Kulturmiljööversikt del II

Kulturmiljööversikt del II Förslag som kan bidra till att kulturmiljön blir en tydligare del av miljömålsuppföljningen R IKSANT I K VAR I EÄMBETET

Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet 2021 Kulturmiljööversikt del II. Förslag som kan bidra till att kulturmiljön blir en tydligare del av miljömålsuppföljningen. Text: Ingen upphovsrätt. Omslag: Brevens bruk (överst). Foto: Pål-Nils Nilsson. Tåsjö (t.v.). Foto: Pål-Nils Nilsson. Vastenjaure (mitten). Foto: Bengt A. Lundberg. Stortorget 20 (mitten). Foto: Bengt A. Lundberg. Helgumannens fskeläge (t.h.). Foto: Jörgen Runeby. Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv

Innehåll Förord...5 Sammanfattning av utredningens förslag...6 1. Inledning... 13 1.1 Syfte och frågeställningar...14 1.2 Avgränsning...14 1.3 Metod och genomförande...16 1.4 Målgrupper... 17 2. Frisk luft...19 2.1 Resurskrävande att utveckla uppföljning av kulturmiljön...19 2.2 Sammanfattning...23 3. Bara naturlig försurning... 24 3.1 Arkeologiska föremål påverkas av fera miljöfaktorer...25 3.2 Sammanfattning...27 4. Levande sjöar och vattendrag... 29 4.1 Källor för att undersöka samband mellan förändringar i strandnära bebyggelse och påverkan på kulturmiljön... 30 4.2 Uppföljningen av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften kan komplettera underlagen...33 4.3 Uppföljning av åtgärder vid vatten kan belysa hänsyn till kulturmiljön...35 4.4 Sammanfattning...36 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård...39 5.1 Källor för att undersöka samband mellan förändringar i kustnära bebyggelse och påverkan på kulturmiljön...39 5.2 Rutiner för att följa Kulturlämningar under vatten behöver utvecklas... 40 5.3 Sammanfattning... 46 6. Storslagen fällmiljö... 48 6.1 Fjällvegetationen indikerar tillståndet i vissa kulturmiljöer... 48 6.2 Kunskaperna om fällkedjans kulturmiljöer behöver kompletteras... 50 6.3 Sammanfattning...52 7. Ett rikt växt- och djurliv...55 7.1 Det fnns fera möjligheter att belysa det biologiska kulturarvet...56 7.2 Sammanfattning...60

8. Konsekvensbedömning...63 8.1 Riksantikvarieämbetet...63 8.2 Energimyndigheten... 64 8.3 Havs- och vattenmyndigheten... 64 8.4 Jordbruksverket... 64 8.5 Länsstyrelserna... 65 8.6 Naturvårdsverket... 65 8.7 Sametinget... 66 8.8 SLU... 66 8.9 Verksamhetsutövare... 66 9. Förslag till fortsatt arbete...67 10. Referenser... 69 Bilaga 1...75 Bilaga 2...77

Förord Kulturmiljön har varit integrerad i miljömålen ända sedan de infördes som mål för miljöpolitiken för över tjugo år sedan. Samtidigt har det sedan dess varit en utmaning att hitta uthålliga metoder och statistiskt säkerställda underlag för att följa kulturmiljöns tillstånd och förändring. I den här rapporten redovisar Riksantikvarieämbetet en utredning av möjligheterna att stärka uppföljningen av kulturmiljön. Den mynnar ut i ett målövergripande förslag samt tolv förslag fördelade över sex miljökvalitetsmål. Förslagen lyfter fram aspekter av kulturmiljön som är relevanta för de olika målen, samtidigt som dessa aspekter kan följas upp genom att målens befntliga indikatorer och andra underlag kompletteras. De föreslagna kompletteringarna utgår från befntliga källor och tidigare eller pågående utredningar med koppling till miljömålen, bland annat Kulturmiljöregistret samt projekten Kustbebyggelseprojektet och Förvaltningsindex. Förslagen för respektive miljömål har utvecklats i tät dialog med de ansvariga nationella myndigheterna. Förutsättningarna att systematiskt följa upp kulturmiljöns tillstånd och förändring inom miljömålssystemet bedöms genom dessa förslag väsentligt förbättras. Beslut om vilka förslag som ska drivas vidare är vid publiceringstillfället inte taget men kommer att avgöras i samråd mellan berörda myndigheter. Den goda samverkansprocessen mellan myndigheterna och rapportens konkreta resultat har sammantaget stärkt möjligheterna att nu gå till handling. Stockholm 2021-11-02 Marja-Leena Pilvesmaa Avdelningschef 5

Sammanfattning av utredningens förslag Utredningens syfte är att utreda och föreslå hur miljömålsuppföljningen tydligare än idag kan belysa kulturmiljöns tillstånd och förändring. Den utgår från följande tre frågeställningar: 1. Kan befntliga miljömålsindikatorer utvecklas? 2. Kan befntliga data- och kunskapsunderlag användas eller kan nya utvecklas? 3. Går det att utveckla nya indikatorer? Vilka data- och kunskapsunderlag kan de i sådana fall bygga på? Utredningen lämnar ett målövergripande förslag samt tolv förslag på utveckling av indikatorer och andra underlag för uppföljningen av de sex miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Storslagen fällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Ett målövergripande förslag om förvaltningen av kulturmiljöer i ett förändrat klimat Förslaget om en målövergripande analys av förutsättningarna att förvalta kulturmiljön i ett förändrat klimat har växt fram i utredningen av hur uppföljningen av kulturmiljön ska kunna utvecklas i de enskilda miljökvalitetsmålen (kapitlen 2-7). Det bygger på insikten att det i närtid är angeläget att försöka överblicka vad de sammantagna efekterna av klimatförändringarna innebär för det statliga kulturmiljöarbetet. En sammanställning och analys av de arbeten som gjorts under senare år bedöms kunna bidra till att skapa en sådan överblick. Genom att höja medvetenheten om hur efekterna av klimatförändringarna kommer att påverka kulturmiljöförvaltningen kan handlingsberedskapen för att möta dem öka. Efekterna är målövergripande och berör fera myndigheter Klimatförändringarna och dess efekter i form av högre medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, översvämningar, stigande havsnivåer och extrema väderhändelser kommer att påverka kulturmiljön bland annat genom förändrad vegetation och fauna, tilltagande korrosion och nedbrytning av material i både föremål och byggnader m.m. Frågor om förvaltning av natur- och kulturmiljöer i ett förändrat klimat är därför målövergripande. Efekterna kommer att påverka förutsättningarna för arbetet med alla miljökvalitetsmål och alla delar av det statliga kulturmiljöarbetet. 6

Ett arbete för att försöka överblicka klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljöförvaltningen berör därför många. Inte minst de myndigheter som samordnar uppföljningen och utvärderingen av miljömålen. Det berör alltså inte enstaka myndigheter som Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, utan även Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten m.f. Kommer att påverka i en nära framtid Ett förändrat klimat till följd av den globala uppvärmningen kommer inom en relativt nära framtid att påverka möjligheterna att nå både miljökvalitetsmål och att bevara och utveckla kulturmiljöer. Den globala medeltemperaturen uppskattas redan idag vara 1 grad varmare än den var under förindustriell tid. Om klimatförändringarna fortsätter att öka i samma takt som hittills kommer medeltemperaturen att ha ökat med ytterligare 0,5 grader redan någon gång mellan 2030 och 2052. 1 Det så kallade Parisavtalets gränsvärden att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, och helst under 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå, 2 kan alltså tangeras eller överskridas redan inom tio år. Plattformar för samverkan fnns Den föreslagna översikten bör lämpa sig väl för samverkan mellan fera myndigheter som medverkar i det statliga kulturmiljöarbetet inom ramen för sina ansvarsområden. Ett näraliggande sammanhang för samverkan är den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023. En rad kunskapsunderlag är redan framtagna Det fnns också en hel del arbeten som kan ligga till grund för en översikt. Till de övergripande hör SMHI:s regeringsuppdrag att utveckla ett system för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning 3 samt Naturvårdsverkets vägledning med länkar till information om klimatanpassning för att begränsa efekterna av klimatrelaterade händelser. 4 Riksantikvarieämbetet har redovisat en rad arbeten som syftar till att beskriva de specifka konsekvenserna av ett förändrat klimat för olika miljöer, föremål och materialkategorier, bland annat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 5 I tre regionala projekt studerades hur klimatförändringarna kommer att påverka kulturarvet, vilka kulturmiljöer som är mest utsatta samt vilka metoder som fnns för riskbedömning av kulturmiljöer. 6 Tillsammans med Riksantikvarieämbetets 1 IPCC 2018 s. 4 och IPCC 2021. 2 Prop. 2016/17:16 s. 5 6. 3 smhi.se 2021: https://www.smhi.se/omsmhi/utredningar-och-remisser/regeringsuppdrag/ uppfoljning-och-utvardering-av-nationellt-arbete-med-klimatanpassning-1.161488 4 naturvardsverket.se 2021b: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatanpassning 5 RAÄ 2014a, RAÄ 2014b och RAÄ 2014d. 6 RAÄ 2017 (2020). 7

handlingsplan för klimatanpassning av kulturmiljöarbetet 7 och andra underlag bildar de en god grund för en sammanställning och analys av de kommande förutsättningarna. Förslag att utveckla befntliga miljömålsindikatorer I detta avsnitt sammanfattas de förslag som bygger på utredningens fråga 1; Kan befntliga miljömålsindikatorer utvecklas? Utred de statistiska sambanden mellan luftföroreningar och påverkan på kulturmiljön Genomgången i kapitel 2 visar att det fnns förutsättningar att utveckla uppföljningen av kulturmiljön i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Ett utvecklingsarbete för att komplettera dataunderlagen med mätstationer som specifkt följer påverkan på material i kulturmiljöer bedöms emellertid bli mycket resurskrävande både på kort och på lång sikt. Det behövs en organisation för att återkommande samla in, analysera och förvalta mätstationer och mätdata. Det fnns även en rad osäkerheter om sambanden mellan luftföroreningar och påverkan på material i kulturmiljöer som behöver utredas vidare. I kapitel 2.2 lämnas förslag på några utgångspunkter för fortsatt utredning. Utred de komplexa samspelen mellan försurning och andra miljöfaktorer Utredningen i kapitel 3 visar att nedbrytningen av arkeologiska föremål i mark och hällkonst påverkas av samspelet mellan en rad olika faktorer. Den visar även att tidigare försök som gjorts för att följa hur försurningen påverkar nedbrytningen har strandat på grund av metodiska svårigheter. Svårigheterna har handlat om att fastställa sambanden mellan det försurande nedfallet och nedbrytningen och att särskilja den historiska nedbrytningstrenden från den aktuella, som påverkas av dagens miljöförhållanden. En slutsats av tidigare försök var även att kostnaderna för uppföljningen med de metoder som prövades var för höga i relation till de data som gick att få fram. Utvecklingen av uppföljningen kan alltså inte bygga direkt på tidigare försök. Istället behöver alternativ utredas. I kapitel 3.2 lämnas förslag på några utgångspunkter för fortsatt utredning. Utred sambanden mellan förändringar i den strand- och kustnära bebyggelsen och påverkan på kulturmiljön I kapitel 4.1 skisseras ett förslag på en utredning av sambanden mellan förändringar i strand- och kustnära bebyggelse och påverkan på kulturmiljön. 7 RAÄ 2019a. 8

Syftet ska vara att undersöka möjligheterna att komplettera underlagen till indikatorerna Strandnära byggande och Kustnära byggande med data om kulturmiljön. Utredningen är relevant för preciseringarna Bevarade natur- och kulturvärden för både Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans. Den föreslagna utredningen kan med fördel göras i samverkan mellan Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna (RUS och Kulturmiljöforums vattengrupp). Samordna uppföljningen av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften med miljömålsuppföljningen I kapitel 4.2 leder utredningen till slutsatsen att uppföljningen av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften kan samordnas med insatser för att utveckla uppföljningen av Levande sjöar och vattendrag. Uppföljningen av den nationella planen kan då komplettera underlagen till indikatorn Åtgärdade fysiska hinder. I kapitel 4.2 föreslås lämpliga sammanhang och medverkande i en utvecklad uppföljning. Utveckla analys och presentation av de nya uppgifterna i databasen Åtgärder i vatten I kapitel 4.3 föreslås att de kompletteringar som länsstyrelserna gjorde 2021 av databasen Åtgärder i vatten används som grund för att utveckla analysen av indikatorn Åtgärdade fysiska hinder. Kompletteringarna, som framgår av kapitel 4.3, bedöms kunna bidra med underlag för att följa hänsyn till och påverkan på kulturmiljöer vid vatten, givet antalet åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar m.m. Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och RUS behöver gemensamt ta ställning till lämpliga sätt att sammanställa, analysera och presentera data när tillräckliga sådana fnns tillgängliga i databasen. Detta bedöms tidigast kunna ske i samband med den årliga uppföljningen 2023. Utveckla NILS färranalys av hävdberoende kulturmiljöer i fällen I kapitel 6.1 föreslås att Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och SLU tillsammans utreder om NILS färranalys kan utvecklas så att tillståndet i renvallar, rengärden och andra hävdberoende kulturmiljöer kan identiferas, till exempel genom att satellitbilder inkluderas i underlagen. Om tillståndet i kulturmiljöerna kan urskiljas, kan underlaget till indikatorn Täckning av fällvegetation ge en mer direkt bild av kulturmiljöns tillstånd. Urvalet av kulturmiljöer bör ske i samråd med länsstyrelserna i fällänen och Sametinget. Den föreslagna utredningen bör kunna utgöra en delmängd av en bredare insats, som handlar om de generella möjligheterna att identifera förändrad hävd i olika landskapstyper. Den kan därför eventuellt inordnas i förslaget att initiera en metodstudie för att utveckla NILS som underlag (kapitel 7). 9

Utveckla uppföljningen av indikatorerna Rödlisteindex för arter och Bevarandestatus för naturtyper I kapitel 7 föreslås att analysen av underlagen för indikatorerna Rödlisteindex för arter samt Bevarandestatus för naturtyper utvecklas så att de hävdberoende arterna och naturtyperna kategoriseras och följs. En möjlighet är att undersöka sambandet mellan arter och miljö. Till exempel om det skulle vara möjligt att urskilja förekomsten av rödlistade arter i miljöer som är jämnt fördelade över landet. Uppföljningen av indikatorn Bevarandestatus för naturtyper bygger bland annat på underlagen för uppföljningen av Art- och habitatdirektivet. Den kan ge en överblick hur tillståndet ser ut för hävdpräglade naturtyper, men, liksom för rödlistade arter, behöver de naturtyper kategoriseras, som präglats av eller är beroende av regelbunden hävd för att de ska bevaras och utvecklas. Förslag att använda befntliga underlag eller utveckla nya I detta avsnitt sammanfattas de förslag som svarar mot utredningens fråga 2; Kan befntliga data- och kunskapsunderlag nyttjas eller kan nya utvecklas? Följ upp åtgärder till havs som ett sätt att skafa underlag till preciseringen Kulturlämningar under vatten I kapitel 5.2 föreslås att åtgärder till havs följs upp bland annat vad gäller verksamhetsutövarnas samråd med länsstyrelser och marinarkeologer. Uppföljning av åtgärder till havs kan bygga på en uppsättning frågor till projektägare och verksamhetsutövare om de har samrått med länsstyrelsen och beaktat kulturmiljölagens regler om skydd av forn- och kulturlämningar. Frågorna kan kommuniceras i till exempel vägledningar till projektägare och verksamhetsutövare eller andra dokument som berörda myndigheter förmedlar till dem. Uppföljning av till exempel draggningsprojekt, eller andra åtgärder, kan sammanställas regionalt av länsstyrelserna och nationellt av Havs- och vattenmyndigheten och utgöra underlag för uppföljningen av preciseringen Kulturlämningar under vatten. I kapitel 5.2 framhålls även att ett utbyte av information mellan verksamhetsutövare och länsstyrelserna kan underlätta samråd och på sikt även förbättra Kulturmiljöregistrets information om forn- och kulturlämningar. Initiera ett pilotprojekt om medborgarforskning i miljömålsuppföljningen I kapitel 6.2 föreslås ett pilotprojekt för att utveckla underlagen om fällens kulturmiljöer. De tillämpningar som diskuterats i kapitlet föreslås ligga 10

till grund för ett pilotprojekt som undersöker om etablerade metoder för medborgarforskning, teknologin i smarta telefoner samt för att organisera datavärdskap kan användas i återkommande uppföljningar av Storslagen fällmiljö. Pilotprojektet kan genomföras inom ett mindre område i fällvärlden och bygga på att det rörliga friluftslivet, renskötare m.f. löpande samlar information om statusen hos ett urval natur- och kulturmiljöer. Det kan vara ett urval objekt av kända forn- och kulturlämningar i Kulturmiljöregistret och motsvarande intressanta naturmiljöer i anslutning till vandringsleder, samevisten och fällstationer. Det är även intressant att titta på om renskötarnas renbruksplaner kan vara ett kompletterande underlag. Följ upp miljöersättning till hotade husdjursraser En slutsats i kapitel 7 är att hotade husdjurs- och lantraser kan följas upp genom de miljöersättningar som riktar sig till skötsel av hotade husdjursraser och projektstöd till lantrasföreningar. Uppgifter om beviljade ersättningar kan bidra med information om bevarandearbetet för kulturhistoriskt värdefulla lantraser och lantbrukarnas intresse att bidra till detta. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för utbetalning av miljöersättningarna. En uppföljning bör därför i första hand göras genom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ett möjligt upplägg för uppföljningen av de hotade lantraserna är att Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kompletteras och samordnas med Naturvårdsverkets uppföljning av Ett rikt växt- och djurliv. Initiera en metodstudie för att utveckla NILS som underlag I kapitel 7 antas att NILS utvecklade design skapar möjligheter att följa upp Ett rikt växt- och djurliv precisering om biologiskt kulturarv. Därför föreslås en metodstudie för att pröva lämpliga sätt att använda NILS för detta ändamål när den nya designen är implementerad, utvärderad och en tillräcklig mängd data hunnit samlas in. Genom NILS nya design följs fer naturtyper än tidigare av övervakningen. Däribland hävdpräglade naturtyper såsom gräsmarker, våtmarker, fäll, lövskogar och strandängar. Möjligheten att följa kontinuiteten i hävd kommer troligtvis även att öka då inventeringen av provytor även inkluderar analys av historiska ortofoton. Förslaget i kapitel 6 att utveckla NILS färranalys av hävdberoende kulturmiljöer i fällen bedöms kunna inordnas i den föreslagna metodstudien. Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och SLU bör fortsätta diskutera frågan när NILS nya design är implementerad. Förslag att utveckla nya indikatorer I detta avsnitt sammanfattas de förslag som svarar på utredningens fråga 3; Går det att utveckla nya indikatorer? Vilka data- och kunskapsunderlag kan de i sådana fall bygga på? 11

Undersök om index för biologisk mångfald kan vara underlag för ny indikator om biologiskt kulturarv Jordbruksverkets projekt att utveckla ett index för biologisk mångfald i värdefulla ängs- och betesmarker utgår från miljöer som under lång tid präglats av hävd. I kapitel 7 antas därför att index kan ligga till grund för en ny indikator för biologiskt kulturarv som är beroende av återkommande hävd. Om index inte lämpar sig för detta bör det ändå kunna bli ett underlag för uppföljningen av de befntliga indikatorerna. 12

1. Inledning Miljömålen fastställdes av riksdagen 1999 med syfte att ge inriktning för Sveriges miljöarbete. Målsättningen är att till nästa generation överlämna ett samhälle där stora delar av miljöproblemen är lösta. Systemet består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett tjugotal etappmål. Riksdagen pekar i Generationsmålet ut den övergripande målsättningen med miljömålen och framhåller i målets strecksatser att kulturmiljön ska bevaras, främjas och nyttjas hållbart. De sexton miljökvalitetsmålen syftar till att beskriva en god miljö i Sverige. Elva av miljökvalitetsmålen har preciseringar som handlar om kulturmiljön eller kulturlandskapet. 8 Kulturmiljöarbetet är integrerat i miljömålsarbetet Riksantikvarieämbetet är en av 26 centrala statliga myndigheter som tillsammans med länsstyrelserna ska bidra till att Generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen uppnås. I myndigheternas gemensamma ansvar ingår att bidra till de preciseringar om kulturmiljöer som är integrerade i elva av miljökvalitetsmålen och i Generationsmålets strecksatser. De myndigheter som samordnar mål med preciseringar om kulturmiljöer uppger att miljömålen är en naturlig ingång för dem att bidra till det statliga kulturmiljöarbetet inom sina respektive ansvarsområden. 9 Riksantikvarieämbetet ska i rollen som central förvaltningsmyndighet på kulturmiljöområdet stödja de andra myndigheternas arbete med preciseringarna om kulturmiljön. Myndigheten ska även analysera och rapportera till regeringen om det samlade kulturmiljöarbetet i miljömålssystemet. 10 Utredningens bakgrund är en kartläggning av kulturmiljöarbetet Riksantikvarieämbetet publicerade 2020 en kartläggning av miljömålen och i vilken utsträckning kulturmiljöns tillstånd framträder i de årliga uppföljningarna och fördjupade utvärderingarna av dem. Kartläggningen redovisas i rapporten Kulturmiljön i miljömålssystemet Kulturmiljööversikt delrapport I. 11 Slutsatserna var att kulturmiljön ofta är osynlig i uppföljningen trots att fera av miljökvalitetsmålen har preciseringar om kulturmiljön. Det råder brist på lämpliga kunskaps- och dataunderlag som belyser hur kulturmiljön förvaltas och förändras över tid. Det fnns heller inte något stabilt, övergripande system för att återkommande följa 8 Se vidare bilagorna 1 och 2. 9 Se regeringsbeslut 2017-06-22 samt raa.se 2021a: https://www.raa.se/aktuellt/aktuella-fragor/regeringsuppdrag/uppdrag-att-stodja-tio-myndigheters-utarbetande-av-vagledande-strategier-for-kulturmiljofragor/10-myndigheters-vagledande-strategier-for-sitt-kulturmiljoarbete/ 10 RAÄ 2014 opublicerad skrivelse. 11 RAÄ 2020. 13

kulturmiljöns förändringar, som går att jämföra med Naturvårdsverkets miljöövervakning. 12 I rapporten konstaterades emellertid att det bör fnnas goda möjligheter att utveckla uppföljningen av kulturmiljön, men att detta förutsätter ett fortsatt utredningsarbete. 13 Motivet är att utreda utvecklingsmöjligheter Motivet bakom denna utredning är därför att bygga vidare på den ovan nämnda kartläggningen av kulturmiljön i miljömålssystemet 14 genom att undersöka möjligheterna att utveckla uppföljningen av miljökvalitetsmål med preciseringar om kulturmiljön. 1.1 Syfte och frågeställningar Utredningens syfte är att undersöka och föreslå hur miljömålsuppföljningen kan belysa kulturmiljön tydligare än idag. Den utgår ifrån följande frågeställningar: 1. Kan befntliga miljömålsindikatorer utvecklas? 2. Kan befntliga data- och kunskapsunderlag nyttjas eller kan nya utvecklas? 3. Går det att utveckla nya indikatorer för kulturmiljöns tillstånd och förändring? Vilka data- och kunskapsunderlag kan de i sådana fall bygga på? 1.2 Avgränsning Utredningen avgränsas till ett urval miljökvalitetsmål med preciseringar om kulturmiljöer. 15 Urvalet bygger på slutsatserna i rapporten Kulturmiljön i miljömålssystemet 16 samt på dialoger med de samordningsansvariga myndigheterna. 17 Mål som utreds Utredningen är inriktad mot de sex miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Ett rikt växt- och djurliv samt Storslagen fällmiljö. De sex målen har prioriterats därför att de kulturmiljöer de omfattar påverkas av en lång rad miljöfaktorer. Samtidigt fnns få eller inga miljömålsindikatorer eller andra underlag som gör det möjligt att följa kulturmiljön i uppföljningen av målen. 12 Se naturvardsverket.se 2021a: https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/miljoovervakning/ 13 RAÄ 2020, s. 105 111. 14 RAÄ 2020. 15 Se bilaga 2 för en fullständig sammanställning av mål med preciseringar om kulturmiljöer. 16 RAÄ 2020. 17 Se kapitel 1.3. 14

Mål som inte utreds Det är angeläget att utreda hur det övergripande Generationsmålets strecksats om kulturmiljön ska kunna följas upp. 18 Trots detta ingår- Generationsmålet inte i denna utredning. Anledningen är att det bedömts vara logiskt att först komplettera uppföljningen av de enskilda miljökvalitetsmålen, som berör olika delmängder av kulturmiljön, innan uppföljningen av det övergripande målet utvecklas. Generationsmålet bedöms då vara lämpligt att utreda i särskild ordning. Riksantikvarieämbetet utreder för närvarande hur anslaget 7:2 bidrag till kulturmiljövård bidrar till ett urval miljökvalitetsmål. 19 När utredningen är färdigställd kan den tillsammans med den här utredningen vara utgångspunkter för studier av hur uppföljningen av Generationsmålet kan utvecklas. Naturvårdsverket initierade enligt uppgift under 2020 ett arbete för att se över uppföljningen av Generationsmålet. 20 Även Naturvårdsverkets översyn bör ingå i underlaget för en kommande utredning om hur uppföljningen av Generationsmålets strecksats om kulturmiljön ska kunna utvecklas. De tre miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behandlas inte heller i den här utredningen. Skälet är att miljömålsindikatorerna Miljöhänsyn i skogsbruket, Betesmarker och slåtterängar samt Skyddad bebyggelse belyser de tre målens preciseringar om kulturmiljön. 21 De ger därför en jämförelsevis acceptabel möjlighet att följa kulturmiljön. För målet Grundvatten av god kvalitet fnns förutsättningar att utreda möjliga utvecklingsvägar, där ett första steg kan vara att kartlägga grundvattenförande naturgrusavlagringar med betydelse för kulturlandskapet. Ett förslag om utredning diskuteras enligt uppgift, bland annat i Miljömålsrådet. 22 Målet hamnade av det skälet utanför avgränsningen, men det kan naturligtvis aktualiseras i framtida utredningar. Myllrande våtmarker prioriterades ned trots att det fnns behov av att utveckla uppföljningen av målets precisering om kulturmiljön. Idag följs preciseringen för bevarande av natur- och kulturmiljövärden upp via indikatorn Myrskyddsplanens genomförande. De data som försörjer indikatorn belyser emellertid bara naturmiljövärdet. 23 Naturvårdsverket bedömer att en utveckling av dataunderlag för att även följa kulturmiljön inte kan bygga på de befntliga underlagen. 24 Därför bedöms utredningsarbetet vara omfattande och behöva genomföras i särskild ordning. Det hänskjuts därför till kommande utredningar. 18 Strecksats två: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Se vidare sverigesmiljomal.se 2021a: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/ 19 RAÄ under arbete (dnr RAÄ-2020-2214). 20 Minnesanteckning 2020-06-11 samt e-post 2020-09-15. 21 RAÄ 2020, s. 107-108, 112. 22 SGU 2018, s. 32 33. 23 Naturvårdsverket 2019b, s. 18. 24 Epost 2020-11-12 från Jenny Lonnstad. 15

1.3 Metod och genomförande Riksantikvarieämbetets projektgrupp har bestått av utredarna Evelina Stadin (projektledare t.o.m. mars 2021), Michael Frisk (projektledare fr.o.m. april 2021) och Terese Sonehag. Utredningen har genomförts i samråd med miljömålsamordnarna Filip Norlén, Salar Valinia, Kristin Löwenborg och Lena Svärd (Naturvårdsverket), Terese Elfström och Maria Åslund (Havs- och vattenmyndigheten) samt Eva Mikaelsson (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS)). I diskussionerna har även Tomas Kuhmunen (Sametinget), Jeanette Joelsson, (Länsstyrelsen i Västerbotten), David Spjut (Länsstyrelsen i Jönköping), Charlotta Stadig (Havs- och vattenmyndigheten), Jenny Sundström (länsstyrelsen i Kalmar) och Anders Rosendahl (länsstyrelsen i Skåne) deltagit tillsammans med en rad forskare verksamma vid RISE, Statens maritima och transporthistoriska museer, SLU och SLU Artdatabanken. Utredningens referensgrupp har bestått av Jonas Rodhe (Naturvårdsverket), Carl-Johan Sanglert (RUS), samt Malin Weijmer (Myndigheten för kulturanalys). Samverkan med miljömålsamordnare, länsstyrelser och forskare Utredningen bygger på att behov identiferats och förslag utvecklats i samverkan med de myndigheter som samordnar uppföljningen av de olika miljökvalitetsmålen. Arbetet inleddes hösten 2020 med webbmöten med miljömålssamordnarna på Naturvårdsverket, Boverket, Statens Jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Statens geologiska undersökning och Havs- och vattenmyndigheten. Då diskuterades bland annat de olika myndigheternas syn på behoven och förutsättningar att utveckla kulturmiljöperspektivet i miljömålsuppföljningen. Diskussionerna ingår i underlaget för utredningens avgränsning. 25 Mål tydliggör roller, ansvar och vad som ska uppnås Samverkan genomfördes genom ett antal dokumenterade arbetsmöten. 26 Inledningsvis formulerades samverkansmål med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten med syfte att komma överens om roller, ansvar och vad som ska uppnås inom projektet. Riksantikvarieämbetets roll har varit att driva projektet och ansvara för att skriva fram en slutrapport med de utvecklingsförslag som har utvecklats i de olika diskussionerna. Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens roller har varit att bidra aktivt med förslag, delta i beredningen av rapporten samt att bidra till fortsatt arbete och genomförande av förslagen. 25 Se kapitel 1.2 26 Se kapitel 10, Referenser, opublicerade och muntliga källor, förteckning över justerade minnesanteckningar. 16

Utredningsstrategi i tre steg Utredningens frågeställningar 27 omsätts i en stegvis strategi. Inledningsvis undersöks om det är möjligt att komplettera dataunderlagen till de miljömålsindikatorer, som tillsammans med annat underlag ingår i bedömningar av måluppfyllnaden i uppföljningen av miljömålen. Om det inte funnits lämpliga miljömålsindikatorer att komplettera med underlag prövas i nästa steg möjligheterna att komplettera med andra källor. Det kan vara kompletteringar av sådana underlag som redan används i uppföljningen. Det kan också vara nya underlag som kan sammanställas genom uppföljningar av åtgärder som potentiellt påverkar kulturmiljöer. Förslag på helt nya indikatorer har varit ett sistahandsalternativ. Det föreslås i de fall en ny indikator bedöms ge en tydligare bild än kompletteringar av befntliga miljömålsindikatorer eller andra underlag. 28 Strategins tre steg återspeglas i dispositionen av rapportens kapitelvisa genomgång av de sex miljökvalitetsmål som utretts. Kapitlen inleds med en sammanfattning av det aktuella målets preciseringar om kulturmiljön och i vilken utsträckning befntliga indikatorer och andra underlag kan sägas belysa kulturmiljön eller inte. Utredningens förslag ska så långt som möjligt bygga på tidigare utredningar och kunna inrymmas i befntliga resurser De förslag utredningen tar fram ska vara relevanta i förhållande till målens preciseringar och bidra till en mer ändamålsenlig uppföljning av miljö- och kulturmiljöarbetet. De ska så långt som möjligt bygga på resultaten från tidigare utredningar av hur kulturmiljön kan följas upp och de ska i princip kunna inrymmas i de resurser som berörda myndigheter förfogar över för att utveckla miljömålsuppföljningen. Genomförandet av utredningens förslag behöver därför beredas i verksöverläggningar mellan Riksantikvarieämbetet och målansvariga myndigheter. 1.4 Målgrupper Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna är primära mottagare genom att de samordnar den nationella respektive regionala uppföljningen av de miljökvalitetsmål som utredningens förslag handlar om. Även Energimyndigheten och Statens Jordbruksverk berörs av några förslag. Boverket, Skogsstyrelsen och Statens geologiska undersökning berörs indirekt genom att de samordnar uppföljningen av andra mål med preciseringar om kulturmiljöer. 27 Se kapitel 1.1. 28 Skälet till att förslag på nya indikatorer varit ett sistahandsalternativ är att regeringen i ett uppdrag till Naturvårdsverket (Naturvårdsverket. 2017-03-09) efterfrågade ett begränsat antal indikatorer för att följa måluppfyllnaden. Uppdraget resulterade i ett urval indikatorer vilket innebar att antalet indikatorer per miljökvalitetsmål minskades ner. 17

18 Sametinget, Statens maritima och transporthistoriska museer, SLU, Artdatabanken och andra organisationer som forskar eller förvaltar kunskaper och underlag som behövs för den konkreta utvecklingen är andra intressenter som berörs av utredningens förslag. I kapitel 8 bedöms översiktligt vilka målgrupper som berörs av utredningens förslag.

2. Frisk luft I detta kapitel diskuteras möjligheter och utmaningar i ett förslag att utveckla datafångsten för uppföljningen av miljömålet Frisk luft, så att underlagen även belyser påverkan på kulturmiljön. Förslaget bygger på etablering av mätstationer för att samla in data om hur luftföroreningar påverkar material i kulturmiljöer. Förslaget innebär ett relativt resurskrävande arbete på både kort och lång sikt. Därför föreslås fortsatt utredning av möjligheterna att utveckla uppföljningen av kulturmiljön inom ramen för miljömålet. Några utgångspunkter för den fortsatta utredningen föreslås. Mål och preciseringar Riksdagens mål om Frisk luft anger att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målet rör även de växter och djur som hör till det biologiska kulturarvet. Regeringen har fastställt preciseringar av målet som anger gränsvärden för halter av bensen, bensapyren, butadien, formaldehyd, partiklar (PM2,5 och PM10), marknära ozon, och kvävedioxid samt för korrosion. Det sistnämnda innebär till exempel att korrosion på kalksten ska understiga 6,5 mikrometer per år. 29 Fem indikatorer Idag ingår fem indikatorer i underlagen för att följa upp målet om Frisk luft. De är (1) Kvävedioxid halter i gaturum, (2) Kväveoxidutsläpp, (3) Partikelutsläpp av PM2,5, (4) PM 2,5 halter i urban bakgrund samt (5) Resvanor. 30 Data om halterna av kvävedioxid i gaturum fångas i ett tjugotal mätpunkter fördelade inom ett antal större städer och tätorter i södra, mellersta och norra Sverige. 31 Uppföljningen av kväveoxidutsläpp och utsläpp av PM 2,5 partiklar bygger på Sveriges årliga rapportering i enlighet med luftvårds- och klimatkonventionerna. 32 2.1 Resurskrävande att utveckla uppföljning av kulturmiljön Riksantikvarieämbetet gör idag inga regelbundna uppföljningar och bedömningar av hur materialen i kulturmiljöerna påverkas av de föroreningshalter som uppmäts i Sverige i samband med uppföljningen av de fem indikatorerna. 29 sverigesmiljomal.se 2021b: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/preciseringar-av-frisk-luft/ 30 sverigesmiljomal.se 2021c: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/ 31 sverigesmiljomal.se 2021d: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/kvavedioxid-halter-i-gaturum/ 32 sverigesmiljomal.se 2021e: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/kvaveoxidutslapp/ samt 2021f: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partikelutslapp-av-pm25/ 19

Påverkan på kulturmiljön följs översiktligt med internationellt program Naturvårdverkets miljömålssamordnare uppger att de använder rapporter från Te International Co operative Programme on Efects on Materials including Historic and Cultural Monuments (ICP Materials) 33 för att bedöma påverkan på material som bland annat förekommer i kulturmiljöer. 34 I rapporterna redovisas analyser av data som återkommande samlats på 25 olika orter spridda över Europa. 35 Syftet är att belysa långsiktiga trender i sådan korrosion som kan hänföras till atmosfäriska föroreningar och för att belysa efekter av utsläppsminskningar som har uppnåtts i enlighet med konventionen om långväga och gränsöverskridande luftföroreningar. 36 Konventionen är en del av European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP), som leds av the United Nations Economic Commission for Europe (UNECE). Den har bland annat initierat och publicerat sammanställningar av data om byggnadsmaterial inom UNESCO världsarv. I en rapport från 2017 fnns uppgifter sammanställda om världsarven i bland annat Sverige, Kroatien, Tyskland och Italien. 37 En pilotstudie föreslogs för att utveckla den nationella uppföljningen I diskussionerna med Naturvårdsverket om hur uppföljningen av kulturmiljön skulle kunna utvecklas föreslog de att underlagen som tas fram inom ramen IPC-materials för att följa konventionen om långväga och gränsöverskridande föroreningar skulle kunna vara utgångspunkter för utvecklingen. 38 RISE, som representerar Sverige i arbetet med IPC-materials, skisserade av det skälet ett förslag till pilotprojekt i världsarvet Drottningholm med utgångspunkt i det arbete de gör. RISE förslag innefattade att en mätstation skulle etableras inom världsarvet Drottningholm med syfte att mäta korrosion och nedsmutsning genom exponering av metall- och stenprover. De data IPC Materials under lång tid samlat i två mätstationer i Stockholmsområdet föreslogs utgöra bakgrundsdata. De innefattar exponeringar av standardmaterial samt speciella undersökningar av kulturhistoriska objekt, till exempel Stockholms slott. Dessa bakgrundsdata antogs vara till hjälp för att bedöma tillståndet för miljö och material i området kring Drottningholms slott. För att säkerställa att de material, efekter och luftföroreningar som är relevanta för Drottningholm prioriteras i mätningarna föreslogs att ett urval av material skulle göras i samråd med förvaltarna av världsarvet och sakkunniga på konservering av olika typer av material. Förvaltare och 33 Se ICP Materials 2021 https://www.ri.se/sv/icp-materials 34 Bl.a. kolstål, zink och koppar. 35 RISE 2020. 36 Te Convention on Long-range Transboundary Air Pollution. 37 Spezzano et. al. 2017. 38 Minnesanteckningar 2020-10-16 (0.1). Möte med Naturvårdsverket. 20

experter skulle även behöva medverka i sammanställningar av kunskapsunderlag för bedömningar av hur de olika materialen påverkas av de uppmätta föroreningshalterna. De föreslogs även delta i en brett sammansatt referensgrupp för att tillse att uppföljningen skulle bli tydlig och relevant för miljökvalitetsmålet. 39 Världsarvets förvaltare uttryckte intresse Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar världsarvet Drottningholm. I diskussioner om den föreslagna pilotstudien uttryckte SFV intresse att följa vilken påverkan luftföroreningarna från den lokala och regionala vägtrafken i framtiden kommer att ha på världsarvet. När den nya motorvägen Förbifart Stockholm öppnas för trafk om några år kommer den lokala vägtrafken att påverkas. Väg 261 (Ekerövägen) genom Drottningholm kommer då vara ansluten till Förbifart Stockholm. För att stärka Ekerövägens kapacitet och möta de förväntade trafkökningarna påbörjas en breddning av vägsträckan genom världsarvet i början av 2021. SFV ansåg att detta gjorde det angeläget att följa efekterna av utsläppen från trafkfödena i närområdet. För att skapa mätserier som gör det möjligt att över tid jämföra skillnader i luftkvalitén och påverkan på kulturarvet skulle mätningar i sådana fall behöva påbörjas i närtid. 40 Sakkunniga tveksamma till lokal pilotstudie för att utveckla den nationella miljömålsuppföljningen I diskussionerna med sakkunniga på området konservering väcktes fera frågor om den föreslagna pilotstudiens syfte, mål och relevans. Bland annat uttrycktes tveksamheter om en studie baserad på lokala mätningar är ändamålsenlig om syftet är att utveckla den nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Det är även viktigt att klarlägga hur pilotstudien ska skalas upp och förvaltas i den nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålet. Drottningholm är visserligen ett intressant objekt, men det är också en miljö där stora förändringar i vägtrafken kan förväntas inom bara några år. Är det då en lämplig miljö för att uppnå syftet med pilotstudien? Eller vore det mer lämpligt att studera en miljö där det inte förväntas några större förändringar? 41 Tidigare erfarenheter visar på svårigheter Riksantikvarieämbetet initierade redan i slutet av 1990-talet försök att följa upp luftföroreningarnas påverkan på kulturmiljöer. I en fallstudie utvaldes ett 20-tal runstenar av olika typer och bergarter. Avsikten var att regelbundet registrera och bedöma de utvalda runstenarnas tillstånd och förändring enligt en uppsättning förutbestämda kriterier. Inspiration till 39 PM 2020-11-03. Case-study Drottningholm. 40 Minnesanteckning 2020-11-24. Möte med Statens fastighetsverk för att diskutera en idé om en fallstudie på Drottningholm. 41 Minnesanteckning 2020-11-24. Möte Statens fastighetsverk. 21

studierna av runstensvittring kom från Historiska museets utställning Luftangrepp 1987. 42 Metoden att regelbundet följa runstenarnas tillstånd presenterades 2007 som en del av Riksantikvarieämbetets program för övervakning av kulturmiljö- och miljömålsindikatorer. Det fanns planer på att övervakningen av runstenarna skulle ingå i en långsiktig övervakning av luftföroreningarnas påverkan på runstenar och på puts i byggnader m.m. Registrering och uppföljning tänktes ske i samverkan mellan nationella, regionala och lokala organ. 43 Komplexa samband gör bedömningar av påverkan osäkra Riksantikvarieämbetet lade emellertid ned övervakningsprogrammet efter några få år. Ett skäl var svårigheter att få till stånd en långsiktig förvaltning av övervakningen. Ett annat skäl var att antalet runstenar som ingick i den initiala fallstudien var för litet för att ge ett statistiskt underlag som var möjligt att skala upp till en nationell uppföljning. Sambanden mellan runstenarnas vittring och mängden luftföroreningar bedömdes också vara alldeles för komplexa för att några säkra bedömningar skulle kunna göras. Osäkerheten i bedömningarna påverkades även av att runstenar rengjordes på ett sätt som ökade slitaget på dem. 44 CEN och SIS standarder en möjlig väg men arbetet är omfattande Vid sidan av frågorna om den långsiktiga förvaltningen av den föreslagna metoden att fånga serier av mätdata behöver även sambanden mellan orsak och påverkan beläggas statistiskt. Det vill säga sambanden mellan halter av skadliga ämnen och partiklar och dess påverkan på material i kulturmiljöer. En tänkbar väg kan då vara att utgå från de standarder som antagits av CEN och SIS. Standarden CEN/TC 346 Conservation of Cultural Property omfattar 16 olika ämnesområden, till exempel utvärderingar av metoder och produkter för konservering (WG3) olika materielgrupper, till exempel kulturlager (WG14) och trä- och timmerstrukturer (WG10). Standarderna inkluderar beskrivningar av karaktäristiska nedbrytningsprocesser samt miljöförhållanden som påverkar konservering, restaurering, och underhåll av olika material. 45 En viktig följd av att standarder etablerats är att forskningsprojekt kan utföras på samma sätt på olika platser i Europa. Då blir forskningsresultaten jämförbara och kan därmed bidra till att det statistiska underlaget växer för olika material och hur de påverkas av miljöförhållandena. Även om växande statistiska underlag stärker möjligheterna att belägga sambanden mellan orsak och 42 RAÄ 2001. 43 RAÄ 2007. 44 RAÄ 2001. s. 56. 45 CEN/TC 346 Conservation of Cultural Property. 22

verkan är det en betydande uppgift att sammanställa och analysera den omfattande, internationella forskningen om de olika ämnena i målets preciseringar och indikatorer och hur de påverkar olika material. Den föreslagna pilotstudien på Drottningholm skulle alltså behöva föregås av en särskild kartläggning, sammanställning och analys av befntlig internationell forskning på området, vilket är en omfattande uppgift. 46 2.2 Sammanfattning Genomgången i avsnittet 2.1 visar att det fnns förutsättningar att utveckla uppföljningen av kulturmiljön i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Ett utvecklingsarbete för att komplettera dataunderlagen med mätstationer som specifkt följer påverkan på material i kulturmiljöer bedöms emellertid bli mycket resurskrävande både på kort och på lång sikt. Det behövs en organisation för att återkommande samla in, analysera och förvalta mätstationer och mätdata. Det fnns även en rad osäkerheter om sambanden mellan luftföroreningar och påverkan på material i kulturmiljöer som behöver utredas vidare. Andra alternativ behöver utredas. Några utgångspunkter för fortsatt utredning De standarder som antagits av CEN och SIS kan vara utgångspunkter för en undersökning om tillämpningen av dem givit tillräckliga underlag för att fastställa de statistiska sambanden mellan luftföroreningar och korrosion på material i kulturmiljöer. Samtidigt är det angeläget att i den fortsatta utredningen väga in betydelsen av klimatförändringarnas efekter och hur de samspelar med halterna av luftföroreningar. Riksantikvarieämbetet har genomfört en rad studier av vilken påverkan som kan förväntas på olika kulturmiljöer till följd av ett förändrat klimat. 47 De bör kunna bidra till ett underlag för att belysa samspelet mellan klimatförändringar och luftburna föroreningar, och göra kulturmiljön mer framträdande i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Frisk luft. 46 Minnesanteckning 2020-11-24. Möte med Statens fastighetsverk för att diskutera en idé om en fallstudie på Drottningholm. 47 RAÄ 2014a, RAÄ 2014b och RAÄ 2014d. 23

3. Bara naturlig försurning I det här kapitlet diskuteras tidigare utredningar och erfarenheter från försök att följa försurningens påverkan på kulturmiljön. Utgångspunkten är miljökvalitetsmålets precisering Försurad mark. Försurningens påverkan på kulturarvet är komplex och är bara en av fera faktorer som bidrar till att påskynda nedbrytningen. En ändamålsenlig uppföljning av försurningens påverkan behöver greppa över denna komplexitet. För detta behövs fortsatt utredning. Därför föreslås fortsatt utredning av möjligheterna att utveckla uppföljningen av försurningens påverkan på kulturmiljön. Några utgångspunkter för den fortsatta utredningen föreslås. Mål och preciseringar Riksdagens mål Bara naturlig försurning anger att de försurande efekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 48 Regeringen har angett preciseringar för miljökvalitetsmålet som säger att påverkan genom atmosfäriskt nedfall av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor inte ska medföra att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Skogsbrukets bidrag till försurning av mark och vatten ska motverkas genom att markanvändningen anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Sjöar och vattendrag ska oberoende av kalkning uppnå minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurningen av marken ska inte påskynda korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark. Markförsurningen ska heller inte skada den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. 49 Fyra indikatorer Idag ingår fyra indikatorer i underlagen för att följa upp målet Bara naturlig försurning. De är (1) Försurade sjöar, (2) Försurning från skogsbruk, (3) Nedfall av svavel, samt (4) Sjöfartens utsläpp av försurande ämnen. 50 Mängden nedfall mäts i kg svavel per hektar och baserar sig på Svensk miljöövervakning, Krondroppsnätet, Luft- och nederbördskemiska nätet samt IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Trenden är nedåtgående. 48 sverigesmiljomal.se 2021h. Bara naturlig försurning. https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/. 49 sverigesmiljomal.se 2021h. Preciseringar av Bara naturlig försurning. https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/preciseringar-av-bara-naturlig-forsurning/. 50 sverigesmiljomal.se 2021h: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/ 24

Under perioden 2005 till 2020 minskade svavelnedfallen i sydvästra Sverige från i genomsnitt 4 till 1.5 kg per hektar. 51 3.1 Arkeologiska föremål påverkas av fera miljöfaktorer Indikatorerna ger en bild av försurningens utveckling, men belyser inte direkt försurningens påverkan på arkeologiska föremål i mark. 52 I redovisningen av indikatorn Nedfall av svavel relateras visserligen nedfallet till korrosion på hällristningar och byggnader, men inte uttryckligen till arkeologiska föremål i mark. Uppföljningen relaterar inte till arkeologiska föremål i mark Korrosionen på metall i jord följs upp av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Naturvårdsverket, men resultaten relateras inte till det arkeologiska materialet. RISE uppföljning inleddes för 40 år sedan genom att nedgrävd metall undersöks och utvärderas regelbundet. Syftet är bland annat att mäta försurningen påverkan på teknisk infrastruktur i jord. I nuläget fnns 5 provplatser i landet valda för att representera olika jordarter. De material som nu undersöks är kolstål, aluminium, bly och koppar. För metaller tenderar korrosionen på materialet generellt sett öka när markens surhetsgrad understiger 4 ph. 53 Tidigare försök visar på metodmässiga utmaningar och höga kostnader Under tidigt 2000-tal genomförde Riksantikvarieämbetet ett miljömålsprojekt som avsåg att mäta försurningens påverkan på arkeologiska föremål i mark. 54 Plåtar av koppar, kolstål och järn grävdes ner i 25 fornlämningsmiljöer i olika delar av landet. Mätningarna kompletterades med jordprover från fyra andra miljöer. 55 I uppföljningen konstaterades att försurningen av mark hade minskat, vilket antogs bidra till bättre bevarandeförhållande. Bedömningen baserades på antagandet att högre basmättnadsgrad och ett högre ph-värde stabiliserade nedbrytningshastigheten. 56 Projektet lades emellertid ned redan 2010. Ett skäl var att det var svårt att avgöra om korrosionen på de nedgrävda materialen berodde på förändrad försurning av marken. Bedömningen som då gjordes var att trender i korrosionshastighet skulle kunna avläsas först runt 2030. Det var även svårt att direkt överföra resultatet hos de standardiserade metallplattorna i jorden till de arkeologiska metallföremålen. Skälet var att de hade olika metallsammansättning. Metallplattorna rörde sig också i jorden och på 51 sverigesmiljomal.se 2021h: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/nedfall-av-svavel/ 52 RAÄ 2020 s. 25 30. 53 RISE 2021 och Minnesanteckningar 2020-11-20. Möte med RISE om Bara naturlig försurning. 54 RAÄ 2020 s. 28 29. 55 RAÄ 2006 s. 3 4. 56 RAÄ 2010 s. 4. 25