Sekretariatet, Administrativa staben Anders Ajaxson MINNESANTECKNINGAR DEMOKRATIBEREDNINGEN 2011-08-31 LK/110022 Plats Brage, Landstingshuset, onsdag 31 augusti kl. 09:00-11:45 Närvarande Särskilt inbjudna Ej närvarande Malin Hall (M), Karlstad, ordförande Hans Magnusson (S), Mölnbacka, vice ordförande Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle, ledamot Uno Halfvardsson (FP), Töcksfors, ledamot Monica Iversen (S), Persberg, ledamot Inge Carlsson (S), Grums, ledamot Ann-Christine Janhagen-Olsén (S), Hagfors, ledamot Monica Ståhl (KD), Storfors, ledamot Bo Ekelund (M), Alkvettern, ersättare Lennart Melin (S), Karlstad, ersättare Cecilia Mtuya (S), Arvika, ersättare samt tjänstemännen Anders Ajaxson, beredningssekreterare Zandra Granfeldt, beredningssekreterare Gunnar Tidemand, regiondirektör, Region Värmland Ulf Johansson, näringslivsdirektör, Karlstads kommun Tore Olsson, senior advicer, LiV Ragnar Mensner (MP), Brunskog, ledamot Lena Rudner (SiV), Hammarö, ledamot Adam Slottner (C), Kristinehamn, ersättare 1 Sammanträdets öppnande Andra halvårets första sammanträde öppnades av ordföranden Malin Hall. För första gången deltog Monica Ståhl (KD), som i juni av landstingsfullmäktige utsågs att efterträda Olof Olsson som ledamot i beredningen. Hon hälsades välkommen tillsammans med dagens externa gäster, regiondirektör Gunnar Tidemand, Region Värmland, och näringslivsdirektör Ulf Johansson, Karlstads kommun. 2 Val av justerare Inge Carlsson utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-08-31 LK/110022 2 (7) 3 Fastställande av dagordningen Förslaget till dagordning fastställdes sedan den inbördes ordningen för två ärenden ändrats. 4 Minnesanteckningarna från senaste sammanträdet Under ordförandens ledning genomgicks anteckningarna från beredningens sammanträde 15 juni, innehållande bland annat en utförlig redovisning av den värmländska SOM-undersökningen. Därefter lades anteckningarna till handlingarna. 5 Regionfrågan veckan efter fria reflexioner Förra veckan (23 augusti) stod det klart att Värmland och Västra Götaland inte går vidare med förhandlingarna om att bilda en gemensam region. Varför gick det som det gick? Och vad händer framöver? Kring dessa frågor förde beredningen en engagerad, knappt halvtimmeslång diskussion. Bland annat dessa synpunkter framfördes: Vi har tyvärr flyttat tillbaka Värmlands position i regionfrågan, vi ligger faktiskt längre bak än vi gjorde för fem år sedan. Det som hände i förhållande till VG-regionen, går det att reparera? Ensam är inte stark, det är en felsyn att det är så. Sorgligt att vi ska streta åt alla håll. Vi riskerar att få ett Sverige med tre starka regioner och så resten. Vi riskerar att få en förslummad landsort, vilket vi redan har i vissa andra länder. Viktigt att beredningen fortsätter följa regionfrågan. Vi måste göra vårt bästa för att minimera den skada som har skett. Sjöstrands utredning om länsstyrelsernas framtid kan få stor betydelse för vår fortsättning. Sjöstrand har fått ett utredningsuppdrag som han utför. Det är inte alls säkert att regeringen kommer att ta fasta på hans förslag. Värmland måste lösa sina egna problem, vi får inte mer pengar av att tillhöra en storregion. Samarbete åt olika håll, som hittills, är vägen framåt för Värmland. Processen med Västra Götaland blev alltför utdragen, det blev långbänk av det hela. Vi borde ha klämt till tidigare, alla var ju i princip positiva när vi hade stormötet i Sunne om regionfrågan. VG öppnade upp frågan, och VG-företrädarna utanför Göteborg ville verkligen ha med Värmland, det skulle ha balanserat det starka Göteborg bättre än idag. En kommunsammanslagning mellan Säffle och Åmål kan inte uteslutas i framtiden. En sådan större kommun måste ju ligga endera i Värmland eller i Västra Götaland.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-08-31 LK/110022 3 (7) Hoppas att vi nu politiskt kan bli överens, så att vi undviker en ny cirkus. Gotland, som ju blivit en egen region, har i alla tider haft samarbetsavtal som fungerat bra. I stora regioner finns alltid risken för att man koncentrerar mera. Varför skulle vi inte kunna lägga lika mycket energi på ett östligt regionalternativ som vi lagt på VG-diskussionerna? Problemet är att en region som bara består av Värmland och Örebro län blir för liten. Västmanland och Sörmland är inne på andra lösningar. Avslutningsvis konstaterade ordföranden att enighet i vart fall tycktes finnas kring ståndpunkten att Värmland även i fortsättningen bör hålla ihop, det vill säga inte delas upp. 6 Kris i befolkningsfrågan om Värmlands oroväckande befolkningsutveckling Nyligen presenterade SCB, Statistiska Centralbyrån, siffror över länens befolkningsutveckling under första halvåret. Där framgick att Värmland (- 539) haft den största befolkningsminskningen av alla län under detta halvår. Också i ett längre perspektiv har Värmland haft betydande svårigheter att öka sin folkmängd. Sekreteraren hade inför dagens sammanträde tagit fram statistik för hela perioden efter andra världskrigets slut. Visserligen ökade Värmland i likhet med alla andra län i Sverige sin befolkning under uppgångsperioden 1945-1960. I Värmlands fall var ökningen under dessa 15 år 18.799 personer, att jämföra till exempel med: Örebro län + 27.232 Dalarna + 32.740 Gävleborg + 17.810 Västerbotten + 11.484 Norrbotten + 32.234 Men under perioden efter 1960 fram till halvårsskiftet 2011, alltså drygt 50 år, har bilden varit betydligt mera splittrad för dessa län. Medan Västerbotten och Örebro fortsatt öka (med drygt 19.000 respektive drygt 18.000), har de fyra andra länen minskat sin befolkning och av dem Värmland allra mest (med 18.348 invånare). Det innebär följande resultat för hela perioden 1945-2011 (30 juni): 1) Örebro län + 45.279 2) Västerbotten + 30.752 3) Dalarna + 23.708 4) Norrbotten + 18.814
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-08-31 LK/110022 4 (7) 5) Gävleborg + 1.051 6) Värmland + 451 Örebro län har alltså ökat sin befolkning 100 gånger mer än vad Värmland lyckats göra sedan andra världskriget tog slut! Till denna punkt på dagordningen hade beredningen bjudit in regiondirektör Gunnar Tidemand, Region Värmland, och näringslivsdirektör Ulf Johansson, Karlstads kommun: den förstnämnda för att belysa länsperspektivet, den sistnämnde för att spegla fallet Karlstad. Också förre landstingsdirektören Tore Olsson, LiV:s särskilde utredare av regionfrågan och kollektivtrafiken, var särskilt inbjuden till denna punkt. Gunnar Tidemand påpekade hur Värmlands åldersstruktur minskningen i de fertila åldersgrupperna och ökningen i äldregrupperna i hög grad bestämmer länets befolkningsutveckling på lång sikt. Region Värmland har tre alternativa befolkningstal för Värmland 2030: det lägsta innebär en fortsatt minskning (- 12.000), det mittersta en försiktig ökning (+ 2.000) och det högsta en ännu större ökning Av kommunerna spås gränskommunerna Eda och Årjäng tillsammans med Sunne och Karlstad få den bästa utvecklingen, medan Munkfors och Forshaga finns i den andra änden. När det gäller det hittills dystra 2011 ville Gunnar Tidemand särskilt peka flyttnettot (= antalet inflyttade till länet kontra antalet utflyttade) som första halvåret stannade på + 78. Det är en kraftig inbromsning jämfört med de senaste fem åren, då positiva flyttnettot legat mellan 1.000 och 1.300 per år. En del av förklaringen till årets negativt avvikande siffra hänförde han till Norges ändrade regler för mantalsskrivning och till ivägflyttande studenter, i synnerhet flickor, som avslutat sina universitetsstudier. Det är ju långt ifrån så att den värmländska arbetsmarknaden har jobb att bjuda alla dessa. Hur vänder man en negativ befolkningstrend? Regiondirektören betonade som så många andra gjort och gör att länets infrastruktur behöver förbättras (vägar, järnvägar m m), likaså kollektivtrafiken och att utbildning och efterfrågan på arbete måste matcha varandra ännu mer; detta för att länets arbetsgivare ska kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Som ett positivt tecken såg han det faktum, att antalet förstahandssökande till Karlstads universitet ökat för fjärde året i rad. Den magnet som vårt universitet utgör måste utvecklas ytterligare, det är helt nödvändigt med tanke på att så många stannar kvar på sin studieort både för länets och för Karlstads tillväxt, underströk han. Ulf Johansson, sedan fyra år Karlstads kommuns näringslivsdirektör, underströk inledningsvis att han inte är tvärnegativ till läget vare sig på kort eller lång sikt. Karlstad jämför sig sedan fler år med två grupper av kommuner i landet: dels de jämnstora (75.000-100.000), dels de som lig-
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-08-31 LK/110022 5 (7) ger en nivå högre storleksmässigt. Karlstad hänger bra med de jämnstora, medan Karlstad inte håller samma takt som de större kommunerna. Förra året blev med + 1.017 ett väldigt bra år för oss, konstaterade Ulf Johansson, faktiskt det bästa sedan 1994. Ett flyttnetto på + 842 var huvudförklaringen till det goda resultatet 2010. Den största inflyttningen till Karlstad finns sedan länge i åldersgruppen 19-23 år och hänför sig till hitflyttande studenter, medan man hittar flest utflyttare i åldersgruppen 27-31 år varav många är sådana som avslutat sina studier vid Karlstads universitet. Det kan också noteras att Karlstad alltid haft svårare att uppnå ett positivt flyttnetto gentemot utlandet än gentemot övriga Sverige. Medan flyttningsnettot för Karlstads del ständigt fluktuerar, mera födelsenettot mera stabilt och nästan alltid positivt. Kommunens prognos fram till 2020 pekar på ett födelsenetto på närmare + 200 årligen. Åren 1989-1993 är den enda flerårsperiod under de senaste 25 åren där födelsenettot varje år legat högre än + 200. Under perioden 1986-2010 har Karlstads ökning oftare varit lägre än 500 invånare och de nyssnämnda åren, 1994 och 2010, är de enda då kommunen sprängt tusenvallen. Genomsnittet är en ökning på 450 personer/år under de senaste 25 åren, dock att snittet de senaste fem åren legat på 750 personer om året. Mot denna bakgrund blev siffrorna för första halvåret 2011, + 22 personer, något av en kalldusch. Skulle andra halvåret inte bli bättre, skulle 2011 bli det sämsta året sedan storkommunen bildades 1971. Men detta kommer inte att inträffa, enligt Ulf Johansson, som bland annat syftade på den nyinflyttning av studenter som sker varje hösttermin. Vad gör Karlstad för att öka sin inflyttning? Ulf Johansson berättade att en ökad tonvikt i marknadsföringen under senare år lagts på boendet och en bra livsmiljö över huvud taget. Undersökningar har visat att dessa värden hos nya generationer fått större dignitet än de hade hos tidigare generationer, för vilka tillgången på jobb var helt överskuggande. Men naturligtvis spelar jobbmöjligheterna även idag en stor roll, inte minst för nyutbildade vid universitetet. Tore Olsson visade kurvor som varit aktuella under regiondiskussionerna, kurvor som visar att Värmland tydligt sackar i förhållande till riket och till Västra Götaland för varje år vidgas gapet. Vi hänger inte med, uttryckte han saken, syftande på Värmlands finansiella förutsättningar fortsättningsvis. Ett av Värmlands mest påtagliga problem är sammansättningen av befolkningen. Medan rikssiffran för den så kallade försörjningsbördan är 71, så ligger den på 76 i Värmland. Det innebär alltså att de förvärvsarbetande i Värmland har en högre andel att försörja.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-08-31 LK/110022 6 (7) Sambandet mellan hur ett läns befolkningsutveckling ser ut och skatteunderlaget är högst reellt. Färre skattebetalare betyder färre skattekronor, vilket aldrig fullt ut kompenseras av det statliga skatteutjämningsbidraget. Tore Olsson manade till realism när det gäller Värmlands befolkningsutveckling. Det gäller att se verkligheten, se långsiktigt och varken måla framtiden i svart eller ljusblått, framhöll han. Den efterföljande diskussionen handlade bland annat om den svåra uppgiften att presentera Värmlands fördelar utan att skönmåla läget, om infrastrukturen med tillgången på bredband som en allt viktigare faktor, om Karlstads (bättre) tillväxtförutsättningar kontra övriga Värmlands och om möjligheterna att locka fler företag till länet. Ulf Johansson påtalade det rådande Finlandsberoendet, som följer av att viktiga företag i Karlstad (men också ute i länet) är delar av koncerner som styrs från Finland. Att hitta nya, genusoberoende företag/branscher ägnas en hel del arbete åt, och landet i väster Norge som inte tillhör EU är här särdeles intressant. Att Karlstads universitet i flera avseenden har en nyckelroll för Värmlands utveckling, därom var alla helt eniga. Ordföranden avslutade denna punkt med ett särskilt tack till de inbjudna gästerna för deras värdefulla medverkan. 7 Beredningens ekonomi Zandra berättade att beredningen under sitt första halvår förbrukat 247.000 kr, vilket är mindre än hälften av årets tillgängliga medel (550.000 kr). Detta ger möjligheter till ett någorlunda brett deltagande under hösten i seminarier-konferenser av särskilt intresse för demokratiberedningen. SKL:s nationella konferens i regionfrågan är ett bra exempel på en sådan aktivitet (se vidare nedan). 8 SKL-konferens om regionfrågan Onsdag 28 september ordnar SKL konferensen Regioner 2015 nationell mötesplats i regionfrågan. Även om förhandlingarna mellan Värmland och Västra Götaland avbröts förra veckan, finns det all anledning för demokratiberedningen och många fler att följa regionfrågan också fortsättningsvis. Vid sittande bord gav följande besked om att de vill delta i konferensen: Cecilia Mtuya, Ann-Christine Janhagen-Olsén, Lennart Melin, Kerstin Einevik Bäckstrand, Uno Halfvardsson, Malin Hall samt undertecknad sekreterare (som ombesörjer anmälningar + anskaffning av billigast möjliga tågbiljetter).
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-08-31 LK/110022 7 (7) 9 SCB:s Demokratidag 2011 I likhet med SKL ordnar också SCB en årlig demokratidag. I år är denna förlagd till tisdag 4 oktober, och temat är Globalt och lokalt. Också detta år är professorn och statsvetaren Sören Holmberg en av huvudpersonerna. Beredningen beslöt att låta sig representeras av ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren (som ombesörjer anmälningar och anskaffar biljetter). 10 Nästa sammanträde 19 oktober Beredningen gav sekreteraren i uppdrag att planera för ett besök hos Region Värmland nästa gång, det vill säga att hela sammanträdet (onsdag 19 oktober) förläggs till Region Värmlands lokaler i Inre hamnen i Karlstad. 11 Avslutning Sammanträdet avslutades av ordföranden som tackade alla för ett engagerat deltagande. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Malin Hall Inge Carlsson sekreterare ordförande utsedd justerare