HELSINGFORS STAD 1 (16) GUIDE FÖR ARBETSGIVARE TILL PERSONLIGA ASSISTENTER I HELSINGFORS INEHÅLL 1. INLEDNING... 2 2. ANSTÄLLANDE AV ASSISTENTER... 3 3. INGÅENDE AV ARBETSAVTAL...... 4 4. TECKNANDE AV FÖRSÄKRINGAR OCH ANSVAR VID SKADA.... 6 5. FÖRETAGSHÄLSOVÅRD.... 8 6. LÖNEBETALNING...... 9 7. ARBETSTIDSBESTÄMMELSER... 11 8. ASSISTENTERS SEMESTRAR OCH VIKARIAT..... 12 9. AVBROTT I ARBETSFÖRHÅLLANDET OCH DESS UPPHÖRANDE.. 13 10. RÅDGIVNING OCH HANDLEDNING FÖR ARBETSGIVARE..... 15
HELSINGFORS STAD 2 (16) 1. INLEDNING Denna guide är avsedd för arbetsgivare till personliga assistenter i Helsingfors. Guiden strävar efter att ta upp de viktigaste fakta som arbetsgivarna till personliga assistenter måste känna till för att ansvarsfullt kunna verka som arbetsgivare. Guiden innehåller anvisningar om hur du som arbetsgivare hittar en assistent upprättar ett arbetsavtal. Den innehåller även viktig information om allmänna arbetsgivarförpliktelser och om hur löner och andra ersättningar för personlig assistens bestäms och betalas. Enligt 8 i handikappservicelagen ska kommunen ordna personlig assistans för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver servicen för att klara de funktioner som hör till en normal livsföring. Det primära sättet att förverkliga personlig assistans i Helsingfors är att den personliga assistenten anställs via det s.k. betalningsbiträdessystemet där staden på den gravt handikappades vägnar tar hand om betalningarna av lönerna till den personliga assistenten utgående från uppgifter som den handikappade ger. Den gravt handikappade står själv som arbetsgivare för assistenten. Den personliga assistenten står då enligt arbetsavtalslagen i ett anställningsförhållande till den handikappade, inte till kommunen. Arbetsavtalet/arbetsavtalen mellan den gravt handikappade personen och assistenten/assistenterna baserar sig på en socialarbetares beslut om timantalet för den personliga assistansen. I undantagsfall, till exempel om den som får assistansen är ett barn eller en utvecklingsstörd vuxen, kan personens vårdnadshavare eller lagliga förmyndare vara den personliga assistentens arbetsgivare. Detta skriver socialarbetaren i så fall in i beslutet. Eftersom det i betalningsbiträdessystemet är fråga om ett privat anställningsförhållande mellan den gravt handikappade personen och assistenten tillämpas inte bestämmelserna i det kommunala kollektivavtalet på arbetsförhållandet. Assistenten har inte heller rätt att framför krav till staden till följd av anställningsförhållandet. Anställningsförhållandet definieras i den allmänna arbetslagstiftningen, till exempel i arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, lagen om företagshälsovård, arbetarskyddslagen, lagen om unga arbetstagare semesterlagen och lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Den aktuella lagstiftningen ingår i en databas som upprätthålls av justitieministeriet: www.finnlex.fi > Uppdaterad lagstiftning. Arbetsgivare som hör till Heta (förbundet för arbetsgivare till personliga assistenter) förpliktas främst av det kollektivavtal om personliga assistenter mellan Heta - Förbundet för personliga assistenters arbetsgivare och JHL - Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena som gäller i sin nuvarande form under perioden 1.5.2012 31.5.2014. Alla de ersättningar eller tillägg som nämns i kollektivavtalet betalas emellertid inte auto-
HELSINGFORS STAD 3 (16) matiskt, utan betalningen utgår alltid från det individuella beslut som tagits av en socialarbetare inom handikappservicen. Vid verkställandet av kollektivavtalet och när problem uppstår ska medlemmar i Heta i första hand kontakta sitt fackförbunds medlems- och rådgivningsservice. 2. ANSTÄLLANDE AV ASSISTENTER Assistenten ska i regel anställas utanför familjen. Enligt lagen om handikappservice kan en anhörig eller annan närstående person inte vara assistent till en gravt handikappad person, såvida inte detta på grund av särskilt vägande skäl kan anses vara i den gravt handikappade personens intresse (till exempel akut hjälpbehov eller särskilda skäl i anknytning till skadan/den kroniska sjukdomen). Med anhörig avses den gravt handikappade personens make eller maka, barn, förälder eller far- eller morförälder. Med annan närstående person avses en sambo eller en livspartner av samma kön. Personer som inte ingår i grupperna ovan kan utan hinder av bestämmelsen i 8 d 4 mom. i handikappservicelagen arbeta som personlig assistent. Du kan själv söka en assistent till exempel via arbetskraftsbyråns arbetsförmedling. Tjänsterna är avgiftsfria och priset på ett samtal normalt (beroende på operatören för samtal till en telefon i det fasta telefonnätet). Du kan lämna in en annons elektroniskt till arbetskraftsbyrån; gå till TE-byråns förstasida www.mol.fi > välj där För arbetsgivare i övre kanten på förstasidan > och därefter Anmäl ett ledigt jobb i högra kanten på sidan som öppnas. Här får du sedan närmare anvisningar om hur webbtjänsten ska användas. Du kan också lämna in annonsen per telefon eller skriftligt till arbetskraftsbyrån. Arbetskraftsbyråns rådgivning, tfn 0295 040 000. Vid rekryteringen kan du också anlita assistentcentralen Sentteri rf:s tjänster. Assistentcentralen upprätthåller ett assistentregister, ger råd och vägledning för arbetsgivare, ordnar kurser för arbetsgivare och sammankomster med kamratstöd för dem, erbjuder stödpersoner för personliga assistenter vid tjänsteförhandlingar med arbetsgivare och rekryterar assistenter och introducerar dem i arbetet. Sentteri ger även assistenterna handledning i assistans och i att vara anställd. Sentteris telefonjourtider är må, ti, to och fr kl. 10-13 och on 13-16. Telefonnummer 045 77324381. Du kan även kontakta Sentteri via e-post marjut.ounila@sentteri.fi eller yodit.melaku@sentteri.fi Sentteris tjänster är avgiftsfria.
HELSINGFORS STAD 4 (16) Bland annat studeranden behöver ofta deltidsjobb. Du kan också lägga in egna annonser hos till exempel läroinrättningarna i vård- eller andra branscher, på webben eller i tidningar. Du kan också utnyttja dina egna sociala nätverk för rekryteringen. 3. INGÅENDE AV ARBETSAVTAL Anställningsförhållandet mellan den gravt handikappade personen och hans eller hennes assistent baserar sig på ett arbetsavtal. I arbetsavtalet ingår du som arbetsgivare och arbetstagaren ett avtal om att arbetet ska utföras för arbetsgivaren mot ersättning och under arbetsgivarens ledning och övervakning. Arbetsavtalet ingås skriftligt i tre likalydande exemplar. Ett exemplar av avtalet ges assistenten, arbetstagaren och ett exemplar blir hos arbetsgivaren. Arbetsgivare sänder det tredje exemplaret av avtalet till lönekontoret. Ett tillräckligt omfattande och tydligt skriftligt arbetsavtal gör att konflikter och problem inte uppstår. Arbetsavtalets innehåll Använd arbetsavtalsunderlaget i bilaga nr 1 till guiden när du ska göra upp avtalet. Åtminstone följande uppgifter ska framgå av arbetsavtalet: - arbetsavtalets parter - arbetsavtalets varaktighet och eventuell prövotid - specifikation av arbetsuppgifterna i huvuddrag och platsen där arbetet ska utföras - arbetstiden - lönebeloppet och grunderna för bestämmande av lönen (timlön eller månadslön, eventuella tillägg för skiftarbete) - uppsägningstiden eller hur den bestäms - tystnadsplikt och datasekretess Om personen som får assistans är minderårig ska även datumet då brottsregisterutdraget utfärdades antecknas i arbetsavtalet. För utländska assistenter ska arbetsgivaren (den gravt handikappad personen eller personens vårdnadshavare eller förmyndare) försäkra sig om att personen som anställs har ett uppehållstillstånd som ger personen rätt att arbeta eller att personen inte behöver ett uppehållstillstånd. Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sig om att personen som är anställd har ett giltigt arbetstillstånd. Om det uppstår frågor i anslutning till tillstånden kan du kontakta migrationsverket för närmare upplysningar (tfn 0295 419 600) eller utlänningspolisen (tfn 0295 419 600) eller utlänningspolisen (tfn 071 877 3220). I arbetsavtalet ska du dessutom uppge att lönen då anställningsförhållandet upphör betalas enligt stadens löneutbetalningssystem på följande lönekörningsdag efter att lönesekreteraren har fått meddelandet om att avtalet har upphört (klausulen hittar du i arbetsavtals-
HELSINGFORS STAD 5 (16) underlaget i bilagan till guiden). Arbetsavtalets parter Arbetsgivaren (den gravt handikappade personen eller personens förmyndare eller vårdnadshavare) och arbetstagaren (den personliga assistenten) är parter i arbetsavtalet. Arbetsavtalets varaktighet och prövotid Arbetsavtalet ingås i regel för att gälla tillsvidare. Arbetsavtalet kan ingås för en viss tid om orsaken är arbetsuppgiftens natur, till exempel ett vikariat, assistans som avses för en särskild händelse eller en annan motiverad omständighet som förutsätter ett visstidsavtal. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid när arbetet inleds. Prövotiden kan vara i högst fyra månader. I en visstidsanställning på kortare tid än åtta månader får prövotiden vara högst hälften av arbetsförhållandets längd. Det rekommenderas att prövotid tillämpas i arbetsavtal med personliga assistenter. Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av vardera parten utan uppsägningstid. Specifikation av arbetsuppgifter och platsen där arbetet utförs Innehåller en kort beskrivning av vilka slags arbetsuppgifter arbetet omfattar (till exempel assistans vid påklädning och tvättning, vid städning, med att läsa post, assistans vid motion utomhus m.m.) och var arbetet utförs (hemma hos den assisterade, ute på stan, i en simhall m.m.). Den dagliga arbetstiden och arbetstiden per vecka (eller månad) Här är det viktigt att beakta om avsikten är att assistansen ska upprepas regelbundet eller endast vid behov. Timantalet som införs som ordinarie i arbetsavtalet är bindande. Om arbetstiden per månad varierar ska både den maximala arbetstiden och minimiarbetstiden anges i avtalet. Den angivna minimiarbetstiden är bindande. För arbetstagaren kan den ordinarie arbetstiden vara högst 40 timmar i veckan. Lönebeloppet och grunderna för dess bestämmande Lönesekreteraren ger ut aktuella löneuppgifter (kontaktuppgifter anges i beslutet om personlig assistans). Om avtalet gäller ordinarie arbetstid får assistenten en regelbunden månadslön enligt det överenskomna timantalet och eventuella tillägg för skiftarbete enligt en separat timanmälan. Timavlönade arbetstagare betalas alltid lön enligt en separat timanmälan. Uppsägningstiden och hur den bestäms Uppsägningstiderna bestäms enligt arbetsavtalslagen på följande sätt: När ett anställningsförhållande har fortgått utan avbrott ska arbetsgivaren iaktta följande
HELSINGFORS STAD 6 (16) uppsägningstider: 1) 14 dagar, om anställningsförhållandet har varat i högst ett år; 2) en månad, om anställningsförhållandet har varat i mer än ett men högst fyra år; 2) två månader, om anställningsförhållandet har varat i mer än fyra men högst åtta år; 2) fyra månader, om anställningsförhållandet har varat i mer än åtta men högst tolv år; 5) sex månader, om anställningsförhållandet har varat i mer än tolv år. När ett anställningsförhållande har fortgått utan avbrott ska arbetstagaren iaktta följande uppsägningstider: 1) 14 dagar, om anställningsförhållandet har varat i högst fem år; 2) en månad, om anställningsförhållandet har varat i mer än fem år. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan även sinsemellan avtala om uppsägningstiden, den kan emellertid vara högst sex månader. Arbetsgivaren kan endast av vägande skäl säga upp en arbetstagare. Arbetstagarens sjukdom kan inte vara orsak till uppsägning, såvida inte sjukdomen orsakar en väsentlig och varaktig försämring av arbetsförmågan. Inte heller är arbetstagarens graviditet eller åsikter (politiska, religiösa eller andra) sakliga grunder för uppsägning. Tystnadsplikt och datasekretess Arbetstagaren (assistenten) har tystnadsplikt i personliga frågor som berör den assisterade och hans eller hennes familj. Brottsregisterutdrag Om den assisterade är minderårig ska arbetstagaren uppvisa ett giltigt brottsregisterutdrag för arbetsgivaren. Arbetstagare kan beställa utdraget från rättsregistercentralen, antingen elektroniskt: http://www.oikeus.fi/oikeusrekisterikeskus/57093.htm (sidan har anvisningar om sökning och en länk till ett elektroniskt formulär) eller skriftligt på adressen: Rättsregistercentralen PB 157, 13101 Tavastehus. Använd även i det fallet formuläret som du skriver ut på rättsregistercentralens webbplats. Rättsregistercentralens telefonrådgivning, tfn 029 566 5662. 4. TECKNANDE AV FÖRSÄKRINGAR OCH ANSVAR VID SKADA Obligatoriska försäkringar Det är obligatoriskt att teckna en arbetspensionsförsäkring, sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring och en arbetslöshetsförsäkring. Staden handhar tecknandet och betalningarna av arbetspensions- och sjukförsäkringar i sin helhet. Olycksfallsförsäkring
HELSINGFORS STAD 7 (16) Den gravt handikappade personen ska i egenskap av arbetsgivare själv teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring för sin assistent. Försäkringen ska tecknas genast när anställningsförhållandet inleds om det varar i över 30 dagar. Arbetsgivaren kan teckna olycksfallsförsäkringen hos ett valfritt försäkringsbolag. Staden ersätter arbetsgivaren för olycksfallsförsäkringens kostnader i efterhand mot kvitto eller en oförfallen faktura direkt till försäkringsbolaget. Arbetsgivaren kan sända fakturan eller kvittot till den socialservicebyrå (norra, östra, södra eller västra) för handikappade där beslutet om den personliga assistansen fattades. Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen gäller inte familjemedlemmar som bor stadigvarande i arbetsgivarens hushåll. Enligt försäkringslagstiftningen ska en lagstadgad olycksfallsförsäkring tecknas för en sambo. Om någon annan familjemedlem än en sambo är assistent är det skäl att teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för henne eller honom. Staden ersätter inte kostnaderna för frivilliga olycksfallsförsäkringar. Arbetslöshetsförsäkring Skyldigheten att teckna en arbetslöshetsförsäkring gäller de löntagare i åldern 17-64 år som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Eftersom arbetslöshetsförsäkringen är bunden till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen omfattar den inte familjemedlemmar som bor i samma hushåll som den assisterade, med undantag av en sambo. Arbetslöshetsförsäkringspremien uppbärs av arbetslöshetsförsäkringsfonden. Försäkringsskyldigheten gäller alla arbetsgivare som anställer en arbetstagare i flera än 12 arbetsdagar under ett kalenderår. Ansökan om förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien och blanketten med anmälan om kontaktuppgifter postas enligt beslutet om personlig assistans till den gravt handikappade personen som är arbetsgivare. I kontaktuppgifterna anger arbetsgivaren som faktureringsadress den socialservicebyrå (norra, östra, södra eller västra) för handikappade där beslutet om personlig assistans fattades. Arbetsgivare sänder blanketten till arbetslöshetsförsäkringsfonden på adressen Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Kod 5017569, 00003 Svarsförsändelse. Mer information om arbetslöshetsförsäkringen ges av arbetslöshetsförsäkringsfondens kundtjänst, tfn 075 757 0500 (må-fr kl. 8-17) eller via Internet på webbplatsen www.tvr.fi Frivilliga försäkringar Arbetsgivaren kan valfritt teckna frivilliga försäkringar för arbetstagaren. Staden ersätter inte kostnaderna för frivilliga försäkringar. Frivilliga försäkringar är till exempel grupplivförsäkringar eller en ansvarsförsäkring som tecknas för assistenten när han eller hon inte hör till ett fackförbund genom vilken försäkringsskyddet sköts. (För arbetsgivare som hör till Heta, se kollektivavtalet.)
HELSINGFORS STAD 8 (16) Ansvar i skadesituationer Som arbetsgivare är den gravt handikappade personen principiellt ansvarig för fel och försummelser som assistenten begår (s.k. husbondeansvar). Enligt skadeståndslagen är arbetsgivaren skyldig att ersätta för skador som arbetstagaren genom fel eller försummelser förorsakar i arbetet. Arbetsgivaren kan söka ersättning för en skada av arbetstagaren om det är fråga om annat än lindrigt vållande. En arbetstagare som med uppsåt eller av vårdslöshet försummar sina förpliktelser enligt kollektivavtalslagen eller arbetsavtalet ska enligt skadeståndslagen ersätta skadan som han eller hon har vållat arbetsgivaren. På motsvarande sätt ska arbetsgivaren ersätta arbetstagaren för skador som arbetsgivaren har vållat. 5. FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetsgivaren ska ordna lagstadgad företagshälsovård för en långvarigt (tillsvidare) anställd assistent. Den lagstadgade företagshälsovården omfattar endast förebyggande hälso- och sjukvård. I akuta sjukdomsfall eller olycksfall ska assistenten uppsöka sin valda (egna) läkares mottagning eller alternativt jouren. Syftet med företagshälsovården är främja såväl förebyggandet av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor, arbetstagares hälsa som arbetsmiljöns hälsosamhet och säkerhet. Företagshälsovårdens tjänster omfattar bland annat anställningsundersökningar och regelbundna kontroller, arbetsplatsutredningar samt rådgivning kring förebyggande av arbetsolyckor. Närmare information ges av Affärsverket Företagshälsan i Vanda som ordnar företagshälsovården för assistenter. Kontaktuppgifter: Affärsverket Företagshälsan i Vanda Konvaljvägen 11 A, 4:e vån. 01300 Vanda tfn 09 839 23903 (kontoret) tfn 050 314 5427 (ledande företagshälsovårdaren) e-post: yritystyoterveys@vantaa.fi Affärsverket Företagshälsan i Vanda har verksamhetsställen på flera platser i huvudstadsregionen (i Sockenbacka och Forsby i Helsingfors, i Dickursby och Myrbacka i Vanda samt i Hagalund i Esbo). I allmänhet kan man komma överens om att ärendena uträttas på det verksamhetsställe som ligger närmast assistentens arbetsplats eller hem. Avtal om företagshälsovård och ersättande av kostnader Affärsverket Företagshälsan i Vanda tecknar ett avtal med den handikappade arbetsgivaren om ordnande av företagshälsovårdstjänster för den personliga assistenten. Affärsver-
HELSINGFORS STAD 9 (16) ket Företagshälsan i Vanda fakturerar arbetsgivaren för företagshälsovårdstjänsterna. Arbetsgivaren ersätts för kostnaderna kalenderårsvis i efterhand. Folkpensionsanstalten betalar i regel 50 % av kostnaderna och social- och hälsovårdsverket det kvarstående beloppet. I början av året sänder företagshälsovården arbetsgivaren en i förväg ifylld ansökan om ersättning för kostnaderna för företagshälsovården för föregående år. Arbetsgivaren fyller i ansökan och skickar den sedan till folkpensionsanstalten. Efter att ha fått ersättning av folkpensionsanstalten kan arbetsgivaren ansöka om att handikappservicen betalar det kvarstående beloppet. Arbetsgivaren skickar fakturan och FPA:s verifikat till den socialservicebyrå (norra, östra, södra eller västra) för handikappade där beslutet om personlig assistans fattades. 6. LÖNEBETALNING Verifikat som krävs för löneutbetalning För utbetalningen av assistentens lön skickas det tecknade arbetsavtalet och assistentens skattekort till lönekontoret. De arbetsgivare som hör till Heta (förbundet för arbetsgivare till personliga assistenter) ska dessutom årligen lämna ett kvitto på den betalda medlemsavgiften till lönekontoret. Då fastställs assistentens lön enligt det kollektivavtal som ingåtts av Heta-förbundet och JHL (förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena). Medlemsavgiften till Heta hör inte till utgifterna som beror på användningen av assistent och som ersätts enligt handikappservicelagen. Månadslön och timlön Om assistentens arbetstid har avtalats vara ordinarie arbetstid så att han eller hon utför samma antal arbetstimmar varje vecka eller månad kan personens lön betalas som månadslön. Då får assistent en grundlön utan tillägg för skiftarbeten varje månad på samma löneutbetalningsdag (sista vardagen i månaden) och eventuella ersättningar för skiftarbeten i efterhand utgående från en separat arbetstimanmälan. En timavlönad assistent får hela lönen i efterhand utgående från en separat arbetstimanmälan. Det finns fyra löneutbetalningsdagar i månaden. Betalningsdagen är beroende av i vilket skede av månaden timanmälan anländer till fått lönekontoret. Efter att anmälan har lämnats in dröjer det 2-3 veckor innan lönen betalas. (I september 2013 var en assistents timlön 10,35. En assistent som arbetade på heltid (40 timmar/vecka) hade en månadslön på 1 686,84 ). Arbetstidsersättningar Arbetstidsersättningar kan betalas för arbete som utförs på söndagar, lördagar, kvällar och nätter endast om de har beviljats i beslutet om personlig assistans.
HELSINGFORS STAD 10 (16) Söndagsersättning kan betalas för arbete som utförs på söndagar, kyrkliga helger, självständighetsdagen eller första maj. Ersättningen för söndagsarbete är 100 % av timlönen utan höjningar. Ersättningar som enligt socialnämndens beslut betalas vid skiftarbete är kvällstillägg och lördagstillägg. Kvällstillägget är 15 % av timlönen utan höjningar, det betalas för arbete som utförs mellan kl. 18 och 23. Lördagstillägget är 20 % timlönen utan höjningar och det betalas för arbete som utförs på helgfria lördagar. Enligt arbetstidslagen avses med nattarbete arbete som utförs 23-07. Personlig assistans beviljas i regel inte för nätter. I främsta hand strävar man efter att ordna nattassistans med hjälp av närståendevård eller alternativt den kommunala hemvården, beroende på bostadsförhållandena. Om det nattliga assistansbehovet är omfattande eller förekommer ovanligt ofta finns det skäl att överväga serviceboende. Av särskilt vägande skäl kan socialarbetaren besluta att en personlig assistent beviljas nattarbetsersättning om det inte rimligen går att ordna den nattliga assistansen på något annat sätt. I så fall anges det maximala antalet godkända nattimmar i beslutet. Nattillägget är 30 % av timlönen utan höjningar. Nattarbete som arbetsgivaren låter utföra regelbundet ska anmälas till arbetarskyddsmyndigheten. Kontaktuppgifter: Regionförvaltningsverket i Södra Finland Ansvarsområdet för arbetarskydd Bangårdsvägen 9 / PB 110 00521 Helsingfors Telefonväxel: 0295 016 000 Ansökan om arbetserfarenhetstillägg Arbetsgivaren kan ansöka om arbetserfarenhetstillägg till assistentens lön om assistenten tidigare har erfarenhet av motsvarande arbete i minst 5 år. Arbetsgivaren skriver en ansökan om arbetserfarenhetstillägg och sänder ansökan jämte de av assistentens arbetsintyg (eller kopior av dem) som ska bifogas till lönesekreteraren. Lönekontoret på Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst räknar ut när tillägget ska börja betalas och socialarbetaren beslutar utgående från ett meddelande från lönekontoret om att arbetserfarenhetstilllägg på 3 % betalas till assistenten. Arbete som arbetstagaren utförde innan han eller hon fyllde 18 år beaktas inte vid beräkning av tiderna ovan. Till personliga assistenter som lyfter pension betalas ingen förhöjning som motsvarar arbetserfarenhetstillägget. Vid betalning av erfarenhetstillägg till assistenter som anställts av arbetsgivare som hör till Heta följs bestämmelserna som avtalats i kollektivavtalet mellan Heta och JHL.
HELSINGFORS STAD 11 (16) 7. ARBETSTIDSBESTÄMMELSER När det gäller arbetstiderna ska arbetstidslagen följas (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1996/19960605), där det finns detaljerade bestämmelser för olika situationer. Arbetstidslagen tillämpas inte på familjemedlemmar eller på en assistent som bor i samma hushåll som den assisterade. Här följer en sammanfattning av de viktigaste bestämmelserna om arbetstid. Arbetstidslagen innehåller noggrannare uppgifter. De som hör Heta (förbundet för arbetsgivare till personliga assistenter) binds av kollektivavtalet mellan förbundet och JHL. Den ordinarie arbetstiden för en assistent kan vara högst 40 timmar/vecka. Mellan arbetsskiften ska en dygnsvila på minst 11 timmars och dessutom minst en ledig dag i veckan (minst 35 timmar oavbruten ledig tid) ges. Om arbetstiden är mer än sex timmar ska arbetstagaren ha en vilotid på minst en halv timme under arbetstiden eller möjlighet att äta under arbetstid. Om arbetstagaren under vilotiden obehindrat kan avlägsna sig från arbetsplatsen räknas den här tiden inte in arbetstiden. Arbetstiden kan också indelas i längre perioder än en vecka (s.k. periodarbete), till exempel 80 timmar under två veckor eller 120 timmar under tre veckor. Då kan arbetstiden under en enskild vecka vara mer än 40 timmar. Då kan också dygnsvilan vara kortare (minst 9 timmar mellan skiften), liksom ävenså veckovilan (minst 24 timmar). Assistans i exceptionella situationer I regel betalas inga övertidsersättningar. Som arbetsgivare ska den gravt handikappade personen se till att övertidsarbete inte utförs. Om assistentens arbetstid förlängs på grund av en exceptionell situation ska detta så fort som möjligt beaktas i personens arbetsskift med en motsvarande förkortning av arbetstiden. För sådan assistans på annat håll än i den assisterades normala livsmiljö som i allmänhet kräver övernattning (till exempel arbetsresor eller semesterresor, kurser eller tävlingsidrott) kan man utgående från klientens individuella nödvändiga behov bevilja den personliga assistansen extra timmar. När man beräknar antalet extra timmar beaktas till exempel tillgänglighet i miljön samt bristen på nödvändiga egna hjälpmedel eller kommunala hemhjälpstjänster på platsen. När man planerar för att delta i eventuella evenemang som kräver extra assistanstimmar ska man i god tid i förväg kontakta handikappservicens socialarbetare och ansöka om ett beslut om extra timmar. Ersättande av extra utgifter som beror på assistenten Assistenten kan resa gratis på tåg och har fritt inträde till simhallar samt till de flesta utställningar och teatrar.
HELSINGFORS STAD 12 (16) I vissa trafikmedel, för vissa föreställningar och på de flesta övernattningsställen måste man betala för assistenten. Om assistenten är nödvändig på grund av ett deltagande i en föreställning, en resa eller motsvarande krävs ett beslut av socialarbetaren för ersättandet av rimliga extra utgifter för assistenten. 8. ASSISTENTERS SEMESTRAR OCH VIKARIAT Assistenten är berättigad till två vardagar semester för varje full månad av kvalifikationsåret. När arbetsförhållandet har pågått oavbrutet under hela kvalifikationsåret (1.4-31.3) är semesterrätten två och en halv vardag för varje full månad av kvalifikationsåret. Lönekontoret ska ovillkorligen underrättas när arbetstagaren ska ta semester. I semesterlagen ingår närmare bestämmelser om hur semestern bestäms. Om assistenten har ett lågt timantal kan han eller hon eventuellt inte intjäna semesterrätt. Lönekontoret kontrollerar ackumulationen av semesterrätt för assistenten. Lönesekreterare ger vid behov uppdaterade upplysningar om semesterrätten som assistenten har tjänat in. Enligt 2 i semesterlagen har en familjemedlem (inklusive en sambo) som fungerar som assistent och bor i samma hushåll med den handikappade rätt att i stället för semester och semesterlön få två vardagar ledigt för varje kalendermånad samt semesterersättning förutsatt att den handikappade inte utöver familjemedlemmen har övriga anställda. Lönekontoret ska underrättas även då dessa ledigheter tas. För ledigheten kan en vikarie anställas. Om assistenten inte har rätt till semester erläggs en semesterersättning som beroende på anställningsförhållandets längd är 9 % eller 11,5 % av den lön som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning. Semesterersättningen betalas vid semesterperiodens utgång den 30 september. Anställande av vikarier Den gravt handikappade personen har rätt att anställa en vikarie för assistenten medan assistenten har semester eller sjukledighet. Lönekontoret ska genast underrättas om att assistenten har insjuknat eller kommer att ta semester när semester- eller sjukdomstiden är känd. Vikariens lön kan inte betalas ut om lönekontoret inte har tillsänts uppdaterade uppgifter om semester- och sjukledigheter. Sjukledigheter Assistenten ska alltid uppvisa ett läkarintyg för arbetsgivaren över arbetsoförmåga som varat i mer än 3 dagar. Läkarintyget ska lämnas in till lönekontoret. För sjukledigheter som överskrider nio dagar ska ett läkarintyg i original bifogas till ansökan om sjukdagpenning och skickas med ansökan till FPA. Arbetsgivaren/arbetstagaren söker om sjukdagpenning. Arbetsgivaren har emellertid genast från och med första sjukfrånvarodagen rätt att kräva
HELSINGFORS STAD 13 (16) en utredning över assistentens sjukdom. Assistenten är berättigad till lön högst till slutet av den nionde vardagen efter dagen för insjuknandet. Om assistentens anställningsförhållande har varat mindre än en månad ersätts 50 % av den normala lönen som lön för sjukdomstiden. Efter dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar är assistenten berättigad till dagpenning som betalas enligt sjukförsäkringslagen och som arbetsgivaren eller arbetstagaren själv ansöker om. Om arbetstagaren inom 30 dagar efter att han eller hon fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen insjuknar på nytt i samma sjukdom är han eller hon berättigad till dagpenning fr.o.m. följande vardag (s.k. fortsatt sjukdom) och lön betalas endast för dagen för insjuknandet. Arbetstagaren har emellertid inte rätt till lön för sjukdomstiden om han eller hon med uppsåt eller genom grov vårdslöshet själv förorsakat arbetsoförmågan. Moderskaps- faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledigheter Arbetstagaren har rätt till ledighet under den tid han eller hon enligt sjukvårdslagen är berättigad till moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Under dessa ledigheter betalas emellertid inte lön utan arbetstagaren ska ansöka om föräldraledighetspenning hos folkpensionsanstalten. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om moder- eller faderskapsledigheten senast två månader innan den börjar. När man beräknar semesterns längd likställs moderskapsledigheten med anställningstid och berättigar semester. 9. AVBROTT I ARBETSFÖRHÅLLANDET OCH DESS UPPHÖRANDE Permittering Du har inte rätt till personlig assistans under institutionsrehabilitering eller sjukhusvård. Inte heller ersätts för den personliga assistentens arbetsresor. Det kan därför hända att assistenten måste permitteras på grund av sjukhusvård, en period av institutionsrehabilitering eller en längre vistelse på en annan ort (till exempel på orten där stugan finns eller hos släktingar). En permittering innebär ett avbrott i arbetet och lönebetalningen, trots att arbetsförhållandet och arbetsavtalet fortsättningsvis gäller. Assistenten ska personligen eller skriftligen underrättas om permitteringen minst 14 dagar tidigare. Om permitteringen inte kan förutses (till exempel plötsligt behov av sjukhusvård) har en stadigvarande arbetstagare rätt till en grundlön för hela delgivningstiden på fjorton dagar som beräknas på basis av de överenskomna arbetsskiften, även om den assisterade personen tas in på ett sjukhus redan under delgivningstiden. Även lönekontoret ska naturligtvis underrättas om permitteringen genast när tidpunkten för