UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 1 2008 LYCK SLANTEN Tema: Hållbar utveckling Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Form: Edita Communication
TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING Läs mer på sidan 18, om vad du kan göra för att bli en Nolla. Expedition Sverige ska rä I vår startar Expedition Sverige. Den leds bland andra av Mattias Klum. Han är svensk och världsberömd fotograf. Han vill få svenskarna att tänka mer på miljön. I fem år ska Mattias resa runt i Sverige med sin expedition. Han ska visa bilder på vår vackra svenska natur och bland annat berätta om klimathotet. Främst hoppas han kunna nå barn och ungdomar. Text: Eva Brandsma Mattias Klum älskar djur och älskar att fotografera. Men mest bryr han sig om vår miljö. Nu vill han berätta om hur vi kan hjälpa till att rädda naturen och stoppa klimatförändringarna. När Mattias Klum gick i skolan ville han antingen bli trummis eller fotograf. Han blev fotograf. Genom Mattias bilder har vi fått se djur som tidigare nästan varit helt okända. Ett sådant djur är den lilla veckelbjörnen som lever i Centralamerika. Mattias Klum har fotograferat alltifrån djur i regnskogen i Borneo till surikater i Kalahariöknen, från isbjörnar på Nordpolen till lejon i Afrika. Men trots alla spännande och exotiska platser Mattias har varit på, tycker han allra mest om en disig, grå, helt vanlig morgon hemma i Uppsala. Då tar jag mina finaste bilder. Fantastisk svensk natur Nu ska Mattias fotografera hemma i Sverige. Han vill fånga naturen med svenska grodor och bävrar på bild. Med de bilderna vill han visa alla här hemma vilken fantastisk natur vi har. Överallt, runt omkring oss, hela tiden. Det glömmer vi bort ibland, menar han. I fem år ska Mattias resa runt i Sverige och fotografera, tala om miljön och naturen och vad vi kan göra tillsammans för att miljön ska bli bättre. Den här resan kallar Mattias för Expedition Sverige. Expeditionen kommer framför allt att besöka skolor och barn och ungdomar. Jag vill visa hur fint det är och hur mycket vi har att ta hand om, säger han. Naturen och miljöförstöring är två ord som hänger ihop. För när luften och vattnet förorenas dör växter och djur. Det gäller både i regnskogen och här i våra egna skogar, säger Mattias. Det viktigaste Mattias har att berätta är att alla ska förstå att just det jag själv gör spelar roll. Många tänker att vad gör mitt lilla futtiga utsläpp för skillnad? Mattias Klum vill att fl er hjälper till att vara rädda om vår vackra svenska natur. Men då ger Mattias ett exempel: Tänk dig att det här skulle hända under en vecka där du bor. Alla bara slängde sopor precis där de stod. Alla bajsade i trappan, ritade på alla väggar och struntade i att tvätta sig. Ganska snart skulle allt bli jätteäckligt! Bara efter några dagar skulle alla förstå att det jag gör eller inte gör märks väldigt tydligt. Speciellt om man får med sig fler. Det är likadant omvänt. Om alla håller rent, är det rent. Jag tycker att barn ska se sig själva som reportrar, detektiver och upptäckare. Barn kan upptäcka en massa saker och foto: Mattias Klum 16
dda vår miljö! förändringar och berätta om vad de ser. De kan avslöja saker som händer och de kan ställa krav. Då kan de påverka vuxna och jämnåriga att kämpa för miljön. Hur är det hemma? Mattias tycker att man kan börja med att se hur det ser ut hemma i sin egen familj och där man bor. Man kan till exempel fråga sig: Hur kommer jag till träningen och skolan? Kan jag cykla eller gå istället för att åka bil? Sopsorterar min familj? Släcker vi lamporna? Hur varmt har vi inomhus? Det här är egentligen inga jobbiga grejer, det handlar bara om att tänka på ett annat sätt. Vi ser ofta miljöfrågor som bara problem, men det kommer bra saker ur det också. Företag kan till exempel tjäna pengar om de kommer på bra miljösaker som de kan sälja. Ett företag kan också tjäna på att de är miljöcertifierade. Att vara ett miljöcertifierat företag betyder att de på företaget har bestämt sig för att ta hänsyn till miljön i allt de gör i företaget. Miljömedvetna kunder kan då välja just det här företaget. På så sätt kan du som kund påverka miljön med ditt val. Och det mer miljövänliga företaget tjänar mer pengar. Som barn kan man också hitta lösningar, sådana som både är bra för miljön och roliga. Mattias som berättar så mycket om miljöförstöring är han inte rädd att barn och även vuxna, mår dåligt när de hör det? Jo, men det är därför det är viktigt att göra något bra. Jag tycker inte att det är bra att bara sitta och bli rädd. Använd den kraften som rädslan tar, till något positivt istället för att ge upp. Man blir rädd för det man inte känner till. Därför ska man ta reda på så mycket som möjligt och se vad just du kan göra. Ingen klarar att stoppa miljöhotet ensamt, men tillsammans gör vi det. Vi behövs allihop. Det här kan ALLA göra för att minska miljöhotet Släck lampan när du går ut ur ett rum. Sänk temperaturen inomhus. Gå, cykla och åka buss mer istället för att åka bil. Prata med mamma och pappa om varför de nästa gång ska köpa en miljöbil. Handla ekologisk mat. Ta reda på var maten kommer ifrån mat som kommer långt ifrån har behövt transporteras och transporter släpper ut avgaser. Välj mat som odlats så nära hemma som möjligt. Välj grönsaker och frukt som inte odlats i växthus. Kolla hur duktig din familj är på att sortera sopor. Om ni inte är det får du hjälpa till att ordna för papper, glas, metall, hård och mjuk plast. Och göra en kompost. Stäng av tv:n ordentligt, inte bara med fjärrkontrollen. Dra ur alla laddare ur eluttagen när de inte behövs längre, till exempel mobilladdaren. Om alla familjer i Sverige... bytte ut en vanlig glödlampa per rum mot en som sparar energi kunde 156 000 villor få den el de behöver för lampor, köksapparater, datorer, tv-spel och andra elektriska prylar under ett helt år. Eller så skulle varenda mellanstadieelev i Sverige kunna använda 3 227 kilowatttimmar. Det är lika mycket energi som går åt för att titta på tv dygnet runt i ett år och tio månader. om din familj byter ut tio vanliga glödlampor mot lågenergilampor, och dessa lyser fyra timmar per dag, sparar ni lite mer än 500 kronor på ett år. bytte ut en trekilometers bilresa per vecka mot att cykla skulle femtio skolbussar fulla med barn kunna åka jorden runt en gång i veckan. skulle din familj spara 208 kronor per år i bensinpengar. sänkte inomhustemperaturen med en grad... kunde vi spara lika mycket energi som det går åt att värma upp 67 000 villor med olja. skulle den familj som bor i villa spara 1 000 kronor per år. källa: Eon och Institutet för Privatekonomi 17 foto: Mattias Klum
TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING En hållbar jord räcke Klimatförändringar och växthuseffekt. Det är ord som det pratas mycket om. Många har åsikter om vad orden innebär. På de här sidorna förklarar Lyckoslanten vad orden betyder, hur allvarliga de flesta tycker att de är och vad vi själva kan göra för att jorden ska må bättre. För det finns en massa saker vi kan göra. Vi kan till exempel arbeta för en hållbar utveckling. Det betyder att vi ska försöka att göra saker som är bra för vårt liv på jorden på lång sikt. Så att livet på jorden blir bättre och att jorden håller ler länge. På de här sidorna skriver Lyckoslanten om sådant som påverkar vår miljö på jorden. Text: Eva Brandsma ill:liv-jenny Sandberg Vi tittar närmare på växthuseffekt, klimatförändring och hållbar utveckling. Det är tre svåra ord som vi börjar med att förklara: Växthuseffekten är naturlig. Den gör så att vi för det mesta har det lagom varmt här på jorden. Växthusgaser bildar ett slags täcke runt jordklotet så att en lagom mängd av solens strålar kommer ner på jorden. Samtidigt släpper täcket ut så mycket värme så att temperaturen håller sig lagom för just det klimatet som är på en speciell plats. Skulle inte det här täcket finnas så skulle solens strålar snart bränna sönder jorden. Nu är problemet att vi släpper ut för mycket växthusgaser. Bland annat från olika industrier, flygplan och när vi kör bil. I till exempel bilavgaserna finns koldioxider som bidrar till att täcket med växthusgaser blir tjockare. Och blir täcket tjockare slinker mindre värme ut från jorden. Det betyder att temperaturen på jorden stiger. Det gör att klimatet och vädret ändras på jorden. Där det redan är väldigt varmt blir det ännu varmare och där det är kallt 18 blir det inte lika kallt. Då har klimatet på jorden ändrats. Det blir Vad spelar förändringarna för roll? En av farorna med klimatförändringarna är att de stora isarna, bland annat på Nordoch Sydpolen smälter långsamt. När de smälter rinner det ut mycket vatten i haven. Då höjs havens vattennivån och det blir översvämningar vid kusterna. Samtidigt blir det mer torka på andra håll. Ännu vet ingen exakt vad som kommer att hända med vår planet när värmen stiger. Men vi vet att vi tillsammans måste hjälpas åt för att göra vad vi kan för att minska miljöförstöringen. Det är alla överens om. Ett sätt att tänka på hur jorden kan bli en bättre plats att leva på är att skapa en Med hållbar utveckling menar man också att vi inte ska slita på naturen och miljön mer än vad den tål. Vi ska till exempel inte använda mer energi än att vi kan ta hand om utsläppen. Vi ska inte tilllverka fler saker än att vi kan ta hand om det skräpet. Kan vi skapa en hållbar utveckling kan vi få miljön på jorden att hålla längre. Då kan människor, djur och växter leva på jorden i många tusen år till. Vad är koldioxid eller CO 2? Koldioxid bildas när kol förbränns. Då slår kolet sig ihop med syre. Den kemiska beteckningen för kol är C. För syre är den O. Koldioxid heter då CO 2. Koldioxid skapas när man bränner kol, bensin, diesel, fotogen med mera. Dessa ämnen innehåller kol och kolväten. När en liter bensin förbränns släpps 2,35 kg koldioxid ut i luften.
r längre +42 Vilka länder släpper ut mest koldioxid? Se på kartorna till höger. Den översta känner du säkert igen. Den visar alla länder i världen och deras storlek i landyta. Den nedre kartan visar istället varje land i förhållande till hur mycket koldioxid de släpper ut i luften. Ju mer utsläpp desto större är landytan. USA släpper ut mest koldioxid och därför är landet störst på kartan. Japan, Kina, Indien, Ryssland och de flesta länderna i Europa är också stora. Men nästan alla länder i Afrika har bara små utsläpp och syns därför nästan inte alls på kartan. källa: worldmapper.org USA USA Tyskland Italien Brasilien Sverige Sverige Tyskland Italien Brasilien Afrika Afrika Kina Indien Vanlig karta Kina Indien Japan Japan foto: www.worldmapper.org Vi gör alla koldioxid-fotspår i naturen. Det går att räkna ut hur stora utsläpp var och en av oss gör. Storleken på dessa utsläpp kallar vi fotspår. Koldioxidkarta Lottas fotspår på jorden Vi låtsas att Lotta, 11 år, finns. Hon är en riktig fotbollstjej och hon tränar tre gånger i veckan. Fotbollsplanen ligger tre km hemifrån. Dit får hon oftast skjuts, framför allt när det är mörkt ute. Efter träningen duschar hon länge. På semestern åkte Lottas familj till Grekland. Så här stort är Lottas fotspår: Träning tre dagar per vecka. Dit och tillbaka blir sex km med bil som släpper ut 175 g koldioxid per km. Summa 164 kg koldioxid per år. Dusch, 10 minuter per dag blir 0,5 kg per minut. Det blir 1 825 kg koldioxid på ett år. Semesterresa med flyg till Grekland. Flyget släpper ut 170 g per km och person. Fram och tillbaka mellan Sverige och Grekland är det 600 mil. Sammanlagt har flyget då släppt ut 1 020 kg koldioxid. När Lotta såg de här siffrorna började hon fundera. Flera gånger var det onödigt att få skjuts till träningen. Det var skönare att cykla. Dessutom lyckades Lotta få föräldrarna till alla kompisar att bli bättre på att samköra till träningarna. Och duschen då? Jo, om Lotta duschade fem minuter kortare tid per dag skulle hon, på ett år, spara in nästan hela det utsläpp som semesterresan gav. OBS! I det här exemplet har vi inte tagit med alla de andra sakerna som påverkar hur stort Lottas fotspår är. Lotta äter ju till exempel mat som har transporterats olika långt, hon bor i ett rum som är uppvärmt och där har hon både lampor tända och datorn påslagen. Då går det också åt energi. Det här fotspåret är jättestort. Mycket större än Lottas fotspår. Bilden kom- mer från filmen I elfte timmen med Leonardo di Caprio. Sandrew Metronome. 19
TEMA: HÅLLBAR UTVECKLING Bli en nolla! I Sveriges släpper vi i genomsnitt ut ungefär 6 000 kilo koldioxid per person om året. Av dessa 6 000 kilo är nästan hälften (45 procent) sådana utsläpp som du inte kan göra så mycket åt själv. De kommer nämligen från fabriker och transporter av varor. Den andra delen (55 procent) kan du påverka och minska själv. Du kan till exempel cykla istället för att åka buss till skolan. Du kan övertala dina föräldrar att ta tåg istället för bil på nästa semesterresa. Du kan säga till i affären att du vill att de tar in varor som är odlade i närheten istället för att köpa saker långt hemifrån. Du kan också använda mindre el hemma. ill: Doodlemachine/istockphoto Ingen kan leva utan att orsaka utsläpp. Vill du och din familj ändå komma ner till noll måste ni ge någonting tillbaka till miljön. Ni kan till exempel köpa och plantera träd. Träden andas ju in koldioxid och släpper ut syre. Det gör att balansen mellan koldioxid och syre blir bättre på jorden. Ni kan också köpa utsläppsrätter. Man kan säga att genom att ni köper utsläppsrätter tvingar ni fabriker att minska sina utsläpp. För att komma ner till noll kan vi per person antingen plantera åtta träd som kostar ungefär 750 kronor. köpa sex utsläppsrätter som kostar ungefär 900 kronor. Om du dessutom tänker på att minska din egen användning av energi kan man säga att du kommer ner under noll. Och minskar du din egen användning kan du till och med få pengar över till ännu fler träd. Man kan köpa utsläppsrätter för att hjälpa miljön. Fabriker och tunga industrier får nämligen bara släppa ut ett visst antal ton koldioxid. Vill de släppa ut mer så måste de köpa rätten att göra det. De måste köpa utsläppsrätter. Men vem som helst kan köpa dessa utsläppsrätter. Och ju fler som köper utsläppsrätter desto färre blir det kvar. Det finns bara ett visst antal av dem. Om de börjar ta slut, eller blir för dyra, måste fabrikerna hitta andra och mer miljövänliga sätt att tillverka saker. En utsläppsrätt motsvarar ett ton fossil koldioxid. En utsläppsrätt kostade ungefär 150 kronor i slutet av januari 2008. Vatten på flaska eller ur kranen? Vad kan ni göra? Cykla istället för att åka bil eller buss. Ta tåg istället för bil på semesterresan. Köpa varor som är odlade i närheten. Använda mindre el hemma. Plantera träd. Köpa utsläppsrätter. foto: istockphoto AFFÄR 20 De allra flesta i Sverige har fantastiskt bra och gott vatten hemma i kranen. Ändå är det många som köper vatten i flaska. Det är både dyrt och väldigt dumt mot miljön. Flaskan tillverkas och vatten fylls på. Det går åt mycket energi i fabriken både för att tillverka flaskan och för att fylla den med vatten. Flaskan transporteras i lastbil, tåg eller båt till affären. Alla transporter släpper ut farliga ämnen i miljön. I affären står flaskan ofta kallt och kylskåp drivs med energi. Energi är inget bra att slösa på i onödan. Vatten på flaska är ofta tungt att bära. Den som köper vatten på flaska i affären kör ofta hem flaskorna i sin bil. Och bilen släpper ut ännu mer avgaser. När vattnet är uppdrucket ska flaskan återvinnas. Den ska tillbaka till affären, köras till fabriken igen, rengöras och användas igen. Här används ännu mer energi och ännu mer farliga ämnen släpps ut i miljön. Tack Eon för alla exempel! Vad kan ni göra? Dricka vatten direkt ur kranen istället. Då sparar du och din familj inte bara på miljön. Ni sparar pengar också. I genomsnitt dricker varje svensk 21 liter vatten på flaska per år. Om en liter vatten på flaska kostar tio kronor blir det 210 kronor per år. En liter vatten ur kranen kostar också pengar. Men bara 1-3 öre per liter, beroende på var du bor i Sverige. Dricker du bara vatten ur kranen kostar det från 21 öre per år och person jämfört med om du dricker lika mycket flaskvatten som en genomsnittlig svensk. Då har du sparat minst 209,80 kronor på ett år. Dessutom har du sparat på miljön.
Plastkasse eller papperskasse? Flera länder har förbjudit plastkassar i mataffärerna. Det har inte Sverige gjort, trots att plastkassen inte är bra för miljön. Plast görs av olja. Olja ska man spara på. När plastkassen tillverkas används mycket energi. När plastkassen bränns som sopa släpper den dessutom ut ämnen i luften som inte är bra. Papperskassar då? De tillverkas av papper som är gjort av träd. Massvis med träd måste huggas ner för att vi ska kunna stoppa matvarorna i pappkassar när vi handlar. Mera ljus med vindkraft! Tänk dig att du kan välja mellan el som kommer från ett kolkraftverk och el som kommer från vindkraft. Hur lång tid tror du att du kan ha en lampa tänd om du bara får orsaka max ett kilo koldioxidutsläpp? Använder du el som kommer från ett KOLKRAFTVERK kommer lampan att slockna om: Vad kan ni göra? Använd tygkassar att ta med till affären. Eller använd varje plastkasse flera gånger. Du och din familj kan också packa varorna direkt i ryggsäcken eller i en väska som ni har med er till affären. Genom att göra så sparar ni inte bara på miljön. Ni sparar också pengar. Om en normal familj handlar och packar i tre plastkassar, som kostar 1,50 kronor styck, i veckan så kan familjen spara 234 kronor per år. foto: istockphoto Släck lampan när du går ut ur ett rum. 40 watts lampa: 0 år, 3 dagar, 3 timmar Lågenergilampa: 0 år, 14 dagar, 0 timmar Med el som kommer från VINDKRAFT kommer lampan att slockna om: Bil, tåg eller cykel? Alla transporter som görs på jorden står för nästan en tredjedel av världens koldioxidutsläpp. Man kan transportera saker på många olika sätt. Några är riktigt dåliga för miljön. Andra är helt ok som att cykla. 40 watts lampa: 4 år, 28 dagar, 3 timmar Lågenergilampa: 18 år, 37 dagar, 6 timmar foto: istockphoto En bilresa på tre kilometer orsakar lika mycket utsläpp som.. att köra en miljöbil i nästan 11 kilometer. att åka buss 10,5 kilometer. På en buss har du också plats för ytterligare 25 kompisar. Dra ut laddaren till mobiltelefonen ur eljacket. Laddaren drar ström även när den inte används! ett tåg som kör 52 500 kilometer. Det är mer än ett varv runt jorden. Dessutom kan du ta med dig minst 150 kompisar. att cykla hur långt som helst. En cykel släpper inte ut någon koldioxid alls. Lösningar Det finns flera olika vägar för att komma till den här rutan. När du väl har kommit dit finns det bara en väg ut. 6 7 2 9 1 5 3 8 4 6 3 4 8 2 9 7 1 8 1 5 4 6 7 2 3 9 5 7 2 3 1 8 9 6 4 4 9 6 2 7 5 3 8 1 1 8 3 9 4 6 5 7 3 6 8 5 9 1 4 2 7 9 4 1 7 3 2 6 5 8 2 5 7 6 8 4 1 9 3 GÅTOR: 1. För de nyser i pepparvatten. 2. Handduken. 3. Ditt namn. 4. en sil 5. Det finns inga dammsugare med tillräckligt långa elsladdar. 6. Låter den bajsa klart. 5 2 Lyckokryss: 01/08 Tema: Hållbar utveckling Lösenord: Propeller eller solceller Bildidé: Husägare funderar på vindeller soldriven energikälla. KALLAS DET NÄR MAN ANVÄNDER GAMMALT MATERIAL FÖR ATT TILLVERKA NYA SAKER MAR STYR MAN HÄST MED BEREDD SEGER- BILTÄV- TECKEN R LINGEN F HYLLAD I DETTA ÖGONBLICK Å T E R V I N N I N G HUSRESTER JORD- GUBBAR JOBBADE R Ö D A MED SAXEN R U I N E R ELÄNDE LITEN FLOD KNYT- NÄVSSLAG FINT FOLK ÄR STARK SMOCKA FÖRR OT OST Å LÅTA MÄTS MED KNEP STOPPUR TILL MED BRÄNNA VARG UPP FINGRARNA T E L D A FÅRHÅR Y L A VARA TILL- PÅ BIL PÅ IN- SIDAN RÄCKLIGT FRÅN BRA SPANIEN I N U T I D U G A P I D Y P E L G E ÄR BURK PLÅGAS KRAFT ELLER HELA PAPPAS RULLAS SKÄNKA FLASKA KVÄKER BUNTEN FLICKA PÅ UNDER RUND FRÅN ARMEN RING VÄGG- DE ALLRA FLYGELN UTTAG BÄSTA LÄMNATS IN FÖR GEGGA- BÖR ÅTERVIN- MOJA HUNGRIG NING FÅ P A N T A D P R O P E L L E R TURSPEL PÅ BIL ORÖRLIG EMILS SYSTER KÄNNT FÄRG FRÅN SPELAR PÅ SIG NORGE I D A L O T T O T N SKÅDIS L A M SITTA I SADEL B A D S A L T E L L E R HIMLEN R I D A KRYDDA MÖRK FÄRG ÄR MEDICIN I BADET TID KROPPEN SVERIGES UPPBYGGD KORT EV- LINJE NATRIUM N A INTE JAG N A T T RADIO L I AV ENTUELLT B O T T VÄLDIGT LITE ELAKA FINARE ÄN DIN O N D A E S O L C E L L E R? MÅRD- DJUREN SPÖKE T U T T R A R N A V Å L N A D SPARA & SLÖSA PROBLEMET: Mamman lägger tidningen under en dörr och låter Spara &Slösa stå på var sin sida om dörren. SEX - MEN UPP&NER BEVIS PÅ PAPPER GÅR HISSEN OFTA ÄR MÅNGA HÖSTDA- GAR RÄTTELSE: En uppmärksam läsare har hört av sig angående förra numrets Finn Fem Fel. Patricia i Bandhagen har hittat sex fel. Hennes extra fel består i att det saknas ett horn på ett av djuren. Tack Patricia! LABYRINTEN SUDOKU KORSORDET 21