Värmlänningarna och sysselsättningen

Transkript

1 Värmlänningarna och sysselsättningen Värmlänningarna och sysselsättningen Johan Martinsson V ärmland har länge varit drabbat av sysselsättningsproblem. Ända sedan andelen sysselsatta i industrisektorn började minska under 1960-talet och sedan även offentliga sektorns expanderande andel av den totala sysselsättningen stannade upp mot 1980-talets mitt (SCB, AKU) har svårigheterna för många värmländska mindre orter ökat. Numera står tjänstesektorn för hälften av Sveriges totala sysselsättning. Samtidigt har många tjänsteföretag svårt att växa och överleva i mindre kommuner och i mindre befolkningstäta områden. Under senare decennier har dessutom både 90-talskrisen och finanskrisen 2008 satt starka spår i den värmländska arbetsmarknaden. Utöver arbetsmarknadsproblemen tillkommer även en situation med minskande befolkning och med utflyttning från Värmland. Efter att ha legat relativt konstant sedan 1970-talet med omkring drygt invånare påbörjades en snabbare nedgång vid 1990-talets mitt. År 1994 hade Värmland invånare, men år 2000 hade siffran minskat till Sedan dess är tendensen åter att antalet invåndare i Värmland ligger stabilt. Denna nedgång kan tyckas marginell, men då ska vi ta med i beräkningen att Sverige som helhet under samma period hade en positiv befolkningsutveckling. Ovan nämna svårigheter avspeglas tydligt i den frågeundersökning SOM-institutet 2010 genomförde i Värmland under namnet Värmlands-SOM. Tidigare rapporter har visat att det samhällsproblem i Värmland som störst andel av värmlänningarna själva betraktar som ett av de viktigaste samhällsproblemen är sysselsättningen (Mattson-Wallinder & Nilsson 2011: s. 28, tabell 21a). Hela 29 procent anger att sysselsättningen är ett av de viktigaste problemen i Värmland. Svårigheterna på den värmländska arbetsmarknaden syns också när det gäller servicebedömningar. När medborgarna bedömer servicen inom olika områden har vi tidigare sett att möjligheten att få jobb bedöms mycket negativt i Värmland. Vi kan också tydligt se att denna bedömning är mer negativ än i exempelvis Västra Götalandsregionen där motsvarande frågor har ställs inom ramen för den så kallade Väst-SOMundersökningen sedan År 2010 var balansmåttet -34 (andelen nöjda minus andelen missnöjda) för Värmland, jämfört med -26 för Västra Götaland och -19 för Sverige som helhet (Mattsson-Wallinder & Nilsson 2011: s. 20, tabell 16A). Även andelen som anger sysselsättningen som ett av de viktigaste samhällsproblemen på motsvarande fråga i Väst-SOM-undersökningen 2010 är lägre än i Värmland: 15 procent i Västra Götaland jämfört med 29 procent i Värmland (Mattsson-Wallinder & Nilsson 2011: s. 28, tabell 21a). Martinsson, J (2011) Värmlänningarna och sysselsättningen i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 239

2 Johan Martinsson Tidigare rapporter som har jämfört värmlänningar med resten av Sverige på en rad olika politiska och sociala indikatorer ger också en tämligen dyster bild av situationen i Värmland. Till exempel var tidigare färre värmlänningar än andra nöjda med livet (Nilsson 2010: s. 28, figur 5:1) och hade mindre förtroende för de politiska partierna (Nilsson 2010: s. 17, figur 2:7). I Berger, Dahlgren och Westlinds Krisen kom plötsligt konstateras att efterverkningarna på sysselsättningen av finanskrisen 2008 inte blev lika allvarliga eller långvariga som 90-talskrisen (Berger mfl 2011). Dock tillhörde Arvika en av de orter i Sverige som drabbades hårdast av ökad arbetslöshet i ett tidigt skede av finanskrisen. Två faktorer som bidrog till att krisen ändå inte slog så hårt mot sysselsättningen som framhålls av Berger, Dahlgren och Westlindh är närheten till Norge, samt de tillfälligt utökade statsbidragen till kommunerna. Detta kapitel ämnar ge en systematisk överblick över hur viktig sysselsättningsfrågan bedöms av medborgarna i Värmland. Hur viktiga olika frågor upplevs har bland annat betydelse för att förstå människors politiska beteende, till exempel hur de röstar (se exempelvis Martinsson 2009). Vilka, och var i Värmland, tycker människor att sysselsättningen är ett viktigt problem? För att bättre förstå värmlänningarnas åsikter om vilka politiska frågor och problem som är viktigast ska detta kapitel närmare undersöka vilka grupper av värmlänningar som tycker frågan är viktig, och i vilken utsträckning åsikterna kan förklaras av arbetsmarknadsläget, eller av den demografiska sammansättningen. För detta ändamål kommer Värmlands-SOM 2010 att utnyttjas, men när det gäller jämförelser över tid eller mellan olika delar av landet kommer även SOM-institutets rikstäckande enkätundersökningar att användas. Läget i Värmland Hur ser då läget ut i Värmland och dess olika delar när det gäller arbetsmarknad och befolkningsutveckling? Innan vi börjar analysera åsikter och gruppskillnader ska vi börja med en översiktlig bild av läget på arbetsmarknaden och befolkningsutvecklingen i Värmland. I föreliggande kapitel används genomgående Arbetsförmedlingens/ AMS egen statistik över andelen arbetslösa. Anledning till att denna används istället för Statistiska centralbyråns officiella arbetslöshetstal från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är att Arbetsförmedlingens statistik finns tillgänglig även för små geografiska enheter, som kommuner, då det är registerbaserade uppgifter medan SCBs arbetslöshetssiffror bygger på (stora) slumpmässiga urval. Då det är viktigt att i detta kapitel kunna undersöka betydelsen av den lokala arbetsmarknaden används därför genomgående Arbetsförmedlingens statstik. Figur 1 visar andelen arbetslösa i Sverige och i Värmland under perioden 1990 till

3 Värmlänningarna och sysselsättningen Figur 1 Andel arbetslösa i Sverige och i Värmland Hela Sverige Värmland Kommentar: Siffrorna avser procent totalt arbetslösa i Värmland och i Sverige. Siffrorna är baserade på Arbetsförmedlingens egen registerstatistik över antalet inskrivna arbetssökande i relation till befolkningen år. I denna figur räknas även personer i arbetsmarknadsutbildningar och med arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder till de arbetslösa. Siffrorna skiljer sig alltså från Sveriges officiella arbetslöshetstal (SCBs ArbetsKraftsUndersökningar), men har den fördelen att motsvarande siffror även finns på kommunnivå vilket är av stor vikt för detta kapitel. Av figur 1 ser vi att den totala arbetslösheten (inklusive arbetsmarknadsåtgärder och arbetsmarknadsutbildningar) under hela perioden varit högre i Värmland än i Sverige som helhet. Skillnaden är dock inte särskilt stor, utan uppgår ofta till enbart omkring en procentenhet. När arbetslösheten stod som högst under 90-talskrisen var 11,6 procent i Sverige utan jobb jämfört med nära 13 procent i Värmland. År 2010, efter finanskrisen, är samma siffra för hela Sverige ca 7 procent och 8 procent i Värmland. Även om skillnaden återkommer utan undantag, så är ändå denna skillnad i sig inte särskilt alarmerande. I tabell 1 går vi däremot vidare och ser på olika delar av Värmland vad gäller befolkningsutveckling under perioden och arbetslöshetsnivån vid olika tillfällen. Liksom i andra kapitel i denna bok används här en indelning av Värmland i fyra delregioner: Karlstadsområdet, Östra-, Västra-, och Norra Värmland. Det första vi kan se av tabell 1 är att det finns mycket stora skillnader vad gäller befolkningsutvecklingen under perioden 1986 till 2009 inom Värmland. I Karlstad 241

4 Johan Martinsson och Hammarö kommun ser vi en befolkningsökning med 13 procent mellan 1986 och 2009, vilket är högre än samma siffra för Sverige som helhet (11 procent). Vi ser också några exempel på regioner som i stort har haft en konstant befolkning under perioden, exempelvis Kil, Årjäng och Sunne. Många andra av de mindre kommunerna har däremot sett en tämligen dramatisk nedgång under de senaste 25-åren och i vissa fall minskat till 80 procent eller under av sin befolkning 25 år tidigare. Dessa kommuner inkluderar i norra Värmland både Munkfors och Hagfors, men även Filipstad i östra Värmland. Tabell 1 Befolkningsutveckling och arbetslöshet i värmländska kommuner, i Värmland och i Sverige Folkmängd Arbets- Arbets- Arbets- Arbets relativt löshet löshet löshet löshet Karlstadsområdet Karlstad Hammarö Kil Forshaga Grums Östra Värmland Kristinehamn Storfors Filipstad Västra Värmland Årjäng Arvika Eda Säffle Norra Värmland Sunne Torsby Munkfors Hagfors Hela Värmland Hela Sverige Kommentar: Arbetslöshet avser total arbetslöshet enligt Arbetsförmedlingens registerstatistik över inskrivna arbetssökande som andel av befolkningen år. Siffrorna avser årsmedeltal och inkluderar även personer i arbetsmarknadsutbildningar samt med arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Befolkningsutvecklingen visas i den vänstra kolumnen där siffrorna avser antalet invånare 2009 som procent av antalet invånare Till exempel innebär då 100 procent att befolkningen är lika stor 2009 som den var 1986, medan 110 betyder en ökning med 10 procent. 242

5 Värmlänningarna och sysselsättningen Vi ser även i tabell 1 att alla värmländska kommuner inte följer riktigt samma utvecklingstrender under hela perioden. Karlstadområdets kommuner tenderar att ligga i den nedre delen av skalan för det mesta. I västra Värmland däremot ser vi en allt ljusare tendens efter 1990-talets slut. Under periodens första halva hade flera av dessa kommuner, exempelvis Årjäng, Arvika och Eda en högre arbetslöshet än i Karlstad, men när 2000-talet kommer är situationen i flera fall den omvända och såväl Årjäng som Arvika och Eda har en lägre arbetslöshet än Karlstad. Vi kan här tydligt se att närheten till Norge, och i synnerhet Oslo, tycks bidra till en lägre arbetslöshetsnivå framförallt i dessa västvärmländska kommuner. Trots sin begränsade storlek och begränsade arbetsmarknad har de västvärmländska kommunerna en lägre total arbetslöshet än kommuner i karlstadsområdet. I norra Värmland ser vi däremot en delad utveckling där de gamla bruksorterna Munkfors och Hagfors har fått se de höga arbetslöshetsnivåerna bita sig kvar längre. Även om läget 2010 inte skiljer sig särskilt mycket från Värmland som helhet såg de inte en lika stor upphämtning i början av 2000-talet och har även fått uppleva en starkare negativ befolkningsutveckling. Dels kan detta bero på ett starkare beroende av en enskild dominerande industri, men även denna skillnad kan kanske delvis förklaras av skillnaden i avstånd till Oslo. I östra Värmland kan vi istället konstatera att det är den något större orten Kristinehamn som har ett ljusare abetsmarknadsläge än de mindre kommunerna Storfors och Filipstad. Överlag är det generella draget vi ser i tabell 1 att situationen i Värmland är långt ifrån entydig. Det finns både ljusa och mörka sidor hos utvecklingen. Och framförallt, skillnaderna mellan olika delar av Värmland är mycket stora när det gäller befolkningsutveckling och arbetsmarknadsläge. Hur viktig är sysselsättningen för värmlänningarna, och för vem? Vi ska nu gå över till att analysera hur viktiga värmlänningarna tycker att sysselsättning och arbetslöshet är som samhällsproblem betraktade. Detta görs med hjälp av två öppna frågor i Värmlands-SOM där respondenterna själva får skriva vilka frågor eller problem de tycker är viktigast i den kommun de själva bor i, samt i Värmland. För varje fråga kan upp till tre svar ges. Nedan återges resultaten för vilka problem som är viktigast i Värmland respektive i den egna kommunen för de fem viktigaste frågorna/problemen. Resultaten i tabell 2 är hämtade från Mattsson-Wallinder & Nilsson (2011: s. 28f, tabell 21a-b). 243

6 Johan Martinsson Tabell 2 Viktiga samhällsproblem i Värmland (procent) Viktigast i Värmland Sysselsättning, 29 procent Sjukvården, 24 procent Kommunikation/trafik, 15 procent Skola / utbildning, 13 procent Äldrevård, 9 procent Viktigast i kommunen Skola / utbildning, 28 procent Sysselsättning, 26 procent Äldreomsorg, 22 procent Sjukvården, 20 procent Kommunikationer / trafik, 10 procent Kommentar: Frågans formulering är: Vilken eller vilka frågor eller problem tycker Du är viktigast i dag i Värmland / i den kommun där Du bor? Ange högst tre frågor/problem Procentbasen utgörs av samtliga som deltagit i undersökningen. Källa: Mattsson-Wallinder & Nilsson 2011: s. 28f, tabell 21a och 21b. Det framgår tydligt att värmlänningarna tar sysselsättningsproblemen på stort allvar då frågan ligger på första plats i länet och på andra plats som problem i den egna kommunen. Även om arbetsmarknadspolitiken inte är ett kommunalt ansvar uppfattas sysselsättningsproblemen av många medborgare som ett av de viktigaste problemen på deras egen ort. Sjukvården engagerar också många värmlänningar som vi kan se av tabell 2. Mer än 20 procent anger sjukvården som en av de viktigaste frågorna, både för Värmland och i den egna kommunen. När det gäller kommunala frågor ligger dock skola och utbildning högst med 28 procent totalt. Den tidigare rapporterade jämförelsen mellan Värmland och Västra Götaland visade att långt fler bland värmlänningarna än bland invånarna i Västra Götaland uppfattade arbetsmarknadsläget som ett av de viktigaste problemen i regionen/ länet. Vad denna skillnad beror på är svårt att fastslå. Om vi använder de rikstäckande SOM-undersökningarna och jämför hur stor andel bland boende i Värmland som anger sysselsättningen som ett av de viktigaste problemen i Sverige idag med andelen bland boende i hela Sverige kan vi konstatera att skillnaden då är mycket liten. Trots att Värmland under hela SOM-undersökningarnas period har haft en högre arbetslöshet än Sverige som helhet (se figur 1) är genomsnittet som nämner arbetslösheten som ett av de viktigaste samhällsproblem i Sverige under perioden bland boende i Värmland endast marginellt högre än andelen bland boende i hela Sverige: 32,1 procent respektive 30,7 procent. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant trots att undersökningsperioden på detta sätt omfattar drygt värmlänningar och närmare respondenter som helhet. Den fortsatta analysen koncentrerar sig därför nu på att undersöka skillnader i upplevd viktighet för sysselsättningsfrågan bland olika grupper av värmlänningar. Det första vi ser i tabell 3 är att många fler bland de politiskt intresserade nämner sysselsättning som ett av de viktigaste problemen. Detta ska dock inte tolkas som att de med lägre politiskt intresse inte tycker att arbetslöshet och sysselsättning är 244

7 Värmlänningarna och sysselsättningen viktiga samhällsproblem. Istället är det så att de med högre politiskt intresse är mer benägna att över huvud taget svara på denna öppna fråga och skriva ned någon fråga eller problem alls. De med högre politiskt intresse är även generellt sett mer benägna att svara på enkätundersökningar som handlar om samhällsfrågor. När det gäller ideologisk vänster-högerplacering är det människor som placerar sig själva något till vänster som i störst utsträckning nämner sysselsättning som ett av de viktigaste problemen. Det finns en tendens att de som placerar sig till höger är något mindre benägna att nämna arbetslöshet eller sysselsättning som ett av de viktigaste problemen, men skillnaden är inte särskillt stor. Tabell 3 Sysselsättningen som viktigt samhällsproblem i Värmland och i den egna kommunen bland olika grupper (procent) Värmland Egna kommunen antal svarande Samtliga Politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Vänster-högerplacering klart till vänster något till vänster varken till vänster eller något till höger klart till höger Årsinkomst i hushållet max mer än Utbildning låg medellåg medelhög hög Kommentar: För frågans formulering, se tabell 2. Procenten är baserade på samtliga tillfrågade. När det gäller inkomst så ser vi att personer med högre inkomst oftare anger sysselsättningen som viktig. Här kan dock både politiskt intresse och ålder spela in. Längre fram ska vi använda multivariata analystekniker och samtidigt undersöka 245

8 Johan Martinsson hur flera faktorer påverkar viktighetsbedömningen. Först då kan vi få ett svar på vilken roll inkomst i sig spelar. Här får vi nöja oss med att konstatera att som en ren beskrivning är det så att personer med högre hushållsinkomst oftare anger sysselsättningen som ett viktigt problem, men om det sedan är inkomstnivån i sig som orsakar detta mönster kan vi inte veta. Vi ser också att lågutbildade något mer sällan anger sysselsättningen som viktigt problem. Även här kan en samvariation med graden av politiskt intresse spela in då högutbildade generellt sett tenderar att var mer intresserade av samhällsfrågor och politik. I tabell 4 undersöker vi hur sambandet med ålder och egen arbetsmarknadssituation ser ut. Vad gäller ålder finns ett tydligt mönster där de yngsta och de äldsta i mindre utsträckning tycket att arbetslöshet och sysselsättning är ett av de viktigaste problemen i Värmland eller i den egna kommunen. Detta visar att de grupper som själva i mindre utsträckning är berörda av arbetsmarknadsläget också i mindre utsträckning upplever detta som ett av de viktigaste problemen i samhället. Det är istället grupperna mellan 30 och 67 år som i störst utsträckning anger sysselsättningsfrågan som ett viktigt problem. Tabell 4 Sysselsättningen som viktigt samhällsproblem i Värmland och i den egna kommunen efter kön, ålder och arbetsmarknadssituation (procent) Värmland Egna kommunen antal svarande Samtliga Kön Kvinna Man Ålder Arbetsmarknadssituation förvärvsarbetande arbetslös ålderspensionär/ avtalspensionär studerande Kommentar: För frågans formulering, se tabell 2. Procenten är baserade på samtliga tillfrågade. I gruppen arbetslösa ingår även personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Förvärvsarbetande inkluderar även sjukskrivna och föräldralediga. 246

9 Värmlänningarna och sysselsättningen Även när det gäller den egna arbetsmarknadssituationen ser vi samma mönster som för ålder. Det finns en tendens att de som själva är drabbade av problem på arbetsmarknaden av olika slag i större utsträckning anger arbetslösheten som ett av de viktigaste problemen. Bland arbetslösa är siffran 39 procent, jämfört med 33 procent bland de som är förvärvsarbetande. Dock ligger även siffran bland förvärvsarbetande över genomsnittet då det är bland studerande och pensionärer vi finner de riktigt låga siffrorna (19 respektive 23 procent). Könskillnaderna är mycket små, men en viss tendens att kvinnor oftare nämner arbetlöshet och sysselsättning som viktiga problem kan ses. Betydelsen av det lokala arbetsmarknadsläget Av stort intresse är även att undersöka hur stor roll det lokala arbetsmarknadsläget spelar för medborgarnas viktighetsedömningar av arbetsmarknadsläget. Vi har tidigare sett att det finns mycket stora skillnader inom Värmland vad gäller läget i olika kommuner. För att undersöka om dessa objektiva skillnader vad gäller exempelvis arbetslöshetsnivå och befolkningsutveckling återspeglas i kommuninvånarnas åsikter om vilka frågor som är viktigast kan jämförelser göras mellan boende i olika värmländska kommuner. Dessvärre är antalet svarspersoner i Värmlands-SOM för få i flertalet mindre kommuner för att sådana jämförelser ska bli tillförlitliga. Som mest har vi 331 svarande i Karlstad, och som minst 5 svarande i Munkfors. Det finns då två vägar att gå för att ändå kunna besvara sådana frågor. Vi kan antingen gruppera kommunerna i grupper med lägre eller högre arbetslöshet och sedan jämföra svaren bland boende i dessa olika kommungrupper. Ett annat sätt är att besvara frågan i vilken utsträckning det lokala arbetsmarknadsläget påverkar värmlänningarnas åsikter om hur viktig sysselsättningsfrågan är på ett mer generellt plan. Detta kan göras genom att använda arbetslöshetsnivån i kommunen som en kontextuell variabel för varje individ och sedan undersöka hur arbetslöshetsnivån i respondentens kommun (den kontextuella variabeln) samvarierar med sannolikheten att respondenten ska uppge att arbetslöshet/sysselsättning är ett av de viktigaste problemen. När det gäller kontextens inflytande och vi använder kommunens arbetsmarknad som den relevanta kontexten är det viktigt att vi även skiljer på om de svarande uppger att sysselsättningen är ett viktigt problem i den egna kommunen, eller i Värmland (eller möjligen i båda). Det visar sig att den lokala kontexten i betydligt högre grad påverkar bedömningen av just viktiga frågor i den egna kommunen än bedömningen av viktiga frågor i Värmland. Exempelvis så kan vi se att bland de som bor i kommuner som 2010 hade en total arbetslöshet på mellan sex och sju procent så är det till och med fler som nämner arbetslösheten som ett av de viktigaste problemen i Värmland (31 procent) än bland de som bor i kommuner med en arbetslöshet mellan 7 och 9 procent (29 procent). Ser vi däremot till sambandet med i vilken utsträckning våra respondenter anger att det är ett av de viktigaste problemen i den egna kommunen så finner vi däremot det förväntade mönstret: I kommuner med 247

10 Johan Martinsson en arbetslöshet mellan 6 och 7 procent anger 22 procent sysselsättningen som ett av de viktigaste problemen, i kommuner mellan 7 och 9 procent är andelen istället 27 procent, och i kommuner över 9 procent är andelen 29 procent. I en den avlslutande analysen ska vi nu åstadkomma två saker. För det första ska vi analysera hur olika faktorer såsom de tidigare diskuterade grupptillhörigheterna påverkar benägenheten att ange sysselsättningen som ett av de viktigaste problemen under kontroll för varandra. Är det tex så att en högre inkomst verkligen ökar sannolikheten när vi samtidigt kontrollerar för ålder och politiskt intresse? För det andra ska vi undesöka hur mycket den lokala arbetslösheten betyder för viktighetsbedömningen jämfört med andra faktorer. För att åstadkomma detta kommer vi använda en multipel regressionsanalys, närmare bestämt en logistisk regressionsmodell där vi skattar hur olika faktorer påverkar sannolikheten att ange sysselsättningen som ett av de viktigaste problemen. Tabell 5 visar resultaten från två logistiska regressionsanalyser där vilka faktorer som påverkar sannolikheten att tycka att sysselsättning eller arbetslöshet är ett av de viktigaste problemen i den egna kommunen respektive i Värmland analyseras. Logistiska regressionsmodeller är svåra att tolka och här använder vi oss därför av tekniken att tolka resultaten i termer av hur olika variabler kan påverka den predicerade sannolikheten att tycka att sysselsättningen är viktig. I tabellen har de faktorer som har en statistiskt signifikant effekt under kontroll för de andra faktorerna markerats med asterixer. Av regressionsanalysen kan vi tydligt utläsa vilka faktorer som är avgörande för om en person i Värmland anser att sysselsättningen är ett av de viktigaste problemen eller ej. Endast fyra-fem av de olika faktorerna visar sig ha en statistiskt signifikant effekt när vi samtidigt kontrollerar för andra faktorer i modellen. Tydligast framträder betydelsen av politiskt intresse, precis som vi sett tidigare. Sannolikheten är cirka 20 procentenheter högre att en person som är mycket intresserad av politik ska ange att sysselsättningen är ett viktigt problem än att en som inte alls är intresserad av politik ska göra detsamma. Som tidigare påpekts är dock denna effekt knuten till benägenheten att alls ange någon fråga över huvud taget som viktigt, snarare än till arbetslöshet och sysselsättning specifikt. Även det lokala arbetsmarknadsläget visar sig vara av mycket stor betydelse. Men bara för vilka frågor som är viktiga i den egna kommunen. När det gäller viktiga frågor i Värmland som helhet saknar arbetslösheten i kommunen signifikant effekt. Tabell 5 visar att sannolikheten för att tycka sysselsättningen är viktig är 22 procentenheter högre för någon som bor i Storfors, med Värmlands högsta arbetslöshet (12,2 procent) än för någon som bor i Årjäng med den lägsta (6,1 procent), när personens övriga egenskaper är likadana (ålder, kön, utbildnings osv.). På god tredjeplats när det gäller viktighetsbedömning i egna kommunen kommer den egna arbetsmarknadssituationen där vi kan se att de som själva är arbetslösa har 10 procentenheter högre sannolikhet än de som är förvärvsarbetande att tycka denna fråga är viktig. Pensionärer har istället en något 248

11 Värmlänningarna och sysselsättningen lägre sannolikhet. Den tidigare misstanken att hushållsinkomst i sig inte har någon självständig effekt när vi kontrollerar för andra faktorer bekräftas också av tabell 5. Tabell 5 Förklaringar till individers bedömning av sysselsättningen som ett av de viktigaste samhällsproblemen (logistisk regression, b-värden och förändring i predicerade sannolikheter) Problem i egna kommunen Problem i Värmland Förändring i Förändring i predicerad predicerad Koefficient sannolikhet Koefficient sannolikhet Politiskt intresse 0.30*** *** +21 Högutbildad * -7 Arbetslöshet i kommunen 0.17*** Vänster-höger Kvinna ** +7 Arbetslös 0.46* Pensionär -0.41* * -7 Studerande * -11 Ålder år Höginkomsttagare Konstant -1.33** 0.21 McFaddens pseudo-r Antal observationer Kommentar: Tabellen visar logistiska regressionskoefficienter och olika förändring i preciderad sannolikhet att ange att sysselsättning är ett av de viktigaste problemen i Värmland respektive i den egna kommunen. Positiva koefficienter betyder att ett högre värde på variabeln medför en högre sannolikhet att ange sysselsättningen som viktig, medan ett negativt värde innebär att högre värden på variabeln medför en lägre sannolikhet. I övrigt kan inte regressionskoefficienternas storlek direkt översättas till effektstorlek. Kolumnen förändring i predicerad sannolikhet visar hur många procentenheter det predicerade sannolikheten för att ange sysselsättningen som viktig förändras när värdet på en viss variabel går från det lägsta observerade värdet till det högsta observerade värdet och samtliga övriga variabler hålls vid sitt medelvärde. För högutbildad, kvinna, arbetslös, pensionär, studerande, ålder år, höginkomsttagare innebär detta en jämförelse mellan att ha egenskapen och att inte ha den. För politiskt intresse motsvara det skillnaden mellan inte alls intresserad och mycket intresserad. För vänster-höger motsvara det skillnaden mellan klart till vänster och klart till höger. För arbetslöshet i kommunen motsvarar det skillnaden mellan att bo i en kommun med total arbetslöshet på 6,1 procent och en arbetslöshet på 12,2 procent. *=signifikant på 90%-nivån. **=signifikant på 95%-nivån. ***=signifikant på 99%-nivån. Det är dock värt att lägga märke till att även om en del av de undersökta faktorerna visade sig vara starkt relaterade till benägenheten att ange sysselsättning eller arbetslöshet som ett av de viktigaste problemen så är förklaringskraften hos de båda regressionsmodellerna i tabell 5 synnerligen svag. Det passningsmått som brukar 249

12 Johan Martinsson användas för logistiska regressionsmodeller, McFaddens pseudo-r2, är endast 0.03 i båda fallen. Detta betyder att en mycket stor del av förklaringen till varför en viss respondent anger sysselsättningen som viktig och en annan inte gör det beror på andra faktorer än de som inkluderas i tabell 5 eller att processen som leder fram till en viss persons svar har ett stort inslag av slumpmässighet. Sammantaget har detta kapitel visat att sysselsättningsfrågan står högt på den politiska agendan hos värmlänningarna, både när det gäller vilka frågor som är viktiga i Värmland, och i den egna kommunen. Samtidigt är situationen för olika kommuner i Värmland synnerligen olika. En del kommuner som Karlstad och Hammarö har haft en relativt god utveckling vad gäller befolkningen och arbetsmarknadsläget, även jämfört med övriga Sverige, medan andra som Hagfors, Munkfors och Filipstad har fått se sin befolkning minska kraftigt och arbetslösheten bita sig fast de senaste decennierna. Samtidigt har den norska arbetsmarknaden runt Oslo de senaste tio åren bidragit till att hålla nere arbetslösheten bland bosatta i en del västvärmländska kommuner. När vi undersöker vilka grupper som anser att arbetslöshet och sysselsättning är viktiga problem framkom även tydligt att de lokala förhållandena i den egna kommunen och den personliga situationen på arbetsmarknaden är de faktorer som i störst utsträckning avgör om sysselsättningsfrågan upplevs som viktig eller ej. Även om sysselsättningen om vi ser till helheten ligger högt på värmlänningarnas agenda tycks det inte rimligt att tala om Värmland som en enhet. Referenser Berger, Sune, Dahlgren, Bengt & Sara Westlindh (2011) Krisen kom plötsligt En värmländsk berättelse om den globala finanskrisen, Karlstad: Karlstad University Press Martinsson, Johan (2009) Issue Ownership and Economic Voting An Integrative Approach. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs Universitet. Mattsson-Wallinder, Ylva, och Lennart Nilsson (2011) Värmland Resultat från Värmlands-SOM-undersökningen 2010, SOM-rapport nr 2011:11, SOMinstitutet, Göteborg: Göteborgs Universitet Nilsson, Lennart (2010) Värmland i Sverige och Europa, SOM-rapport nr 2010:17, SOM-institutet, Göteborg: Göteborgs Universitet Statistiska Centralbyrån, AKU (Arbetskraftsundersökningen) 250