Trim och annat gott En artikel av Søren Andresen DEN 93 Fritt översatt av Sven Gester till svenska
Börja så här Börja med att sätta riggen på båten, montera vant och sätt häckstaget lite grovt. Mast lutning Mastlutning skall ställas dels efter båtens utformning, dels efter den personliga seglingsstilen. När det gäller mina preferenser, så gäller följande: A-rig: 0-5 B-rig: 5-10 C-rig: 10-15 Vantspänning Hur spända ska vanten vara? Under de år som jag har seglat, har jag succesivt gått över till mindre och mindre vantspänning. Inte för att de är lösa, men jag har seglat med mycket spänning tidigare. Spänningen är tillräckligt när lä vant inte slackar när båten seglar på kryss. Masten sidledes Den mest exakta metoden för att avgöra om en mast är midskepps, och inte lutar åt sidan, är genom att mäta den med ett måttband. Men vi vet alla att när båt och rigg är ny kan vant och vantinfästningar g sig lite. Då kan masten börja luta åt ena hållet. Eftersom det inte alltid praktiskt eller särskilt snabbt att mäta upp med måttband, har jag lärt mig ett enkelt sätt att utvärdera om masten står rakt. Metoden är enkel att utföra och kräver endast användning av verktyg för att lossa låsmuttern på vantskruvarna. Börja med att sätta riggen på båten, och grov trim båten, med avseende på häckstag. Sedan släpp ut skotet helt. Om masten står helt rakt midskepps, kommer att tvisten i storseglet vara lika på båda sidor.
Figur 1 Kontroll av mastlutningen i sidled Häckstag Efter att ha kontrollerat att mastenstår rakt midskepps, skall vi justera häckstaget. Hur mycket mastkrökning man skall ha beror det på storseglet. Då menar jag, hur mycket mastkurva segelmakaren har lagt in i sin design.
Ytterligare spelar vind och vågor också in på hur mycket häckstag skall justeras. Figur 2 Rynkor vid pilarna visar på att häckstaget är draget för mycket. Häckstaget har flera funktioner, dels för att skapa spänning i förstaget (här om senare), dels för att kontrollera djupet på övre 2/3 av storseglet. Dessutom har häckstaget också en mindre inverkan på bukens placering framåt/bakåt. Förmodligen är det värsta du kan göra att spänna häckstaget för mycket. Då tappar storseglet helt sin fason. Dessutom blir akterliket helt löst och därmed för öppet När för lite spänning, blir de två största felen: Djupet åker för långt fram, och det kan vara svårt att få storseglet att öppna upp tillräckligt (tvista).
Figur 3 Löst häckstag Med rätt spänning (mastböj), blir det inga rynkor. Djupet i seglet blir jämt fördelad över hela seglet, och djupet kommer att ligga 40-50% från mastliket. Litet tips: spelet mellan för lite och för mycket spänning är inte så stor. Så var försiktig med stora förändringar
Figur 4 Lagom häckstag Metod när jag justerar häckstaget är följande: Med ena handen på häckstaget, och med den andra håller jag bommen i mitten och stänger seglet något. Med handen på bommen, håller jag seglet midskepps och stänger (tvisten) lite. Sedan justerar jag häckstaget tills jag har önskat djup. Det är viktigt att du inte stänger (tvisten) seglet med kicken Generellt använder jag dessa utgångspunkter: A rigg: Mycket lite vind och ingen sjö: Mycket platt Mellan vind: relativt djupt. A+ vind: mindre och mindre djup allteftersom vinden ökar. Om det är "gamla" eller krabb sjö måste seglet vara djupare, ibland tämligen mycket. B och C rigg: Här är det vågornas höjd och form som avgör vilket djup man skall ha i seglet. Häckstag och förböjning (prebend) Förböjning av masten är ett kapitel för sig. Med förböj menas att masten böjs till en permanent böj framåt.
Förböjning används för att skapa mer spänning i förstaget med hjälp häckstaget. Utan förböjning, kan det vara svårt att skapa tillräckligt förstagsspänning. Det vill säga att förstaget saggar för mycket. På kryssen, kommer det att orsaka problem med höjden och liften kan lätt fastna i spridaren. Hur mycket förböjning man skall ha beror på vilken mast man har. Ju styvare mast, desto mindre förböj. Jag använder en relativt styv mast och har följande förböjning i riggarna. A-rig: ca 1,5 cm B-rig: ca 1 cm C-rig: 0 cm Cunningham + jack stay Vad är Jack Stay? Och vad används den till? Figur 5 Jack stay Jack Stay är en tråd som löper i en mastlikficka. Användning av jack stay gör att man kan använda mindre Cunningham, vilket man måste för att undvika sagg mellan segelringarna utan jack stay. Jag föredrar att använda jack stay, även om det gör det lite svårare att montera seglet. Cunningham används främst för att flytta fram buken i seglet. Vidare används det för, om du inte använder Jack Stay, till att sträcka mastliket så att sagg inte uppstår mellan segelringarna. Hur mycket Cunningham ska man använda?
Det korta svaret är. Inte mer än nödvändigt. Det vill säga, bara så mycket att syftet uppnås. Det största misstaget är att använda för mycket Cunningham. Gör man det får det flera negativa effekter på seglet. Bland annat kan seglet få svårt att slå över i slagen. Om du använder Jack Stay, är det bättre med för lite än för mycket Kicken Vad har kicken för funktion Jämfört med en stor båt används kicken till er endast att trimma tvisten i storseglet på undanvinden. Detsamma gäller på en IOM. Att det också påverkar tvisten i seglet på kryssen, är en annan sak. Mer om det senare. ALLTSÅ KICKEN ANVÄNDS BARA TILL ATT KONTOLLERA TVISTEN VID LÄNS Hur mycket tvist skall man ha? En bra tumregel är: Vid medelvind skall mittenlattan vinkelrät motbåtens mittlinje på läns. Detta gäller medelvind, ökar vinden tvista mer. Detta gäller alltså att ha den största projicerade ytan i förhållande till vinden. Det värsta du kan göra är att kicka för hårt. Dels blir den projicerade ytan mindre, dels (särskilt i lite vind) kommer att seglet det svårt att få seglet att stå helt ut åt sidan.
Figur 6 För mycket kick. Stramt akterlik Som du ser på bilden faller inte seglet ut av egentyngd. Det är nödvändigt att ha vind i seglet för att kunna ställa in rätt tvist med kicken Mastram Mastram (Skruvjusteringen framför masten) tjänar två syften: 1. Hjälper till att kontrollera masten, särskilt om kryss 2. För att justera tvisten i storseglet på vid kryss
Utan mastram, trycker storsegelbommen masten framåt där bommen är fäst. Det kommer delvis att göra seglet plattare (som med häckstaget), och för det andra kommer det att ge mer tvisten i seglet. På vissa båtar också, visst stöd i sidled vid läns. Justera tvisten på kryss. Genom åren har jag ofta sett att seglare som använder kicken till att justera tvisten vid kryss. Detta är ett misstag. Anledningen är att när kicken justerats på kryss, ändras också tvisten vid läns. Ofta vill inte tvisten passa både kryss och läns. På kryss är det mastram som skall användas för att justera tvisten. När jag trimmar mastramen har jag funnit att det enklaste sättet att bedöma tvisten är följande: En hand på mastramjustehjulet, och den andra på bommen. Jag håller bommen mittt över skotposten och lyftre lätt i bommen. Mastramen justerat nu, så att seglet mittlatta är parallell med bommen. Figur 7Korrekt justerad tvist Försegellift Liften används för att kontrollera tvisten i förseglet.
Generellt använder jag som utgångspunkt att när man tittar på spalten mellan stora-och för-segel, så den vara jämn och lika stor hela vägen upp. Endast i mycket lätt vind ändra jag tvisten, då bör det vara lite mer tvist i förseglet, för att motverka lägirighet. Se bilder. Figur 8 För lite lift. Spalten blir mindre och mindre, längre upp Figur 9 För mycket lift. Spalten blir större och större, längre upp. Figur 10 Korrekt spalt Ett litet tips för liften:
Utforma justeringen på liften så att det är lätt att justera. Helst så det är lätt att göra mycket små justeringar, på så lite som 1/2mm. Liften skall bli kortare när man för låset uppåt. 3ggr utväxling är minimum. Om du har problem med att liften fastnar runt spridaren så är förmodligen förstagsspänningen för liten (mer förböj av masten krävs). Ett annat sätt är att montera en lina från förstaget runt liften och tillbaka till förstaget på andra sidan seglet. Denna fånglina skall sitta i höjd med spridarna. Loopen måste vara så lång att tvisten inte påverkas Bomuthal storbom Justeringer av bomuthal, påverkar nästan bara nedre tredjedelen av seglet. Jag justerat nedre segeldjupet med hänsyn till vågförhållandet. Större vågor djupare segel. Bomuthal fockbom Justeras som storseglet I lätt vind skall man passa sig för att göra förseglet för plant. Båten kan då bli fallgirig. Fockskot När det gäller fockskotvinkeln, så seglar jag nästan alltid med samma skotvinkel. Det är bara i mycket lätt vind som jag ökar skotvinkeln. Då öppnas spalten mellan storsegel och förseglet. Detta möjliggör ett bättre flöde förbi seglen, och motverkar lägirighet. Jag vet inte vinkeln, eftersom det är avståndet mellan masten och fockbommen jag använder. Så de värden som följer bör tas med en nypa salt, eftersom de beror på var på bommensviveln sitter. A-rig: 55-60 mm (lite mer i mycket lätta vind) B-rig: 55-60 mm C-rig: 60-65 mm Jag har inte de exakta måtten, eftersom jag aldrig mäter med linjal, utan använd fingrarna som måttstock. Storskot vinkel Jag har aldrig mätt upp, hur mycket storseglet är utsläppt. Det är väl 5-15mm från skotpålen, och är er beroende av vind och vågor. Storskotet är det sista jag justerar, och kräver att man seglar båten innan man vet hur skotet skall trimmas. Jag trimmar storskotet om jag känner att båten är lä eller lovgirig. Sammantaget vill jag ha en neutral eller nästan neutral vid båt vid kryss. Det är viktigt att under inga omständigheter segla båten fallgirig, så lite lovgirig är att föredra om du inte kan få den helt neutral.
Lä/lovgirighet skall trimmas med hjälp av storskotet. När du justerar, gör det endast i steg om 1 mm. Checklista Justera häckstag Justera kick (bom i länsläge) Justera mastram (tvist i storsegel kryssskotat) Justeral Cunningham och / eller Jack stay Justera fockskotvinkel Grov justera storseglet Testa båten och finjustera storskotet. Efter 5-20 minutes segling gå igenom listan igen