Fakta för skattebetalare 2015

Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Fakta för skattebetalare 2015 Statistik om skatter och offentliga utgifter med internationella jämförelser Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se

Fakta för skattebetalare Sedan 1966 har Skattebetalarna gett ut Fakta för skattebetalare. En av våra viktigaste uppgifter är att upplysa om skatter och om hur skattesystemet fungerar. Endast en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter används till vård, skola och omsorg. Vi anser att det är möjligt att både sänka skatter och förbättra välfärdens kärna. Skatterna spelar fortfarande en mycket stor roll för en vanlig svensk familj, trots att skatten sänkts de senaste åren. Skatten är för de flesta arbetande hushåll en större utgift än mat, kläder och bostad tillsammans. En normal löntagare betalar, inklusive sociala avgifter och moms, ungefär 55 procent av sin inkomst i skatt. För inte så många år sedan uppgick den andelen cirka 60 procent. Just moms och sociala avgifter är samtidigt skatter som inte märks särskilt mycket för den som inte noga letar efter dem. När vi är osäkra på vem som egentligen betalar en skatt blir det lättare för politikerna att höja skatten. Därför tycker vi att det är viktigt att fler skattebetalare får korrekt information om skattesystemet och Fakta för skattebetalare är ett viktigt bidrag i det arbetet. Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Fakta för skattebetalare Utges årligen av Skattebetalarnas Förening, Box 3319, 103 66 Stockholm, tel. 08-613 17 00. Årgång 49. Redaktör: Sofia Linder Copyright Skattebetalarnas Förening 2015. Utgiven mars 2015. Besök oss på www.skattebetalarna.se 2 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 3

Innehåll Tabell nr Sid nr Tabell nr Sid nr 1. Skatt på hela lönen 2015 6 2. Skatteskalor och brytpunkter inkomståren 2014 och 2015 7 3. Grundavdrag 2014 och 2015 8 4. Basbelopp 2014 och 2015 9 5. Skattereduktion för arbetsinkomst 10 6. Allmän pensionsavgift 2014 och 2015 13 7. Pensioner 2015 14 8. Kommunalskatter i genomsnitt 1975 2015 15 9. Högst och lägst kommunalskatt 2014 och 2015 16 10. Begravningsavgift och kyrkoavgift 2010 2015 17 11. Förmånsbelopp och avdrag 2014 och 2015 18 12. Inkomstfördelning 2014 och 2015, hushåll 19 13. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 2014 och 2015 20 14. Arbetsgivaravgifternas utveckling, 1986 2015 22 15. Fastighetsavgift och fastighetsskatt 23 16. Hus-avdrag 25 17. Stämpelskatt 25 18. Alkoholskatt 2015 26 19. Tobaksskatt 2015 26 20. Energiskatt 2015 27 21. Skattefridagen 2014 16 juli 28 22. Försörjningsbalansen 2012 2016 29 23. Översikt statens skatteintäkter 30 24. Översikt offentliga utgifter 31 25. Kommunalekonomisk skatteutjämning 2015 33 26. Statsskulden 34 27. Konsumentprisindex 1982 2014 35 28. Referensräntan 36 29. Statslåneräntan 37 30. Genomsnittlig statslåneränta 38 31. Löner i offentlig sektor 39 32. Politikernas arvoden och ersättningar 40 33. Antalet anställda i offentlig sektor 41 34. Skattetrycket i internationell jämförelse 42 35. Välståndsligan 1970 och 2013 44 36. Viktiga datum 2015 45 4 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 5

1. Skatt på hela lönen 2015 Tabellen avser arbetsinkomst för löntagare under 65 år. Årslön i kronor Hela lönen 131 420 197 130 262 840 328 550 394 260 Löneskatter 31 420 47 130 62 840 78 550 94 260 Synlig årslön 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 Kommunalskatt 1) 22 428 37 464 55 116 72 756 90 396 Statsskatt 0 0 0 0 0 Skattereduktion 9 612 12 552 15 924 19 284 22 644 Inkomstskatt 12 816 24 912 39 192 53 472 67 752 Begravningsavg. 220 330 440 550 660 Nettolön 86 964 124 758 160 368 195 978 231 588 Indirekta skatter 2) 18 262 26 199 33 677 41 155 48 633 Kvar efter skatt 68 702 98 559 126 691 154 823 182 955 Total skatt 62 718 98 571 136 149 173 727 211 305 Skattekvot 3) 47,7% 50,0% 51,8% 52,9% 53,6% fortsättning, fler exempel Hela lönen 459 970 525 680 591 390 657 100 788 520 Löneskatter 109 970 125 680 141 390 157 100 188 520 Synlig årslön 350 000 400 000 450 000 500 000 600 000 Kommunalskatt 1) 108 048 124 116 140 160 156 204 188 280 Statsskatt 0 0 3 024 13 020 33 024 Skattereduktion 26 004 26 376 26 376 26 376 26 340 Inkomstskatt 82 044 97 740 116 808 142 848 194 964 Begravningsavg. 1) 770 880 990 1 100 1 320 Nettolön 267 186 301 380 332 202 356 052 403 716 Indirekta skatter 2) 56 109 63 290 69 762 74 771 84 780 Kvar efter skatt 211 077 238 090 262 440 281 281 318 936 Total skatt 248 893 287 590 328 950 375 819 469 584 Skattekvot 3) 54,1% 54,7% 55,6% 57,2% 59,6% Källa: Skatteverket och egna beräkningar. För anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år och för de över 65 år utgår lägre arbetsgivaravgifter (löneskatter). Dock kommer dessa att förändras när regeringen lägger sin tilläggsbudget den 15 april. Se vidare tabell 13. 2. Skatteskalor och brytpunkter inkomståren 2014 och 2015 Beskattningsbar inkomst (skiktgränser) 2015 (taxeringsåret 2016): 430 200 Kommunalskatt 430 200 616 100 Kommunalskatt + 20% statlig skatt 616 100 Kommunalskatt + 25% statlig skatt 2014 (taxeringsåret 2015): 420 800 Kommunalskatt 420 800 602 600 Kommunalskatt + 20% statlig skatt 602 600 Kommunalskatt + 25% statlig skatt Taxerad inkomst (brytpunkter) 2015 (taxeringsåret 2016): Personer < 65 år: 443 300 Kommunalskatt 443 300 629 200 Kommunalskatt + 20% statlig skatt 629 200 Kommunalskatt + 25% statlig skatt Personer >= 65 år: 469 600 Kommunalskatt 469 600 648 000 Kommunalskatt + 20% statlig skatt 648 000 Kommunalskatt + 25% statlig skatt 2014 (taxeringsåret 2015): Personer < 65 år: 433 900 Kommunalskatt 433 900 615 700 Kommunalskatt + 20% statlig skatt 615 700 Kommunalskatt + 25% statlig skatt Personer >= 65 år: 460 800 Kommunalskatt 460 800 634 400 Kommunalskatt + 20% statlig skatt 634 400 Kommunalskatt + 25% statlig skatt Källa: Skatteverket. 1) Kommunalskatten är baserad på ett genomsnitt för riket, f.n. 31,99 procent. Likaså begravningsavgiften, som uppgår till 0,22 procent. 2) Till de indirekta skatterna räknas moms och andra varuskatter. Indirekta skatter beräknas som en andel av den samlade privata konsumtionen. År 2014 uppgick den andelen (indirekta skattekvoten) till 21 procent, vilket är vad en person i genomsnitt betalar om hela den disponibla inkomsten konsumeras. 3) Individens skattekvot beräknas på total skatt/hela lönen, dvs inklusive arbetsgivaravgifter. Brytpunkten motsvarar den årsinkomst en person kan ha utan att behöva betala statlig skatt på 20 procent eller 25 procent. Inkomståret 2015 är den nedre brytpunkten 443 300 kronor för personer under 65 år respektive 469 600 kronor för personer som fyllt 65 år. Den övre brytpunkten är 629 200 kronor (taxerad inkomst) för personer under 65 år respektive 648 000 kronor för personer som fyllt 65 år. Skillnaden beror på att de som fyllt 65 år har ett högre grundavdrag. 6 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 7

3. Grundavdrag 2014 och 2015 Inkomståret 2015 Taxerad inkomst, kr Grundavdrag, kr 0 18 800 = taxerad inkomst 18 900 44 400 18 900 44 500 120 900 19 000 34 200 121 000 139 000 34 300 139 100 350 000 34 200 13 200 350 100 13 100 Förhöjt grundavdrag för personer fyllda 65 år: Taxerad inkomst, kr Grundavdrag, kr 0 49 100 = taxerad inkomst 49 200 164 100 49 200 62 400 164 200 213 400 62 500 213 500 552 300 62 400 32 000 552 400 31 900 4. Basbelopp 2014 och 2015 2015 2014 Prisbasbelopp, kr 44 500 44 400 Förhöjt prisbasbelopp, kr 45 400 45 300 Inkomstbasbelopp, kr 58 100 56 900 Prisbasbeloppet används vid beräkning av brytpunkter för statlig inkomstskatt, grundavdrag och avdrag för pensionspremier. Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av pensionspoäng enligt det gamla ATP-systemet. Inkomstbasbeloppet infördes i samband med det nya pensionssystemet (1999) och används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst. Dessutom används inkomstbasbeloppet för att beräkna taket för allmän pensionsavgift (8,07 x inkomstbas beloppet). Källa: Skatteverket. Inkomståret 2014 Taxerad inkomst, kr Grundavdrag, kr 0 18 800 = taxerad inkomst 18 900 44 000 18 800 44 100 120 500 18 900 34 100 120 600 138 900 34 200 139 000 348 900 34 100 13 200 349 000 13 100 Förhöjt grundavdrag för personer fyllda 65 år: Taxerad inkomst, kr Grundavdrag, kr 0 49 000 = taxerad inkomst 49 100 163 200 49 100 62 200 163 300 212 400 62 300 212 500 551 400 62 400 31 900 551 500 31 800 Källa: Skatteverket. 8 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 9

5. Skattereduktion för arbetsinkomst Från och med inkomståret 2007 finns en särskild skattereduktion för arbetsinkomster (s.k. jobbavdrag). Denna har utökats såväl 2008, 2009, 2010 och 2014. Personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år får tillgodogöra sig en utökad skattereduktion. Skattereduktionens storlek bestäms av den beskattningsbara inkomsten, grundavdraget och kommunala skattesats. Från och med inkomståret 2009 utgår en fast reduktion i tre skikt för dem som fyllt 65 år. Med arbetsinkomst avses pensionsgrundande inkomst från anställning samt näringsinkomst, minskade med avdragsgilla kostnader samt allmänna avdrag. I samtliga tabeller avrundas summorna till närmaste hundratal kronor. Inkomståret 2015 (taxeringsåret 2016) Avdrag för personer upp till 65 år Årlig arbetsinkomst Avdrag 1) 0,91 pbb (40 500) 0,91 pbb 2,94 pbb (40 500 130 800) 2,94 pbb 8,08 pbb (130 800 359 600) Arbetsinkomsten minus grundavdrag Källa: Skatteverket. 0,91 pbb plus 33,2% av arbetsinkomsten i skiktet minus grundavdrag 1,584 pbb plus 11,1% av arbetsinkomsten i skiktet minus grundavdrag > 8,08 pbb (359 600) 2,155 pbb minus grundavdrag Inkomståret 2014 (taxeringsåret 2015) Avdrag för personer upp till 65 år Årlig arbetsinkomst Avdrag 1) 0,91 pbb ( 40 400) 0,91 pbb 2,94 pbb (40 400 130 500) 2,94 pbb 8,08 pbb (130 500 358 800) Arbetsinkomsten minus grundavdrag 0,91 pbb plus 33,2% av arbetsinkomsten i skiktet minus grundavdrag 1,584 pbb plus 11,1% av arbetsinkomsten i skiktet minus grundavdrag > 8,08 pbb (358 800) 2,155 pbb minus grundavdrag 1). Avdrag x kommunal skattesats = skattereduktion Skattereduktion för personer som fyllt 65 år Årlig arbetsinkomst 100 000 100 000 300 000 > 300 000 Skattereduktion 20 % av arbetsinkomsten 20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus 5% mellan 100 000 kr och 300 000 kr 20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus 5% på resterande, max 30 000 kr 1). Avdrag x kommunal skattesats = skattereduktion Skattereduktion för personer som fyllt 65 år Årlig arbetsinkomst 100 000 100 000 300 000 > 300 000 Skattereduktion 20 % av arbetsinkomsten 20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus 5% mellan 100 000 kr och 300 000 kr 20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus 5% på resterande, max 30 000 kr 10 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 11

Skattereduktion för löntagare under 65 år 2014 och 2015 vid olika inkomstnivåer Skattereduktion Årsinkomst 2015 2014 150 000 12 600 12 600 200 000 15 900 16 000 250 000 19 300 19 400 300 000 22 600 22 700 350 000 26 000 26 000 400 000 26 400 26 300 500 000 26 400 26 300 Beräkningarna är baserade på den genomsnittliga kommunalskattesatsen för respektive år; 31,99% 2015 och 31,86% för 2014. 6. Allmän pensionsavgift 2014 och 2015 Allmän pensionsavgift tas ut med 7 procent av inkomsten upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Allmän pensionsavgift skall inte betalas om inkomsten understiger 0,423 prisbasbelopp. En skattereduktion utgår som motsvarar 100 procent av beloppet. 2015 2014 Avgift, procent 7,0 7,0 Högsta underlag (8,07 IBB), kr 468 867 459 200 Maximal avgift, kr 32 800 32 100 Lägsta underlag (0,423 PBB), kr 18 800 18 800 Källa: Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Inkomstskatt på löneinkomst jämfört med skatt på pensionsinkomst, 2015 Månadsinkomst Skatt på arbete Skatt på pension 10 000 1 449 1 669 15 000 2 820 3 133 20 000 4 255 4 797 25 000 5 690 6 541 30 000 7 125 8 285 35 000 8 725 10 029 40 000 10 937 11 961 Beräkningarna är baserade på skattetabell 32. 12 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 13

7. Pensioner 2015 Hel ålderspension (garantipension): Kr/år Kr/månad Född 1937 eller tidigare Ogift: 97 072 8 089 Gift (per person): 86 481 7 207 Född 1938 eller senare Ogift: 94 785 7 899 Gift (per person): 84 550 7 046 Garantipension till änkepension och omställningspension 94 785 7 899 Källa: Pensionsmyndigheten. Äldreförsörjningsstöd Kr/år Kr/månad Ogift: 64 380 5 365 Gift (per person): 53 004 4 417 Inkomstindex, 2001 2015 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 103,2 106,16 111,79 115,64 118,41 121,65 125,57 131,18 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 139,26 139,74 142,34 149,32 154,84 155,61 158,91 Inkomstindex mäter förändringarna i genomsnittlig pensionsgrundande inkomst per individ. Aktuell pension bestäms fr.o.m. inkomståret 2010 av ett balanstal och ett balansindex. 2015 2014 Balanstal 1,004 0,9837 Balansindex 150,55 146,84 8. Kommunalskatter i genomsnitt 1975 2015 Procent År Total kommunalskattesats Därav Kommuner Landsting Församlingar 1975 25,23 15,23 9,12 0,88 1980 29,09 16,68 11,4 1 1985 30,38 17,22 12,06 1,09 1990 31,16 17,31 12,7 1,15 1991 31,15 17,32 12,68 1,15 1992 31,04 19,38 10,51 1,15 1993 31,04 19,43 10,47 1,14 1994 31,05 19,44 10,48 1,14 1995 31,5 20,2 10,12 1,17 1996 31,65 21,15 9,32 1,18 1997 31,66 21,16 9,31 1,19 1998 31,65 21,18 9,28 1,19 1999 31,48 20,55 9,74 1,19 2000 1) 30,38 20,57 9,82 2001 30,53 20,57 9,97 2002 30,52 20,53 9,99 2003 31,17 20,7 10,47 2004 31,51 20,8 10,71 2005 31,6 20,84 10,76 2006 31,6 20,83 10,76 2007 31,55 20,78 10,78 2008 31,44 20,71 10,73 2009 31,52 20,72 10,8 2010 31,56 20,74 10,82 2011 31,55 20,73 10,82 2012 31,6 20,59 11,01 2013 31,73, 20,61 11,11 2014 31,86 20,65 11,20 2015 31,99 20,7 11,29 Källa: SCB och Skatteverket. Källa: Pensionsmyndigheten. 1) År 2000 avskaffades församlingsskatten och ersattes av en obligatorisk begravningsavgift samt en (frivillig) kyrkoavgift. Begravningsavgiften är ej inräknad i summan i denna tabell. Se även tabell 10. 14 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 15

9. Högst och lägst kommunalskatt 2014 och 2015 10. Begravningsavgift och kyrkoavgift 2010 2015 I procentsatserna ingår landstingsskatt men ej kyrko- och begravningsavgift. 2015 Högst kommunalskatt,% Lägst kommunalskatt,% Dorotea 34,70 Vellinge 29,19 Dals-Ed 34,69 Kävlinge 29,20 Bräcke 34,59 Solna 29,22 Ragunda 34,42 Danderyd 29,45 Bengtsfors 34,40 Staffanstorp 29,48 Vännäs 34,40 Täby 29,73 Hofors 34,37 Örkelljunga 29,75 Ockelbo 34,27 Stockholm 29,78 Vilhelmina 34,20 Lomma 29,93 Orust 34,19 Sollentuna 30,20 Den kyrkoavgift som anges nedan avser medlemmar i Svenska kyrkan. Såväl kyrkoavgiften som den obligatoriska begravningsavgiften varierar mellan kommuner och församlingar. Tabellen visar viktade riksgenomsnitt. Riksgenomsnitt,% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Begravningsavgift 0,22 0,22 0,24 0,22 0,22 0,22 Kyrkoavgift 0,99 0,99 1 1,01 1,01 1,01 Summa 1,21 1,21 1,24 1,23 1,23 1,23 Källa: SCB. 2014 Högst kommunalskatt,% Lägst kommunalskatt,% Dorotea 34,70 Vellinge 29,19 Bräcke 34,59 Kävlinge 29,20 Ragunda 34,42 Solna 29,22 Hofors 34,37 Stockholm 29,43 Dals-Ed 34,34 Danderyd 29,45 Ockelbo 34,27 Örkelljunga 29,45 Vilhelmina 34,20 Staffanstorp 29,48 Malå 34,15 Täby 29,73 Norsjö 34,15 Lomma 29,93 Nordanstig 34,12 Sollentuna 30,20 Källa: SCB. 16 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 17

11. Förmånsbelopp och avdrag 2014 och 2015 12. Inkomstfördelning 2014 och 2015, hushåll 2015 2014 Kostförmån, kr per dag Fri frukost 43 42 Fri lunch/middag 86 82 Helt fri kost 215 210 Resa bostad arbetsplats Egen bil 18,50 kr/mil 18,50 kr/mil Förmånsbil, bensin mm 9,50 kr/mil 9,50 kr/mil Förmånsbil, diesel 6,50 kr/mil 6,50 kr/mil Skattefria traktamenten (inrikes tjänsteresa), kr Heldag 220 220 Halvdag 110 110 Disponibel inkomst Genomsnittlig disponibel inkomst (kr/år) 2015 2014 Decil 1 85 700 85 000 Decil 2 135 300 134 300 Decil 3 161 700 159 900 Decil 4 187 300 185 000 Decil 5 211 900 209 200 Decil 6 236 800 233 600 Decil 7 266 100 262 500 Decil 8 303 000 298 800 Decil 9 357 000 352 400 Decil 10 624 900 624 100 Källa: Skatteverket. Tabellen visar fördelningen av disponibel hushållsinkomst exkl. kapitalvinst per konsumtionsenhet (k.e), med befolkningen indelad i tiondelar (deciler). Decil 10 motsvarar den tiondel av hushållen som har högst inkomster. Decil 10 motsvarar den del av hushållen som har lägst inkomster. Källa: SCB. 18 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 19

13. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 2014 och 2015 Arbetsgivaravgifter, procent 2015 2014 Ålderspensionsavgift 10,21% 10,21% Efterlevandepension 1,17% 1,17% Sjukförsäkringsavgift 4,35% 4,35% Arbetsskadeavgift 0,30% 0,30% Föräldraförsäkring 2,60% 2,60% Arbetsmarknadsavgift 2,64% 2,91% Allmän löneavgift 10,15% 9,88% Summa 31,42% 31,42% Egenavgifter, procent 2015 2014 Ålderspensionsavgift 10,21% 10,21% Efterlevandepension 1,17% 1,17% Sjukförsäkringsavgift 4,44% 4,44% Arbetsskadeavgift 0,30% 0,30% Föräldraförsäkring 2,60% 2,60% Arbetsmarknadsavgift 0,37% 0,37% Allmän löneavgift 9,88% 9,88% Summa 28,97% 28,97% Egenavgifter erläggs av näringsidkare istället för arbetsgivaravgifter. Från och med 1 januari 2010 har egenavgifterna satts ned med fem procentenheter, max 10 000 kronor per person och max 20 000 kronor per företag. * Egenföretagare kan erhålla en lägre sjukförsäkringsavgift på inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp i utbyte mot fler karensdagar (se nedan). Sjukförsäkringsavgift för egenföretagare, procent Uttag av sociala avgifter vid olika åldrar 2015, procent Födda Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Passiv näringsverksamhet 1937 0 0 24,26 1938 1949 10,21 10,21 24,26 1950 1988 31,42 28,97 24,26 1989 15,49 14,89 24,26 Uttag av sociala avgifter vid olika åldrar 2014, procent Födda Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Passiv näringsverksamhet 1937 0 0 24,26 1938 1949 10,21 10,21 24,26 1950 1988 31,42 28,97 24,26 1989 15,49 14,89 24,26 Undantag (för år 2015, 1 januari) men nya regler väntas Källa: Skatteverket. För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalas inga arbetsgivaravgifter. För anställda som är födda 1938 1949 betalas bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. För anställda som är födda 1989 eller senare betalas bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av övriga avgifter, det vill säga 15,49 procent. För anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år och för de över 65 år utgår lägre arbetsgivaravgifter. Dock kommer dessa att förändras när regeringen lägger sin tillläggsbudget den 15 april. Egentligen ska regeringen genomföra Alliansens ytterligare sänkningar av ungas arbetsgivaravgifter den 1 maj (Alliansbudgeten). Men det är oklart hur det blir då regeringen har meddelat att man avser att avskaffa ungdomsrabatten helt från den 1 juli 2015. Även den avskaffade särskilda löneskatten, för dem över 65 år, kommer sannolikt att återinföras i samma veva (med 5,6 procent för samtliga över 65 år). Antal karensdagar 2015 2014 1 karensdag 4,66 4,61 7 karensdagar 4,44 4,44 14 karensdagar 4,34 4,35 30 karensdagar 4,16 4,18 60 karensdagar 3,93 3,96 90 karensdagar 3,76 3,81 20 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 21

14. Arbetsgivaravgifternas utveckling, 1986 2015 15. Fastighetsavgift och fastighetsskatt Skattesats 2015,% År Skattesats,% År Skattesats,% 1986 36,45 2001 32,82 1987 37,08 2002 32,82 1988 37,07 2003 32,82 1989 37,47 2004 32,7 1990 38,97 2005 32,46 1991 1) 38,02 2006 32,28 1992 34,83 2007 32,42 1993 31,00 2008 32,42 1994 31,36 2009 31,42 1995 32,86 2010 31,42 1996 33,06 2011 31,42 1997 32,92 2012 31,42 1998 33,03 2013 31,42 1999 33,06 2014 31,42 2000 32,92 2015 31,42 1) Genomsnitt för året. Skattesatsen ändrades under innevarande år. Källa: SCB. Småhus 0,75 1) Hyreshus (bostäder) 0,3 Lokaler 1,0 Industrier 0,5 Vattenkraftverk 2,8 Obebyggd tomtmark 1,0 Arrendetomt 0,8 Småhus under uppförande 1,0 1) Skattesatsen är 0,75 procent av underlaget, dock högst 7 262 kronor (inkomståret 2015). Vissa undantag finns. Skatteintäkter 2015, prognos Mdkr Småhus 14,2 varav kommunal avgift 13,7 Hyreshus, bostadslägenheter 2,8 varav kommunal avgift 2,7 Hyreshus, lokaler 7,2 Industrier 1,8 Vattenkraft 5,5 Summa 31,5 Källa: Skatteverket. Källa: Regeringskansliet. Avyttring Kapitalvinstskatten på vinster från försäljning av privatbostäder är 22 procent sedan 1 januari 2008. En förlust är avdragsgill till 50 procent. För avyttringar från och med 1 januari 2008 medges uppskov med kapitalvinstskatten endast upp till ett värde på 1,6 miljoner kronor. Taket gäller endast nya uppskov. År 2010 sänktes detta tak till 1 450 000 kronor. Från och med 2009 års taxering har en ränta införts på 0,5 procent av uppskovsbeloppet på såväl nya som gamla uppskov. 22 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 23

Genomsnittlig köpeskilling och taxeringsvärden i Sverige 2009 2014, Kronor, löpande priser Småhus, helårsbostad 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Köpeskilling, medelvärde i tkr 1 911 2 022 2 050 2 102 2 235 2 357 Bas-/taxeringsvärde, medelvärde i tkr 1 336 1 312 1 321 1 522 1 553 1 544 Småhus, fritidsbostad Köpeskilling, medelvärde i tkr 1 337 1 408 1 417 1 370 1 463 1 529 Bas-/taxeringsvärde, medelvärde i tkr 843 830 835 924 952 970 Källa: SCB. 16. Hus-avdrag Hus-avdrag är ett sammanfattande begrepp för hushållsarbete (RUT) och ROT-avdrag. Skattereduktion medges med 50 procent av arbetskostnaden och maximalt 50 000 kronor per person för arbeten utförda under året. För att kunna utnyttja skattereduktionen måste den skattskyldiges slutliga skatt, minskad med andra skattereduktioner, uppgå till minst samma belopp som hus-avdraget. Vidare fordras för att få ROT-avdrag att den skattskyldige äger (helt eller delvis) den bostad där arbetet utförs samt nyttjar densamma. Den första juli 2009 infördes ett nytt system för skattereduktion, den s.k. fakturamodellen. Detta innebär att köparen bara behöver betala hälften av arbetskostnaden till säljföretaget, varefter det senare ansöker om ersättning från Skatteverket. Den som utför arbetet måste ha F-skattsedel. I underlaget för skattereduktion räknas inte utgifter för material, utrustning eller resor in. Som husarbete räknas reparation, underhåll, ombyggnad och tillbyggnad av bostad, samt städning, barnpassning med mera. Se www.skatteverket.se för vilka tjänster som berättigar till skattereduktion. 17. Stämpelskatt Stämpelskatt ska betalas till staten vid köp av fastighet eller tomträtt, samt vid inteckning. Skattesats 2015,% Fastighetsköp, fysisk person 1,5 Fastighetsköp, juridisk person 4,25 1) Inteckning i fast egendom 2 1) 1,5 procent vid vissa förvärv, exempelvis köp av bostadsrättsförening. 24 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 25

18. Alkoholskatt 2015 20. Energiskatt 2015 Produkt Alkoholgräns, volym-% Alkoholskatt, kr/liter Öl, per volymprocent och liter upp till 2,80 0,00 >2,80 1,94 Vin och andra jästa drycker, per liter upp till 2,25 0,00 2,25 4,50 8,84 4,50 7,00 13,06 7,00 8,50 17,97 8,50 15,00 25,17 15,00 18,00 52,68 Mellanklassprodukter, per liter 1,20 15,00 31,72 Över 15 högst 22 52,68 Etylalkohol, per liter ren alkohol >1,20 511,48 19. Tobaksskatt 2015 Källa: Skatteverket. Bränsleslag Energiskatt, kr CO 2 - skatt, kr Total punktskatt, kr Skatt inkl. moms 1), kr Eldningsolja 1 <0,1% svavel, kr/m 3 850 3 218 4 068 5 085 Gasol (för drift av transportmedel), kr/ton 0 3 385 3 385 4 231 Gasol (för andra ändamål än drift av transportmedel), kr/ton 1 092 3 385 4 477 5 596 Kol, koks, kr/ton 646 2 800 3 446 4 308 Metan (för drift av motorfordon), kr/1 000 m 3 0 2 409 2 409 3 011 Metan (för andra ändamål än drift av transportmedel), kr/1 000 m 3 939 2 409 3 348 4 185 Bensin, blyfri, kr/liter - Miljöklass 1 3,25 2,60 5,85 7,31 - Miljöklass 2 3,28 2,60 5,88 7,35 Produkt Cigaretter Cigarrer och cigariller Piptobak Snus Tuggtobak 1,51 kr/styck + 1% av detaljhandelspriset 1,33 kr/styck 1 841 kr/kg 432 kr/kg 476 kr/kg Alkylatbensin 1,46 2,60 4,06 5,08 Diesel, kr/m 3 6 314 - Miljöklass 1 1 833 3 218 5 051 El, norra Sverige, öre/kwh 19,40 19,40 24,25 El, övriga, öre/kwh 29,30 29,30 36,63 Från och med år 2012 sker en årlig uppräkning ske av skattesatserna på cigarrer, cigariller, piptobak, snus och tuggtobak. Skattesatserna räknas upp med förändringen i konsumentprisindex. Från 1 januari 2015 höjdes skatten mer än den årliga indexuppräkningen. Källa: Skatteverket. 1) Moms på råvaran tillkommer. I vissa fall är summorna avrundade. Källa: Skatteverket. 26 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 27

21. Skattefridagen 2014 16 juli 22. Försörjningsbalansen 2012 2016 En genomsnittlig löntagare betalar nästan 55 procent av sin totala lön i skatt. Skattefridagen är den dag på året då löntagaren börjar att arbeta åt sig själv om den totala skattebördan fördelas på antalet dagar på ett år. Den första skattefria dagen för en löntagare med en årsinkomst motsvarande 6 inkomstbasbelopp (341 400 kr år 2014) infaller under den senare delen av juli. År Skattefridagen År Skattefridagen 1991 16 aug 2003 08 aug 1992 06 aug 2004 10 aug 1993 06 aug 2005 10 aug 1994 09 aug 2006 08 aug 1995 10 aug 2007 29 jul 1996 16 aug 2008 29 jul 1997 14 aug 2009 23 jul 1998 17 aug 2010 20 jul 1999 14 aug 2011 20 jul 2000 11 aug 2012 19 jul 2001 1) 10 aug 2013 18 jul 2002 07 aug 2014 16 jul Försörjningsbalansen visar tillgången och efterfrågan på varor och tjänster. Summan utgör bruttonationalprodukten (BNP). (På grund av revideringar och avrundningar summerar ej alla delposter.) Miljoner kronor, fasta priser; referensår 2013 2012 2013 2014 2015 2016 Hushållens konsumtion sutgifter 1 728 076 1 761 486 1 803 136 1 851 587 1 903 902 Offentliga konsumtionsutgifter 981 658 988 460 1 003 345 1 016 425 1 037 173 Fasta bruttoinvesteringar 837 311 834 249 871 838 913 811 963 373 Lagerinvesteringar 378 733 11 282 9 204 8 235 Export 1 662 611 1 660 087 1 696 606 1 766 539 1 857 199 Import 1 480 324 1 469 999 1 545 523 1 630 203 1 721 543 BNP 3 727 220 3 775 016 3 840 684 3 927 363 4 048 340 BNP kronor per invånare 391 601 393 276 395 979 400 065 407 111 Åren 2014 2016 är prognoser, december 2014. Källa: Konjunkturinstitutet. 1) Från och med år 2005 baseras inkomsten i beräkningen på inkomstbasbeloppet istället för prisbasbeloppet. För åren 2001 t.o.m. 2004 har beräkningarna reviderats i enlighet med den nya metoden. Så beräknas skattefridagen Årslön 6 inkomstbasbelopp, kr 341 400 Hela lönen (inkl. löneskatt), kr 448 700 Löneskatter, kr 107 300 Inkomstskatter, kr 78 500 Indirekta skatter, kr 55 100 Totala skatter, kr 240 900 Andel skatter,% 53,7 Antal dagar (av 365) 196 Skattefridagen 2014 Dag 197 (16 juli) Källa: Skattebetalarna. 28 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 29

23. Översikt statens skatteintäkter Prognos 2015, miljarder kronor, löpande priser 2015 (mdkr) Som andel av BNP 1) Direkta skatter på arbete 557,4 13,8% Kommunal skatt 632,0 15,7% Statlig skatt 49,9 1,2% Allmän pensionsavgift 108,0 2,7% Skattereduktioner m.m. 232,5 5,8% Indirekta skatter på arbete 483,7 12,0% Arbetsgivaravgifter 489,5 12,1% Egenavgifter 12,8 0,3% Särskild löneskatt 39,8 1,0% Nedsättningar 25,5 0,6% Tjänstegruppliv m.m. 0,7 0,0% Avgifter till premiepensionssystemet 33,6 0,8% Skatt på kapital 182,2 4,5% Skatt på kapital, hushåll 36,5 0,9% Skatt på bolagsvinster 91,9 2,3% Avkastningsskatt 8,3 0,2% Fastighetsskatt och fastighetsavgift 32,1 0,8% Stämpelskatt 9,4 0,2% Kupongskatt m.m. 4,0 0,1% Skatt på konsumtion och insatsvaror 496,1 12,3% Mervärdesskatt 368,3 9,1% Skatt på alkohol och tobak 25,4 0,6% Energiskatt 41,1 1,0% Koldioxidskatt 24,8 0,6% Övriga skatter på energi och miljö 4,9 0,1% Skatt på vägtrafik 18,9 0,5% Övriga skatter 6,8 0,2% Skatt på import 5,9 0,1% Restförda och övriga skatter 4,7 0,1% Totala skatteintäkter 1 724,0 42,8% varav EU-skatter 5,9 0,1% Offentliga sektorns skatteintäkter 1 718,1 42,6% 1) Baserat på ESV:s prognos över BNP 2015. 24. Översikt offentliga utgifter Statens utgifter 2015 enligt statsbudgeten Observera att dessa utgifter endast gäller för staten. Stora delar av de offentliga utgifterna belastar landstingen och kommunerna (se nästa sida). Statsbudgetens utgiftsområden Mdkr Rikets styrelse 12,1 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14,6 Skatt, tull och exekution 10,7 Rättsväsendet 41,3 Internationell samverkan 1,9 Försvar och samhällets krisberedskap 48,6 Internationellt bistånd 29,2 Migration 17,0 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61,7 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101,8 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38,1 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82,6 Integration och jämställdhet 17,2 Arbetsmarknad och arbetsliv 67,0 Studiestöd 19,0 Utbildning och universitetsforskning 62,2 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1,1 Regional tillväxt 2,3 Allmän miljö- och naturvård 5,3 Energi 2,3 Kommunikationer 47,2 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,6 Näringsliv 5,2 Allmänna bidrag till kommuner 91,4 Statsskuldsräntor m.m. 22,4 Avgiften till Europeiska gemenskapen 39,1 Summa utgiftsområden 870,8 Källa: ESV, Prognos statens budget och de offentliga finanserna 2014. Källa: ESV, Prognos statens budget och de offentliga finanserna 2014. 30 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 31

Landstingens nettoutgifter 2013 Verksamhet (miljoner kr) 2013 Andel Primärvård 44 233 15,8% Specialiserad somatisk vård 128 662 46,0% Specialiserad psykiatrisk vård 23 089 8,3% Tandvård 9 672 3,5% Övrig hälso- och sjukvård 22 155 7,9% Läkemedel (öppen) 19 675 7,0% Regionalutveckling 7 478 2,7% Politisk verksamhet 1 455 0,5% Trafik och infrastruktur 23 403 8,4% Nettokostnad, totalt 279 823 100,0% Källa: SKL. Kommunernas nettoutgifter 2013 Verksamhet (miljoner kr) 2013 Andel Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg 78 960 14,5% Grundskola 88 058 16,1% Gymnasieskola 38 267 7,0% Övrig utbildning 20 633 3,8% Äldreomsorg 104 945 19,2% Funktionshindrade 63 040 11,5% Ekonomiskt bistånd 13 773 2,5% Individ- o familjeomsorg (exkl ek.bistånd) 24 939 4,6% Affärsverksamhet 24 114 4,4% Övrigt 89 659 16,4% Nettokostnad, totalt 546 387 100,0% Källa: SKL. 25. Kommunalekonomisk skatteutjämning 2015 Nettobetalare Kr/inv Nettomottagare, topp 10 Kr/inv Danderyd 14 379 Dorotea 26 805 Solna 6 057 Vilhelmina 26 202 Lidingö 5 792 Åsele 25 718 Täby 4 865 Sorsele 25 375 Stockholm 1 730 Övertorneå 23 432 Vellinge 1 267 Pajala 22 535 Nacka 1 054 Bräcke 22 366 Lomma 689 Berg 21 964 Tjörn 288 Storuman 21 031 Strömsund 20 801 Nettobetalarna, i kronor Största nettomottagare topp 10, i kronor Källa: SCB. Stockholm 1 578 199 127 Malmö 4 415 726 938 Danderyd 464 360 793 Göteborg 2 554 823 969 Solna 450 462 564 Norrköping 1 278 316 050 Täby 327 882 192 Eskilstuna 1 278 188 368 Lidingö 263 482 761 Södertälje 1 256 661 457 Nacka 100 990 724 Botkyrka 1 245 561 632 Vellinge 43 223 052 Örebro 1 147 179 215 Lomma 15 786 173 Helsingborg 1 052 056 197 Tjörn 4 342 572 Kristianstad 861 565 036 Borås 858 645 931 Källa: SCB. 32 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 33

26. Statsskulden Statsskulden den 31 december 2014: Statsskuldens utveckling 1982 2014 Avser 31 december varje angivet år År Statsskulden, löpande priser, mnkr 1 394 313 mnkr Statsskulden, 2014 års penningvärde, mnkr 1982 377 089 962 871 1983 460 196 1 088 125 1984 534 622 1 170 444 1985 595 695 1 214 730 1986 630 784 1 234 730 1987 622 272 1 168 035 1988 609 940 1 081 923 1989 600 047 1 000 078 1990 618 570 933 152 1991 692 958 956 236 1992 880 802 1 188 240 1993 1 132 267 1 459 550 1994 1 286 596 1 622 861 1995 1 386 165 1 705 247 1996 1 411 193 1 728 145 1997 1 432 076 1 744 390 1998 1 448 859 1 767 654 1999 1 374 180 1 668 543 2000 1 279 205 1 538 138 2001 1 156 827 1 357 834 2002 1 160 329 1 333 243 2003 1 228 741 1 385 093 2004 1 257 326 1 412 102 2005 1 308 572 1 462 841 2006 1 286 442 1 400 868 2007 1 175 860 1 260 469 2008 1 129 294 1 167 302 2009 1 197 116 1 244 039 2010 1 188 302 1 189 383 2011 1 157 535 1 114 977 2012 1 152 662 1 150 150 2013 1 277 069 1 274 842 2014 1 394 313 1 394 313 Källa: Riksgälden och egna beräkningar. 27. Konsumentprisindex 1982 2014 Ökningen av konsumentprisindex (KPI) visar inflationen. SCB har en «korg» med varor och tjänster som viktas på ett sådant sätt att det återspeglar den allmänna prisutvecklingen. 1980 år det nuvarande basåret, som är lika med 100. KPI beräknas för varje månad och årsmedeltalet är medelvärdet under året. KPI-utvecklingen 1982 2014 År KPI, årsmedeltal År KPI, årsmedeltal 1982 121,7 1999 258,5 1983 132,5 2000 260,8 1984 143,2 2001 267,1 1985 153,8 2002 272,9 1986 160,3 2003 278,1 1987 167,0 2004 279,1 1988 176,7 2005 280,4 1989 188,1 2006 284,2 1990 207,6 2007 290,5 1991 227,2 2008 300,5 1992 232,6 2009 299,7 1993 243,6 2010 303,5 1994 248,8 2011 311,4 1995 254,9 2012 314,2 1996 256,3 2013 314,1 1997 258,0 2014 313,49 1998 257,3 KPI-utvecklingen under 2014 Källa: SCB. Månad KPI Inflationstakten,% Januari 311,39 0,2 Februari 312,70 0,2 Mars 312,68 0,6 April 313,89 0,0 Maj 314,05 0,2 Juni 314,70 0,2 Juli 313,67 0,0 Augusti 313,35 0,2 September 313,85 0,4 Oktober 314,02 0,1 November 313,56 0,2 December 314,05 0,3 Inflationstakten visar förändringen under de senaste 12 månaderna. Varje månad jämförs med samma månad föregående år. Källa: SCB. 34 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 35

28. Referensräntan Referensräntan fastställs av Riksbanken halvårsvis och motsvaras av reporäntan vid utgången av föregående halvår, vid behov avrundad till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan används bl.a. vid beräkningar av dröjsmålsränta på fordringar. Från och med: Räntesats,% 2002-07-01 4,50 2003-01-01 4,00 2003-07-01 3,00 2004-01-01 3,00 2004-07-01 2,00 2005-01-01 2,00 2005-07-01 1,50 2006-01-01 1,50 2006-07-01 2,50 2007-01-01 3,00 2007-07-01 3,50 2008-01-01 4,00 2008-07-01 4,50 2009-01-01 2,00 2009-07-01 0,50 2010-01-01 0,50 2010-07-01 0,50 2011-01-01 1,50 2011-07-01 2,00 2012-01-01 2,00 2012-07-01 1,50 2013-01-01 1,00 2013-07-01 1,00 2014-01-01 1,00 2014-07-01 1,00 2015-01-01 0,00 29. Statslåneräntan Statslåneräntan per 30 november används bl.a. för beräkning av kapitalbeskattad utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag, bilförmån, ränteförmån och räntefördelning i näringsverksamhet. Räntesats,% 30 nov 96 7,02 30 nov 97 6,17 30 nov 98 4,38 30 nov 99 5,57 30 nov 00 5,06 30 nov 01 4,94 30 nov 02 4,85 30 nov 03 4,71 30 nov 04 3,95 30 nov 05 3,26 30 nov 06 3,54 30 nov 07 4,16 30 nov 08 2,89 30 nov 09 3,20 30 nov 10 2,84 30 nov 11 1,65 30 nov 12 1,49 30 nov 13 2,09 30 nov 14 0,90 Källa: Riksgälden. Källa: Riksbanken. 36 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 37

30. Genomsnittlig statslåneränta Den genomsnittliga statslåneräntan (årsgenomsnittet) används bl.a. vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel. År Räntesats,% 1997 6,47 1998 4,98 1999 4,88 2000 5,35 2001 4,97 2002 5,16 2003 4,39 2004 4,31 2005 3,24 2006 3,61 2007 4,13 2008 3,88 2009 3,10 2010 2,76 2011 2,57 2012 1,52 2013 2,01 2014 1,62 Källa: Riksgälden. 31. Löner i offentlig sektor Genomsnittlig månadslön, statlig sektor, 2013 Yrkesgrupp Medellön, kr/månad Antal Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 57 500 3 300 Domare 50 300 1 500 Övriga civilingenjörer m.fl. 41 100 1 300 Övriga dataspecialister 40 700 2 300 Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 38 600 3 200 Övriga företagsekonomer 38 100 1 100 Universitets- och högskollärare 37 100 32 700 Revisorer m.fl. 36 800 2 500 Administratörer i offentlig förvaltning 36 700 25 300 Läkare 36 300 2 300 Systemerare och programmerare 36 100 5 300 Säkerhetsinspektörer m.fl. 36 000 1 200 Journalister, författare, informatörer m.fl. 35 500 2 400 Personaltjänstemän och yrkesvägledare 35 000 3 300 Övriga ingenjörer och tekniker 34 100 1 800 Samtliga 33 300 219 400 Tulltjänstemän 32 500 1 400 Militärer 31 600 12 700 Poliser 31 200 16 500 Bibliotekarier m.fl. 31 000 1 300 Socialsekreterare och kuratorer 29 600 1 500 Övriga jurister 29 500 2 700 Datatekniker 29 200 1 200 Laboratorieingenjörer 28 600 2 300 Platsförmedlare och arbetsvägledare 28 200 7 900 Socialförsäkringstjänstemän 27 800 10 500 Redovisningsekonomer m.fl. 27 600 1 300 Bokförings- och redovisningsassistenter 27 400 1 300 Taxeringstjänstemän 27 200 4 200 Administrativa assistenter 27 000 11 600 Boutredare 26 100 1 300 Behandlingsassistenter m.fl. 25 500 2 000 Kriminalvårdare 24 700 6 200 Vaktmästare m.fl. 23 700 1 600 Övrig kontorspersonal 23 600 3 500 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 21 200 1 300 Anm. Gäller de yrkesgrupper med fler än 1 000 personer. Ytterligare cirka 13 000 personer ingår i beteckningen samtliga. Källa: SCB. 38 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 39