Presidiet: Malin Hall (M), Karlstad, ordförande Hans Magnusson (S), vice ordförande

Transkript

1 Sekretariatet AAJ MINNESANTECKNING DEMOKRATIBEREDNINGEN LK/ Plats Närvarande Nya landstingshuset sammanträdesrum 1097 C, onsdag 14 mars 2012, kl. 09:00-12:00 Presidiet: Malin Hall (M), Karlstad, ordförande Hans Magnusson (S), vice ordförande Övriga ledamöter: Uno Halfvardsson (FP), Töcksfors Ragnar Mensner (MP), Brunskog Monica Iversen (S), Persberg Inge Carlsson (S), Grums Ersättare: Bo Ekelund (M), Alkvettern Monica Ståhl (KD), Storfors Cecilia Mtuya (S), Arvika Lennart Melin (S), Arvika Tjänstemän: Anders Ajaxson, beredningssekreterare Mattias Landin, statsvetare och praktikant från Karlstads universitet Särskilt inbjuden Ej närvarande P O Norell, statsvetare, Karlstads universitet Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle, ledamot Lena Rudner (SiV), Hammarö, ledamot Ann-Christine Janhagen-Olsén (S), Ekshärad, ledamot Adam Slottner (C), Kristinehamn, ersättare 1 Sammanträdets öppnande Årets andra sammanträde med demokratiberedningen öppnades av ordföranden Malin Hall, som hälsade alla varmt välkomna. Särskilt välkomnade hon Birgitta Wessmark (SiV), som tills vidare kommer att följa beredningens arbete som observatör. 2 Val av justerare Inge Carlsson utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar.

2 2 3 Fastställandet av föredragningslistan Förslaget till föredragningslista fastställdes. 4 Minnesanteckningarna från 8 februari och anteckningarna från presidiemötet 23 februari Under ordförandens ledning genomgicks anteckningarna från årets första sammanträde (8 februari) och från presidiemötet 23 februari. 5 Reflexioner kring landstingsfullmäktiges experimentsammanträde i Nya landstingshuset (Richtersalen) När demokratiberedningen denna dag träffades, låg landstingsfullmäktiges försökssammanträde i Nya landstingshuset blott ett dygn bakåt i tiden. Färska upplevelser och synpunkter fanns alltså att förmedla. Och så skedde med stort engagemang. Den utbredda uppfattningen var att lokalen har ett större antal tekniska brister som inte hann bli åtgärdade till detta sammanträde när det till exempel gäller belysning, ljud, luft/ventilation, låg takhöjd och svårigheterna att ta del av bilderna som visades. Flera ansåg sig störda av det prat mellan ledamöterna, som nu var hänvisat till att förekomma i bänkarna p g a lokalens litenhet, som också gjorde det svårt att förflytta sig obehindrat mellan raderna. Säkerhetsaspekterna påtalades också och oro uttalades bland annat för detta korta avståndet mellan de bakersta raderna och publikplatserna. Man var också överens om att lokalen helt enkelt inte klarar en publiktillströmning av det slag som vissa hetare landstingsbeslut emellanåt kan framkalla. Det förekom också andra slags synpunkter, också de genomgående kritiska, som handlade om att den enda folkvalda fullmäktigeförsamlingen på länsnivå bör ha en värdig och stilfull inramning och att Richtersalen inte svarar upp mot sådana krav vari också ingår att lokalen bör ha ett centralt läge, lätt tillgängligt för allmänheten. (Att sessionssalen i Bibliotekshuset däremot väl uppfyller alla dessa krav, var alla överens om.) Men för tjänstemännen i Nya landstingshuset blir det ju enklare? Jo, förvisso, men det skälet uppväger inte det som finns i den andra vågskålen, ansåg de som yttrade sig. Det faktum att ingen webbsändning förekom beklagades också. Det betyder att ingen någonsin kommer att kunna gå tillbaka och se/lyssna på det som förekom under detta historiska sammanträde. Den beräknade lägre kostnaden (p g a utebliven lokalhyra och lägre matkostnad, ca kr per sammanträde) sågs heller inte som något bärande skäl för att fortsatt använda Richtersalen för landstingsfullmäktiges sammanträden. Frågan om lokalfrågan för fullmäktiges sammanträden kommer att diskuteras vid nästa presidiemöte som hålls 2 april. Det var på förslag från landstingsstyrelsens arbetsutskott som experimentsammanträdet 13

3 3 mars hölls i Richtersalen. 6 Presentation av valda delar av boken Värmländska landskap Statsvetaren och universitetslektorn P O Norell, Karlstads universitet, hälsades därefter välkommen till beredningen. Han är tillsammans med docent Lennart Nilsson, Göteborgs universitet/som-institutet, och professor Lars Aronsson, Karlstads universitet, huvudförfattare till den omfångsrika (drygt 500 sidor) boken Värmländska landskap, som förra veckan kom från trycket. Boken, som innehåller bidrag från 21 olika forskare/författare, grundar sig på den SOM-undersökning som genomfördes Sammanlagt 2000 länsinvånare inbjöds då att svara på en riktigt jobbig enkät, som 61 procent besvarade. Med en sådan svarsfrekvens för man vara nöjd, ansåg P O Norell. Hans bidrag till boken finns inom det Politiska landskapet. (Övriga huvudområden gäller ekonomi, samhälle, kultur och medier.) För beredningen presenterade han sin analys av de värmländska kommunernas strukturella och finansiella styrka, vilket han ställde i relation till kommuninvånarnas röstande. Följande fyra typstrukturer, med olika kännetecken, ansåg han sig kunna urskilja i länet: Industriorter Orter dominerade av handel, turism och småindustri Regionala centra dominerade av offentlig service, kunskapsproduktion mm Glesbygd Strukturella faktorer som han vägt in är näringslivsstruktur, behovsstruktur (enligt skatteutjämningssystemet), skattekraft, demografin (inklusive arbetslöshet och pendling), utbildningsnivån, bostadsmarknaden (lediga lägenheter, fastighetspriser) och företagsklimatet. Bedömningen av kommunernas finanser grundar sig på det ekonomiska resultatet (inklusive de kommunala bolagens resultat), soliditeten, nivån på skattesatsen och den faktiska kostnadsnivån för respektive kommun (i förhållande i förhållande till en standardkostnad ) för fem olika områden. Efter en sammanvägning av allt detta har P O Norell kommit fram till en tabell, där Karlstad av länets 16 kommuner är ensamt om att ha både stark struktur och starka finanser. När det gäller finanserna får även Arvika och Eda betyget starka finanser, medan dessa två västvärmländska kommuner stannar på mellannivån ifråga om strukturell situation. Hammarö och Kils kommun är två exempel på att en god strukturell situation inte med automatik betyder starka finanser. Fem av länets kommuner finns i den svagaste rutan både när det gäller struktur och finansiell styrka.

4 4 Hela tabellen har följande utseende: Strukturell och Svaga finanser Finanser på Starka finanser finansiell situation mellannivå Stark struktur Hammarö, Kil Forshaga Karlstad Struktur på mellannivå Grums Kristinehamn Sunne Säffle Arvika Eda Årjäng Svag struktur Hagfors Filipstad Munkfors Storfors Torsby P O Norell har därtill först av alla i landet, till och med skapat en politisk-strukturell karta, där han placerat in kommunerna med hänsyn dels till de fyra ortsstrukturerna (se ovan), dels till styrkan hos de två partier i länet, S och C, som har ett klart högre stöd i länet än på riksnivån. Då framträder en kartbild som innebär: att Sunne och Årjäng, närmast följda av Eda och Säffle, ligger närmast kombinationen Starkt C + Småindustri, turism, handel, att fyrklövern Hagfors, Munkfors, Filipstad, Storfors, närmast följda av Grums och Forshaga, hamnar närmast kombinationen Starkt S, Basindustri, att det mitt emellan dessa båda kombinationer/poler finns en kommun, nämligen Torsby, som tämligen ensamt ligger nära Glesbygd och tre kommuner, Karlstad, Kil och Hammarö, som ligger närmast Det urbana (Regionalt centrum) och där växling vid makten snarast är regel än undantag p g a jämvikten mellan de politiska blocken (På sidan 137 i boken finns denna politikstrukturella karta över Värmland.) När det gäller de politiska blockens styrka har P O Norell räknat fram att S+V-blocket i genomsnitt varit 8,0 procentenheter starkare än det borgerliga blocket under perioden Dock har skillnaden under valen på 2000-talet varit betydligt mindre än genomsnittet. Andelen som röstar på andra partier än de sex (S och V samt M, FP, C och KD) som är knutna till något av blocken har över tid ökat kraftigt. I valen var denna andel 3,0 procent, i valet 2010 uppgick den till 12 procent. Den värmländska sakfråga som haft störst betydelse för ett valresultat i kommunvalet och i landstingsvalet efter andra världskriget är minskning-

5 5 en av antalet akutsjukhus från fem till tre. Den ledde inte bara till att ett helt nytt parti bildades, SiV, och fick stor framgång i 2002 års landstingsval (och betydligt mindre framgång 2006 och 2010). Den fick också påtagliga effekter i kommunvalet i Säffle och Kristinehamn, där C i 2002 års kommunval i Säffle fick egen majoritet i landstingsfullmäktige. När det gäller valutgången 2010 blev valutgången på kommunnivå trendmässigt i förhållande till förra valet särskilt gynnsam för S i Storfors och Kristinehamn, för M på Hammarö och i landstingsvalet, medan S i Eda och C i Årjäng + Säffle hörde till de tydliga förlorarna. Ett annat sätt att mäta valresultatet, som P O Norell lyfter fram, är betydelsen av lokalpolitiskt förtroendekapital, som är skillnaden mellan kommunvalsresultatet och resultatet i riksdagsvalet. Här är C-siffrorna i Sunne, Säffle, Eda och Årjäng mycket starka, så även för S i Arvika och Forshaga, medan S i Eda hör hemma i kategorin mycket svaga. Partiernas sympatisörer beskrivs också här med utgångspunkt från enkätsvaren på följande schablonmässiga sätt: S: starkast bland äldre, lågutbildade och från arbetarhem V: små skillnader, kvinnor och arbetarhem något starkare C: från jordbrukarhem, äldre och lågutbildade FP: från tjänstemannahem, högutbildade, politiskt intresserade, äldre M: högutbildade, starkast bland män, högre tjänstemanna- och företagarhem KD: små skillnader, äldre, starkast bland kvinnor, från tjänstemannahem MP: yngre, högutbildade (ej jordbrukare och högre tjänstemän) SD: lågutbildade, yngre, politiskt ointresserade Övriga partier: yngre, politiskt ointresserade eller mycket intresserade! Många och i Värmland väljer på valdagen att rösta på fler än ett parti. Dessa röstsplittrare, ungefär var tredje väljare, hör framför allt hemma inom dessa grupper: Borgerliga mer än socialister Högutbildade mer än lågutbildade Unga och medelålders mer än de äldsta De som är nöjda med demokratin mest, de som är missnöjda minst Västvärmlänningarna mest, nordvärmlänningarna minst. Denna undersökning är den första i sitt slag i Värmland. P O Norell och de andra forskarna hoppas att fler ska följa. Det optimala vore, enligt P O Norell, dels att öka populationen från 2000 till 3000, vilket skulle innebära större säkerhet i analyser och slutsatser, dels att genomföra undersökningar vartannat år med fullt frågebatteri under valår och ett mindre antal frågor under de mellanliggande åren (närmast 2012).

6 6 Går det att få fram pengar till dessa undersökningar? Det är förstås en avgörande fråga, med en grov uppskattning rör det sig om 1,0 1,2 miljoner per undersökning. P O Norell dolde inte att han är hoppfull när det gäller denna finansieringsfråga. 7 Beredningens diskussionspromemoria gällande antalet valkretsar och ledamöter i landstingsfullmäktige Vid förra sammanträdet beslöt beredningen att till partigrupperna översända en diskussionspromemoria, författad av sekreteraren, innehållande alternativ till dagens antal valkretsar (idag 5) i landstingsvalet och till antalet ledamöter (81) i landstingsfullmäktige. Av de korta rapporter som lämnades framgick att en förändring av antalet valkretsar tycks ligga närmare till hands än att minska antalet ledamöter. Dagens antal ledamöter har gällt sedan 1976, då Värmland hade fler invånare än idag. Samma år minskade antalet valkretsar från åtta till sex; senare har dessa sex blivit fem. Av partierna i landstingsfullmäktige innevarande period var det fyra (S, M, FP och C) som gick till val på kretslistor (en per krets), medan övriga fem partier (V, SiV, KD, MP och SiV) använde sig av länslistor, det vill säga en och samma lista över hela länet utan att beakta kretsarna. Ett förslag till valkretsändring i landstingsvalet ska före avgörandet i landstingsfullmäktige ha skickats ut till kommunerna på remiss. Före 31 oktober året före valåret (närmast 2013) ska beslutet i landstingsfullmäktige om en eventuell förändring ha fattats. Därefter fastställs beslutet av länsstyrelsen. Enligt vallagen bör en valkrets inte ha färre fasta mandat än åtta. Detta underskrids sedan länge av Sydvästra kretsen, som har sju. Vallagen säger också att en enda valkrets för ett helt län inte är möjligt i landstingsvalet. Kretsarna måste alltså vara minst två. 8 SKL:s demokratidag i Stockholm 18 april och i SOMinstitutets seminarium i Göteborg 24 april - lägesrapport Alla anmälningar är gjorda och tågbiljetter anskaffade genom sekreterarens försorg. Sekreteraren lovade undersöka för Birgitta Wessmarks räkning om en efteranmälan är möjlig. Hon deltar i så fall på SiV:s bekostnad, inte på beredningens. 9 Fullmäktigeenkäten Ordföranden berättade att presidiemötet gärna ser att två enkäter görs också under denna mandatperiod. Den första, innevarande år, genomförs i början av hösten. Vid demokratiberedningens nästa sammanträde (juni) fastställs enkätformuläret som ska användas. 10 Övriga frågor Halvdagar eller heldagar? Ordföranden tog upp frågan och inget mot-

7 7 stånd fanns mot tanken på att växla över till heldagssammanträden. Dock passar nästa sammanträde (14 juni) mindre bra för detta, eftersom det då råder examenstid. Därmed handlar det även då om ett halvdagssammanträde, som med fördel kan ägnas åt planeringen av höstens sammanträden. Ska bjudas in. Som en följd av diskussionen under punkt 7 fick sekreteraren i uppdrag till sekreteraren att till ett lämpligt höstsammanträde bjuda in förslagsvis huvudsekreteraren i den statliga utredning som sedan hösten 2011 utreder förändringar i valsystemet. I december 2012 ska denna utredning lämna ett delbetänkande, och senast 15 mars 2013 ska slutbetänkandet ligga klart. 0 Uppskattad uppläsning. Cecilia Mtuya, ersättare i demokratiberedningen, hör till de landstingsledamöter som är födda i ett annat land och har invandrat till Sverige. På begäran högläste hon den berättelse hon skrivit i den nyligen utgivna Karlstads Stiftsbok 2012, En resa genom tid och rum eller från Tanzania till Arvika. Beredningen tackade Cecilia för uppläsningen av den tankeväckande och välformulerade texten med en varm applåd, som också blev slutpunkten för dagens sammanträde. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Malin Hall Inge Carlsson Sekreterare Ordförande Utsedd justerare