Utbildningsplan för YRKESLärarprogrammet 90 hp Lärarutbildningsnämnden LUN 2011-08-24 DNR G 2011/37
Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT... 2 1.1. Huvudsakligt område för utbildningen (huvudområde)...2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt Högskolelagen... 2 3. Mål för yrkeslärarexamen (SFS 2010:541)... 2 3.1. Kunskap och förståelse...2 3.2. Färdigheter och förmåga...3 3.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt...3 4. Utbildningens uppläggning och innehåll... 3 4.1. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp)...4 4.2. Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp)...4 4.3. Progression...4 4.4 Informations- och kommunikationsteknologi...4 5. Behörighetsvillkor... 4 6. Urval och platsgaranti... 4 7. Tillgodoräknande... 5 8. Betyg och examen... 5 9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav... 5 10. Övergångsbestämmelser... 5 Bilaga 1. Studiegång för Yrkeslärarprogrammet... 6 1
UTBILDNINGSPLAN FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET 1. ALLMÄNT Yrkeslärarprogrammet vid Göteborgs universitet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som yrkeslärare i gymnasieskolan. Yrkeslärarexamen omfattar 90 högskolepoäng (hp) och avläggs på grundnivå. 1.1. Huvudsakligt område för utbildningen (huvudområde) Huvudområdet för Yrkeslärarprogrammet är utbildningsvetenskap med inriktning mot yrkesdidaktik. 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt Högskolelagen Utbildning ska enligt Högskolelagen (2006:173, 1 kap, 7) ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Yrkeslärarprogrammet ges på grundnivå. I Högskolelagen 1 kap, 8 anges följande för utbildning på grundnivå: Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 3. Mål för yrkeslärarexamen (SFS 2010:541) För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. 3.1. Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. 2
3.2. Färdigheter och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 3.3. Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. 4. Utbildningens uppläggning och innehåll Utbildningen innehåller kurser i två olika men relaterade områden: den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) och verksamhetsförlagd utbildning (30 hp). Yrkeslärarprogrammets samtliga kurser är riktade mot kunskaper för gymnasieskolans yrkesutbildningar. Detta innebär att samtliga kärnkurser tar sin utgångspunkt i specifika yrkeslärarkunskaper för målgrupper i dessa verksamheter, och för dessa verksamheters sammanhang och avnämare. Härigenom genomsyras samtliga kurser av yrkesdidaktiska perspektiv. Programmets samtliga kurser ingår i programmets huvudområde. 3
4.1. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) Den utbildningsvetenskapliga kärnan är indelad i följande fyra tematiska områden, vilka omfattar 15 hp vardera: (1) Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik (2) Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning (3) Yrkeslärares ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbildning (4) Utvärdering och utvecklingsarbete i yrkesämnen och yrkesliv 4.2. Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 hp fördelade på tre kurser. VFU ska vara förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Innehållet i VFU 1 (7,5 hp) och VFU 2 (7,5 hp) är nära sammankopplat med de två föregående kurserna och till efterföljande kurs. Den avslutande kursen VFU 3 (15 hp) är till mål och innehåll kopplat till närmast föregående kurs, genom kursens fokus på utvecklingsarbete. 4.3. Progression Inom ramen för examensmålen bidrar kurserna var för sig och tillsammans till studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt arbeta som yrkeslärare. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som har denna övergripande progression som utgångspunkt. Kursinnehållet vilar på vetenskaplig forskning inom det yrkesdidaktiska området, liksom på gymnasieskolans styrdokument, och på beprövad erfarenhet av yrket. Studenten bygger sina kunskaper dels inom det vetenskapliga fältet, dels inom gymnasieskolan som praxisfält. Studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik inleder utbildningen och den avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete av aktionsforskningskaraktär. Härigenom utvecklas bland annat den blivande yrkeslärarens förmåga till verksamhetsutveckling. I slutet av utbildningen integrerar studenten utbildningens olika delar, dels via det yrkesdidaktiska utvecklingsarbetet, dels via den avslutande perioden verksamhetsförlagd utbildning. 4.4 Informations- och kommunikationsteknologi I Yrkeslärarprogrammets samtliga kurser ingår olika former av distansburen kommunikation och IT-redskap i studierna. Detta innebär att studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik också fokuserar sådana medierande redskap. 5. Behörighetsvillkor Utöver grundläggande behörighet gäller särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Behörighetsvillkor för antagning till Yrkeslärarprogrammet framgår av Högskoleverkets föreskrifter, SFS 2010:2021. Särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen har den som genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning har tillägnat sig kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. Vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper framgår av Högskoleverkets föreskrift om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen, HSVFS 2011:7. 6. Urval och platsgaranti Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och lokal antagningsordning, Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/ antagningsochexamensordning/ Studenter som i normal takt följer Yrkeslärarprogrammet har platsgaranti inom programmet. 4
7. Tillgodoräknande Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i Högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av Lärarutbildningsnämnden. 8. Betyg och examen Antal betygssteg i kurserna inom Yrkeslärarprogrammet är normalt tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Undantaget är VFU-kurs 1, vilken har två betygssteg: Godkänd och Underkänd. Student som med godkänt resultat genomgått Yrkeslärarprogrammet uppfyller kraven enligt examensordningen för yrkeslärarexamen om 90 hp. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset anges för vilken verksamhet som studentens utbildning är avsedd, samt utbildningens huvudområde. 9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav Studentens utveckling under utbildningstiden ska följas så att det vid behov är möjligt att stödja den som bedöms ha svårigheter att nå examensmålens krav. I de fall studentens behov av stöd är kopplat till kurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns en särskilt utformad handläggningsplan, beskriven i de riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning som gäller för Yrkeslärarprogrammet vid Göteborgs universitet. 10. Övergångsbestämmelser Några särskilda övergångsbestämmelser för Yrkeslärarprogrammet är inte fastställda. 5
Bilaga 1. Studiegång för Yrkeslärarprogrammet År 1 2 3 Termin 1 2 3 4 5 6 Höst/Vår H V H V H V Period 1 Tema 1 VFU 1 Tema 4 VFU 2 Tema 2 VFU 3 Period 2 Tema 2 Tema 1 Tema 3 Tema 3 Tema 4 VFU: Verksamhetsförlagd utbildning. Varje stapel i studiegången omfattar en termins studier på halvfart om 15 hp och läses uppifrån och ned. Teman inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (1) Lärande, utveckling och didaktik (2) Läroplansteori, organisation, bedömning och betygssättning (3) Yrkeslärares ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbildning (4) Utvärdering och utvecklingsarbete i yrkesämnen och yrkesliv 6
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med åtta fakulteter, 37 000 studenter och 5 300 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-vetenskap, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. Högt sökandetryck och nobelpris vittnar om universitetets höga kvalitet. Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden, Box 100, 405 30 Göteborg info@lun.gu.se www.lun.gu.se Layout: Heléne Norling, LUN:s kansli. Omslag: Kristina Edgren Nyborg Tryck: Billes Tryckeri AB, augusti 2011