovanför byn hittade vi stenökenlärkor och ökentrumpetare och i själva oasen fanns det bl a ökenvarfågel och taltrast. Man ser också den stora dammen 8

Mansour Eddahbi Dam från byn och kan spana in en del våtmarksarter. Det är möjligt att följa flodbädden ner till dammen och därifrån få en bättre överblick. Hussparv, hane. Foto: Lennart Lander Mansour Eddahbi Dam anlades 1969 och den får vatten från floderna Dades och Ouarzazate, som här förenas till floden Draa. Det är en stor våtmark mitt ute i öknen och är därför givetvis intressant för häckande, rastande och övervintrande arter. Lättast att nå ner till dammen är i Ouarzazates östra utkant, där det är möjligt att köra ända ner till stranden och ställa sig och skåda. Man tar av från P32 vid första trafikljuset efter den stora Taourirtkasbanmot camping och Ait Kdif och följer den vägen rakt österut tills man ser dammen, sedan får man söka sig fram till det rätta spåret ner till sjökanten. Här kan man se diverse olika hägerarter, enda häcklokalen i Marocko för gråhäger, roständer, skäggdoppingar, marockanska rasen av storskarv, måsfåglar, svalor, gulärla, piplärkor etc. Vid vårt besök hade vi också en övervintrande fiskgjuse samt ett hökörnspar som flyktspelade för oss. När man åker söderut på P31 från Ouarzazate kommer man så småningom ner i den högintressanta Draadalen. Först passerar man de steniga ökenslätterna på Jbel Sarhros sydsluttningar. Här finns det goda chanser på snårsångare, härfågellärka och tjocknäbbad lärka, karaktärsarter är stenökenlärka, lagerlärka, vitkronad stenskvätta och glasögonsångare. Efter knappt fem mil når man bergspasset Tizi-n-Tinifift 1 660 m ö h med dramatiskt djupa klyftor och lodräta klippstup. I den imponerande miljön finns uppgifter om att afrikansk klippsvala häckar, vi såg endast vanlig klippsvala men flera flockar med så äkta klippduvor som man kan se. Efter passet klättrar man ner i Draadalen som är början på Saharaöknen, P31: an slutar i Mhamid cirka 20 mil söderut, därifrån finns det endast spår för fyrhjulsdrivna fordon rakt ut i Sahara. Längs med vägen genom hela dalgången rinner nu floden Draa och skapar intressanta fågelbiotoper. Draafloden gör en kraftig sväng strax före Mhamid och börjar att rinna i västlig riktning mot Atlanten. Strax efter Mhamid försvinner floden ner i ökensanden och dyker inte upp förrän 54 mil senare cirka 10 mil sydväst om Goulimine. Första oasen man kommer till är Agdz och där hade vi fina obsar på marockansk sädesärla och vi såg också gulärla och en blåhake. Andra vanliga arter var hussparv och palmduva. Längre ner i Draadalen vid Zagora har jag på tidigare resor observerat ökenkorp men tyvärr gjorde vi inte det på den här resan. I Zagora såg vi dock resans enda härfågel samt vattenpiplärka som är en sparsam övervintrare i

Marocko. Vi fortsatte ytterligare en bit söderut till km 184 söder om Ouarzazate där vi av tidsbrist tvingades vänta. Här börjar man att komma ut i ren sandöken och vi hittade en övervintrande atlassångare samt fick fina obsar på vitkronad stenskvätta. Dalgången är också mycket intressant under flyttningstid och på våren kommer en stor mängd tropikflyttare upp genom dalgången både rovfågel och tättingar och det är också en säker häckplats för grön biätare. Skådning i öknen söder om Zahara. Foto: Rune Wiggen Det sista området jag tar upp är ökenområdena sydväst om Goulimine längs med väg P 41. Öknen är här mer sandöken än i områdena kring Ouarzazate. Det är lättskådat då man bara kan stanna längs vägen och börja skådandet. Cirka 7 km från Goulimine ligger Oued Sayed som ofta håller en del vatten även om det är torrt. Vi såg t.ex. skogssnäppa och gulärla. Kring själva ouden finns intressanta buskmarker och här observerade vi resans enda saharaskriktrastar. Cirka 20 km från Goulimine finns en uttorkad oued med intressant buskvegetation där vi lyckades hitta glasögonsångare, atlassångare samt snårsångare. Vid 30 km från Goulimine gjorde vi också ett stopp där vi hade 2 olika flockar med tjocknäbbad lärka samt även glasögonsångare. När man kommer cirka 37 km från Goulimine har man kommit ut på ett slättområde där man försöker att med hjälp av konstbevattning odla. Fälten låg gröna och sticker av markant ifrån den övriga öknen. Vi vårt besök fanns där oerhört gott om ökenfåglar som provianterade och mycket gott om rovfåglar. Ett intressant bytesobjekt för dessa var säkert alla de ökenråttor vi observerade på platsen. Jättebra för att identifiera obsplatser och platser man själv stannar på är de kilometerstenar som fortfarande kantar vägen. 10

Fågelskådning vid Tamri 1 januari 2009. RESEDAGBOK 1 januari Skådningen inleddes redan första dagens eftermiddag vid Tamri, drygt 5 mil norr om Agadir. Där häckar en av världens mest hotade fågelarter, eremitibisen, i klippstupen ovanför staden. Förutom kolonin vid Tamri finns 3 mindre kolonier i nationalparken Sous-Massa samt något/några häckande par i Syrien i vilt tillstånd, samt ett antal fåglar vid Bireçik i Turkiet, som fångas in och hålls kvar under vintern i burar men tillåts häcka fritt. Kolonin vid Tamri håller nästan hälften av världspopulationen, som 2008 uppskattades till endast 208 adulta fåglar (Rare Birds Yearbook 2009). Tyvärr är trenden mycket negativ för ibisen och 2007 uppskattades det finnas 280 fåglar, en mycket kraftig vikande trend alltså. Minskningen i Marocko anses främst bero på predation i boet, dålig ungfågelsöverlevnad, illegal byggverksamhet och andra mänskliga störningar nära boplatsen. En del av dessa borde gå att åtgärda ganska omgående om det bara finns pengar och vilja!! Det är helt klart att problemet nu är överhängande om arten skall finnas kvar i vilt tillstånd. Vårt besök den här dagen gav dock inga ibisar trots idogt sökande bara någon ur gruppen hade tur att få se en ensam förbiflygande fågel. På stranden stod i alla fall en annan av Marockos specialitéer, rödnäbbade trutar, till ett antal av cirka 350 ex, en stilla tröst i nöden. Eremitibisen är en av de två mest hotade fågelarterna i världen som man ser på resan till Marocko. Den andra skulle vi få närkontakt med under kommande dag. Middagen intogs på en närbelägen restaurang som vid mitt förra besök bedömts som den bästa i hotellets närhet. Tyvärr tyckte vi inte att den var av samma klass den här gången. Tyvärr härjade förkylningar bland Foto: Ola Bondesson deltagarna och det kom att påverka resan framgent och många deltagare drabbades av denna plåga. 2 januari Vår andra dag blev en mycket lyckad heldag ute på havet. Solen gassade och havet var nästan spegelblankt. Vi njöt av alla fåglarna och hade tid med att bekanta oss med varandra, då vi trängdes ihop på en begränsad yta. De vanligaste fåglarna var silltrutarna och havssulorna, som i stor mängd följde med oss hela tiden, men vi hittade också ett par svarthuvade måsar. Bland trutarna dök det då och då upp jagande labbar, vi kunde studera både storlabb, bredstjärtad labb samt kustlabb. Vi kunde också studera två arter liror - mindre lira samt balearisk lira och vi uppskattade att de var ungefär lika vanliga. Den baleariska liran är den andra fågelarten som räknas till världens 190 mest hotade arter. Den har ett mycket begränsat häckområde kring de Baleariska öarna (Mallorca, Menorca och Ibiza) i Medelhavet. Tyvärr är trenden mycket negativ även för denna art. Idag uppskattas världspopulationen till bara 4.000 4.800 adulta fåglar. Trenden är klart negativ och överlevnaden hos adulta fåglar är alldeles för låg. Ett problem för dessa är det minskande fisket som ger sämre tillgång på fiskavfall från fisketrålare. Hot på häckplatserna är predation från djur som genett, katt och råttor, även kaniner kan utgöra ett hot då de konkurrerar med lirorna om bohålor och det gäller även gulnäbbade liror. Dagens höjdpunkt blev de flockar av springare som vi först upptäckte på håll. När skepparen styrde bort till dem så simmade de inte undan utan gled ofta fram till båten lite nyfikna och lät oss studera dem

på verkligt närhåll. Vi fick se de kompakta stimmen av sardiner de drev ihop i sin jakt och detta lockade mängder med havssulor, silltrutar, liror och labbar. Ett sant fotograferingseldorado! Lunchen dukade båtens besättning upp på fördäck och vi kunde njuta av tonfisksallad, grillad fisk samt frukt och kronan på verket blev ett kraftfullt marockanskt kaffe. 3 januari De nästkommande två dagarna var det dags att dra söderut med en övernattning i ökenstaden Goulimine. Vi började skådandet i tidig gryning vid Oued Massa, en fantastisk våtmark cirka 6 mil söder om Agadir. Det är en mycket intressant våtmark och det dröjde inte länge förrän vi hade fogat vitögd dykand, smådopping, rostand, rallhäger och palmduva till artlistan. Från buskarna hördes en sjungande svartkronad tchagra, och när vi kom in i själva nationalparken lyckades vi höra två sjungande hannar till. Inne i parken hade vi turen att kunna studera 3 olika klipphöns, två spelande tuppar samt en höna. Efter lunch bland parkeringsplatsens träd så var vi på alerten igen, en stubbstjärtsseglare upptäcktes bland de bleka och sedan dök ytterligare en upp. När vi åkte tillbaks längs vägen mot byn Massa dök det upp två storfalkar över klippkanten på plats bestämde vi dem till två berberfalkar. Efterstudier av bilder på fåglarna visar dock att den ena fågeln var en slagfalk. För undertecknad hade förkylningen brutit ut ordentligt och temperaturen låg närmre 40 under hela förmiddagen när vi vandrade vid Massa. Det är ingen bra grund för att vara reseledare och var en orsak till att jag inte studerade de två ovan nämnda falkarna speciellt noga. Bredvid oss stod en dromedarskötare och en av deltagarna tog chansen att prova på att sitta upp på en dromedar. På vägen söderut stannar vi i södra änden av Massa för att leta efter backsvalor och får se en svartvingad glada slå ett byte på närhåll. Bland buskarna hittar vi också en välvillig tchagra som visar upp sig så att alla deltagarna får chansen att se den. Natten tillbringades mitt ute i öknen i oasen Tighmert på ett hotell med samma namn. Hotellet var byggt av marockanska staten för att serva vid Paris Dakar rallyt, men nu stod det ganska tomt då rallyt dragit till Sydamerika. Transporten ner till Goulimine är drygt 20 mil från Agadir men gick bra med egen chaufför. Balearisk lira. Foto: Ola Bondesson Då vi inte lyckats att hitta några ibisar så ägnades eftermiddagen till en ny utflykt upp till Tamri. Vi behövde dock inte åka riktigt så långt. Vid Cap Rhir upptäcktes en provianterande flock med eremitibisar, en av världens mest sällsynta fågelarter. Det är rätt komiskt att se dessa våtmarksfåglar gå och plocka i de snustorra markerna bland stenar och buskar. Vi fick fina möjligheter att studera fåglarna och när det kom en liten flock inflygande från havet så utökades flocken till 23 födosökande individer. Dags för en dromedar. Foto: Ola Bondesson 4 januari Nästa dag ägnade vi åt den rika öknen söder om Goulimine längs vägen mot Tan-Tan. Det blev en mycket lyckad dag som började med en örnvråk på en stolpe längs vägen. Vi fick också fina obsar på härfågellärka, tjocknäbbade lärkor, sandökenlärkor och ökenberglärkor. Däremellan hade också flera berber- och ökenstenskvättor visat upp sig på ett mycket prydligt vis tillsammans med ökentrumpetare. En stor flock med svartbukiga flyghöns landade ute på fälten, liksom flera flockar med ökenlöpare. På vägen tillbaks till Goulimine stannade vi vid Oued Sayed där minst tre saharaskriktrastar kunde avnjutas. Då vi inte haft någon tur med backsvalorna dagen före så svängde vi ner till 12

Marockansk sädesärla. byn Massa på vägen tillbaks till Agadir. Den här gången hade vi tur och så småningom hade alla fått chansen att se den brunstrupiga backsvalan som är en marockansk specialitet. 5 januari Återstoden av resan ägnades en resa österut från Agadir till staden Ouarzazate, Marockos Hollywood, cirka 40 mil från Agadir. Under transporten dit åker man de första 15 milen genom Sousdalgången, en delvis bördig jordbruksmark där det odlas tomater och citrusfrukter. Det är givetvis också ett område som varit viktigt under historiens gång och efter knappt tio mol passerar man den historiskt viktiga staden Tarroudant med en mycket imponerande och välbevarad stadsmur. Visby, släng dig i väggen! I dalgången finns det mycket fåglar att beskåda men tyvärr känns det som att rovfåglarna minskat jämfört med mina besök på 1970- och 1980-talen. Den här gången såg vi svartvingad glada, örnvråk och pilgrimsfalk. Efter staden Aoulouz, gammal häcklokal för eremitibis, börjar vägen långsamt att klättra upp i det första bergspasset och omgivningarna blir mer och mer ökenartade. Längs vägarna observeras nordafrikanska borstekorrar och svarta stenskvättor. Utanför staden Taliouine, Marockos saffranscentrum, såg vi resans enda hökörn, en gammal fågel som kretsade ganska länge över en bergskam. När man når den stora högslätten före staden Tazenakht har man verkligen nått öknen, en mycket mer stenig sådan än nere vid Goulimine. Här observeras också mycket riktigt resans första stenökenlärkor tillsammans med de första vitkronade stenskvättorna. Staden Ouarzazate är ett centrum för filminspelningar och t.ex. den gamla storfilmen Lawrence av Arabien spelades in här. Där ligger också flera välbevarade och stora kasbor, befästa byar som användes som tillflykt vid fara. Staden ligger 1.160 Foto: Lennart Risberg m.ö.h., vilket gör att nätter och morgnar blir kalla den här årstiden. Genom att staden också är en knutpunkt för trafik längre söderut och österut i Marocko är det många turister som kommer hit. Vi tog in på det fyrstjärniga hotellet Karam och efter en välbehövlig dusch var det dags att angripa hotellets imponerande buffébord. Det gällde att lägga taktiken rätt så att man hade utrymme till förrätter, huvudrätter och efterrätter. För vana resenärer är det en enkel match! 6 januari Resans sista hela skådardag ägnades åt Draadalen. Den sträcker sig drygt 20 mil söderut från Ouarzazate in i Sahara. Ändstation är staden Mhamid 26,5 mil söder om Ouarzazate där den vanliga vägen tar slut. Från Mhamid är det fyrhjulsdrift ut i öknen som gäller. När vi lämnade Ouarzazate förmörkades himlen snart av överflygande vita storkar. De var på väg från sitt nattkvarter till soptippen för dagens födointag. Vi räknade med att mer än 1.000 fåglar infunnit sig till måltiden. Vi fick också fina obsar på blåtrast som visade upp sig för alla deltagarna. Innan man kommer ner i själva Draadalen måste man passera bergskedjan Jbel Sarhro och det 1 660 m höga passet Tizi-n-Tinifift i. Efter passet kommer några mycket imponerande klyftor med flera hundra meter lodräta klippväggar. Strax efter passet kommer man till staden Agdz, nu har miljön börjat ändra karaktär och de första akacieträden har börjat dyka upp. Vid bron över floden Draa söder om Agdz finns det alltid mycket fågel. Här sågs resans första marockanska sädesärlor samt övervintrande mindre strandpipare, drillsnäppor och en blåhake. Lunchen intog vi vid sidan om vägen i utkanten på en oas där vi sedan letade småfåglar en stund. Zagora är huvudorten i Draadalen och söder om staden ändras naturen igen. Nu kommer man in i Saharas riktiga utkanter och det börjar att dyka upp

Lunchstopp utanför Aoulouz i Sousdalgången. en del sanddyner. Vid bron över Draa observerade vi flera kohägrar och fler marockanska sädesärlor. Bland ängspiplärkorna hittade vi en avvikare, en vattenpiplärka samt också en övervintrande härfågel. En kille på cykel irriterade sig på vårt fågelskådande och började kasta stenar på kohägrarna för att få bort dem. Vårt sista stopp blev söder om staden Tamegroute för att spana ökenarter. Här var ganska tomt men när Lennart gick och vände på stenar så sparkade han fram en honfärgad atlassångare. På en stor sanddyn en bit från vägen hade det samlats en grupp människor till fest. Intill fanns det ett tältläger med dromedarer där några av deltagarna passade på att få sig en åktur. Nu var vi 18,5 mil söder om Ouarzazate och tvingades vända för att inte bli alldeles för sena tillbaks till hotellet. Foto: Lennart Lander Nästa mål blev den stora dammen Mansour Eddahbi Dam som man lättast skådar av strax utanför östra delen av staden Ouarzazate. De första fåglarna som vi la märke till var roständerna och cirka 30 ex kunde räknas in. Över sjön kretsade en jagande fiskgjuse, kanske en vintergäst från skandinaviska häcktrakter? Även det här året observerades en ägretthäger, kanske samma fågel som vi såg för två år sedan. Vi återsåg en mängd av gårdagens vita storkar från soptippen när de nu näringssökte nära dammen. Nu led det mot lunchtid och det var dags att påbörja återresan till Agadir och förbereda hemresan nästa dag. Totalt observerades 130 olika fågelarter under resan. Ola Bondesson 7 juli Sista skådarmorgonen inledde vi med en vandring i Assif Izerki, en flodbädd med en del vatten och en mindre oas. Den ligger en dryg mil öster om Ouarzazate och här kunde flera koboltmesar samt en talgoxe av afrikanskt snitt observeras tillsammans med en övervintrande taltrast och ökenvarfågel. I oasens utkanter fanns det blåtrast, stenökenlärka, vitkronad stenskvätta och ökentrumpetare. 14

Vita storkar i Sousdalen 5 januari 2009. Foto: Lennart Risberg ARTLISTA FÅGLAR 1. Rostand Tadorna ferruginea 5 ex Oued Massa 3/1 och 30 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 2. Kricka Anas crecca 10 ex Oued Massa 3/1 samt +100 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 3. Gräsand Anas platyrhynchos 20 ex Oued Massa 3/1 samt 1 ex Massa 4/1. 4. Stjärtand Anas acuta 5. 30 ex Oued Massa 3/1. 6. Skedand Anas clypeata 20 ex Oued Massa 3/1 samt 4 ex Massa 4/1. 7. Brunand Aythya ferina 100+ ex Oued Massa 3/1 samt 2 ex Massa 4/1. 8. Vitögd dykand Aythya nyroca 5 ex Oued Massa 3/1. 9. Vigg Aythya fuligula 15 ex Oued Massa 3/1 samt 2 ex Massa 4/1. 10. Klipphöna Alectoris barbara 3 ex Oued Massa 3/1. 11. Smådopping Tachybabptus rufficollis 100+ ex Oued Massa 3/1, 5 ex Massa 4/1 samt 3 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 12. Skäggdopping Podiceps cristatus 20 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 13. Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis 6 ex Oued Massa 3/1. 14. Mindre lira Puffinus puffinus Cirka 20 ex under den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1. 15. Balearisk lira Puffinus mauretanicus Cirka 30 ex under den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1.

16. Havssula Morus bassanus Observerades längs Atlantkusten 1/11, 2/1 och 3/1 med som mest 200+ på den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1. Havssula. Foto: Ola Bondesson 17. Storskarv Phalacrocorax carbo marrocanus Den marockanska rasen av storskarv observerades längs Atlantkusten 1-3/1, och nära den stora dammen Mansour Eddahbi Dam 6-7/1, mitt ute i öknen intill Ouarzazate med som mest 50 ex 7/1 och 40 ex 2/1. 18. Kohäger Bubulcus ibis Observerad med flera ex under 5 av resans dagar. 19. Rallhäger Ardeola ralloides 4 ex Oued Massa 3/1. 20. Silkeshäger Egretta garzetta 3 ex Tamri 1/1, 10 ex Oued Massa 3/1 samt 1 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 21. Ägretthäger Egretta alba 1 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1, observeras sparsamt i Marocko. I BOU Checklist Series: 20 anges drygt 50 fynd mellan 1960-1999. AviFauna såg också en fågel där vid vårt besök 2 januari 2007. 22. Gråhäger Ardea cinerea Observerad med flera ex under 5 av resans dagar. 23. Vit stork Ciconia ciconia Observerad under 5 av resans dagar med som mest 1 000+ vid Ouarzazates soptipp 6/1.. 24. Bronsibis Plegadis falcinellus 8 ex Oued Massa 30/12. 25. Eremitibis Geronticus eremita 1 ex förbiflygande söder Tamri 1/1 samt 23 födosökande strax norr om Cap Rhir 2/1. Födosökande eremitibis vid Cap Rhir 2/1. Foto: Lennart Risberg 16

26. Skedstork Platalea leucorodia 19 ex Oued Massa 3/1. 27. Svartvingad glada Elanus caeruleus Endast 2 ex observerades under resan. 28. Brun kärrhök Circus aeruginosus 7 ex observerades under resan. 29. Sparvhök Accipiter nisus 9 ex observerades under resan. 30. Örnvråk Buteo rufinus cirtensis 1 ex längs väg P41 söder Goulimine samt 2 ex 36 km sydväst om Goulimine längs väg P41 4/1, 1 ex Tazenakhtslätten 5/1 samt 1 ex Draadalen 6/1. 31. Hökörn Hieraaetus fasciatus 1 ad Taliouine 5/1. 32. Fiskgjuse Pandion haliaetus 1 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 33. Tornfalk Falco tinnunculus Tämligen allmän. Observerades på resans samtliga dagar med som mest 15 ex 7/1. 34. Slagfalk Falco biarmicus erlangeri 1 ad Oued Massa 3/1. 35. Pilgrimsfalk Falco peregrinus 1 3K-fågel öster om Tarroudant längs väg P32 5/1. Pilgrimsfalk i Sousdalen 5 jan 2009. Foto: Ola Bondesson 36. Berberfalk Falco pelegrinoides 1 ad Oued Massa 3/1. 37. Rörhöna Gallinula chloropus 10 ex Oued Massa 3/1 och 1 ex Massa 4/1. 38. Sothöna Fulica atra 5 ex Tamri 1/1, 30 ex Oued Massa 3/1, 10 ex Massa 4/1 samt 20 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 39. Styltlöpare Himantopus himantopus 15 ex Oued Massa 3/1. 40. Skärfläcka Recurvirostra avosetta 1 ex Oued Massa 3/1. 41. Ökenlöpare Cursorius cursor 12 ex observerades i öknen 34-36 km sydväst om Goulimine 4/1. 17

42. Mindre strandpipare Charadrius dubius 1 ex Agdz 6/1 samt 1 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1 43. Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus 7 ex på stranden utanför Tamri 1/1.. 44. Tofsvipa Vanellus vanellus 10 ex Oued Massa 3/1. 45. Sandlöpare Calidris alba 1 ex Oued Massa 3/1. 46. Kärrsnäppa Calidris alpina 10 ex Oued Massa 3/1.. 47. Enkelbeckasin Gallinago gallinago 1 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 48. Rödspov Limosa limosa 3 ex Oued Massa 3/1 samt 25 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 49. Småspov Numenius phaeopus minst 1 ex Oued Massa 3/1. 50. Rödbena Tringa totanus 4 ex Oued Massa 3/1. 51. Gluttsnäppa Tringa nebularia 2 ex Oued Massa 3/1. 52. Skogssnäppa Tringa ochrophus 1 ex Oued Massa 3/1 samt 1 ex Zagora vid bron över Draa 6/1. 53. Grönbena Tringa glareola 3 ex Oued Massa 3/1. 54. Drillsnäppa Actitis hypoleucos 4 ex Agadirs hamn 2/1, 10 ex Oued Massa 30/12, 2 ex vid bron över Draa söder om Agdz 6/1 samt 2 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 55. Roskarl Arenaria interpres 2 ex Agadirs hamn 2/1. 56. Bredstjärtad labb Stercorarius pomarinus 5 ex under den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1. Bredstjärtad labb utanför Agadir 2/1 2009. Foto: Lennart Risberg 57. Kustlabb Stercorarius parasiticus 2 ex utanför Tamri 1/1 samt minst 1 ex på den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1. Ob labb 1 ex utanför Oued Massa 3/1 var antingen en kustlabb eller en bredstjärtad labb. Avståndet var dock för stort för en säker fältbestämning. 58. Storlabb Catharacta skua 10 ex under den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1. 59. Svarthuvad mås Larus melanocephalus 2 ex under den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1 samt cirka 10 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 60. Skrattmås Larus ridibundus 5 ex till havs 2/1, 2 ex Oued Massa 3/1 samt 100 ex Mansour Eddahbi Dam 7/1. 18

61. Rödnäbbad trut Larus audouinii 350 ex Tamri 1/1 samt 3 ex under den pelagiska trippen utanför Agadir 2/1. 62. Silltrut Larus fuscus Den vanligaste måsfågeln längs Atlantkusten från Oued Massa i söder till Tamri i norr, observerades endast 1/1, 2/1 samt 3/1. Vi ansträngde oss inte för att räkna antalet fåglar eller för att göra några rasbestämningar. 63. Medelhavstrut Larus michaellis Uppträder likt silltruten längs Atlantkusten men är inte så talrik. Det är dock den måsfågel man ser mest inne i själva Agadir. 64. Kentsk tärna Sterna sandvicensis 5 ex på den pelagiska trippen 2/1. 65. Svartbukig flyghöna Pterocles orientalis 60 ex observerades i öknen 36 km sydväst om Goulimine 4/1. 66. Klippduva Columba livia Observerades dagligen. Många av fåglarna verkade vara äkta klippduvor. 67. Ringduva Columba palumbus Cirka 11 ex Massa 4/1. 68. Turkduva Streptopelia decaocto Allmän, observerad alla dagar under resan. 69. Palmduva Streptopelia senegalensis Observerades i Massa, Ouarzazate, Zagora samt i Agdz. Arten är i dag ganska vanlig i södra Marocko. 70. Minervauggla Athene noctua 3 ex kring Massa 3/1. 71. Blek tornseglare Apus pallidus 30 ex Oued Massa 3/1, 10 ex Oued Sayed 4/1 samt 10 ex Sousdalgången 5/1. 72. Stubbstjärtseglare Apus affinis 2 ex Oued Massa 3/1. 73. Härfågel Upupa epops 1 ex Zagora 6/1. 74. Sandökenlärka Ammomanes cinctura 1 ex observerades i öknen 33 km samt 1 ex 20 km sydväst om Goulimine längs väg P41 4/1. 75. Stenökenlärka Ammomanes deserti 2 ex 20 km sydväst om Goulimine längs väg P41 4/1, Observerad i ökenområdena kring Ouarzazate och i Draadalen med 20 ex 6/1 0ch 7/1. 76. Härfågellärka Alaemon alauipedes 3 ex observerades i öknen 33 km sydväst om Goulimine 4/1. 77. Tjocknäbbad lärka Ramphocoris clotbey 25 ex observerades i öknen 34-36 km sydväst om Goulimine samt 5 ex 33 km sydväst om Goulimine 4/1. 78. Kalanderlärka Melanocorypha calandra 3 ex i öknen 34-36 km sydväst om Goulimine 4/1 79. Dvärglärka Calandrella rufescens 100-tals ex i öknen 34-36 km sydväst om Goulimine 4/1. 80. Lagerlärka Galerida theklae Allmän, observerades alla dagar. Lagerlärka. Foto: Lennart Risberg 19

81. Sånglärka Alauda arvensis 10 ex Cap Rhir 2/1. 82. Ökenberglärka Eremophila bilopha bilopha 2 ex observerades i öknen 34 km sydväst om Goulimine samt 5 ex 33 km sydväst om Goulimine 4/1. 83. Brunstrupig backsvala Riparia paludicola Minst 2 ex Oued Massa 4/1. 84. Backsvala Riparia riparia 1 ex Agdz 6/1. 85. Klippsvala Hirundo rupestris Observerad under 4 av resans dagar med som mest 250+ över Mansour Eddahbi Dam 7/1. 86. Ladusvala Hirundo rustica Ganska vanlig det här året, observerades från Agadir och söderut till och med km 36 sydväst om Goulimine och i Sousdalgången 5/1 samt 2 ex över Mansour Eddahbi Dam 7/1. 87. Hussvala Delicion urbicum 1 ex Agdz 6/1. 88. Ängspiplärka Anthus pratensis Observeerades med enstaka ex under resans alla dagar med som mest 10 ex 6/1. 89. Vattenpiplärka Anthus spinoletta 1 ex Draafloden vid Zagora 6/1. 90. Gulärla Motacilla flava Observerad med enstaka ex under 4 av resans dagar. 91. Forsärla Motacilla cinerea Observerad med totalt 7 ex under 5 av resans dagar. 92. Sädessärla Motacilla alba alba Allmän, observerades under alla resans dagar. Marockansk sädesärla Motacilla alba supersonata 2 ex vid bron över Draa söder om Agdz samt 2 ex Zagora vid bron över Draa 6/1. 93. Trädgårdsbulbyl Pycnonotus barbatus Allmän i de av oss besökta områdena, även ute i oaserna, observerades alla dagar. 94. Rödhake Erithacus rubecula Observerad under 5 av resans dagar med enstaka ex över hela det område vi besökte. 95. Blåhake Luscinia svecica 1 ex vid bron över Draa söder om Agdz 6/1. 96. Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros Allmän, observerad under alla resans dagar med totalt 9 ex. 97. Diademrödstjärt Phoenicurus moussieri Allmän, observerad under alla resans dagar med som mest cirka 10 ex 7/1. 98. Svarthakad buskskvätta Saxicola torquata Allmän, observerad under alla resans dagar med som mest cirka 10 ex 1/1 och 5/1. 99. Stenskvätta Oenanthe oenanthe 1 ex, i öknen 36 km sydväst om Goulimine 4/1. 100. Ökenstenskvätta Oenanthe deserti 4 ex observerades i öknen sydväst om Goulimine 4/1. 101. Berberstenskvätta Oenanthe moesta 1 hanne öster om Goulimine 3/1 samt cirka 10 ex sydväst om Goulimine 4/1. 102. Vitkronad stenskvätta Oenanthe lucopyga Observerad i det inre av Marocko 5-7/1, allmän. 103. Svart stenskvätta Oenanthe leucura Observerad i bergstrakter från Atlantkusten till Höga Atlas och Antiatlas söderut, allmän. 104. Blåtrast Monticola solitarius Minst 28 ex observerade under 6 av resans dagar. 105. Koltrast Turdus merula Allmän, observerad under samtliga dagar på resan. 106. Taltrast Turdus philomelos 3 ex Oued Massa 3/1 samt 1 ex Assif Izerki 7/1. 107. Cettisångare Cettia cetti Observerad med flera ex kring Massa 3-4/11 samt 1 ex Agdz 6/1. 20

108. Grässångare Cisticola juncidis 3 ex Massa 3/1 samt 2-3 ex Sousdalgången 5/1. Arten sjöng bara sporadiskt vid vårt besök och vi la inte mycket tid på att leta efter den. 109. Atlassångare Sylvia deserticola 1 honfärgad observerades i öknen söder om Tamegroute 6/1. 110. Glasögonsångare Sylvia conspicillata 1 par i Sousdalgången 5/1. 111. Sammetshätta Sylvia melanocephala Observerad under samtliga av resans dagar, allmän. 112. Svarthätta Sylvia atricapilla 1 Igoudar Agadir 2/1 och 3/1, 1 ex Oued Massa 3/1, 2 ex Sousdalen 5/1 samt 1 Assif Izerki 7/1. 113. Gransångare Phylloscopus collybita Allmän, observerad alla resans dagar. 114. Saharaskriktrast Turdoides fulvus 3 ex Oued Sayed 4/1. 115. Koboltmes Parus teneriffae ultramarinus 1 ex hotellet i Agadir 2/1, 5 ex Asiff Izerki 6/1 samt 1 ex Agadir 8/1. 116. Talgoxe Parus major 2 ex Massa 3/1, 1 sjungande Talouine 5/1 samt 1 ex 7/1. 117. Svartkronad tchagra Tchagra senegalus 3 sjungande Oued Massa 3/1 samt 1 ex sydost om Massa 3/1. 118. Ökenvarfågel Lanius meridionalis algeriensis Allmän, observerades på alla resans dagar med som mest 15 ex 3/1 och 7/1. Ökenvarfågel vid Assif Izerki 2/1. Foto: Ingrid Sandahl 119. Nordafrikansk skata Pica pica mauritanica Den nordafrikanska rasen av skata är tämligen allmän i Sousdalen. 120. Korp Corvus corax tingitanus 2 ex längs vägen upp till Tamri 1/1 samt 1 ex Cap Rhir 2/1. Den nordafrikanska rasen är betydligt mindre än vår. 121. Svart stare Sturnus unicolor Allmän i Sousdalen och söderut till Tiznit. Observerades på resans samtliga dagar. 122. Gråsparv Passer domesticus Allmän, observerades under 4 av resans dagar. 123. Spansk sparv Passer hispaniolensis Allmän i ökenområdena kring Goulimine 3/1 och 4/1. 124. Bofink Fringilla coelebs africana Observerad med enstaka ex under 4 av resans dagar. 125. Gulhämpling Serinus serinus Allmän, observerades under 5 av resans dagar vid Oued Massa, i Sousdalen och i Draadalen samt Assif Izerki. 126. Grönfink Carduelis chloris Allmän, observerades under 5 av resans dagar vid Oued Massa, i Sousdalen och i Draadalen samt Assif Izerki. 127. Steglits Carduelis carduelis Allmän, observerades under 4 av resans dagar vid Oued Massa, i Sousdalen samt Draadalen. 21

128. Hämpling Carduelis cannabina 10 ex Cap Rhir 2/1, allmän Oued Massa 3/1 och i Sousdalgången 5/1 samt 9 ex Assif Izerki 7/1. 129. Ökentrumpetare Bucanetes githagineus 2 ex observerades i öknen 36 km sydväst om Goulimine och 2 ex 33 km sydväst om Goulimine 4/1, 1 ex längs vägen 6/1 samt 5 ex Asiff Izerki 7/1 och 30 ex Taliouine 7/1. 130. Hussparv Emberiza sahari Observerad med flera ex i Agadir, Massa och Sousdalen samt allmän kring Ouarzazate och i Draadalen. 131. Kornsparv Emberiza calandra 10 ex i öknen 36 km sydväst om Goulimine 4/1, 5 ex Sousdalen 5/1 samt 1 ex 7/1. Öknen blommar. Foto: Rune Wiggen 22