EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2015 COM(2015) 161 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 4 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET SOM ÅTFÖLJER FÖRSLAGET OM ATT ANVÄNDA MEDEL UR EUROPEISKA UNIONENS SOLIDARITETSFOND FÖR RUMÄNIEN, BULGARIEN OCH ITALIEN SV SV
FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 4 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET SOM ÅTFÖLJER FÖRSLAGET OM ATT ANVÄNDA MEDEL UR EUROPEISKA UNIONENS SOLIDARITETSFOND FÖR RUMÄNIEN, BULGARIEN OCH ITALIEN
Europeiska kommissionen förelägger härmed budgetmyndigheten detta förslag till ändringsbudget nr 4 till 2015 års budget med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 314, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 1, särskilt artikel 41, rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 2, särskilt artikel 10, Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, som antogs den 17 december 2014 3, förslaget till ändringsbudget nr 1/2015 4, som antogs den 13 januari 2015, förslaget till ändringsbudget nr 2/2015 5, som antogs den 20 januari 2015, och förslaget till ändringsbudget nr 3/2015 6, som antogs den[15 april 2015. ÄNDRINGAR I INKOMST- OCH UTGIFTSBERÄKNINGEN PER AVSNITT Ändringarna i inkomst- och utgiftsberäkningen per avsnitt återges på EUR-Lex (http://eurlex.europa.eu/budget/www/index-en.htm). I informationssyfte bifogas en engelsk version av ändringarna som bilaga. 1 2 3 4 5 6 EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. EUT L 69, 13.3.2015, s. 1. COM(2015) 11 final, 13.1.2015. COM(2015) 16 final, 20.1.2015. COM(2015) [XXX final,15.4.2015]. 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. ANVÄNDNING AV EU:S SOLIDARITETSFOND... 3 RUMÄNIEN ÖVERSVÄMNINGAR UNDER VÅREN... 3 2.2 RUMÄNIEN ÖVERSVÄMNINGAR UNDER SOMMAREN... 4 2.3 BULGARIEN ÖVERSVÄMNINGAR UNDER SOMMAREN... 5 2.4 ITALIEN ÖVERSVÄMNINGAR PÅ HÖSTEN... 6 3. FINANSIERING... 8 4. SAMMANFATTANDE TABELL PER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN... 10 2
1. INLEDNING Förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 4/2015 gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond till ett totalt belopp på 66 505 850 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Utnyttjandet av fonden avser två översvämningar i Rumänien, en i Bulgarien och en i Italien. 2. ANVÄNDNING AV EU:S SOLIDARITETSFOND Under andra halvåret 2014 mottog kommissionen fyra ansökningar om ekonomiskt bistånd från EUSF i samband med katastroferna i Rumänien (översvämningar på våren och sommaren), Bulgarien (översvämning på sommaren) och Italien (översvämning på hösten). Kommissionen har noggrant gått igenom de fyra ansökningarna på grundval av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 7 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad förordningen), särskilt artiklarna 2, 3 och 4. De viktigaste slutsatserna av denna bedömning redovisas i följande avsnitt. Rumänien översvämningar under våren (1) Under april och maj 2014 drabbades stora delar av Rumänien av omfattande översvämningar som orsakade förstörelse av offentlig och privat infrastruktur och privatbostäder, samt skador inom jordbruket. (2) Det inträffade utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde. (3) Rumäniens ansökan mottogs av kommissionen den 9 juli 2014, dvs. inom tidsfristen på 12 veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 19 april 2014. (4) Rumänien har inte begärt någon förskottsbetalning. (5) Ansökan grundades på kriteriet om en katastrof i en angränsande bidragsberättigad stat, i enlighet med artikel 2.4 i förordningen. Enligt denna bestämmelse får ett land som drabbas av samma katastrof som i ett grannland konstaterats vara en större katastrof undantagsvis beviljas bistånd från fonden, även om katastrofen inte kan definieras som en regional katastrof eller som en större katastrof i det förstnämnda landet. Rumänien hävdade att man hade drabbats av samma katastrof som inträffade i Serbien från och med den 14 maj 2014, och som kommissionen tidigare hade fastställt vara en större katastrof. (6) Utifrån sin bedömning av väderförhållandena och på grundval av de uppgifter som Rumänien lämnat in ansåg sig kommissionen dock inte kunna dra slutsatsen att all skada som åberopades (särskilt den som orsakats så tidigt som från 19 april) kunde hänföras till samma katastrof som den som drabbat Serbien. Kommissionen uppmanade därför Rumänien att se över och uppdatera sin ansökan, och att då utesluta skador som inträffat före den 14 maj. Rumäniens uppdaterade ansökan kom in den 29 september 2014. (7) I den uppdaterade ansökan beräknade de rumänska myndigheterna det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 167,927 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 0,13 % av Rumäniens BNI, eller 21,43 % av det tröskelvärde för större katastrofer som var tillämpligt för Rumänien 2014 (783,738 miljoner euro) vid prövning av möjligheten till bistånd ur fonden (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012). Medan värdet på de totala 7 Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 311, 14.11.2002, s. 3), ändrad genom förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 (EUT L 189, 27.6.2014, s. 143). 3
direkta skadorna låg under tröskeln för större katastrofer och tröskelvärdet för en regional katastrof enligt artikel 2.3 i förordningen inte uppnåddes, bedömdes däremot ansökan uppfylla villkoren för bistånd enligt bestämmelsen om katastrofer i angränsande länder enligt artikel 2.4. (8) Vad gäller inverkan och konsekvenser av katastrofen konstaterades den ha påverkat 30 av de totalt 42 rumänska länen. Den krävde evakuering av invånare och orsakade stora ekonomiska förluster, varvid många olika sektorer av ekonomin drabbades. Det rapporterades särskilt skador på förebyggande infrastruktur och infrastruktur för transport, vattenförsörjning och avlopp, energi och kommunikation. Inom jordbruket förstördes växande grödor och många djur drunknade. Brustna fördämningar orsakade att tillfartsvägar och plantskolor förstördes inom skogsbruket, och såväl privatbostäder som skolor, sjukhus och kulturella tillgångar översvämmades. (9) De rumänska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga krisinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 145,527 miljoner euro, fördelade på olika typer av insatser. Merparten av kostnaderna för sådana krisinsatser (över 95 miljoner euro) gäller arbete för att återställa transportinfrastruktur. Den näst största andelen av kostnaderna går till att säkra förebyggande infrastruktur, och uppgår till 44 miljoner euro. (10) De drabbade regionerna tillhör kategorin "mindre utvecklade regioner" inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014 2020. De rumänska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återuppbyggnadsåtgärder. (11) I fråga om unionslagstiftning om förebyggande och hantering av denna typ av katastrofer håller Rumänien på att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (även kallat översvämningsdirektivet). Som ett andra led i genomförandet av direktivet har Rumänien med början i mars 2014 utarbetat kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisker för de områden där det finns betydande potentiella översvämningsrisker. (12) När ansökan lämnades in var Rumänien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. (13) De rumänska myndigheterna har inte uppgett att det skulle finnas någon försäkring för de stödberättigande kostnaderna. 2.2 Rumänien översvämningar under sommaren (1) Från slutet av juli till mitten av augusti 2014 drabbades de sydvästra delarna av Rumänien av kraftig nederbörd samt översvämningar och jordskred som orsakade skada på offentlig och privat infrastruktur, företag, jordbruk, kulturarv och privata bostäder. (2) Det inträffade utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde. (3) Rumäniens ansökan mottogs av kommissionen den 3 oktober 2014, dvs. inom tidsfristen på 12 veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 28 juli 2014. Ytterligare information, inklusive reviderade belopp för skadorna, lämnades den 13 januari 2015. (4) Rumänien har inte begärt någon förskottsbetalning. (5) De rumänska myndigheterna beräknade det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 171,911 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 0,13 % av Rumäniens BNI, eller 21,9 % av det tröskelvärde för större katastrofer som var tillämpligt för Rumänien 2014 vid prövning av möjligheten till bistånd ur fonden (783,738 miljoner euro, eller 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012). 4
(6) Eftersom de totala direkta skadorna låg under det tröskelvärde för större katastrof som skulle aktivera solidaritetsfonden behandlades ansökan på grundval av kriterierna för en regional katastrof enligt artikel 2.3 i förordningen, som definierar en regional katastrof som en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens BNP. Den rumänska ansökan gäller en enda Nuts 2- region, nämligen Sud-Vest Oltenia. De rapporterade direkta skadorna på 171,911 miljoner euro utgör 1,64 % av den regionala BNP (10 480 miljoner euro baserat på 2011 års siffror), och överskrider således det tröskelvärde på 1,5 % som fastställs i artikel 2.3 i förordningen. Ansökan från Rumänien berättigar således till bistånd från solidaritetsfonden. (7) Katastrofens inverkan och följder drabbade över 126 000 invånare i fem län inom regionen Sud-Vest Oltenia. Den vållade allvarliga skador på offentlig infrastruktur (brustna fördämningar och dammar, skadade vägar, broar, vattenreningsverk och avloppssystem) och förstörda jordbruksprodukter (grödor, grönsaker och vin). Rumänien hävdar att över 2 300 privatbostäder, 20 skolor, nio daghem och elva kyrkor skadats. (8) De rumänska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga krisinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 93,955 miljoner euro, fördelade på typ av insats. Med en beräknad kostnad på över 59 miljoner euro utgör återställandet av transportinfrastruktur den största delen av dessa kostnader, medan den näst största andelen på cirka 26 miljoner euro gäller att säkra förebyggande infrastruktur. (9) Sud-Vest Oltenia tillhör kategorin "mindre utvecklade regioner" inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014 2020. De rumänska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återuppbyggnadsåtgärder. (10) I fråga om unionslagstiftning om förebyggande och hantering av denna typ av katastrofer håller Rumänien på att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (även kallat översvämningsdirektivet). Som ett andra led i genomförandet av direktivet har Rumänien med början i mars 2014 utarbetat kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisker för de områden där det finns betydande sådana potentiella risker. (11) När ansökan lämnades in var Rumänien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. (12) De rumänska myndigheterna uppger att det inte finns någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna. 2.3 Bulgarien översvämningar under sommaren (1) Liksom Rumänien drabbades Bulgarien av intensiv och riklig nederbörd i slutet av juli och början av augusti 2014. Nederbörden orsakade betydande skador på offentlig och privat infrastruktur, företag, privata bostäder och tillgångar samt jordbrukssektorn. (2) Det inträffade utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde. (3) Bulgariens ansökan mottogs av kommissionen den 23 oktober 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 31 juli 2014. Den 12 november kom de bulgariska myndigheterna in med uppdaterad information. (4) Bulgarien begärde ingen förskottsbetalning. (5) De bulgariska myndigheterna beräknade det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 79,344 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 0,20 % av Bulgariens BNI, eller 34,1 % av det tröskelvärde för större katastrofer som var tillämpligt för Bulgarien 2014 vid 5
prövning av möjligheten till bistånd ur fonden (232,502 miljoner euro, eller 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2012). (6) Eftersom kostnaderna för de totala direkta skadorna inte nådde upp till det tröskelvärde för en större katastrof som skulle aktivera solidaritetsfonden behandlades ansökan på grundval av kriterierna för en regional katastrof enligt artikel 2.3 i förordningen, som definierar en regional katastrof som en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens BNP. Bulgariens ansökan gäller en enda Nuts 2-region, nämligen Severozapaden i nordvästra Bulgarien, en av de fattigaste regionerna i EU. De rapporterade direkta skadorna på 79,344 miljoner euro utgör 2,9 % av den regionala BNP (10 480 miljoner euro baserat på 2011 års siffror), och överskrider således det tröskelvärde på 1,5 % som fastställs i artikel 2.3 i förordningen. Ansökan från Bulgarien berättigar således till bistånd från solidaritetsfonden. (7) Vad gäller verkan och följderna av katastrofen orsakades merparten av skadan i staden Mizia och i byn Krushovitsa. Vägar, gator och jordbruksegendomar översvämmades, liksom omkring 700 privatbostäder och offentliga byggnader. Den 2 augusti utlyste borgmästaren i Mizia undantagstillstånd, och mer än 800 personer måste evakueras. Vägar och andra transportleder till Mizia och omgivande byar var avskurna. Allvarliga skador orsakades också på offentlig infrastruktur inom sektorerna energi, vatten, transport och utbildning. Också kulturarv och skyddade naturområden skadades. (8) De bulgariska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga krisinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 69,108 miljoner euro, och fördelat dem mellan olika typer av insatser. Den största andelen av kostnaderna går till återställande av transportinfrastruktur, och uppgår till 30 miljoner euro. Ytterligare cirka 19 miljoner euro kommer att krävas för reparationer inom sektorn för vattenförsörjning och avlopp. (9) Den drabbade regionen Severozapaden tillhör kategorin "mindre utvecklade regioner" inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014 2020. De bulgariska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återuppbyggnadsåtgärder. (10) I fråga om unionslagstiftning om förebyggande och hantering av denna typ av katastrofer håller Bulgarien på att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (även kallat översvämningsdirektivet). Inom ramen för den bulgariska vattenlagen har en preliminär bedömning av översvämningsriskerna för varje avrinningsdistrikt utförts när det gäller områden där potentiella allvarligare översvämningsrisker identifierades. (11) När ansökan lämnades in var Bulgarien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. (12) De bulgariska myndigheterna uppger att det inte finns någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna. 2.4 Italien översvämningar på hösten (1) Under perioden 9 oktober 18 november 2014 drabbades stora områden i nordvästra Italien av återkommande perioder av svåra väderleksförhållanden med kraftiga regn och översvämningar och jordskred som orsakade allvarliga skador på offentlig och privat infrastruktur, företag, privata bostäder och tillgångar, samt skador inom jordbrukssektorn. (2) Det inträffade utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde. 6
(3) Italiens ansökan mottogs av kommissionen den 23 december 2014, dvs. inom tidsfristen på 12 veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 9 oktober 2014. Den 3 november kom de italienska myndigheterna in med uppdaterad information. (4) Italien har inte begärt någon förskottsbetalning. (5) De händelser som beskrivs i ansökan skedde under en period av närmare sex veckor på olika platser i fem italienska regioner, nämligen Emilia-Romagna, Ligurien, Lombardiet, Piemonte och Toscana. Argumentationen i Italiens ansökan och kommissionens bedömning av densamma bekräftade emellertid att dessa händelser kunde tillskrivas en och samma väderfenomen. De kan därför betraktas som en enda naturkatastrof i den mening som avses i rådets förordning nr 2012/2002, och omfattas därmed av tillämpningsområdet för solidaritetsfonden. (6) De italienska myndigheterna uppskattar det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 2 241,052 miljoner euro. Detta belopp motsvarade 70,4 % av det tröskelvärde för större katastrofer vid prövning av möjligheten till bistånd ur solidaritetsfonden som gällde för Italien 2014, dvs. 3 184 miljoner euro (3 miljarder euro i 2011 års priser). (7) Eftersom de totala direkta skadorna inte når upp till det tröskelvärde för större katastrofer som skulle aktivera solidaritetsfonden behandlades ansökan på grundval av kriterierna för en regional katastrof enligt artikel 2.3 i förordningen, som definierar en regional katastrof som en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens BNP. Om flera regioner på Nuts 2-nivå påverkas, som i detta fall, tillämpas tröskelvärdet på dessa regioners genomsnittliga BNP, vägt efter andelen av den totala skadan i varje region. Enligt uppgifterna från de italienska myndigheterna motsvarar skadorna i de fem drabbade regionerna 1,84 % av den vägda regionala BNP och överstiger därmed tröskelvärdet på 1,5 % enligt artikel 2.3 i förordningen. Italiens ansökan berättigar således till bistånd från solidaritetsfonden. (8) Vad gäller inverkan och följder av katastrofen påverkades fem olika regioner. Exakt hur inverkan såg ut berodde på skilda lokala förhållanden. Skadorna omfattade bland annat jordskred, översvämmade flodområden och flodbanker samt översvämningsskador på broar och annan infrastruktur. I vissa fall bedömdes nederbörden ha varit den kraftigaste på hundra år eller mera. Totalt orsakade katastrofen elva dödsfall, och omkring 3 000 personer måste evakueras. Det skedde omfattande skador på miljön, på den offentliga infrastrukturen (vägar, vatten, avlopp, gas och elektricitet) och jordbruket, samt på flera ekonomiska och produktiva sektorer eftersom översvämningarna också drabbade många stadsområden med hög befolkningstäthet (Genua är det tydligaste exemplet). De totala skadorna fördelades på följande sätt: Ligurien 42 %, Emilia-Romagna 21 %, Piemonte 17 %, Lombardiet 12 % och Toscana 8 %. (9) De italienska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga krisinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 434,314 miljoner euro, fördelade enligt typ av insats. Merparten av kostnaderna för krisinsatser (250 miljoner euro) gäller kostnader för infrastruktur och utrustning inom områdena energi, vattenförsörjning och avloppsvatten, telekommunikationer, transporter, hälsa och utbildning. Den näst största andelen av kostnaderna går till att säkra förebyggande infrastruktur och skydda kulturarvet, och uppgår till 135 miljoner euro. (10) De drabbade regionerna tillhör kategorin "mer utvecklade regioner" inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014 2020. De italienska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återuppbyggnadsåtgärder. (11) I ansökan redogörs för Italiens genomförande av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av risker för naturkatastrofer av den typ som här är aktuell. De italienska myndigheterna uppgav att man var i färd med att genomföra direktiv 2007/60/EG 7
(översvämningsdirektivet) på grundval av lagdekret nr 49 av den 23 februari 2010. De hänvisade också till en preliminärbedömning av översvämningsriskerna för varje avrinningsdistrikt som utförts när det gäller områden där potentiella allvarliga översvämningsrisker identifierades. (12) När ansökan lämnades in var Italien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. (13) Enligt de italienska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna. 3. FINANSIERING Då fonden främst inrättades på grundval av solidaritetstanken, anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för en större katastrof (0,6 % av landets BNI, eller 3 miljarder euro i 2011 års priser, beroende på vilket som är det lägre beloppet) enligt tidigare praxis bör omfattas av en högre stödnivå än skador under tröskelvärdet. I allmänhet har ersättning tidigare utgått för 2,5 % av de totala direkta skadorna upp till gränsvärdet, och 6 % av skadorna därutöver. För regionala katastrofer och katastrofer som godtagits enligt bestämmelsen om angränsande land är procentsatsen 2,5 %. Denna nivå tillämpades således i alla fyra fallen (se tabell nedan), eftersom kostnaderna i inget av fallen översteg ländernas respektive tröskelvärde för större katastrof. I det föreliggande fallet föreslås samma procentandelar, och således följande stödbelopp: Katastrof RUMÄNIEN översvämningar under våren RUMÄNIEN översvämningar under sommaren Direkta skador (miljoner euro) Tillämpat tröskelvärde för regional katastrof (miljoner euro) Tröskelvär de för regional katastrof (miljoner euro) Totalkostn ad för biståndsbe rättigande åtgärder (miljoner euro) 2,5 % av de direkta skadorna upp till tröskelvärde t (euro) Begräns ning tillämpa d (euro) Totalt föreslaget stödbelopp (euro) 167,927 ~ 783,738 145,527 4 198 175 Nej 4 198 175 171,911 157,200 783,738 93,955 4 297 775 Nej 4 297 775 BULGARIEN 79,344 40,980 232,502 69,108 1 983 600 Nej 1 983 600 ITALIEN 2 241,052 1 832,944 3 183,624 434,314 56 026 300 Nej 56 026 300 TOTALT 66 505 850 Detta är det första förslaget till beslut om utnyttjande av fonden 2015. Det totala stödbelopp som föreslås ovan är förenligt med taket enligt förordningen om den fleråriga budgetramen 8 på 541 216 080 euro (dvs. 500 miljoner euro i 2011 års priser). Dessutom förblev ett belopp som avdelats för fonden 2014 (403 879 032 euro) oanvänt, och detta belopp kan således utnyttjas 2015. Eftersom 50 miljoner euro redan har avsatts för den potentiella betalningen av förskott och som ingår i 2015 års budget i enlighet med artikel 4a.4 i förordningen kommer det totala belopp som finns tillgängligt för utnyttjande av solidaritetsfonden under 2015 att uppgå till 895 095 112 euro. 8 EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. 8
4. SLUTSATS Kommissionen föreslår att utnyttja Europeiska unionens solidaritetsfond för de fyra beskrivna händelserna i Rumänien, Bulgarien och Italien, och att ändra 2015 års budget genom ökade anslag till artikel 13 06 01 (Europeiska unionens solidaritetsfond medlemsstater) med 66 505 850 euro i både åtagande- och betalningsbemyndiganden. Eftersom solidaritetsfonden enligt förordningen om den fleråriga budgetramen utgör ett särskilt instrument bör motsvarande anslag budgeteras utanför den fleråriga budgetramens tak. 9
4. SAMMANFATTANDE TABELL PER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN Rubrik Budget 2015 Förslag till ändringsbudget Budget 2015 (inklusive FÄB 2 3/2015) nr 4/2015 (inklusive FÄB 1-4/2015) Åtag.bem. Betaln.bem. Åtag.bem. Betaln.bem. Åtag.bem. Betaln.bem. 1. Smart tillväxt för alla 77 954 679 684 66 922 960 910 77 954 679 684 66 922 960 910 1a 1b Varav via flexibilitetsmekanismen 83 285 595 83 285 595 Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Tak 77 986 000 000 77 986 000 000 Marginal 114 605 911 114 605 911 17 551 688 425 15 798 230 894 17 551 688 425 15 798 230 894 Tak 17 666 000 000 17 666 000 000 Marginal 114 311 575 114 311 575 60 402 991 259 51 124 730 016 60 402 991 259 51 124 730 016 Varav via flexibilitetsmekanismen 83 285 595 83 285 595 Tak 60 320 000 000 60 320 000 000 Marginal 294 336 294 336 2. Hållbar tillväxt: naturresurser 63 901 960 185 55 998 594 804 63 901 960 185 55 998 594 804 Varav: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) marknadsrelaterade utgifter och direktstöd Tak 64 692 000 000 64 692 000 000 Marginal 790 039 815 790 039 815 43 455 780 762 43 447 624 585 43 455 780 762 43 447 624 585 Särskilt utgiftstak 44 313 000 000 44 313 000 000 Nettoöverföring mellan EGFJ och Ejflu 123 215 000 123 215 000 Marginal 734 004 238 734 004 238 3. Säkerhet och medborgarskap 2 357 076 847 1 859 513 795 2 357 076 847 1 859 513 795 Tak 2 456 000 000 2 456 000 000 Marginal 98 923 153 98 923 153 4. Europa i världen 8 410 899 029 7 422 489 907 8 410 899 029 7 422 489 907 Tak 8 749 000 000 8 749 000 000 Marginal 338 100 971 338 100 971 5. Administration 8 660 469 063 8 658 756 179 8 660 469 063 8 658 756 179 Tak 9 076 000 000 9 076 000 000 Marginal 415 530 937 415 530 937 Varav: Institutionernas administrativa utgifter 6 941 188 663 6 939 475 779 6 941 188 663 6 939 475 779 6. Kompensationer Särskilt utgiftstak 7 056 000 000 7 056 000 000 Marginal 114 811 337 114 811 337 Tak Marginal Totalt 161 285 084 808 140 862 315 595 161 285 084 808 140 862 315 595 Varav via flexibilitetsmekanismen 83 285 595 11 315 595 83 285 595 11 315 595 Tak 162 959 000 000 141 901 000 000 162 959 000 000 141 901 000 000 Marginal 1 757 200 787 1 050 000 000 1 757 200 787 1 050 000 000 Andra särskilda instrument 515 365 000-351 724 968 66 505 850 66 505 850 581 870 850 418 230 818 Totalsumma 161 800 449 808 141 214 040 563 66 505 850 66 505 850 161 866 955 658 141 280 546 413 10