VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA

VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Oktober 2011 Varför arbetar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med historia?...3 Det historiska arbetet vid akademien ANH...3 Biblioteket...4 Etnobotanik Brøndegaardsamlingen...10 Arkivet...11 Hemsidan och ANH:s elektroniska resurser...12 Ett historiskt projekt om markanvändning...14 Antika jordbruksläror...16 ANH:s nyhetsbrev Freja...17 Skogs- och Lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED)...18

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är tillsammans med bland andra Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Vitterhetsakademien en av de tio kungliga akademierna. Akademien är en oberoende och opartisk organisation och finansieras frånsett ett mindre statsbidrag genom avkastningen från egna och anknutna fonder. Akademiens uppgift är att vara till gagn för samhället. Det gör akademien dels genom att bearbeta aktuella och långsiktiga frågor inom den gröna sektorn, dels genom att initiera och stödja ny kunskap på området. Akademiens arbete syftar också till att genom en rad publikationer föra ut fakta och bygga broar mellan forskning/praktik och beslutsfattande i stat/näringsliv så att beslut rörande den gröna sektorn fattas på saklig grund. Akademiens arbete bedrivs inom nämnder, kommittéer och arbetsgrupper samt genom sammankomster, konferenser, seminarier och studieresor. Akademien följer utvecklingen inom sina områden, tar initiativ i speciella frågor, engagerar specialister för faktapresentationer, fungerar som remissorgan inom de areella näringarna samt uppmuntrar speciellt yngre forskare genom att fördela forskningsanslag av pilotkaraktär och stipendier från sina fonder. Akademiens historia Det sena 1700-talet och början av 1800-talet var en omvandlingens tid för lantbruket i Europa. Lantbruket var vid denna tid den dominerande näringen. I början av 1800-talet var cirka 85 procent av den svenska befolkningen sysselsatt inom lantbruket. Ett mer systematiskt intresse riktades mot hur jordbruket skulle kunna förbättras och instiftandet av Kungl. Lantbruksakademien 1811 var ett uttryck för detta. Initiativtagare var dåvarande kronprinsen Karl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. Akademien påbörjade sitt arbete den 28 januari 1813. År 1816 startade akademien ett experimentalfält, vilket var den första forskningsanläggningen för jordbruk i Sverige och en föregångare till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Experimentalfältet var verksamt i 150 år på den plats där Stockholms universitet nu ligger. Förutom inriktningen på att inhämta, producera och sprida kunskaper om lantbruket fungerade akademien till en början som en central förvaltningsmyndighet, ett arbete som upphörde i och med bildandet av lantbruksstyrelsen 1890. Från 1940-talet påbörjades ett arbete för att utöka skogsdelen inom akademien. En omorganisering skedde 1956 och akademien fick sitt nuvarande namn, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Efterhand har akademiens verksamhet utökats till att brett omfatta de areella näringarna. Akademiens intressen och verksamheter har under hela dess tid dokumenterats i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift. 2

Varför arbetar Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien med historia? Att säga att vi ska lära av historien är lätt. Men lika viktigt är att det finns en historia att lära av. Akademien har under hela sin verksamhetstid på flera sätt bidragit till att belysa det svenska lantbrukets historia. Ett bra exempel är akademiens sekreterare i början av 1900-talet, Herman Juhlin- Dannfelt. När han 1913 tecknade akademiens första 100 år beskrev han också grundligt det svenska lantbrukets utveckling under en tid då någon agrarhistorisk forskning i egentlig mening ännu inte fanns. Juhlin-Dannfelts intresse stannade inte heller vid svenska förhållanden. I slutet av 1920-talet gav han ut en bok om lantbrukets utveckling i Norden och ett översiktsverk om lantbrukets internationella utveckling, den första i sitt slag i Sverige. Det historiska arbete som akademien lagt och lägger ned skall ses i ljuset av akademiens övergripande syfte, nämligen att skapa en kunskapsgrund för att förstå vår samtid samt för att kunna förbereda oss för framtiden. Denna kunskap är inte bara viktig för den historiska forskningen utan också för akademiens ledamöter, personer verksamma inom lantbruksnäringen och för beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Kunskap om historien ökar också förståelsen för den dynamik mellan land och stad som präglat den svenska utvecklingen. Det historiska arbetet vid akademien ANH Den historiska verksamhetens övergripande inriktning är densamma som för akademien i övrigt. Den syftar till att bygga en bro mellan å ena sidan den vetenskapliga historieforskningen och å andra sidan den kunskap som personer med praktisk erfarenhet från de områden som studeras besitter. En ytterligare aspekt är att skapa samverkansformer mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap för att på bästa sätt spegla dynamiken mellan lantbrukets såväl sociala och ekonomiska som biologiska historia. Den historiska verksamheten vid akademien bedrivs inom Enheten för de areella näringarnas historia (ANH). ANH driver historiska projekt, har en rådgivande verksamhet och ger ut böcker inom skogs- och lantbrukshistoria. Projekten är fleråriga och bedrivs i samarbete med bland andra Institutionen för agrarhistoria (SLU), Centrum för biologisk mångfald (CBM, vid SLU och Uppsala universitet) samt forskare från skandinaviens historiska institutioner. Exempel på områden som under de senare åren be- 3

handlats i de olika projekten är virkesmätning, mosskultur samt lantbrukarnas föreningsrörelse. Till enheten hör även Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) och akademiens arkiv. Biblioteket är specialiserat på skogs- och lantbrukshistorisk litteratur i vid, tvärvetenskaplig mening. Det riktar sig främst till forskare i skogs- och lantbrukshistoria på olika nivåer. ANH utger också bokserien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) och skriftserien Miscellanea som består av personbibliografier, litteraturförteckningar och mindre skrifter. En översikt över den historiska skriftutgivningen ges i Förteckning över litteratur i skogs- och lantbrukshistoria som även finns tillgänglig på hemsidan www.kslab.ksla.se eller kan beställas från enheten. Knuten till ANH finns en rådgivande nämnd. Nämnden är sammansatt av dels representanter från olika forskningsfält, till exempel historia, agrarhistoria, trädgårdshistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi och etnobiologi, dels historiskt engagerade akademiledamöter. Biblioteket Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) är norra Europas största agrarhistoriska bibliotek. Bibliotek har Ur samlingarna: The new Oxford book of food plants. A guide to the fruit, vegetables, herbs, and spices of the world/ John G. Vaughan and Catherine Geissler funnits sedan akademien påbörjade sin verksamhet 1813 men med skiftande verksamhetsområden och inriktning. En viktig förändring när det gäller bibliotekets nuvarande inriktning skedde 1989 då det bestämdes att bibliotekets huvudområde skulle vara skogs- och lantbrukshistoria; KSLAB skulle också hålla viss allmän litteratur om de areella näringarnas utveckling i Norden i dag. Den moderna högvetenskapliga litteraturen i naturvetenskap, ekonomi och teknik med mera finns numera samlad i Sveriges Lantbruksuniversitets bibliotek (SLUB) som är ansvarsbibliotek för dessa områden. SLUB:s databas LUKAS hittar du via SLU:s hemsida www.slu.se. Profil Bibliotekets inriktning och pro- 4

fil är agrarhistoria i vid tvärvetenskaplig mening. Kärnan i samlingarna utgörs av jord- och skogsbruksproduktionens historia, men biblioteket rymmer betydligt mer än så. Det hänger inte minst samman med att de areella näringarnas betydelse var större för hela samhället till och med början av 1900-talet lantbruket utgjorde den enskilt största näringen som andel av ekonomin och var den näring som sysselsatte flest människor. Sveriges historia före 1900-talet var till stora delar en agrar historia. Men för agrarhistorien viktiga aspekter ryms även i andra historiska delfält som politik, miljö, landskap, livsmedel, personalia, ekonomi, geografi och sociala förhållanden. De areella näringarnas verksamhetsfält är omfångsrikt och brukar sammanfattningsvis beskrivas med att de omfattar hela kedjan från primärproduktion till förädlad produkt, till exempel från ax till limpa, från frö till papper eller från fisk till fiskpinne. De areella näringarna består med andra ord av mer än det som bonden eller fiskaren arbetar med. Förutom litteratur om mer självklara områden som jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske finns även omfattande samlingar om specialområden som exempelvis trädgårdsskötsel, bin, fjäderfä, mat- Bibliotekets läshörna. 5

historia och etnobotanik (relationen mellan människa och växter). KSLAB har specialiserat sig på att samla litteratur som skildrar hela den väv av verksamheter som ingår i de areella näringarna. Till exempel finns en omfattande litteratur om förädlingsledet, bland annat dokumenterat i företagsmonografier. Viktig för förståelsen av näringarnas framväxt är också den rumsliga organiseringen, det vill säga val av byggnader och byggnadsmaterial men också ägostrukturen samt hur landskapet påverkat och påverkats av lantbruket. Också hur människor valt att organisera sig, i intresseföreningar, partier och företag av olika slag har format den agrara historien. Organisationsformen Ur samlingarna: Farmers and farm workers movements. Social protest in American agriculture/patrick H. Mooney and Theo J. Majka. Ur samlingarna: Medeltidens åkerbruk. Agrarteknik i Sverige ca 1000 till 1520/Janken Myrdal är kanske särskilt intressant. Jordbruksproduktionens organisering har många gånger präglats av kooperativa sammanslutningsformer i motsats till enskild företagsamhet. Resultaten av dessa grupperingar, tillsammans med till exempel statens avsikter med jord- och skogsbruket, har skapat institutioner som varit lika viktiga för formandet av de areella näringarnas historia som exempelvis klimatet och den tekniska utvecklingen. Slutligen har lantbrukets historiska omvandling även på ett avgörande sätt påverkats av kunskapens utveckling. Det handlar till exempel om hur ny kunskap inom lantbruket tagits fram, hur den spritts och institutionaliserats. Här spelade KSLA och hushållningssällskapen en betydande roll. 6

Samlingar Bibliotekets samlingar innehåller cirka 100 000 volymer. Förutom den äldre samlingen (Ä.S.) så är biblioteket öppet och låntagare kan själva söka i samlingarna; litteraturen i den äldre samlingen måste beställas fram från arkivet. Likaså förvaras en stor del utländsk periodica i Statens biblioteksdepå (SBD) i Bålsta, och måste beställas i god tid. En lista på de tidskrifter som förvaras i Bålsta kommer att finnas på vår hemsida. Bibliotekets kärnområde är lantbrukets utveckling i Europa och Nordamerika. I första hand görs inköp av litteratur på skandinaviska språk samt engelska, tyska och franska. KSLAB har sedan länge förvärvat sekundärlitteratur, det vill säga litteratur om äldre agrara förhållanden. Detta har efter 1989 förstärkts betydligt beträffande både nyutkommen och antikvarisk litteratur. Mot bakgrund av den globalisering som sedan 1800-talet präglat handeln med lantbrukets produkter så överskrids ibland den geografiska gränsdragningen. En viktig del av lantbrukshistorien är hur varor och idéer färdats över nationsgränserna, och olika länder och delar av världen har vid olika tillfällen påverkat liksom påverkats. Detta gränsöverskridande gäller också de discipliner som tagit sig an frågor hemmahörande i de areella Ur samlingarna: Le développement agricole au 19e siècle en Loire-Atlantique/René Bourrigaud näringarna. Här ryms förutom agrarhistoria också sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Böckerna är uppställda efter Sveriges allmänna biblioteksförenings system (SAB), som används av de flesta större biblioteken i Sverige. I detta system markeras historia med K och Frankrikes historia med Kj. Qd betecknar lantbruk, Qe trädgårdsskötsel och Qf skogsbruk. KSLAB har också en avdelning för referenslitteratur med bland annat en stor mängd bibliografier. Äldre samlingen KSLAB har stora samlingar av källitteratur inom flera av lantbrukets specialområden. Särskilt värdefull är samlingen med litteratur tryckt före 1851, som omfattar 200 längdmeter, den så kallade äldre 7

Gartnersällskaps bibliotek, som överlämnades 1979. Det innebar ett betydande tillskott av litteratur om trädgårdsämnen och botanik. Den äldre samlingen har sedan 1990-talet successivt kompletterats. 8 samlingen. Hela den äldre samlingen är katalogiserad i LIBRIS och är försedd med ämnesord. Akademiens bibliotek började planeras och ta form redan 1811, men från och med 1813 gjordes löpande inköp av litteratur. Biblioteket har också under hela sin verksamhetstid haft glädjen att ta emot såväl större som mindre boksamlingar som gåvor. En av de första och större bokgåvorna kom från den för akademiens tillkomst så viktiga Abraham Niclas Edelcrantz, som också arbetat som universitetsbibliotekarie i Åbo. Bland hans böcker som skänktes till akademien fanns den skottske botanisten John Loudons A treatise on forming, improving, and managing country residences. I den äldre samlingen återfinns av Loudon även den betydelsefulla Arboretum et Fruticetum Britannicum i tre volymer. En annan viktig bokgåva kom från Patriotiska sällskapet som 1849 överlämnade sitt bibliotek till akademien. En ytterligare betydelsefull bokgåva var Stockholms Tidskrifter och periodica KSLAB håller cirka 400 tidskrifter som fortfarande ges ut. Merparten berör de areella näringarnas utveckling främst i Norden i dag och ingår som en viktig informationskälla för akademiens dagliga arbete. Men omkring 70 av dessa tidskrifter har en historisk inriktning som behandlar olika aspekter av de areella näringarna. Förutom de samtida tidskrifterna finns även cirka 700 äldre nordiska tidskrifter i samlingarna, bland annat Lantmannen, Tidskrift för skogshushållning, Bohuslänsk fiskeritidskrift, Finska ANH:s egen utgivning i SOLMED-serien: Från Pier de Crescenzi till Albrecht Thaer. Om några märkvärdigheter i Kungl. Skogsoch Lantbruksakademiens äldre boksamling/ Olof Kårström

i databasen LIBRIS. Adressen är http://libris.kb.se/. Välj utökad sökning och ange J i fältet för bibliotekskod för att se vad som finns hos KSLAB. I LIBRIS kan du förutom att söka på titel och författare kombinera olika ämnesord, t ex träd och Sverige. Biblioteket hjälper vid relevanta historiska projekt till med litteratursökningar. Ur samlingarna: The Britsh malting industry since 1830/Christine Clark trädgårdsodlaren och Svensk veterinärtidning. Denna typ av tidskrifter utgör ett ovärderligt källmaterial för att kunna skildra den historiska utvecklingen hos lantbrukets olika grenar. Registrering i LIBRIS KSLAB registrerar litteratur i den nationella databasen LIBRIS som finns tillgänglig på internet. Merparten av förvärven efter 1990 har registrerats; av den äldre litteraturen är det i första hand de mest efterfrågade verken som hittills har registrerats. När det gäller den äldre samlingen, litteratur äldre än 1851, så är hela denna samling registrerad i LIBRIS. Du kan själv söka i den litteratur som biblioteket registrerat Lån och kopior Biblioteket lånar ut litteratur på vanligt sätt vid besök eller via fjärrlån på begäran från andra bibliotek. Litteratur före 1900 som fjärrlånas kan endast läsas i det lånande bibliotekets läsesal. Utlåningstiden på fjärrlån är normalt 30 dagar. Litteratur som förvaras i Statens biblioteksdepå måste beställas flera dagar i förväg. För KSLAB kända forskare kan fjärrlåna direkt från KSLAB men måste då själva ombesörja returen av böckerna. Ur samlingarna: The American lawn ed. Georges Teyssot 9

10 Etnobotanik Brøndegaardsamlingen Den etnobotaniska litteratur som samlats i den så kallade Brøndegaardsamlingen är KSLABs ämnesmässigt största specialsamling. Etnobotaniken studerar människans användning av växter till föda, bot och nöje samt hur råvaror används till hantverk och industri. Men också folkliga föreställningar om växterna och deras egenskaper är en betydande del av etnobotanikens forskningsområde. Etnobotaniken är tvärvetenskaplig till sin karaktär och bär spår från såväl det humanistiska/samhällsvetenskapliga (etnologi, historia och antropologi) som det naturvetenskapliga forskningsfälten (geografi, farmakologi och medicin). Ur samlingarna: Lust ohne Last: Geschichte der Empfängnisverhütung von der Antike bis zur Gegenwart/Robert Jütte Ur samlingarna: The culture of flowers/jack Goody Vagn J. Brøndegaard är en internationellt erkänd etnobotanisk forskare. Sommaren 2003 kunde den boksamling som Brøndegaard byggt upp under ett helt forskarliv köpas in till akademiens bibliotek. Marcus & Amalia Wallenbergs minnesfond bidrog generöst till att göra detta möjligt. Vagn Brøndegaard har varit verksam sedan mitten av 1940- talet och har publicerat över 700 artiklar i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter och samlingsverk. Mest känd är han för sina böcker om dansk etnobiologi, som består av tre bokserier, Folk og flora: Dansk etnobotanik, Folk og fae: Dansk hysdyretnologi samt Folk og fauna. Samlingen består av cirka 80 längdmeter monografier och en klipp- och kopiesamling om cirka

6 000 klipp. Med sin inriktning och omfattning är samlingen unik. Alla monografier är registrerade i LIBRIS. Vidare har Brøndegaard ämnesindexerat hela samlingen med cirka 2 400 alfabetiskt ordnade ämnesord som refererar till 16 000 katalogkort. Index samt de skannade katalogkorten finns tillgängligt på bibliotekets hemsida, vilket möjliggjorts genom finansiering från FORMAS. Detta index är en utmärkt ingång till både böcker och övrigt material i samlingen. I huvudsak innehåller samlingen litteratur från de engelska, tyska, franska och skandinaviska språkområdena. Akademien fortsätter kontinuerligt att komplettera samlingen med nyutkommen och antikvarisk litteratur på området. Utvecklingsarbetet bedrivs med syfte att på bästa sätt göra materialet i samlingen tillgängligt för forskningen, men också för att lyfta fram det etnobotaniska perspektivets relevans. Under senare år har etnobotaniken fått något av en renässans, bland annat i och med CBM:s publicering av trebandsverket Etnobiologi i Sverige (2001 2007). ANH har i anslutning till att man förvärvade Brøndegaards samling startat ett antal etnobotaniska projekt, till exempel Etnobiologi: Källor och metoder tillsammans med CBM samt Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition (SOLMED nr 45). Arkivet Arkivets verksamhet inleddes år 1813, samtidigt som akademien installerades. Akademiens uppgift var att som central myndighet för lanthushållningen sprida upplysning, förbättra undervisningen och uppmuntra och stödja jordbruksnäringen. Akademien bidrog bland annat till bildandet av nya hushållningssällskap i de län som ännu saknade sådana. Sällskapen sände årliga berättelser till Akademien. År 1889 inrättades Kungl. Lantbruksstyrelsen, som från 1890 övertog den administrativa funktionen kring hushållningssällskapen och lantbruksundervisningen. Akademien har gjort betydande insatser för forskning på jordbrukets områden, och Ur samlingarna: Farm crawlers by Robert N. Pripps and Andrew Morland 11

vid Akademiens Experimentalfält på norra Djurgården förekom en livlig försöksverksamhet. Arkivets betydelse som källa för forskningen består bland annat i att det skildrar verksamheter, tankegångar och ansträngningar som präglade en för sin tid betydelsefull aktör, en aktör uppbyggd av eliter på såväl nationell som lokal nivå. Genom arkivets kontinuitet kan arbetet följas över tid. Akademiens arkiv innehåller också mycket värdefullt material för den agrarhistoriska forskningen. Vid sidan av material om Akademien finns här inkomna skrivelser och handlingar, som berättar om jordbrukets utveckling i Sverige under 1800-talet, och en intressant serie övriga handlingar. Arkivet ger en spännande samling kunskaper, en samling rik på detaljerad information om enskilda människoöden, märkliga jordbruksredskap och beskrivningar av flera orter och bygder. Genom att Akademiens verksamhet har varit inriktad på hela landet är arkivet en riksangelägenhet. En förteckning över arkivet med register och forskningsförslag är tillgänglig under rubriken arkiv på bibliotekets hemsida www.kslab.ksla.se. ANH har nyligen gett ut boken Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia. Landshövdingeberättelser, läromedel, tävlingsskrifter, reseberättelser och andra skrifter i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens arkiv (SOLMED nr 42). I boken förtecknas arkivets ANH:s egen utgivning i SOLMEDserien: Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia av Olof Kåhrström gavs ut i början av 2009. handskrifter med såväl geografiska som tematiska ingångar samt med ett personregister. Uppgifterna finns även tillgängliga som databas. Arkivförteckningen finns på ANH:s hemsida. Hemsidan och ANH:s elektroniska resurser ANH arbetar med att på flera sätt underlätta för fortsatt forskning kring de areella näringarna, ett arbete som bland annat innefattar symposier där forskare från olika discipliner kan träffas och utbyta erfarenheter. ANH arbetar också med att på olika sätt göra resurser tillgängliga digitalt, till exempel genom att bibliotekets böcker är registrerade i LIBRIS. En ytterligare viktig del i detta arbete är ANH:s hemsida www.kslab. 12

ksla.se. På hemsidan kan du följa de nya projekt som ANH arbetar med liksom andra aktiviteter kring enheten och biblioteket. På hemsidan har vi också samlat andra användbara resurser för den som vill studera de areella näringarnas historia. Vi har gjort tillgängligt för nedladdning flertalet av de böcker ur ANH:s utgivning som är slutsålda. På hemsidan hittar du också KSLA:s arkivförteckning samt litteraturlistor och bibliografier som antingen visar på litteraturen inom ett ämnesområde eller bibliotekets bestånd av till exempel litteratur om mat och livsmedel. Litteraturlistor är ett bra sätt att både orientera sig i bibliotekets bestånd och vilka frågor som diskuterats inom ett ämne. Biblioteket har även sammanställt en förteckning över artiklar hämtade ur icke-svenska tidskrifter och årsböcker som behandlar ämnen som på olika sätt har relevans för nordisk skogs- och lantbrukshistorisk forskning. Artiklarna behandlar nordiska förhållanden, övriga Europa och Nordamerika. Via hemsidan kan du även söka i ett antal databaser som ställts samman av biblioteket (några av databaserna är betaversioner): Svenskt havsfiske en bibliografi. År 1982 utkom Torun Hedlund- Nyströms bibliografi över svenskt havsfiske. Bibliografin omfattar litteratur med många infallsvinklar på havsfisket: kamerala frågor, båtbyggeri, fiskevård och fiskeredskap. Den har också en geografisk indelning som till exempel gör den lämpad för regionala studier. Tidsmässigt sträcker den sig från medeltiden och fram till 1981. Arbete pågår med att komplettera innehållet fram till idag. Lantbruksveckans handlingar 1911-1969. Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan grundades år 1911 för att verka för att sprida kunskap om utvecklingen inom lantbruket. Fram till och med 1969 gav man ut årsboken Lantbruksveckan. Agrarhistoriska abstracts/sammanfattningar. Databasen innehåller abstracts/sammanfattningar på engelska ur svenska akademiska arbeten i agrarhistoriskt orienterade ämnen. Arbetena som förekommer i databasen är utkomna mellan 1980 och 2007. Agrara referenser i svenska ortsbeskrivningar 1703-1904. Databasen ger sidhänvisningar till avsnitt som behandlar olika aspekter av lantbruket i drygt 800 äldre svenska topografiska arbeten. Sökning kan göras på bland annat författare, arbetets titel, ämne och landskap. I förekommande fall innehåller databasen även sökbara uppgifter om härad, pastorat, församling och gård. En ytterligare databas är Atlas 1900, som utgörs av det statistiska underlaget till den atlas som utkom 1909 med namnet 13

Sveriges jordbruk vid 1900-talets början: statistiskt kartverk. Den ursprungliga atlasen liksom den moderna databasen ger en bra bild av hur Sveriges jordbruk såg ut kring förra sekelskiftet. Det går att på ANH:s hemsida digitalt bläddra i den gamla atlasen, som utkom i början av 1900-talet, med dess vackra kartblad och att göra egna kartor. Det går också att göra egna kartor med utgångspunkt i den statistik som legat till grund för atlasen. Bland kategorierna finns uppgifter om ägoförhållanden, till exempel det laga skiftets utbredning, men också hur många procent av jordbruksbefolkningen som var arrendatorer. Vidare finns en rad uppgifter om befolkningens sammansättning, om spannmåls- och potatisskörd, om rågodling, om baljväxter, om hästar, nötkreatur och getter. Atlasen 1900 kunde ges ut tack vare industrialisten Moritz Fraenckel (1846 1910), som skapat sin förmögenhet genom tillverkning och försäljning av konstgödsel. Databasen Atlas 1900 är en del i det större projektet och som handlar om att skildra hela 1900-talets markanvändning. Detta större projekt består av två delar, dels en atlas, dels en antologi som fördjupar en del av de frågor som tas upp i atlasen. Läs mer om projektet här nedan. Ett historiskt projekt om markanvändning atlas och antologi Det historiska projekt som våren 2011 avslutades genom utgivningen av atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 och den tillhörande antologin Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia är ANH:s största projekt, hittills. De båda böckerna finns på både svenska och engelska. Att rumsligt försöka beskriva den agrara markanvändningen har gjorts tidigare, men då oftast för en viss region eller för ett mer begränsat tidsavsnitt. För första gången tas här ett helhetsgrepp om den svenska utvecklingen under 1900-talet hundra år av markanvändning som innefattar omvandlingen av Sverige från ett jordbruksland, där majoriteten av befolkningen var sysselsatt inom jordbruket, till vår samtid då de sysselsatta i de areella näringarna sammantaget bara utgör knappa två procent av befolkningen. Atlasen kan tillsammans med antologin på ett bra sätt sägas sammanfatta det som är biblioteks ämnesmässiga kärnområde: Hur skogs- och jordbruksmark i ett historiskt perspektiv tagits i anspråk för att producera produkter som livsmedel, energi, byggnadsmaterial och papper, men på se- 14

I m going to place these in my home library and will use them in future research projects. The level of careful detail and synthesis brought together in each of these volumes is simply fabulous. Elinor Ostrom, professor Indiana University, om atlas och antologi. Hon tilldelades 2009 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskaptill Alfred Nobels minne. nare tid också upplevelser av olika slag, som turistattraktioner eller att tillsammans med familjen tillbringa somrarna på en lantgård. Upplägget är brett och atlasen, som är redigerad av Ulf Jansson, ger en bra bild av den övergripande omvandling som jord- och skogsbruket genomgick under 1900-talet. I antologin Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia, under redaktörskap av Hans Antonson och Ulf Jansson, fördjupas ett antal teman från atlasen. Ledande forskare presenterar i 27 tematiskt inriktade artiklar den omvandling som jord- och skogsbruk genomgick under 1900-talet, en historia som bland annat innebar en allt intensivare modernisering och rationalisering. Särskilt tydligt syns denna förändring genom utflyttningen från landsbygden och det allt starkare internationella beroendet för de areella näringarna. Förhållandena skiljer sig dock mellan skogs- och jordbruk. Jordbruket är, och ännu mer var, en starkt hemmamarknadsorienterad näring, skyddad från konkurrens utifrån och påverkad av politiska diskussioner. Skogsbruket däremot är en utpräglad exportnäring 15

som är och har varit fullt utsatt för internationell konkurrens. Sverige var under hela 1900-talet en skogsindustriell stormakt. Här behandlas också det allt större miljömedvetandet som kommit att spela en stor roll inom både skogsbruk och jordbruk under 1900-talets senare del. Bland annat blev kalhyggena i skogen och användandet av kemiska bekämpningsmedel ifrågasatta. I artiklarna kan vi bland annat följa markanvändningens och fastighetsstrukturens förändringar, mjölkproduktionens och rennäringens omvandling, skogsarbetets och skogsägandets utveckling, hur staten styrt och stimulerat vissa aspekter och verksamheter. Artiklarna skildrar hela hundraårsperioden och visar de areella näringarnas avtryck och påverkan på det svenska landskapet. Denna påverkan och dess historia analyseras utifrån både ett lokalt och ett övergripande perspektiv, vilket fördjupar förståelsen av dåtida och pågående förändringar av den rumsliga miljön. Breda och djupa historiska bakgrundskunskaper gör att kvalitén på arbetet med dagens och morgondagens utveckling och planering kan säkras och höjas. Antika jordbruksläror ANH:s uppgift är i första hand att driva projekt som har bäring på dagens och morgondagens utveckling inom de areella näringarna. Hur kommer det sig då att akademien 2009 gav ut en jordbrukslära av romaren Columella från 100-talet e. Kr? Och varför kommer vi 2013 att ge ut hans två mest kända företrädares instruktionsböcker, Cato d.ä:s från omkring 160 f.kr. och Varros från omkring 120 f.kr. De antika texterna kan på ett mer direkt sätt än vad många tror kasta ljus över lantbrukets mer närliggande historia. Verken användes i mer än 1500 år i Europa som läroböcker, med ett uppehåll under medeltiden. I till exempel England ända in på 1830-talet. I början av 1800-talet översatte Jens Frechland Columella till danska. I upplagan uteslöts avsnittet om vinodling eftersom det inte var till nytta för de danska bönderna. I Sverige använde sig Peder Måns- 16

son (död 1534) i sin Bondakonst av de romerska auktorerna flitigt men utan att ange källorna. De antika texterna är också märkvärdigt levande och visar på ett direkt sätt vilka vedermödor som den romerske jordbrukaren stod inför. Översättare från latinet till både Columella och de kommande volymerna av Cato och Varro är Sten Hedberg. Hedberg färdigställde med sin avhandling 1968 den vetenskapliga utgåvan av Columella. Han arbetar nu med Cato och Varro. För att underlätta förståelsen av Columellas text och för att sätta in den i sitt historiska sammanhang så har boken 12 artiklar som är specialskrivna av ämnesexperter. Volymen med Catos och Varros översatta texter kommer även den förses med ett 10-tal specialskrivna artiklar. Vetenskaplig redaktör är Örjan Wikander. FREJA Sedan början av 2010 ger ANH ut det fyrasidiga nyhetsbrevet Freja. Nyhetsbrevet utkommer tio gånger per år, distribueras elektroniskt och når över 2000 prenumeranter, varav merparten är akademiker med en historisk inriktning på sin forskning. Syftet med nyhetsbrevet är dubbelt. Dels vill vi för dem som känner till biblioteket berätta om nyinköpt litteratur, även om det i nyhetsbrevet bara ryms en liten del av det som köps in. Dels vill vi för dem som inte hört talas om biblioteket eller bara har en vag uppfattning visa vilka resurser som finns och för dem introducera bibliotekets samlingar och de ämnesområden dessa täcker. Men även relativt vana biblioteksbesökare kan ibland förvånas över den bredd som biblioteket uppvisar, liksom att vi inom många områden har mycket specialiserad litteratur. Förutom att berätta om böcker i våra samlingar passar vi också på att tipsa om olika agrarhistoriskt intressanta miljöer, som till exempel forskningsinstitut och forskarskolor, men också spännande hemsidor och bibliografiska resurser av olika slag. Vi har också passat på att intervjua några svenska agrarhistoriska forskare. 17

Förutom att vara behjälplig för den historiska forskningen ser vi också en mer samtidsinriktad nytta med den kunskap som finns på biblioteket. En stor del av de frågor som diskuteras i bland annat massmedia är på ett eller annat sätt är kopplade till de areella näringarna. Det gäller inte minst framtidens primärproduktion inom jordbrukssektorn, men också frågor om mat, djurvård, miljö, energi et cetera. Vi har därför när vi väljer ut böcker att presentera valt att plocka upp dessa moderna frågor för att visa att dessa har en historia som är värd att studera och som kan vara till nytta även för den moderna debatten. Vad har då nyhetsbrevet hittills kunnat erbjuda? De övergripande grupper av litteratur som vi tagit upp i Freja har bland annat behandlat litteratur om landskap, trädgårdar, mat och jordbrukspolitik. Däremellan har vi också presenterat böcker som vi av ett eller annat skäl ansett varit särskilt intressanta. Ett sådant har varit litteratur om och av Nikolaj Vavilov. Genom hotet mot Vavilovinstitutets experimentalfält utanför St Petersburg ville vi till exempel uppmärksamma nyhetsbrevets läsare om Vavilov som historisk person och den betydelse han haft för den biologiska forskningen. Nyhetsbrevet kan laddas ned på ANH:s hemsida. Om du vill prenumerera kontakta per.eriksson@ ksla.se. SOLMED Bokserien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden, SOLMED, ges ut av ANH. Redaktörer är Lars Ljunggren, Per Thunström och Stefan Eurenius. SOLMED kan beställas från Akademiens bibliotek. Nedan presenteras några utvalda SOLMED-volymer. Nr 52 DE AREELLA NÄRINGARNAS VÄLGÖRARE. Kungl. Skogsoch lantbruksakademien och dess donatorer. Av Nils Edling, 2010. 734 s., ill., delvis i färg. Detta är berättelsen om 42 donatorer och deras donationer till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. En skara kända och okända, med de mest skiftande bakgrunder alla förenade av en vilja att utveckla jordbruk, trädgårdsbruk, fiske, vattenbruk, livsmedel, skog, skogsprodukter, rennäring, bioenergi och miljö. Donationerna har givit oss en ännu större förmåga att vara en oberoende kraft som bidrar till utvecklingen av de areella näringarna. 18

Nr 51 BÖRJE HANSSEN ÅTER TILL ÖSTERLEN EN TIDIG MIKROHISTORIA. Agrar- och socialhistoriska texter i urval med en inledande biografi av Anders Perlinge. 2010. 368 s., ill., delvis i färg. I den här volymen återutges flera av Börje Hanssens agrarhistoriskt relevanta texter som till viss del kan läsas som en populär version av Österlen. Några av dem är tidigare opublicerade. En inledande biografi presenterar honom både för ny och gammal publik. Nr 43 LUCIUS JUNIUS MODERATUS COLUMELLA. Tolv böcker om lantbruk. En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket. Red. och översättare från latinet Sten Hedberg, 2009. Inbunden, 676 s., ill., delvis i färg. Boken skrevs på 100-talet e. Kr. och har haft stor betydelse för det västerländska jordbruket ända in på 1800-talet. Columella skriver ingående om trädgårdsskötsel, livsmedel ur olika synvinklar biodling och vinodling. Detta är den första svenska översättningen som kompletteras med 12 artiklar av svenska historiker. NR 47 AGRARHISTORIA PÅ MÅNGA SÄTT. 28 studier kring människan och jorden. Red. Britt Liljewall, 2009. 552 s. Antologin, skriven av 31 författare med varierad vetenskaplig bakgrund, ökar vår kunskap om jorden, djuren och redskapen. Här speglas även de sociala, kulturella och politiska förhållanden som påverkat jordbruket från medeltid till nutid. De mest skiftande och överraskande källor kommer till användning. Boken är tillägnad professor Janken Myrdal, Avdelningen för agrarhistoria vid SLU, agrarhistoriens främste representant i landet. Nr 55 MITT EMELLAN VIRKESINTRESSEN. Virkesmätningens historia i Sverige. Av Ronny Pettersson, 2011. 656 s., ill. Virkesmätning är en verksamhet med avgörande betydelse för att virkesmarknad och virkesförsörjning ska fungera effektivt. Trots betydelsen för landets skogsnäring har mätningen till stor del varit okänd. Här presenteras hur virkesmätningens historia från grunden. 19

Nr 53 JORDBRUK OCH SKOGSBRUK I SVERIGE SEDAN ÅR 1900. Studier av de areella näringarnas geografi och historia. Red. Hans Antonson & Ulf Jansson, 2011. 512 s., rikt ill. Jordbruket och skogsbruket genomgick under 1900- talet en dramatisk omvandling. I 27 artiklar presenteras denna omvandlings historia, en historia som bland annat innebar en allt intensivare modernisering och rationalisering. Artiklarna skildrar framförallt de areella näringarnas rumsliga avtryck och påverkan på det svenska landskapet. Den tillhörande atlasen distribueras av Norstedts och kan beställas genom Adlibris och Bokus. Både atlas och antologi finns på engelska. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek är öppet för allmänheten med möjlighet till hemlån. Öppettider: Måndag onsdag 13.00 17.00 Torsdagar 13.00 19.00 (maj augusti 13.00 17.00) Fredagar stängt OBS! Begränsat öppethållande under juli. Efter överenskommelse kan besök även göras under andra tider. Ladda ned ANH:s nyhetsbrev Freja från bibliotekets hemsida. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien ANH/Biblioteket Besök: Drottninggatan 95 B Box 6806, 113 86 Stockholm tel 08-54 54 77 20 www.kslab.ksla.se, kslab@ksla.se Produktion KSLA/Enheten för de areella näringarnas historia, oktober 2011. Text Per Eriksson, grafisk form Kerstin Hideborn Alm/Ylva Nordin, foto Ylva Nordin