Sociologi. 1. Läran (eller vetenskapen) om människan som samhällsvarelse. 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Relevanta dokument
Sociologi. 1. Läran om människan som samhällsvarelse. 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Jesus och grundandet av kristendomen

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Peter Berger. The Sacred Canopy

Kristendomen i världen och i Sverige

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Sammanfattning på lättläst svenska

1. Vad är skillnaden mellan pliktetik och konsekvensetik?

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen.

Bild Engelska Idrott

Amina teckenspråksgestaltning av Undo

Repetitivt arbete ska minska

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Vi skall skriva uppsats

Religionspsykologi. Religion som neuros Religion som ersättning för den förlorade fadern. (Psykoanalytisk teori)

Gud bor i ett ljus, dit ingen kan gå. Gud kan vi ej se och inte förstå. Men Gud kommer hit, han vill vara här. Så blir han ett barn, som Maria bär.

Religionshistoriska avdelningen

Minoritetsspråk Åk 9

Omtanke, inlevelse och respekt

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Ledarskap , Såstaholm

METODVERKTYG. för att skapa en inkluderande organisation/arbetsplats. SWOT-analys Problemanalys Målanalys Deltagande observation + djupintervjuer

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Information till elever och föräldrar i skolår 5

FINLAND I EUROPA 2008

NYHETER ISO 14001:2015

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

En gemensam bild av verkligheten

MUSIKALEN: ANDE DU SOM LIVET GER

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Om ämnet Religionskunskap

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

HINDUISM & BUDDHISM. Av Linnea Andersson 9A Gunnesboskolan April söndag 14 april 13

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

Lokal examensbeskrivning

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Regel 1 - Ökad medvetenhet

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

De abrahamitiska religionerna

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Metod & vetenskapsteori

Syftet med en personlig handlingsplan

Omfattning Motsvarar fem veckor heltid (40tim/vecka). Förutom litteraturstudier omfattar kursen nio föreläsningar

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

ATT GÖRA KULTUR OCH ÅLDER I KOMMUNALA VERKSAMHETER. Ylva Mühlenbock Barbro Johansson

1. För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever.

Tränarguide del 1. Mattelek.

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Policydokument för. Malmö Redhawks

Utveckling Anpassning Förändring - Krig

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Din röst gör skillnad!

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

HISTORIA. Ämnets syfte

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Dygdetik. Föreläsning

Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna

Exempel på tentafrågor: Internationell politik

Upplägg och genomförande - kurs D

Idrotten och FN s barnkonvention

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Transkript:

Sociologi 1. Läran (eller vetenskapen) om människan som samhällsvarelse 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Religionssociologi Den religiösa människan i grupp Religionens plats och funktion i samhället Religiösa organisationers funktion Religiösa organisationers förhållande till det övriga samhället Religionens betydelse/försvinnande I centrum står religionens förhållande till samhället

Föreläsningen 1. Centrala teman inom religionssociologin 2. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 3. Religiösa identiteter 4. Millenära grupper

Centrala teman inom religionssociologin: Religiöst ledarskap Religionens funktion integrerande, normer Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion Berger Plausibilitetsstrukturer, meningssystem Globalisering Religiösa organisationsformer Nya religioner

Max Weber (1864-1920)

Religiösa ledartyper Max Weber Magikern Prästen Profeten Karismans institutionalisering

Emile Durkheim (1858-1917)

Religionens funktion Emile Durkheim The Elementary forms of the religious life - 1912 Religionens egentliga kärna dess minsta beståndsdel 1. Ingen uppdelningen mellan det naturliga och det övernaturliga 2. Uppdelning mellan heligt (sakralt) och profant

Det heliga handlar alltid om det som berör en samling människor - inte den enskilde. Det som är heligt är det som har med det sociala att göra, det som berör hela samhället. Nyckelord - gemenskap Religion är alltså ett socialt behov

Durkheims religionsdefinition: Religion.är ett enhetligt system av tro och praktik vilka står i förhållande till heliga ting, ting som är satta åt sidan och tabuerade (förbjudna). Praktikerna förenar till en moralisk enhet kallad kyrka alla de som beaktar och lever enligt dem.

Enkel religion? Totemism! Religion har funktionen att dels 1. skapa ett samhälle 2. upprätthålla ett samhälle Religion skapar ordning ur kaos. Totemismen är dess mest primitiva form. Utan religion kan inte civilisation uppstå. Ritualerna är mycket viktiga!

Bryan Wilson (1926-2004)

Religion in Sociological Perspective (1962) Religionens funktioner: 1. Manifest the explicit and manifest function of religion is to offer men the prospect of salvation. 2.Latent religion is validating society and societal structures. religion helps groups define or set the boundaries for themselves. religion serves to regulate emotion. Religion provides a strong means of social control and thereby allows society and groups to function

Sekularisering - Definition Sekularisering är en process som successivt tar bort betydelsen hos religiösa symboler och religiösa institutioner i det vardagliga livet.

Sekularisering - positivism Karl Popper (1902-1994) Vetenskapen ersätter religionen

Sekularisering inom religionen Peter Berger

Element som möjliggör sekularisering: Radikal monoteism Moralisk Rationalism En transcendent gud Avståndstagande från mystiken Pluralismargumentet Sekularisering finns med andra ord inbyggd i religionen

Postmodernism Thomas Kuhn (1922-1996) Paradigm Vetenskap problematiserad Relativisering

Sekularisering i kris.. Vetenskap i kris? Pluralismens två sidor! Alternativa (religiösa) perspektiv accepterade? Bryan Wilson religionens guldålder? Världens återförtrollning?

1990 - Världens återförtrollning Peter Berger

Religion i det senmoderna samhället Privatreligiositet Civilreligion Globaliseringen och dess effekter Nya religioner Nyandlighet andra uttryck. Men är det nytt egentligen?

Warner Sallman 1940 (500 millioner kopior)

Religion i det senmoderna samhället Privatreligiositet Civilreligion Globaliseringen och dess effekter Nya religioner Nyandlighet andra uttryck. Men är det nytt egentligen?

Religionssociologiska begrepp Religiösa organisationsformer Religion Kyrka Sekt Kult Denomination

Idag, allmänt språkbruk: Religion Sekt

Religiösa organisationsformer I Max Weber Kyrka En politisk institution som utövar social kontroll genom att kontrollera religiösa symboler och sakrament. Formell struktur Man föds in i denna Gör anspråk på att vara den universella sanningen i ett samhälle. Medlemskap är obligatoriskt Karisma är bundet till ett ämbete Sekt Medlemskap är frivilligt och måste bevisas genom andliga eller etiska kvalitéer. Karisma är individuellt. En sekt har en begränsad tid och försvinner eller utvecklas till en kyrka.

Religiösa organisationsformer II Ernst Troelsch Ytterligare en dimension måste till, Ethos: Kyrka En konservativ rörelse som utövar kontroll över sina medlemmar och är förknippad med statsmakten Sekt En liten grupp som riktar fokus inåt. Framhåller det individuella (i t.ex. frälsningen) och eftersträvar perfektion. Proteströrelser vilka befinner sig i samhällets utkant.

Religiösa organisationsformer III Richard Niebuhr Sekt och kyrka räcker inte. En annan typ av organisationsform måste till. Ett utmärkande drag för sekter är att de protesterar eller avvisar och ifrågasätter det etablerade samhället. De är dessutom ofta asketiska, vilket (även Weber kunde konstatera) ofta leder till att de kan bygga upp stora ekonomiska resurser. Sekter utvecklas med tiden till: Denominationer Den ekonomiska och sociala processen gör att dessa är mindre exklusiva. Man vill bli accepterade av samhället. Man har nått ett välstånd som leder till att man börjar närma sig samhällets normer. De skiljer sig dock från kyrkan eftersom de inte eftersträvar att vara universella.

Religionssociologiska begrepp Religiösa organisationsformer Religion Kyrka Sekt Kult Denomination

Religiösa organisationsformer IV Bryan Wilson Sekt och kyrka är inte längre en uppdelning som håller. Allt för många religiösa organisationer verkar inte passa in på dessa. Sekt - Idealtyp: Frivillighet, medlemmarna har valt att ansluta sig. Men de har också blivit valda. Exklusivitet, sekten har en särskilt och ofta exklusiv tillgång till övernaturliga sanningar. Medlemmarna har genom sitt medlemskap visat att det är värdiga att tillhöra en exklusiv gemenskap. Monopol på sanningen. Lekmän framför professionell organisation. Alla är religiöst jämställda. Medlemmarna eftersträvar att leva upp till en hög andlig standard. Medlemmarna är fullständigt lojala. Sekten är en religiös proteströrelse.

Typer av sekter Vad skall vi göra för att vinna frälsning? Konversionistisk hjärtats upplevelse. Pingströrelsen, Den apostoliska kyrkan, Elimkyrkan Revolutionära (transformativa) världen är ond och den måste med hjälp av gudomliga krafter förändras. Sjundedagsadventisterna, Kristadelfianerna, Jehovas vittnen Introversionistisk isolera sig från världens besmittelse. Dokhoborter, Hutteriter, Amish, Rappiter Manipulativa med hjälp av esoteriska medel skall man ur världen kunna utvinna godhet. Kristen vetenskap, New Thought, Antroposofi, Scientologi Thaumaturgiska fysiska och psykiska sjukdomar skall övervinnas genom övernaturliga ingripanden. Spiritism, Snakehandlers Reformistiska världen skall förändras med hjälp av det som samvetet kan inse. Kväkarna Utopiska med hjälp av gudomliga texter så skall världen förändras till att bli en god plats att leva på. Oneida, Bruderhofrörelsen

Metoder i studiet av nutida religiösa grupper Kvantitativa metoder Oftast statistiska analyser Kvantitativa data Enkäter Intervjuundersökningar Deltagande observation Kvantifierbara data

Kvalitativa metoder Kvalitativa data Djupintervjuer Deltagande observation Go native Materialets mättnad

Socialpsykologisk religionsforskning: Legitimering av den subjektiva och objektiva verkligheten Referensgrupp roll identitet Aktörerna A) Samhället B) Grupperna C) Individerna

Familjefederationen

Att samla data Forskarens perspektiv Välkommen sektforskaren!!!??? Etablera kontakt och förtroende En fluga på väggen? Va? Påverkar jag? Kamrat/vän eller forskare? Objektivitet / subjektivitet Hur mycket data? Relevant data? Gone native?

Religiösa identiteter Hispanics Indianer Invention of tradition Eric Hobsbawm Skottarnas traditioner

Etic vs. Emic Etic observationer och data som inte tar hänsyn till det kulturella systemet. Forskarens värdesystem det vetenskapliga synsättet. Emic - observationer och data som innanför det kulturella systemet. Den religiösa gruppens perspektiv. Att tolka och förstå utifrån det religiösa systemets eget värdesystem och den betydelse gruppen tillskriver data.

Millenära grupper Peoples Temple Soltempelorden Heavens Gate Knutby filadelfia

Karl Löwith 1897-1973

Centrala teman Messias snara återkomst Det tusenåriga riket En transformation av kosmos Världens ondska de och vi En föreställning om det goda En klar väg till frälsning MEN detta kan ta sig många olika uttryck och grupperna skiljer sig kraftigt åt.

Variabler som påverkar grad av apokalyptiskt agerande Grad av isolering interaktion med omvärlden. Konflikt med det yttre samhället och opponenter. Karismatiska ledaren och dennes status. De religiösa föreställningarnas utseende och hur frälsning anses vara möjlig att uppnå.

1. Christianity: 2.1 billion 2. Islam: 1.5 billion 3. Secular/Nonreligious/Agnostic/Ath eist: 1.1 billion 4. Hinduism: 900 million 5. Chinese traditional religion: 394 million 6. Buddhism: 376 million 7. primal-indigenous: 300 million 8. African Traditional & Diasporic: 100 million 9. Sikhism: 23 million 10. Juche: 19 million 11.Spiritism: 15 million 12. Judaism: 14 million 13. Baha'i: 7 million 14. Jainism: 4.2 million 15. Shinto: 4 million 16. Cao Dai: 4 million 17. Zoroastrianism: 2.6 million 18. Tenrikyo: 2 million 19. Neo-Paganism: 1 million 20. Unitarian-Universalism: 800 thousand 21. Rastafarianism: 600 thousand 22. Scientology: 500 thousand