Trimguide Linjett 35, mk1

Transkript

1 Linjettförbundet Per Lembre Trimguide Linjett 35, mk1 Båt: Santana, SWE 56 Besättning: Björn Dannberg med besättning. Trimledare: Mikael Olesen, segelmakare UK/Syversen och tidigare ägare till Linjett 35 Plats: Stora värtan, Stockholm Datum: Den 8 maj 2007 Vindar: 3-7 m/s, platt vatten. Denna guide för rigg- och segeltrim är gjord för Santanas skeppare Björn Dannberg Linjett 35, mk1, men Linjett-båtarna har många likheter; de är relativt tunga, har smal vattenlinje, och relationen förtriangel och storsegel skiljer sig inte så mycket från de olika båttyperna. Det gör att flera av tipsen här även gäller andra Linjetter. Rigginställningar Mastlutning / rake Linjett 35 ska seglas med ca 50 cm mastlutning, för att få ett balanserat segelplan med viss lovgirighet i måttliga vindar. Måttet tas vid däcknivån, från akterkant mast till storfallets lodpunkt. Häng en hink med vatten i fallet och mät! Santanas rake: 53 cm. Fiol Grundregel: Fiolen ska sträckas något, men förspänningen ska inte vara överdriven. Micke Olesen, trimledare Fiolen samspelar med häckstaget. Ju mer man ökar spänningen i häckstaget desto mer ökar spänningen i fiolen. Med ökad häckstagsspänning åstadkommer man ett planare segel med mer twist. Om man ökar förspänningen i fiolen och i undervanten kommer det krävas ytterligare spänning i häckstaget för att plana ut seglet. Denna kraft överförs till ökad spänning i förstaget. Notera att alla segel är sydda för att passa en viss förstagsspänning. Segelmakarn har redan tagit hänsyn till sagg i förstaget, varför fiolspänningen också beror på hur seglen är sydda och hur du vill använda dem. Lattspänningen justeras. En hög lattspänning gör att akterliket håller formen. Avvägningen är perfekt när en genomgående latta precis snäpper på plats efter ett slag i en lätt bris. Topp- och undervantsspänningar Toppvantet fästes i inre däcksfästet och undervantet i det yttre. Spänningen i toppvanten ska vara något högre än i undervanten, se tabell nedan. Mätverktyg för vantspänningsmätare kan köpas i de flesta välsorterade skeppsfoneringar.

2 Mätverktyg Vajert LOOS Model B Toppvant 7,50-7, Undervant 6,75-7, Santanas riggspänning uppmättas till de nedre värdena i tabellen (topp 44 och undervant 41 enligt LOOS). Riggspänningen är i någon mån en avvägning mellan prestanda i lätta förhållanden i och hårdare förhållanden. För hård spänning ger för lite trimmöjligheter i lättare förhållanden och för låg spänning gör att riggen inte svarar på rätt sätt när häckstaget sträcks. Efter den första vårseglingen bör man efterjustera vantspänningen då riggen sätter sig något. Hissa segel och justera förliksspänningen Generellt kan man säga att moderna segel som inte töjer sig och som har en insydd form är enkla att hissa. Man hissar helt enkelt tills seglet är fritt från rynkor, inte mer. Det gäller i alla vindar, utom vid väldigt lätta förhållanden. Mastlikets spänning justeras med cunningham, enligt principen att sträcka seglet fritt från rynkor. Vid stökig sjö kan man hissa något mer än annars. Under 4 m/s så ska rynkor framträda vid mastliket. Segelföring vid bidevind Kappseglaren gör segelskiften relativt sent i förhållande till cruisingseglaren. Man kompenserar stor segelareal med att låta toppen på seglen falla ut och stå som en flöjel och genom att gå högt i vinden. När mer kraft behövs, läar rorsman båten något och kan på det sättet få en harmonisk gång i båten. Detta är särskilt viktigt vid kryss i högre sjö då mycket kraft behövs för att accelerera mellan vågtopparna. De mindre förseglen kan då ge för lite kraft i vissa förhållanden och man riskerar att hamna i ett läge där kraften är antingen på eller av. Dessutom tappar alla båtar på segelskiften, ca 200 m kan man räkna för en samtrimmad besättning. Det betyder fördelar att kunna hantera större segelytor i hårdare vindar som riskerar att mojna. Generellt ska seglen vara så plana som möjligt då ett planare segel alltid är snabbare än ett bukigt. Till en viss gräns ökar dock buken den framåtdrivande kraften varför seglet i de lägre vindregistren bör trimmas in genom att successivt öka bukigheten. Vid bidevindssegling med den största genuan vill man skota in den så hårt det går för att minska vindens anfallsvinkel och öka möjligheten att ta höjd. Det innebär att genuan Överdrivet hissad stor ger stora veck längs masten på undanvinden. Så här får det inte se ut!. De övre tellales lyfter något före de andra paren när båten lovas upp ett par grader.

3 kommer att skotas tajt runt vanten. Avståndet mellan spridaren och genuan är 5-10 cm i både lätta och friska vindar. Vidare gäller att man ska släppa vind uppifrån och ned för att minska kraften i seglet. Således ska förseglets övre telltales lyfta något lite tidigare än mellan och undre telltales. När man lättar något på skotet så kommer man få en naturlig twist i seglet och kraften minska i övre delen av seglet, krängningen minskar och man kan fortsätta med bibehållen båtfart. Rekommenderad segelföring för Linjett 35 (bidevind): Förhållande Segel Försegel Akterstag Aktre bomposition (vagnen får vara i lovart!) 0-3 (fokus på driv i båten!) 3-5 m/s platt vatten (under power) 3-5 m/s sjögång (under power) Utsläppt och löst skotat för att hitta båtfart Indrag med separat tamp så att genuans nedre del kryper precis innanför vantet. Uthal Storsegel akterlik (storskot) Slackt 10 cm i lä Hemtaget Försök uppnå så öppet akterlik som möjligt. (Här kan det vara bra med en rodkick som lyfter bommen något.) Slackt Mitt i båten Någon cm släck Inget indrag. Slackt Mitt i båten Någon cm släck Topp tell-tale bakom storen 80% av tiden, övriga rakt ut. Topp tell-tale bakom storen 25% av tiden, övriga rakt ut. 4/5 8/9 m/s (full power) Twista successivt ut förseglet. Får stå som en flöjel i övre delen i byig vind. Sträcks successivt till full utplaning av storen. Mitt i båten Hemtaget Topp tell-tales faller ut successivt tills den står rakt bakåt. 8/9 11/12 m/s (over power) Stor: rev1 Twist. Full utplaning. 30 cm i lä Hemtaget Alla rakt bakåt. 11/12-15/16 Genua3 Genua3 ska inte skotas för platt. Full utplaning 50 cm i lä Hemtaget Alla rakt bakåt. 15/16 - Rev1 Genua3 Full utplaning 50 cm i lä n/a Alla rakt bakåt.

4 Storen trimmas med vagnen. För att få skothornet mitt i båten får vagnen sättas i lovat. Storen skotad så att top telltales skyms av storen 80% av tiden. Med en tamp som slås med vanlig pålstek tvärs over skotet flyttas genuaskotpunkten in i lättare förhållanden. Trimtampen för genuaskotpunkten dras över däck till ett kastblock på andra sidan och sedan ned till sittbrunnen. Kryssvinklar Linjett 35 seglar bra med en relativ vindvinkel på 30-32º med genua1, 28-30º med genua3 eller fock. Som jämförelse kan sägas att moderna racingbåtar i 40-fotsklassen har en kryssvinkel på ca 26-28º. Det skiljer alltså inte så mycket båtar emellan. Halvvind Vid öppnare bogar är det viktigt att fortsätta utnytta aerodynamiken runt seglen och använda kastblock ute på relingslisten för att flytta skotpunkten till rätt position. Storen justeras initialt med vagnen och när vinden öppnar ytterligare med hjälp av kick och skot. När är det dags att reva och skifta försegel på halvvinden? Generellt kan båten bära mera segel ju öppnare bogen blir. Men en byig halvvindssegling kan vara snabbare med mindre segelyta än en gropig kryss. Skillnaden är att rorsman inte kan lova upp på en halvvind för att släppa kraft i byarna. Principen för halvvind är att reva storen Ett kastblock på relingslisten flyttar skotpunkten för halvvindssegling.

5 och behålla ett större försegel så länge det går. Det minskar krängningen och lovgirigheten. Läns Vid läns gäller det att projicera så mycket segel som möjligt mot vinden och storen ska tillåtas gå så långt ut mot vanten som det bara är möjligt. Vidare ska inte kicken sättas an hårdare än att toppen av storen tillåts projicera area utanför toppvantet, i princip 90 grader mot vinden. Uthalet justeras efter smak. Det råder nämligen lite delade meningar om uthalet ska vara justerat så att seglet får en viss buk och fyllighet, eller om den ska vara fullt hemtaget för att projicera så mycket yta som möjligt. Generella tips Markera skotpunkter och fall Markera hur högt seglen ska hissas genom att sätta markeringar där fallet går ut genom avlastaren. Använd färgat tagelgarn för alla fall och för alla segel. Det underlättar segelbytena avsevärt. En revlina i taget Det räcker med att förbereda rev1 och låta tampen till rev2 ligga kvar på bommen som bilden här bredvid visar. För att kunna sätta rev2 sätter man en flagglina med ögla på mellan segelöglorna för rev1 och rev2. När man vill sätta rev 2 så för man helt enkelt in rev2 mha flagglinan och sparer därigenom vikt och segelsättningen underlättas förstås när man slipper att hissa tampen för rev2. Markera dina optimala skotpunkter. 5 synliga hack akter om genua3:s skotpunkt är ett bra riktmärke. Segelinförare på förstaget Om du ska kunna byta försegel till havs måste en segelinförare fästas på förstaget strax under förliksrännan i förstaget. Annars riskerar man att seglet rippas ut med risk för att sköra det! Två genuafall Ett annat tips vid kappsegling är att använda två genuafall, så man kan sätta ett nytt försegel utan att ta ned det första. På båtar med rullfocksystem måste den övre rullen tas bort. Det kan vara omständligt, men genom att lossa på segelinföraren som sitter monterad på förstaget kan man bara låta den övre rullen glida ned och vila på undre under kappseglingen. Det gör det också lätt att montera tillbaka rullfockssystemet för familjeseglingen. Ända nackdelen är förstås lite onödig vikt framme vid fören. En twist om våren Rev1 är redo, medan rev2 får avvakta på bommen. Allmänt gäller att vindens friktion ökar ned mot vattenytan. Det gör att vindens sanna hastighet är större i masttoppen än vid däck och båtfarten har större betydelse för den relativa vindriktningen vid däck än vid masttoppen. Det är därför ett kraftigt twistat segel har laminär strömning längs hela seglet trots att toppen av seglet viker ut kraftigt åt lä. Lugna vårdagar uppkommer dessutom ett annat fenomen som avtar när havet värms upp under sommaren. Fenomenet yttrar sig så att man kan segla babords halsar med väldig twist medan styrbords halsar seglas med fullt hemskotad stor och med stängt akterlik. Det beror på att luften skiktat sig och varje lager har stora variationer i vindhastighet. Corioliseffekten gör

6 att vindriktningen ändras i varje skikt och därför måste vi trimma om våra segel för helt nya förhållanden efter varje stagvändning. Gippa säkert Ett annat tips från segelmakarn handlar om att vara snäll mot båt och segel i samband med gippar i kraftig vind och stökig sjö. Det är förhållanden som många ogillar och det finns exempel på båtar som skadas genom att gipparna inte utförts på ett kontrollerat sätt. För att minska riskerna kan man göra på två sätt. Antingen slår man genom vinden istället för att gippa. Problemet med denna metod är att det tar tid, man måste ha en bra koordinering mellan skotning och styrning för att få båten att lova genom vindögat när det blåser hårt. Vid riktig kraftiga förhållanden kan det till och med vara svårt att genomföra manövern eftersom vinden trycker ned fören i lä. Alternativet är istället att gippa genom vinden. För att minska kraften i seglet när seglet slår över till nya läsidan kan man helt enkelt ge fullt Cunningham dras först genom övre punkten i bominfästningen för att minska spänningen på undre travaren. roderutslag och snabbt lova upp till halvvind. För att detta ska fungera på rätt sätt måste man låta storskotet vara fullt utsläppt. Det gör att gippen kommer ganska sent. Sedan måste rorsman fortsätta att ge fullt roder ända tills bommen har gått helt över till nya läsidan. Den här manövern är enkel att genomföra och gör man den tillräckligt snabbt så kommer storseglet att fladdra kraftlöst efter gippen på nya läsidan. Pröva först i lugnare förhållanden så du är säker på hur båten hanterar situationen i grövre sjö.