YTTRANDE 2009-03-31 Dnr SU 302-0633-09

1 (6) YTTRANDE 2009-03-31 Dnr SU 302-0633-09 Emelie Nilsson Byrådirektör Juridiska fakultetskansliet Justitiedepartementet 103 39 Stockholm Remiss: Översyn av EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet, som har anmodats att yttra sig över rubricerade översyn av EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv, får härmed anföra följande. Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker i stort de förslag till ändringar som lämnas i den översyn som nu är föremål för remissförfarande. Fakultetsnämnden vill emellertid lämna följande kommentarer avseende de förslag m.m. som lämnas i översynen. Inledning Om inte annat anges så är fakultetsnämndens kommentarer endast inriktade på redovisningsnormerna för företag som enligt det fjärde redovisningsdirektivet klassificeras som små företag. Samtliga förenklingar som föreslås nedan bygger på tanken att det är fråga om en minimiharmonisering och att företagen inte är förbjudna att utnyttja en mer avancerad modell för upprättande av finansiella rapporter än som följer av de minimikrav som uppställs i lag. Vidare bygger det nedan anförda på att en fungerande marknad innebär att t.ex. de krav som intressenterna ställer på företagen kommer att uppfyllas även om de går utöver vad som krävs enligt lag. Från en sådan mekanism kan det finnas undantag, t.ex. avseende sådan information som är av betydelse för ett företags taxering. 1 Det är av den anledningen viktigt att den information som måste lämnas enligt lag uppfyller de grundläggande kriterier som är nödvändiga för att möjliggöra en korrekt taxering och upprätthålla det gällande sambandet mellan redovisning och beskattning. 2 Utgångspunkten för fakultetsnämndens tillstyrkande är vidare att en strävan mot direktivregler som är principbaserade och som i första hand syftar till att dra upp de yttre gränserna för vad 1 Exemplet är inte uttömmande. Det kan t.ex. finnas olika bolagsrättsliga och straffrättsliga aspekter på i vilken utsträckning redovisningen bör bara lagreglerad. 2 Fakultetsnämnden har i remissyttrande med anledning av SOU 2008:80 i korta drag förordat att det befintliga sambandet mellan redovisning och beskattning ska bibehållas. Den ståndpunkten kvarstår. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08 16 25 40 106 91 Stockholm Universitetsvägen 10 E Telefax: 08 674 75 44 E-post: emelie. nilsson@juridicum.su.se

2 (6) som ska krävas av små företag när de upprättar sina finansiella rapporter, kompletterat med en rättslig standard (true and fair view) är positivt, eftersom det öppnar upp för nationella normgivande organ att komplettera direktivreglerna med utgångspunkt i nationella behov. Detta kan tyckas kontraproduktivt eftersom strävan är att uppnå en minimiharmonisering av redovisningsreglerna för företag som verkar på den inre marknaden. Fakultetsnämndens uppfattning är emellertid att de företag som kategoriseras som små i mindre omfattning verkar i fler länder än det land de har sin hemvist i. I ljuset av subsidiaritetsprincipen bör av den anledning redovisningsnormer för dessa företag beslutas av nationella organ. Basic principles Det är viktigt att de principer som det fjärde och sjunde direktivet bygger på är konsekvent tillämpade vid tillkomsten av bestämmelserna i en presumtiv modernisering av redovisningsdirektiven. Av den anledningen kan det såsom också föreslås i översynen vara lämpligt att principerna samlas i ett inledande avsnitt i respektive direktiv. Fakultetsnämnden vill emellertid lyfta fram att de principer som omnämns i översynen mycket väl kan delas upp i två kategorier. Den första av dessa består av principer som är av karaktären målsättningsprinciper. Av dem som räknas upp i översynen är det väl egentligen bara en som ger uttryck för en målsättning, nämligen principen om att informationen ska vara klar (se s. 6 p. 11 i översynen). Andra principer som inte är reglerade i direktiven men som ändå gäller är principen om tillförlitlighet, principen om relevans och principen om väsentlighet. Till den andra kategorin principer kan principer som försiktighetsprincipen, realisationsprincipen, principen om innehåll före form och matchningsprincipen hänförs. De tar mer än de tidigare principerna sikte på tillämpning av normer och kan betecknas värderingsprinciper. När det gäller hänvisningen i direktiven till rättvisande bild (true and fair view) så är det fakultetsnämndens uppfattning att det inte är fråga om en grundläggande redovisningsprincip, utan om en s.k. rättslig standard. Naturligtvis kan hänvisningen också ses som en målsättning, att företagens finansiella rapporter ska ge intressenterna en sådan bild av den finansiella ställningen och resultatet, men av systematiska skäl är det mer sannolikt att hänvisningen avser en rättslig standard, d.v.s. i princip en motsvarighet till hänvisningen i 2 kap. 2 årsredovisningslagen (1995:1559) till god redovisningssed. 3 Det borde övervägas att införa en förklaring i direktiven avseende innebörden av uttrycket true and fair view i redovisningsdirektiven baserat på ovan nämnda kortfattade redogörelse. 3 För en avvikande uppfattning, se prop. 1995/96:10 del II s. 181 ff., särskilt s. 182.

3 (6) Bottom-up approach Fakultetsnämnden tillstyrker särskilt att en modernisering av redovisningsdirektiven tar sin utgångspunkt i en bottom-up approach. Inom ramen för en sådan utgångspunkt bör reglerna för små företag förenklas. Några tänkbara förenklingar skulle kunna vara att införa en med utgångspunkt i konkreta belopp utformad väsentlighetsregel, ett förenklat periodiseringsförfarande avseende entreprenader och andra avtal som löper över mer än ett räkenskapsår och möjligen en utvidgad tillämpning av kontantmässig redovisning. Det är emellertid möjligt att det sistnämnda endast bör införas för mikroföretag. 4 Member state options I den utsträckning det är möjligt bör optioner för medlemsstater att inte införa en viss regel eller att reglera en viss transaktion eller affärshändelse med tillämpning av nationella särregler undvikas i direktiven. Enligt fakultetsnämnden är utgångspunkten, att direktiven ger uttryck för en minimiharmonisering tillräcklig för att täcka de eventuella behov av särreglering som kan uppkomma. En inte helt oväsentlig sak i sammanhanget är att om det inte finns uttryckliga optioner minskar incitamentet för medlemsstaterna att skapa nationella särlösningar. Detaljregler för små företag bör regleras nationellt, se ovan i avsnittet inledning. Definition of company categories Avgränsningen av de olika kategorierna kan komma att påverka andra regelverk än de som styr redovisning. Ett exempel som kan anföras är reglerna om lagstadgad revisionsplikt, som är föremål för utredning för närvarande. Fakultetsnämnden finner det lämpligt att införa ytterligare en kategori företag, mikroföretag. 5 Bakgrunden till det är att det är stor skillnad mellan små och stora små företag. Dessa skillnader är enligt fakultetsnämndens mening betydligt större än skillnaderna mellan stora 4 Angående vad som avses med mikroföretag, se Com(2009) 83. 5 Se not 2 ovan, samt tablån på s. 10 i översynen.

4 (6) små företag och små medelstora företag. Detsamma gäller, möjligen i än större utsträckning, för förhållandet mellan medelstora och stora företag. Användandet av olika kategorier av företag skapar emellertid gränsdragningsproblem. Att skapa ytterligare en kategori skulle öka dessa. Av den anledningen kan det vara lämpligt att slå ihop kategorin medelstora och stora företag. Möjligen ska kapitalmarknadsbolag 6 uteslutas från en sådan sammanslagning och bilda en egen kategori. Gränsdragningsproblemen i förhållande till en sådan kategori torde vara mindre än mellan de övriga kategorierna. Om en sådan uppdelning sker bör det förenas med en uttrycklig möjlighet för stora företag som inte är kapitalmarknadsbolag att tillämpa samma redovisningsregler som de sistnämnda bolagen. Sammantaget är det fakultetsnämndens uppfattning att det vore önskvärt att minimera antalet olika kategorier av företag, men de stora skillnader som föreligger mellan i första hand olika stora företag gör att det är förenat med stor svårighet. Att det föreligger skillnader mellan företag av olika storlek motiverar enligt fakultetsnämndens uppfattning att det finns skilda redovisningsregler för företag av olika storlek. Elements of annual accounts Från ett strikt intressentperspektiv så torde små företag kunna tillåtas upprätta en förkortad (eller förenklad) resultaträkning. Här vill emellertid fakultetsnämnden flagga upp för att användandet av förkortad resultat- och balansräkning kan skapa problem i andra sammanhang, t.ex. avseende taxering (givet att det befintliga sambandet mellan redovisning och beskattning bibehålls). Möjligen skulle det dessutom kunna leda till svårigheter när det gäller bekämpning av ekonomisk brottslighet. Cash based information Fakultetsnämnden anser att det inte bör införas uttryckliga krav att fler företag än vad som är fallet enligt gällande bestämmelser ska upprätta kassaflödesanalys eller någon liknande finansiell rapport. 6 Med kapitalmarknadsbolag avser fakultetsnämnden bolag vars andelar, skuldebrev eller liknande är noterade på en börs eller annan liknande handelsplats.

5 (6) De intressenter som i första hand har nytta av en sådan är långivare. Om de finner det nödvändigt att ställa krav på ett företag att upprätta en sådan kommer företaget i fråga om det är i behov av krediter att upprätta en sådan. Behovet av kassaflödesanalyser bör med andra ord styras av marknadens krav. Publication requirements electronic filing Fakultetsnämndens uppfattning är att det inte är förenat med särskilt stor administrativ börda eller kostnad att offentliggöra små företags årsbokslut eller årsredovisningar. Att de offentliggörs är av förhållandevis stort intresse, framförallt avseende sammanställning av statistik, taxeringsändamål och brottsbekämpning. Av den anledningen förordar fakultetsnämnden att kravet att små företag ska offentliggöra nämnda rapporter behålls. Mikroföretag kan däremot undantas från denna skyldighet. Vidare är det fakultetsnämndens uppfattning att antalet instanser som de små företagen ska distribuera sina årsbokslut eller årsredovisningar till bör minimeras. Layout requirements Fakultetsnämnden anser att utformningen av även små företags resultat- och balansräkningar bör regleras i lag. Det finns flera skäl för det. Det kanske viktigaste är att en sådan reglering kan fungera som en mall för utformningen av de små företagens resultat- och balansräkningar. Det bör dock införas en förkortad eller förenklad form för små företag. Notes to the accounts Fakultetsnämndens uppfattning är att merparten av upplysningskraven i direktiven kan utmönstras för små företag. En lämplig modell för vilka krav som bör ställas på små företag i detta kan utgöras av reglerna i 6 kap. 5-9 bokföringslagen (1999:1078) om upprättande av årsbokslut. Om små företag har gränsöverskridande transaktioner med intresseföretag kan det även vara berättigat att de lämnar upplysning om detta i sitt årsbokslut/sin årsredovisning. Valuation issues I nu gällande redovisningsnormer finns ett inte oväsentligt inslag av marknadsvärdering av tillgångar och skulder. En möjlig förenkling för de små företagen vore att endast tillåta

6 (6) värdering till historiskt anskaffningsvärde, kompletterat med förenklade regler om nedskrivning och uppskrivning. De sistnämnda reglerna kan exempelvis utformas på så sätt att de bara kan tillämpas när det finns ett objektivt fastställbart lägre eller högre värde än det historiska värdet med beaktande av avskrivningar. The future role of the accounting directives outlook Fakultetsnämnden understryker att en översyn av redovisningsdirektiven bör leda till att reglerna i dem i större utsträckning än vad som är fallet idag utformas som ramar och att dessa ramar är baserade på de grundläggande redovisningsprinciper som befinns lämpliga för ändamålet. Normgivning på detaljerad nivå, åtminstone avseende små företag, men kanske även för medelstora, lämnas med fördel till nationella normgivande organ. Det viktigaste skälet till detta är att små företag inte i så stor utsträckning bedriver verksamhet i andra stater än den där de har sin hemvist. Av den anledningen är det berättigat att ta nationella hänsyn vid utformningen av detaljerade redovisningsregler för dessa företag.