VERKSTADSAVTALET KOMMENTARER TILL VERKSTADSAVTALET
KOMMENTARER TILL VERKSTADSAVTALET SVENSKA METALLINDUSTRIARBETAREFÖRBUNDET
Innehållsförteckning Förord...15 Inledning...17 Avtalets tillämpningsområde...18 Avtalsbunden arbetsgivare...18 Tillämpliga arbetsuppgifter...18 Avgränsning mot tjänstemännen...21 Avgränsning mot arbetsledare...27 Arbetsskyldighet...28 Arbetsgivarens 32-rättigheter...29 Permittering...29 Omplacering...29 Disciplinära åtgärder...32 Kränkande särbehandling...33 Ordningsregler...33 Löneskydd...34 Nyanställda...38 Lokala avvikelser från detta avtal...43 1 Huvudavtalet...44 2 Regler för behandling av tvister mellan arbetsgivare och arbetare...46 Mom. 1. Huvudavtalet...46 Förhandlingsrätt...46 Preskription...47 Lokal förhandling...48 Central förhandling...48 Protokoll...49 Talans väckande...52 40 41 LAS...52 FML...52 11 12 MBL...52 35 37 MBL...53 38 MBL...55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
Undantag från förhandlingsskyldigheten...55 Vetorätt...56 Riktlinjer Metall-VF...56 Mom. 2 Skiljenämnd...59 Skiljenämnd...59 Mom. 3 Arbetstider...60 Arbetstidsfrågor...60 3 Löneprinciper...61 Jämställdhet...62 4 Timlöner...63 Mom. 1 Lägsta timlöner...63 Lönegrupper...64 Flit- och skicklighetstillägg...64 Mom. 2 Lön till elever i yrkesutbildning, arbetare under 16 år och arbetare med nedsatt arbetsförmåga...66 Undantag från lägsta timlöner...67 Introduktionslöner för ungdomar...68 Feriearbete...69 5 Ackordsarbete...71 Mom. 1 Löneform...72 Tillämplig löneform...72 Rent ackord...72 Mom. 2 Ackordsprislista...74 Fasta ackordsprislistor...75 Mom. 3 Ackord, fri förhandling...76 Tillfälliga ackord...77 Förhandling...77 Ackordsöverenskommelse...77 Överenskommelse träffas inte...78 Tvister...79 Mom. 4 Premie- och blandackord...80 Riktlinjer...81 Regler för arbetsstudier...82 Mom. 5 a) Beräkning av ackord...82 Ackordsekvation...83 Penningfaktorer, AV-system...85 4-gruppering...85 Arbetsvärdering...87 Grupperingsregler...88 Mom. 5 b) Riktpunkt vid ackordssättning...91 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Konjunkturfaktor...92 MTM-avtal...93 Z-faktorn...93 Mom. 6 Gemensamhetsackord...94 Gemensamhetsackord...94 Mom. 7 Lönegaranti vid ackord...95 Timlönegaranti...95 Mom. 8 Anteckningar vid ackord...95 Anteckning av ackordspris...95 Kassation...96 6 Arbetstid...97 EU:s direktiv 93/104/EG...97 Mom. 1 Arbetstidslagen...98 Arbetstidslagen...98 Mom. 2 Ordinarie arbetstidens längd...100 Mom. 2.1 Ordinarie arbetstidens längd...100 Arbetstidens längd...101 Vad är skiftarbete?...102 Kompensationsledighet...104 Mom 2:2 Arbetstiden vid anläggningsarbete...105 Arbete i bergrum...106 Mom 2:3 Underrättelse om arbetstider...106 Deltidsarbete...106 Mom. 3 Ordinarie arbetstidens förläggning...106 Mom 3:1 Ordinarie arbetstidens förläggning...108 Korridor...108 Intermittent treskiftsarbete...109 Mom. 3:2 Arbetstid vid kontinuerlig drift...109 Uppehåll vid kontinuerlig drift...110 Mom. 3:3 Annan förläggning av arbetstid...111 Förskjuten arbetstid...111 Mom 3:4 Raster m.m....112 Rast, måltidsuppehåll, paus...112 Mom 3:5 Arbetstidens kontrollerande...113 Tidskontroll...113 Mom 3:6 Nattvila...113 Nattvila...114 Mom 3:7 Veckovila...116 Veckovila...116 Sjudagarsperioder...117 Veckovilan vid frånvaro...118 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5
Undantag vid veckovila...119 Mom. 4 Övertid...120 Mom 4:1 Övertid...120 Skyldighet att utföra övertidsarbete...120 Definition av övertid...121 Dygnsregel...122 Flextid...123 Mom 4:2 Begränsning av övertid...124 Övertid...124 Mertid...124 Uttag av kompensationsledighet...125 Mom 4:3 Produktionsövertid...126 Kollektiv produktionsövertid...127 Mom 4:4 Nödfallsövertid...128 Nödfallsövertid...128 Mom. 5 Jourtid...129 Jourtid...129 Mom. 6 Överenskommelser och dispens...129 Lokal överenskommelse om extra övertid...130 Lokala avtal som ska godkännas centralt...131 Mom. 7 Registrering av arbetstid, övertid och jourtid...133 Arbetstidsjournal...133 Mom. 8 Verkstadsindustrins Arbetstidsnämnd...133 Verkstadsindustrins Arbetstidsnämnd...133 Mom. 9 Förhandlingsordning...133 Förhandlingsordning...133 Anteckningar till förhandlingsprotokollet...134 Anvisningar för registrering av arbetstid m.m....136 Arbetsberedskap...149 7 Ersättning för arbete på obekväm tid och övertid...152 Mom. 1 Arbete på obekväm tid...152 Ordinarie arbetstid...153 Ob-tillägg enligt A, B och C...153 Mom. 2 Övertidsarbete...155 Övertidstillägg...156 Övertid på skift...156 Kompensationsledighet...158 Ej ob- och övertidsersättning samtidigt...159 Mom. 3 Skiftformstillägg...159 Skiftformstillägg...160 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Mom. 4 Underjordstillägg...162 Underjordstillägg...162 8 Särskilda bestämmelser rörande gjuterier...163 Mom. 1 Klockslaget för arbetstidens slut...163 Fri hemgång...163 Mom. 2 Hinder...164 Väntetid...165 Mom. 3 Kassation av gjutgods...165 Kasserat gods...165 Mom. 4 Erforderliga verktyg...166 Verktygsersättning...166 Mom. 5 Ynglingar under 18 år...166 Minderåriga arbetare...166 Mom. 6 Skyddsutrustning...166 Mom. 7 Vid arbete inuti smältugnar...167 Fria överdragskläder...167 9 Semester och helglön...168 Mom. 1 Förläggning av semester m.m...168 Semesterns längd...169 Obetald semester...170 Tjänstledighet i samband med nyanställning...170 Sparad semester...171 Förläggning av huvudsemester...171 Permittering vid semesterstängning...172 Semesterns förläggning i övrigt...172 Ej utnyttjad semester...173 Semesterersättning...173 Uttag av sparade semesterdagar...173 Deltid...174 Mom. 2 Beräkning av semesterlön...175 Beräkning av antalet betalda semesterdagar...177 Semesterlönegrundande frånvaro...178 Icke semesterlönegrundande frånvaro...180 Medeltimförtjänst...182 Garanterad semesterlön...185 Ej representativ lön...185 Sysselsättningsgrad...187 Skiftarbete...189 Icke semesterlönegrundande ledighet...190 Sparad semester...190 Semester vid halv sjukskrivning...192 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7
Semesterersättning...194 Korta tidsbegränsade anställningar...194 Mom. 3 Förutsättningar för helglön...195 Rätt till helglön...196 Berörda helgdagar...196 Helglön vid sjukdom...197 Innehållande av helglön...197 Återgång i arbete efter tjänstledighet...198 Mom. 4 Beräkning av helglön...200 Genomsnittsförtjänst...201 Deltidsarbete...202 Delpension...203 Intermittent deltidsanställda...203 10 Arbete utom verkstaden...204 Mom. 1 Lokal överenskommelse stupstock...204 Flerdygnstraktamenten...206 Lokala överenskommelser kan ej träffas...206 Egen verkstad...206 Övernattning...207 Traktamentets storlek...208 Logi...208 Researvode...209 Mom. 2 Ersättning för färdtid...209 Restid...210 Väntetid...211 Ersättningens storlek...211 Bilförare...212 Gångtidsersättning...212 Mom. 3 Resekostnadsersättning...213 Resekostnad...213 Mom. 4 Egen bil...213 Egen bil i tjänsten...213 Mom. 5 Sjukdom m.m....214 Sjukdom på annan ort...214 Mom. 6 Arbete utomlands...215 VA:s tillämpningsområde...215 Enskild överenskommelse...215 Försäkringar och pensioner...216 11 Värnplikt och sjukdom...219 Mom. 1 Ledighet m.m....219 Lagskydd...219 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Rätt till tjänstledighet enligt VA...220 Underrättelse till arbetsgivaren...221 Anställningsskydd...221 Olika ledighetsregler...222 Mom. 2 Rätt till sjuklön...223 Lagen om sjuklön...224 Sjuklöneperiodens längd...224 Sjukdom under semestern...225 Sjukdom under ledighet...225 Förtroendevalda...226 Sjuklönegaranti...227 Mom. 3 Anmälan och styrkande av sjukdom...227 Anmälan om sjukdom...228 Läkarintyg...228 Avstängning...229 Allergiker m.m...229 Mom. 4 Beräkning av sjuklön...229 Karensdag, ersättningsnivåer, sjuklöneunderlag...231 Kollektiv produktionsövertid...232 Återinsjuknanderegel...232 Hög sjukfrånvaro...232 Mom. 5 Havandeskapslön...233 Havandeskapslön...234 12 Skyddsanordningar...235 Mom. 1 Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar...235 Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar...235 Mom. 2 Varmförzinkning...235 Särskilda skydds- och ersättningsförmåner...235 Mom. 3 Särskilt hälsofarligt arbete...236 Läkarundersökning...236 Mom. 4 Företagshälsovård...236 Företagshälsovård...237 13 Angående visst särskilt smutsigt arbete samt där risk för hälsofarlig hudpåverkan föreligger...238 Mom. 1 Vid tillfälligt och smutsigt arbete...238 Rätt till smutsersättning...239 Mom. 2 Särskild hälsorisk...239 Visst smutsigt arbete...240 14 Verktygsersättning till träarbetare...242 Verktygsersättning...242 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9
15 Betalning vid driftsavbrott och permittering...243 Mom. 1 Vid driftsavbrott eller annan väntetid...243 Orsak till avbrottet...243 Ersättningens storlek...244 Lokal överenskommelse...244 Mom. 2 Regler för permitteringslön...244 Permitteringslön...245 16 Anställnings ingående och upphörande...246 Mom. 1 Med stöd av lokal överenskommelse...246 Dispositiv lagstiftning...246 Anställningsform enligt LAS...247 Tidsbegränsad anställning enligt VA...248 Fackligt veto...248 Tidsbegränsad anställning enligt LAS...249 Arbetets särskilda beskaffenhet...250 Vikariat...250 Praktikarbete och feriearbete...251 Värnpliktstjänstgöring...251 Felaktig visstidsanställning...251 Mom. 2 Vid uppsägning eller permittering...252 Turordning enligt LAS...252 Särskild turordning enligt VA...253 Äldreavgångar...253 Olika driftsenheter...253 Central förhandling vid synnerliga skäl...254 Mom. 3 Arbetsfri uppsägningstid...255 Uppsägningstid...255 Uppsägningslön...256 Uppsägningstid iakttas ej...257 Uppsägningstid behöver ej iakttas...258 Mom. 4 Utkvittering av slutlön...258 Del av ackordsöverskott...259 Outtagen lön...259 Skydd mot anställningsspärrar...259 17 Betalning vid övergång till annat arbetsområde samt vid omställning i arbetet...260 Mom. 1 Lokal överenskommelse...260 Indelning i arbetsområden...261 Mom. 2 Beräkning av eventuellt tillägg...262 Lönetillägg...264 Avräkning...264 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Mom. 3 Tilläggsperiodens längd...266 Periodens längd...267 Omplacering på egen begäran...267 Mom. 4 Betalning vid omställning...268 Omställning...268 18 Löneutbetalning...270 Mom. 1 Löneutbetalning...270 Avlöningsperiod...270 Löneutbetalning...270 Förskott...271 Mom. 2 Banklön eller dyl....271 Kontant lön, Banklön...271 Mom. 3 Inkassering av fackföreningsavgifter...272 Fackföreningsavgift...272 19 AMF-försäkringar m.m...273 Grupplivförsäkring (TGL)...274 Avgångsbidrag (AGB)...274 Gruppsjukförsäkring (AGS)...275 Avtalspension SAF-LO...275 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)...275 20 Hemarbetare...277 Mom. 1 Försäkringar för hemarbetare...277 Avtalsförsäkringar...278 Mom. 2 Information om risker...278 Arbetsmiljö...278 Mom. 3 Ersättning...278 Lön...278 Mom. 4 Utökning...279 Förtur till arbete...279 Mom. 5 Sjukdom...279 Sjuklön till hemarbetare...280 21 Permission...283 Lagregler...283 Tjänstledighet enligt särskild överenskommelse...283 Mom. 1 Vad menas med permission...283 Permissionsanledning...284 Eget bröllop och 50-årsdag...284 Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare...285 Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare...286 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 11
Nära anhörigs frånfälle...287 Nära anhörigs begravning...288 Plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig...288 Mom. 2 Arbetsskada...288 Arbetsskada...289 22 Tiden för detta avtals bestånd...290 Samarbetsavtal...291 Industrins förhandlingsavtal (Industriavtalet)...291 Riktlinjer för tillämpning av blandackord...292 Regler för månadslön...294 1. Månadslönens beräkning...294 2. Lön per dag och timme...297 3. Lön för del av löneperiod...299 4. Löneberäkning vid sjukfrånvaro...299 5. Havandeskapslön...304 6. Ledighet med tillfällig föräldrapenning...304 7. Löneberäkning vid annan frånvaro...304 8. Övertidsarbete...307 9. Semester...307 10. Helglön...313 11. Arbete utom verkstaden...314 12. Läkarbesök och permission...314 13. Driftsavbrott och permittering...315 14. Övergång till annat arbetsområde och omställning i arbetet...315 15. Löneutbetalning...315 16. Anställningens upphörande...316 Regler för permitteringslön...317 LAS...317 Arbetsförmedlingen...317 Överenskommelse Regler för permitteringslön...318 1 Permitteringslön...318 2 Turordningsbestämmelser...318 3 Återgång i arbetet...319 4 Primära förhandlingar...319 5 Permitteringstid...320 6 Omfattning...321 7 Permitteringslön...321 8 Permitteringslön utges inte...323 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
9 Säsongsarbete, hemarbete m.m....325 Permitteringslöneanordningen SAF-LO...326 Anteckningar ur förhandlingsprotokollet...327 1. Utgående avlöningsförmåner...327 2. Gällande specialöverenskommelser...328 3. Fasta ackordsprislistor...330 4. Rörledningsbranschen...330 5. Husbyggnadsarbete...330 6. Termerna lägsta timlön, timlön och tidlön...331 Överenskommelse angående företagens medverkan vid uppbörd av fackföreningsavgifter...332 1. Uppbörd av fackföreningsavgift...332 2. Avdrag och inbetalning...332 3. Arbetarpartens uppgiftsskyldighet...334 4. Arbetsgivarens uppgiftsskyldighet...335 5. Redovisning...336 6. Giltighet...337 Överenskommelse om betalning enligt genomsnittsförtjänstregeln...339 Jämställdhetsavtal...341 1 Mål för jämställdhet i arbetslivet...342 2 Arbetsgivarens ansvar...342 3 De lokala parternas uppgifter...343 4 Personalrekrytering...343 5 Arbetsförhållanden...343 6 Arbetsledning...343 7 Utveckling av den anställde i arbetet...344 8 Utvecklingen på jämställdhetsområdet...344 9 Meningsskiljaktigheter...344 10 Giltighetstid...345 Jämställdhetslagen...345 Indirekt könsdiskriminering...345 Anställning, befordran, utbildning...346 Lönediskriminering...346 Sexuella trakasserier...347 Mål för jämställdhet i arbetslivet...350 Kartläggning...351 Arbetsplatser med endast kvinnliga anställda...353 Utvecklingen på jämställdhetsområdet...353 Meningsskiljaktigheter...354 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 13
Avtal om kompetensutveckling i företagen...355 Kompetensutveckling inom verkstadsindustrin...355 Avtal om kompetensutveckling...355 1 Mål...356 2 Lokal partssamverkan...357 3 Personlig utveckling...358 4 Samverkan mellan förbundsparterna...358 5 Förhandlingsordning...359 6 Giltighetstid...359 Andra avtal och lagar...360 Överenskommelse om ersättning vid asbestundersökning...365 Avtal om utvecklingsarbete mot belastningsskador...362 1 Undersökning/kartläggning...363 2 Åtgärdsprogram...365 3 Förhandlingsordning...367 Riktlinjer för icke nivåpåverkande lönehöjningar (INL)...368 Lokal överenskommelse...369 Flit- och skicklighetstillägg...370 Huvudavtal...371 Industrins förhandlingsavtal (Industriavtalet)...393 1 Avtalets syfte...393 2 Allmänna riktlinjer...393 3 Industrikommittén...393 4 Opartisk ordförande...393 5 Tidsplan för förhandlingar om kollektivavtal...394 6 Befogenheter för opartisk ordförande...394 7 Retroaktivitet...395 8 Arbetskonflikt...395 9 Förbundsavtalens tillämpning av fredsplikt...395 Förkortningar...397 Citerade domar från Arbetsdomstolen...398 Sakregister...400 Tabell med förhandlingsordning...405 Tabell över olika ledighetsregler...406 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord till 1998, 1999 och 2000 års upplaga Dagligen uppstår tvister på företagen om tillämpningen av Verkstadsavtalet, i denna kommentarsbok förkortat VA. Det är därför av största vikt för förbundets medlemmar, och främst för fackligt förtroendevalda och lokala förhandlare att känna till innebörden av reglerna i avtalet. Det är ofta svårt att enbart av själva avtalstexten förstå hur avtalet ska tillämpas. I vissa frågor har avtalsparterna olika uppfattningar om hur avtalet ska tolkas. Det är då viktigt att veta hur avtalet bör tillämpas enligt Metalls uppfattning. I motionerna 483 och 485 till 1977 års kongress yrkades att en avtalskommentar skulle utges om VA. Kongressen beslöt i enlighet med detta yrkande. År 1981 gav förbundsstyrelsen ut en första kommentar till VA. Denna femte upplaga bygger på lydelsen av 1998, 1999 och 2000 års VA. Kommentaren har kompletterats med hänsyn till förändringar i avtal, lagar och rättspraxis. Texten har särskilt markerats där förändringar eller nya kommentarer gjorts. De tvister rörande VA som kan uppstå på en arbetsplats är mycket mångskiftande och oförutsebara. Denna kommentar gör därför inte anspråk på att besvara alla tillämpningsproblem. Under 1970-talet infördes många nya lagar på arbetsmarknaden. Kommentaren till VA innehåller inte några fullständiga kommentarer till dessa lagar. För ytterligare studier om lagarna hänvisas till bland annat Arbetsrätt i praktiken, en facklig handbok utgiven av Tidens förlag (författare Bo Bylund/Lars Viklund). Förbundet ger också ut boken Metall i Arbetsdomstolen Betydelsefulla domar vilken kan beställas från förbundets FÖRORD 15
materialexpedition. I denna bok kommenteras de AD-domar som haft stor betydelse för tolkningen av Metalls olika avtal. Arbetsrätten genomgår ständigt förändringar. Det är troligt att dessa förändringar kan bli betydande i en nära framtid. Sveriges medlemskap i EU (Europeiska Unionen) innebär ökad påverkan av Europa-rätten. Metall kommer att bevaka förändringarna och löpande informera om dem i förbundsmeddelanden och Metall-info. Tidskriften Lag & Avtal kommenterar på ett utmärkt sätt de nya reglerna inom arbetsrätten. (Lag & Avtal, Box 7572, 103 93 STOCKHOLM). Metall subventionerar sedan länge en viss del av prenumerationspriset. Metall planerar att ge ut uppdaterade kommentarer om Verkstadsavtalet när avtalet omfattar en längre tidsperiod. Vi kommer också kontinuerligt att uppdatera kommentarerna i förbundets avtalsdatabas. Stockholm Förbundsstyrelsen 16 FÖRORD
Inledning Parterna i VA är Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall) och Sveriges Verkstadsförening (VF). Metall bildades 1888 och Sveriges Verkstadsförening tillkom 1902. Sveriges Verkstadsindustrier (VI) bildades 1991 genom en sammanslagning av VF och Sveriges Mekanförbund. VI är en intresseorganisation för svensk verkstadsindustri. VF kvarstår dock inom VI som juridisk arbetsgivarorganisation och därmed som arbetsgivarpart i VA. Metall arbetade från början intensivt på att avtalsreglera förhållandena på verkstäderna. VF försökte på alla sätt motarbeta förbundets strävanden att uppnå enhetliga regler på arbetsplatserna. Efter segslitna förhandlingar och öppna konflikter tillkom det första VA den 9 november 1905. Bestämmelserna i avtalet har sedan dess på olika sätt utökats och justerats. Grundprincipen i avtalet har emellertid hela tiden varit densamma. Avtalet är ett minimilöneavtal som fastställer de lägsta löner som får tillämpas. Avtalet bygger på förutsättningen att högre lön än minimilön ska betalas till arbetstagare allt efter flit, skicklighet och arbetets svårighetsgrad. VA har traditionellt ansetts vara ett utpräglat ackordslöneavtal. Numera är tidlön och olika former av blandackord de vanligaste löneformerna. Det kan här nämnas att i det första VA varierade minimilönerna för vuxna arbetstagare mellan 25 26 öre i timmen. Arbetstiden var fastlagd till högst 10 timmar per dag och högst 57 timmar per vecka. VA tillämpas nu för ca 180 000 anställda vid ca 6 000 arbetsplatser. INLEDNING 17
Avtalets tillämpningsområde Avtalsbunden arbetsgivare VA ska enligt 4 mom. 1 tillämpas vid verkstäder anslutna till Sveriges Verkstadsförening. Även av 26 medbestämmandelagen (MBL) följer att en arbetsgivare är bunden av VA så snart arbetsgivaren blivit medlem i VF (se dock AD 1973: 12). En arbetsgivare blir också bunden av VA genom att träffa ett lokalt avtal med en av förbundets avdelningar, ett s.k. hängavtal, i vilket hänvisas till vid varje tidpunkt gällande VA. Ett företag kan också bli bundet av VA på ytterligare ett sätt. Enligt 28 MBL gäller nämligen att om ett företag helt eller delvis övergår från arbetsgivare som är bunden av VA till ny arbetsgivare, så blir även denne bunden av avtalet. Detta gäller dock bara under förutsättning att den nye arbetsgivaren inte redan är bunden av annat tillämpligt kollektivavtal. VA får inte heller före övergången ha sagts upp av den tidigare ägaren eller av den fackliga organisationen. Om ett företag som är bundet av VA, försätts i konkurs är konkursboet genom dess konkursförvaltare skyldigt att tillämpa VA. Och detta gäller oberoende av om konkursboet fortsätter att driva företagets rörelse vidare. Konkursförvaltaren är också skyldig att följa eventuella lokala överenskommelser som finns vid företaget. Det anförda framgår av följande dom från AD. 1978:95. Alster Bruk i Karlstad AB försattes i konkurs. Bolaget var genom hängavtal bundet av VA. Redan före konkursbeslutet var de anställda uppsagda och driften nedlagd. AD fann att förvaltaren ändå var skyldig att följa reglerna i VA. Detta innebar bland annat att han hade skyldighet att tillse att fackföreningsavgifter inkasserades (se vidare kommentarer till 18). Tillämpliga arbetsuppgifter VA ska tillämpas på alla arbetsuppgifter inom avtalets tilllämpningsområde oberoende av vem som utför dem. Arbetsgivaren är alltså skyldig att tillämpa avtalet oberoende av om 18 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
det gäller en medlem i Metall, en oorganiserad eller en medlem i annan facklig organisation som utför arbetsuppgifterna. Detta innebär att en arbetsgivare blir skadeståndsskyldig mot Metall om denne exempelvis skulle betala lägre lön än tillåtet till oorganiserad arbetstagare. Däremot kan de oorganiserade arbetstagarna inte med stöd av VA begära högre lön eller skadestånd. När det gäller att bedöma vilka arbetsuppgifter som faller under VA ska den så kallade industriförbundsprincipen tillämpas. Detta innebär att alla på verkstaden förekommande arbetsuppgifter omfattas av avtalet. Dit hör exempelvis svarvning, fräsning, svetsning, kontroll- och provningsarbeten, maskinreparationer, servicemontage, elektriska arbeten, målning, snickring, emballering, städning av verkstadslokalerna, transporter och liknande samt kontorsstädning. Även när de anställda vid verkstaden utför ombyggnads- eller nybyggnadsarbeten inom det egna företagets ram och åt den egna arbetsgivaren, ska VA tillämpas på dessa arbetsuppgifter. Motsvarande gäller om de anställda utför arbeten utom verkstaden i form av montage, servicearbeten eller liknande. På byggarbetsplatser kan metallarbete förekomma i varierande omfattning. Metall och Byggnads har enats om vissa principer när det gäller organisationsrätten. Grunden för överenskommelsen är den så kallade huvudsaklighetsprincipen i LO:s organisationsplan. Utgångspunkten är då att organisationsrätten vid arbete på en byggarbetsplats, ska tillfalla Byggnads. Vid entreprenadverksamhet på byggarbetsplatsen ska huvudsaklighetsprincipen vara vägledande vid blandad verksamhet. Detta innebär att beträffande företag som tillverkar och monterar en produkt på byggarbetsplatsen, tillfaller avtalsrätten Metall. I de fall företag enbart arbetar med montage av andra företagsprodukter, tillfaller rätten Byggnads. Tillverkning och montering av stålkonstruktioner ska tillhöra Metall. Gränsen mot Byggnads går mellan stålkonstruktioner och fasaduppbyggnader och får bedömas mot omfattningen av verksamheten. Beträffande centrala verkstäder och förråd hos byggnadsföretag, gäller att verkstäderna ska tillhöra Metall och förråden Byggnads. När verksamheten AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 19
är blandad ska den verksamhet som dominerar bestämma organisationsrätten. AD har i några domar behandlat tvister om VA:s tillämpningsområde. I följande fall har domstolen ansett att arbetsuppgifterna faller under avtalet. 1938:51. Uppsättning av taklanterniner hos kunder inbegripet montering av glasskivorna. 1939:85. Reparation av elektriska motorer och transformatorer. 1962:2. Ett företag tillverkade undertak som bestod av aluminiumplattor och anordningar för uppfästning av plattorna. Montering av taken hos kunder föll under VA. 1962:23. Ett företag tillverkade ställverk. VA ansågs också omfatta arbeten hos kund med att montera ställverket jämte tillhörande anläggningar samt i samband därmed utföra nödvändiga kabelarbeten såsom kabeldragning och uppsättning av kabelstegar. 1974:20. Ett företag tillverkade bland annat bastuaggregat och manöverpaneler till dessa. I en särskild fabriksbyggnad, som låg 60 meter från verkstaden, tillverkade företaget också basturum av trä. Även detta arbete ansågs höra under VA. 1974:34. Tillverkning av svetsade plåt- och balkkonstruktioner för uppsättning i byggnader. I domen 1933:43 fann AD däremot att tillverkning av lampskärmar inte föll under VA. Ställningen var av metall men arbetet bestod till övervägande del av behandling av pergamentpapper. Ytterligare domar: 1930:20, 1930:58, 1930:70 och 1942:66. Som en allmän princip gäller sammanfattningsvis att under VA faller allt arbete som efter ett praktiskt bedömande står i ett naturligt samband med den centrala verksamhet på vilket avtalet först och främst syftar. 20 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Avgränsning mot tjänstemännen Under senare år har allt oftare uppstått tvister om vissa arbetsuppgifter inom verkstadsindustrin ska hänföras under VA eller under industritjänstemannaavtalet. Det förekommer att arbetsgivare tillämpar olika avtal för anställda som utför likartade arbetsuppgifter. Det är viktigt att slå fast att för en arbetsuppgift kan bara tilllämpas ett avtal. Arbetsgivaren är skyldig att tillämpa avtalen på ett korrekt sätt. Vilket avtal som ska tillämpas är alltså en rättstvist mellan arbetsgivaren å ena sidan och arbetstagarorganisationen å den andra. Avgörande vid den rättsliga bedömning som ska ske, är endast arbetsuppgifternas art. Det spelar ingen roll i vilken organisation de berörda anställda är medlemmar. AD 1961:29. Vid Fagersta Järnverk fanns på laboratoriet anställda som skötte en apparat för spektrografisk analys, en s.k. kvantumeter. De var organiserade i SIF. AD kom fram till att SIF-avtalet inte skulle tillämpas på dessa anställda. De föll alltså under järnbruksavtalet. AD 1978:18. Vid en keramisk industri var en grupp s.k. modellörer anställda. Dessa hade till uppgift att framställa originalmodeller av vissa produkter som tillverkades vid fabriken. Ostridigt hade arbetareavtalet tidigare tillämpats för dessa. Under senare år har emellertid modellörerna gått in i Svenska Industritjänstemannaförbundet och arbetsgivaren har ensidigt tillämpat detta avtal. AD framhöll att modellörernas arbete traditionellt fallit under arbetareavtalet och att någon avgörande förändring inte skett som medför att det är fråga om tjänstemannaarbete. Att modellörerna har varit månadsavlönade och att de är medlemmar i SIF hade ingen särskild betydelse i tvisten. Det spelade heller ingen roll att arbetsgivaren ensidigt, och utan att Fabriksarbetareförbundet kan anses ha godkänt det, har tillämpat tjänstemannaavtalet i flera år. AD kom fram till att arbetareavtalet ska tillämpas. Principerna i 1978 års dom har bekräftats i AD 1986:138 som gällde avtalstillämpningen inom Svensk Bilprovning och AD 1987:45 angående avtalstillämpningen för några driftstekniker vid Gullspångs Kraft AB. Dessutom finns principerna bekräftade i AD 1987:75 som gällde några servicetekniker vid AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 21
Ulvsunda Verkstads AB. Det är en central och utomordentligt väsentlig dom för Metalls vidkommande. AD 1987:75. Företaget tillverkar innerslipmaskiner. I serviceteknikernas arbetsuppgifter ingår bland annat att utföra den slutliga monteringen av maskinerna och utprovningen av det datorsystem, som följer med varje maskin. Serviceteknikernas arbete hade ända sedan mitten på 1950-talet tillhört VA:s område. I början på 1970-talet beslöt företaget ensidigt att tillämpa tjänstemannaavtalet. Därefter har långa och segdragna förhandlingar pågått som inte har lösts förrän i AD 1987. AD konstaterar att serviceteknikerna alltjämt tar del i själva produktionen och att arbete sker på samma stadium i tillverkningsprocessen. Införandet av datasystemet har därför endast medfört den förändringen, att serviceteknikerna inte utför finjustering med handverktyg, utan i stället provar ut ett arbetsprogram med hjälp av ett i övrigt färdigställt datasystem. Den förändringen kunde enligt AD inte betraktas som genomgripande, utan fick i stället uppfattas som normal modernisering av arbetsuppgifterna. Det gällde särskilt mot bakgrund av att verksamheten bedrivs i en bransch som ständigt genomgår teknisk utveckling. Det saknade också betydelse att maskinerna blev tekniskt mer avancerade och att bolaget ökat kraven på arbetstagarnas prestationer. Dessutom tillade AD att parterna var överens om att VA mycket väl kunde tillämpas på mycket kvalificerade arbeten. Två viktiga domar i AD (1989:12 respektive 1998:37) angående vilket avtal som skall tillämpas vid nyinrättade arbeten: AD 1989:12. I en fabrik som ägs av AB Vin- och Spritcentralen, tar man i bruk en automatiserad lager- och ordersammanställningsanläggning. Denna anläggning styrs av ett processdatasystem. För handhavande av detta system, tillskapas bland annat två befattningar som biträdande systemoperatör. Tvisten gällde om dessa arbeten skulle anses vara tjänstemannaarbete eller om branschavtalet med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet skulle tillämpas. Arbetsuppgifterna för operatörerna bestod av att sköta driften med hjälp av två stycken datorer. I detta ligger också att lokalisera och åtgärda 22 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
fel och att ge råd till andra arbetare ute i anläggningen. Arbetsgivarsidan ansåg att arbetsuppgifterna var tjänstemannaarbete genom att arbetsuppgiften var nyinrättad och samtidigt krävde särskild kunskap i ADB-teknik. AD ansåg för det första, att de båda biträdande systemoperatörernas befattningar är helt nya och saknar motsvarighet i tidigare förhållanden. Fastän arbetsuppgifterna skedde i huvudsak i ett kontrollrum, kom AD vidare fram till att operatörernas arbetsuppgifter, inte på något nämnvärt sätt, skilde sig från annat arbete ute i anläggningen, vilka ostridigt föll under branschavtalet med Livsmedelsarbetareförbundet. Att arbetsuppgifterna utfördes med tillämpning av datateknik, hade i detta avseende ingen speciell betydelse. AD 1998:37. Företaget tillvekar kretskort och störningsfilter till basstationer för mobiltelefoner. Vid årsskiftet 1995/96 införde bolaget en ny typ av befattning, så kallade processtödjare. De nya tjänsterna tillsattes med montörer/operatörer, vilka arbetade inom Metalls avtalsområde. Bolaget började därefter ensidigt tillämpa SIF-avtalet. Metall hävdade att VA även fortsättningsvis skulle tillämpas för de berörda arbetstagarna. AD konstaterade att arbetstagarna i sitt montörskap i huvudsak varit knutna till den löpande fysiska produktionen, medan de i egenskap av processtödjare inte deltar i själva tillverkningen eller monteringen av olika komponenter. Processstödjarnas arbete går ut på att förebygga driftstörningar samt avlasta, stödja och bistå med behövlig teknisk kompetens. Deras arbete är därför mer av övergripande art utan direkt samband med den löpande produktionen. Enligt AD:s mening är processtödjarnas arbete därmed i huvudsak sådant som traditionellt betecknas som typiska tjänstemannauppgifter och SIF-avtalet kan tillämpas för de berörda arbetstagarna. Det principiellt viktiga i dessa domar är att arbetstagareavtal också kan tillämpas vid nyinrättade arbeten. Det avgörande för vilket avtal som skall tillämpas, är den huvudsakliga arbetsuppgiften. För att försöka komma till rätta med tvister rörande tillämpligt kollektivavtal, har mellan Metall och Svenska Industritjänste- AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 23