Mot ett grönt Norden: teknologi- och

Relevanta dokument
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Nordic Energy Perspectives

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Fjärrvärmebolagen och deras behov som drivkraft för ny teknik

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Konkurrenskraft och Klimatmål

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Making electricity clean

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

ETT UPPROP FÖR KLIMATET

Framtiden börjar i Ropsten

Resan mot solekonomin ett energisystem i förändring

Potential och kostnader för mer fjärrvärme. Bengt-Göran Dalman, DalmanEkh med Partners AB

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Växjö

2014 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Mora

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

2014 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers

Hur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik. Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

2014 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Prisområde 2

2014 DoA Fjärrvärme. Bromölla Fjärrvärme AB

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energiförbrukning 2009

Energiskaffning och -förbrukning

Pemco Energi, Pär Westborg

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Fakta om Modity. Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50).

What are the outlooks from a generators perspective?

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Bioenergi Sveriges största energislag!

Köparens krav på bränsleflis?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Klimat- bokslut 2010

Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Genomförandet av infrastrukturdirektivet i Finland handlingsplan och åtgärder

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Naturvårdsverkets uppdrag

twitter.com/linabertling

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni

Koncept Katalog 2009

Biogas som drivmiddel erfaring fra Trafikkontoret

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Västsvensk EU konferens Tylösand

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Spanien. Storbritannien

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Bioenergi mer än bara biogas

Mildare väder och god vattentillgång fick priserna att falla under veckan som gick.

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Nyrenoverade kontorslokaler med flexibel planlösning; rumsindelat, blandat eller öppen planlösning? <br /> Adress Sveavägen 159

Miljöövervakning i ett industriperspektiv. Kenneth Collander, VP Environment Sweden Stora Enso 2 oktober 2013

Ringhals en del av Vattenfall

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Vindkraft i Almedalsveckan 2016


vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB vill jag hälsa alla. hjärtligt välkomna. Möjligheten att få föra dialog med er

MOBILIS KAPITALFÖRVALTNING

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Transkript:

Mot ett grönt Norden: teknologi- och policyutmaningar Paneldebatt 26.10.2010, Köpenhamn Petra Lundström Vice President, Chief Technology Officer Fortum Oyj

Innehåll Fortum i korthet Utvecklingsaktiviteter för en grönare framtid Energipolitik för en grönare framtid 2

Ett ledande energiföretag i Norden Fokus på Norden, Ryssland och området runt Östersjön Fortum finns i 11 länder Ca 11 500 medarbetare i koncernen 1,2 miljoner elhandelskunder 1,6 miljoner elnätskunder Förser ~ 90 städer i 8 länder med fjärrvärme Tredje största elproducenten i Norden 3

Fortum i korthet Nr 1 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Värme Distribution Elförsäljning Elproduktion Polen Värmeförsäljning 3,7 TWh Elförsäljning 20 GWh Norden Elproduktion 48,1 TWh Elförsäljning 54,9 TWh Värmeförsäljning 18,0 TWh Elnätskunder Elkunder Baltikum 1,6 miljoner 1,2 miljoner Värmeförsäljning 1,3 TWh Elförsäljning 0,1 TWh Elnätskunder 24 100 Ryssland TGC-1 (~25%) Elproduktion Värmeförsäljning OAO Fortum Elproduktion Värmeförsäljning ~6 TWh ~8 TWh 16,0 TWh 25,6 TWh 4

Fortums el- och värmeproduktion Fortums elproduktion Fortums värmeproduktion Vattenkraft 34% Kärnkraft 33% Naturgas 61% Övriga 0% Torv 1% Biobränsle 2% Kol 3% Naturgas 27% Övriga 3% Torv 2% Olja 2% Avfall 3% Värmepumpar, elektricitet 7% Biobränsle 10% Kol 12% 65,3 TWh år 2009 (Elproduktionskapacitet 13 940 MW) 48,8 TWh år 2009 (Värmeproduktionskapacitet 24 330 MW) 5

Forsknings- och utvecklingsprocessen i vårt företag Fortums strategi Medarbetarnas utvecklingsidéer Input från kunderna Resultat från externa FoU-program (Tekes, EU, Elforsk, nordiskt..) Universitetssamarbete FoU partnerskap Insyn i kommersialisering av ny energiteknik genom Cleantech-investeringar FoUprocessen Konkurrenskraft och ny lönsam affärsverksamhet för Fortum Högre tillgänglighet och verkningsgrad Bränsleflexibilitet för CHP mera förnyelsebara och/eller billiga bränslen Kärnkraftens förutsättningar Värdeskapande lösningar kring CHP Ny affärsverksamhet på nya eller existerande marknader Vad gör konkurrenterna? Teknologiscenarier (t.ex. IEA) Nya affärsmodeller för ny energiteknik 6

Energisystemet idag är en Carnot värld men i det långa loppet går vi mot en solekonomi High efficiency CCGT CHP Solar Solar CSP Photovoltaic Wind Hydro Osmosis Wave Coal IGCC CHP Coal CHP CHP CCS * Nuclear tomorrow** Bio fuels CHP Gas condensing Coal condensing Condensing CCS * Low efficiency Nuclear today** Finite resource Large CO 2 emissions Infinite resource Zero emissions 7 * CCS decreases plant output (energy efficiency), while at the same time reducing CO 2 emissions dramatically. If applied to bio-chp, negative emissions = removing CO 2 from the atmosphere ** Extremely low utilization (<5%) of uranium energy content in LWR with final deposition of spent fuel. However, huge improvement potential both with CHP mode and Generation IV (breeder) technologies

Inom Fortums FoU jobbar vi både med de avancerade teknikerna i det traditionella systemet och helt nya lösningar High efficiency CCGT CHP Solar Solar CSP Photovoltaic Wind Hydro Osmosis Wave Coal IGCC CHP Coal CHP CHP CCS * Nuclear tomorrow** Bio fuels CHP Gas condensing Coal condensing Condensing CCS * R&D themes in Fortum Low efficiency Nuclear today** Finite resource Large CO 2 emissions Infinite resource Zero emissions 8 * CCS decreases plant output (energy efficiency), while at the same time reducing CO 2 emissions dramatically. If applied to bio-chp, negative emissions = removing CO 2 from the atmosphere ** Extremely low utilization (<5%) of uranium energy content in LWR with final deposition of spent fuel. However, huge improvement potential both with CHP mode and Generation IV (breeder) technologies

9 Exempel på våra nordiska projekt Ny bioenergi: Pyrolys med Metso, UPM, VTT

Exempel på våra nordiska projekt Norra Djurgårdsstaden i Stockholm Vision Norra Djurgårdsstaden en hållbar stadsdel i världsklass Mål År 2030 är stadsdelen fossilfri och klimatpositiv År 2020 är CO 2 -utsläppen under 1,5 ton per person Fokusområden Effektiv energianvändning Miljöeffektiva transporter Lokala kretslopp Livsstilsfrågor 10

Fortum och ABB planerar demonstration av smarta elnät i Norra Djurgårdsstaden 6 7 Tillsammans utvecklas hållbara lösningar från förnybara energikällor 6 4 6 3 2 1 2 3 Aktiva hus och efterfrågestyrning Distribuerad lokal energiproduktion Användning av elfordon och smart laddning 4 1 4 5 Energilager som stöd för kunder och nät Smart elektrifierad hamn 2 6 Smarta nätstationer 5 7 Center för drift, forskning och uppföljning 11

12 Exempel på våra nordiska projekt Ett nytt solkraftverk på bildepån i Esbo har fungerat fint!

Målsättningar för nordisk energipolitik Den nordiska energipolitiken är långsiktig och förutsägbar Den nordiska elmarknadens alla delar följer samma lagar och regelverk En nordisk marknad med enhetliga spelregler gynnar en miljöanpassad kraftproduktion Nordisk miljömedvetenhet en förebild för omvärlden. Med miljömedvetenhet i fokus utgör den gemensamma nordiska elmarknaden ett föredöme för andra regionala elmarknader i Europa Konkurrens mellan företagen på lika villkor Klimatmålen och dess lösningar är samordnade på global nivå. Stödsystemen för el producerad med förnybara energikällor baseras på ett nordiskt, marknadsbaserat certifikatsystem, vilket är det effektivaste sättet att främja användningen av förnybara energikällor 13

Vad borde man satsa på inom gemensam nordisk energiforskning? Vi bör satsa på viktiga framtidsfrågor där de olika länderna kompletterar varandra i kunnande så att en stark helhet kan skapas En välutvecklad nordisk elmarknad + kunnande inom elkraftsteknik gör att vi har en unik möjlighet att bli föregångare inom smarta elnät el i trafiken ytterst energieffektiva fastigheter hållbara städer elasticitet i efterfrågan I Finland speciellt: Avancerad bioenergi, kärnkraft, fjärrvärme Påverkan också inom EU sammanhang: t.ex. SET-Planens EEGI (smarta nät) och Smart Cities industri-initiativ! För ett företag med aktiviteter i flera nordiska länder (Finland, Sverige, Norge) känns den nordiska dimensionen naturlig och relevant 14