Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Relevanta dokument
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Konsumentprisets fördelning

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Bioenergiklustret i Västnyland

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Utmaningar och en internationell utveckling

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Energi- och klimatpolitiken i EU

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem

Regeringens klimat- och energisatsningar

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Åsa Löfström docent em.

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Vad handlar eurokrisen om?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Erasmus+ Regelverk Jari Rusanen

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Regeringens insatser för vindkraft

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

Arbetstidsförlängning en ny trend?

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

SVCA:s årsrapport 2013

Slakten av nötkreatur minskade under januari september 2010

Slakten av nötkreatur minskade under januari april 2010

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Aktuella Solvens 2-frågor

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

Enbart förhandsgranskning

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Arbetsmarknadsläget 2018

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Slakten av nötkreatur ökade under januari Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Slakten av nötkreatur minskade under januari november 2012

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Termoventiler 4H_SE.indd H-SERIEN

Statsvetenskapliga institutionen

Betänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden

Transkript:

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Värmeforsks och SLF:s åkergrödeprogram 06-09 Omvärld / förnybara bränslen Programmet -- varför? -- förväntningar! 1

Världens primära energiresursanvändning 100 % 80 % 60 % Renewables (exc. hydro) Coal Oil Hydropower Renewables (except hydro.) Natural gas Nuclear 40 % 20 % 0 % Coal N. gas Oil Hydro Nuclear 1850 1900 1950 2000 Source: Oil & Gas Scienceonal Technologi Pierre-René Bauquis

Oljeåldern / fossileran? Yearly production 10 3 TWh 100 50 0 Year 0 2000 4000

Grönt Swedenkol från åkern Odlare Latvia och energianvändare tillsammans Finland 28,5% Austria Portugal Denmark Slovenia Estonia Romania Lithuania France Spain Greece Germany Italy Ireland Bulgaria United Kingdom Poland Slovak Republic Netherlands Hungary Cyprus Czech Republic Belgium Luxemburg Malta 1,3% 7,2% 6,7% 2,4% 4,3% 2,9% 6,1% 2,2% 0,9% 0,0% 17,0% 16,0% 18,0% 17,8% 15,0% 10,3% 8,7% 6,9% 5,8% 5,2% 3,1% 9,4% 10,8% 10,1% 10,0% 23,3% 20,5% 11,1% 12,2% 11,8% 12,9% 6,6% 13,7% 7,8% 7,3% 11,6% 8,7% 10,1% 6,9% 39,8% 34,9% 9,0% 7,0% 6,2% 8,0% 12,7% 11,3% * * * * * 9,2% 10,7% 10,5% 13,0% * 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% * 9,5% 7,1% RES targets / 202020 - direktivet 2005 2020 EU-average 11,5% * countries above EU-average 4

Vilka alternativ har vi? Vatten Vind Sol Våg Geo Kärn CCS Ny teknik Biobränsle

Vilka alternativ har vi? Vatten nästan utbyggd Vind begränsning reglermässigt Sol ännu dyr; energiöverföring? Våg begränsad; utvecklingsbehov Geo begränsad geografiskt Kärn politik och säkerhet? CCS utvecklingsbehov; tar tid Ny teknik -? Biobränsle kan odlas i de flesta länder - känd teknik för energiomvandling - enda förnybara som kan användas i bef kolpannor

Skogen svarar för huvuddelen av biomasseförsörjningen Composition of biomass as energy carrier in EU 25, 2004 10% 5% Forest Waste Agriculture 85% Source: European Biomass Association (Sverige: åkergrödor ca 1 % av bio)

Skogsråvaran i ett EU-perspektiv Skogsskövling ett globalt hot Skog i England ett parklandskap Skog i Östeuropa sågade trävaror Skog i Tyskland pappersråvara Skog i Sydeuropa avskogning, bränder, jorderosionsproblem mm

Utöver klimat och fossiloberoende Arbetstillfällen Komplement till livsmedelsproduktion i lantbruket Möjlighet för många fattiga länder Viktigt för försörjningstrygghet En bra solfångare som ger 5-10 gånger mer utbyte än traditionell skog!

Helhetssyn! Hela kedjan!

Frågor att hantera/förväntningar Ekonomi Politik Miljö Teknik Lönsamhet Behov/styrmedel Klimatnytta/hållbarhet Etablering, skötsel, skörd, logistik Vanor och beteende Samverkan och organisation för implementering och utveckling förutsättningarna för energigrödor har aldrig varit bättre än nu!

Tack för att Ni lyssnade! 2010-01-29