ÅRSMÖTE 2014 Handlingar 15-16 november 2014
Elin Andersson från Ung Pirat och Lovisa Persson från Förbundet Vi Unga på LSU:s Representantskap 2013 Foto 2 / Charles Ludvig Sjölander
INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL LSU:S ÅRSMÖTE 2014 PROGRAM 5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA 6 FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING 7 VAL AV NOMINERINGSKOMMITTÉ FÖR VAL AV VALBEREDNING 8-9 GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING FÖR 2013 11 PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER 12 PROPOSITION: FASTSTÄLLANDE AV BUDGETDIREKTIV 2015 13 PROPOSITION: JUSTERING AV STADGAR 14 PROPOSITION: SYFTESPARAGRAFEN 15 PROPOSITION: DET NYA IDÉPROGRAMMET 16 BEHANDLING AV MOTIONER 16A MOTION: STATUERNA FÖR MUCF:S ORGANISATIONSBIDRAG 16B MOTION: FÖR UNGAS VERKLIGA POLITISKA MAKT, SÄNK RÖSTRÄTTSÅLDERN 17 VALÄRENDEN 17A VAL AV ORDFÖRANDE 17B VAL AV REVISORER OCH REVISORSERSÄTTARE 17C VAL AV VALBEREDNING MEDLEMSORGANISATIONER I LSU 5 6 7 8 11 12 13 16 19 20 24 30 30 32 35 36 37 38 40 3
Ordförande Felix och Generalsekreterare Hannah på LSU:s 65-årsfirande under Representantskapet 2013 4 Foto / Charles Ludvig Sjölander
VÄLKOMMEN TILL LSU:S ÅRSMÖTE 2014 Det är dags för Representantskapsmötet, LSU:s högsta beslutande organ och årsmöte. Vi samlas för att utbyta åsikter och ta beslut om viktiga riktningar för LSU:s kommande arbete. Förra året valde vi styrelse för 2014-2015, vi tog beslut om verksamhetsplan för 2014-2015, en långsiktig strategi och reformer om medlemsavgift och medlemskriterier. Detta år ska vi istället fokusera på LSU:s politik, med det nya idéprogram som styrelsen lägger fram till årsmötet. Styrelsen återrapporterar också i frågan om en översiktlig översyn av syftesparagrafen, med förslag på justeringar. Vi ska dessutom välja ny valberedning för 2015-2016, en ny ordförande och nya revisorer. Många viktiga beslut alltså. Ta chansen att påverka vad LSU ska vara och tycka framöver! Välkommen till årsmötet! FELIX KÖNIG, ORDFÖRANDE HANNAH ANDRÉN, GENERALSEKRETERARE felix.konig@lsu.se hannah.andren@lsu.se 0734 60 56 62 0734 60 56 84 5
PROGRAM LÖRDAG 15 NOVEMBER SÖNDAG 16 NOVEMBER 9.00 REGISTRERING Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås. 9.00 REGISTRERING Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås. 9.30 INVIGNING Invigningstal Årsmötet öppnas Föredragningslistans punkt 1-10 11.30 PAUS 9.30 10.00 VÄLKOMNA TILLBAKA Praktisk info om dagen FÖRHANDLINGAR I PLENUM Beslut om propositioner och motioner 11.45 FORTSÄTTNING I PLENUM Föredragningslistans punkt 1-10 Presentation av propositioner 12.30 LUNCH 11.45 11.30 PAUS FÖRHANDLINGAR I PLENUM Beslut om propositioner och motioner 13.30 14.45 BEREDNINGSGRUPPER Diskuterar propositioner & motioner PÅVERKANSTORG Yrka och mingla! 13.30 12.30 LUNCH FÖRHANDLINGAR I PLENUM Valärenden 15.15 FIKA 15.45 16.45 15.15 FIKA & PÅVERKANSTORG FÖRHANDLINGAR I PLENUM INFORMATION Praktisk info inför middag och söndag 15.45 16.30 FÖRHANDLINGAR I PLENUM Valärenden och övriga ärenden REPRESENTANTSKAPSMÖTETS AVSLUTANDE 17.00 SLUT 17.00 SLUT 18.00 ÅRSMÖTESMIDDAG Härlig årsmötesmiddag på Färgfabriken! 6
5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa föredragningslistan 1. Representantskapsmötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer A. Mötesordförande B. Mötessekreterare C. 4 protokollsjusterare, tillika rösträknare 3. Beslut om mötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av röstlängd 5. Fastställande av föredragningslista 6. Fastställande av arbetsordning 7. Val av nomineringskommitté för val av valberedning 8. Godkännande av årsredovisning för 2013 - Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning 9. Revisorernas berättelse, samt revisorernas rapport över innevarande verksamhetsår 10. Beslut om ansvarsfrihet för föregående verksamhetsårs styrelse 11. Proposition: Nya medlemsorganisationer 12. Proposition: Fastställande av budgetdirektiv (rambudget) och finansiella mål 2015, medlemsavgift för nästföljande verksamhetsår och preliminär medlemsavgift för året efter det. 13. Proposition: Justering av stadgar 14. Proposition: Syftesparagrafen 15. Proposition: Det nya idéprogrammet 16. Behandling av motioner A. Statuerna för MUCF:s organisationsbidrag B. För ungas verkliga politiska makt, sänk rösträttsåldern 17. Valärenden A. Val av ordförande B. Val av revisorer och revisorsersättare C. Val av valberedning 18. Övriga ärenden 19. Representantskapsmötets avslutande 7
6 FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa arbetsordningen Yttrande- och förslagsrätt Under årsmötet har ett ombud från varje medlemsorganisation, styrelsens ledamöter och årsmötets mötesordförande yttrande- och förslagsrätt. Övriga representanter från medlemsorganisationerna har yttranderätt. Etableringsmedlem har yttranderätt men inte röst- eller förslagsrätt på Representantskapsmötet. LSU:s generalsekreterare har yttranderätt. Därtill har revisorerna yttrande- och förslagsrätt i frågor som rör deras granskning, och valberedningen i frågor om personval. Kandidater till förtroendeposter har yttranderätt i samtliga valärenden. Röstlängd Röstlängden justeras i början av årsmötet, när förhandlingar återupptas och inför slutna omröstningar. Om en organisation behöver byta ombud ska detta meddelas till ordföranden. Detsamma gäller om ett ombud måste lämna årsmötet. Yrkandestopp Yrkandestopp infaller i god tid innan påverkanstorget avslutas. Yrkanden lämnas in till presidiet eller på påverkanstorget. Beredningsgrupper För att bereda frågor för beslut i plenum behandlas motioner och propositioner i beredningsgrupper, som leds av en diskussionsledare som väljs av årsmötet utifrån styrelsens förslag. Beredningsgrupperna är inte beslutande. Påverkanstorg På påverkanstorget sätts samtliga yrkanden upp. Där finns möjlighet för jämkningar mellan olika yrkanden och för ombud att läsa vad andra ombud tycker och ge stöd till dessa yrkanden. Plenumförhandlingar Under plenumförhandlingarna kan du begära ordet, vilket du gör genom att räcka upp ditt personliga röstkort. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt får företräde framför personer som redan talat. Alla yrkanden som årsmötet ska behandla 8
måste vara inlämnande till påverkanstorget eller presidiet. Alla yrkanden på årsmötet protokollförs. I plenum kan du begära ordet av följande skäl: Du vill argumentera ditt förslag. Du vill bidra med en sakupplysning. Det kan vara ett faktum som glömts bort eller något som är fel. Då får du inte argumentera eller komma med förslag. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Ordföranden beslutar om sakupplysning ska beviljas. Du vill begära replik när ditt tidigare inlägg blivit felaktigt uppfattat eller känner dig personligt angripen i en debatt. Repliken ska vara kort och får inte innehålla något nytt förslag. Ordföranden avgör om begäran om replik ska beviljas. Replik bryter talarlistan, och kan följas av kontrareplik på samma sätt som replik. Du vill väcka en ordningsfråga, som rör formerna för årsmötet. Ordningsfrågan bryter talarlistan och behöver i regel inte lämnas inte skriftligt. Rådgör gärna med presidiet om du är tveksam. Presidiet ansvarar för årsmötets tidsplanering och ordförande meddelar årsmötet vilken tid som finns för att behandla ett ärende, och när den tiden är slut har ordförande rätt att sätta streck i debatten. Utöver detta kan årsmötet även besluta om talartidsbegränsning utifrån ordförandens förslag. Ordningsfrågor Det finns flera olika typer av ordningsfrågor: Paus. I långa förhandlingar behövs det ibland en paus. Presidiet lägger in sådana där det passar bra. Tycker du att det behövs ytterligare en paus kan du begära det, presidiet beslutar då om det fungerar eller inte. Tidsbegränsning. Om talarna talar för länge kan årsmötet införa en tidsbegränsning så att man bara får tala ett visst antal minuter innan presidiet avbryter. Det är alltid presidiet som bestämmer hur lång tidsbegränsningen ska vara, men du kan yrka på att den ska införas eller tas bort. Streck i debatten. Ombud eller ordförande kan föreslå streck i debatten om du anser att debatten drar ut på tiden. Beslut tas av årsmötet efter fråga från ordföranden. När streck i debatten sätts får de som vill tala sätta upp sig på talarlistan. Efter det kan ingen ytterligare sätta upp sig. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden de yrkanden som kommit in. Efter att strecket är satt får inga nya yrkanden lämnas in. Beslut Samtliga beslut fattas i plenum. När debatten i en fråga är avslutad frågar ordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Ordföranden redovisar de yrkanden som kommit in, och föreslår i vilken ordning yrkandena ska behandlas (propositionsordning). Förslagsställarens (styrelse/valberedning/revisorer) förslag är huvudförslag i plenum. Vid motioner är motionärens förslag huvudförslag. Beslut fattas med acklamation (ja-rop) och att samtidigt sträcka upp sitt röstkort. Ordföranden avgör vilket av förslagen som har fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. 9
Om något av ombuden upplever att ordföranden uppfattat omröstningen fel kan den begära votering. I det fallet prövas förslaget i en försöksvotering där ombuden enbart räcker upp sina röstkort. Om någon begär rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden, som avgör vilket av förslagen som har fått majoritet. När rösträkning genomförs redovisas de och förs till protokollet. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet har fattats. Reservationen ska lämnas in skriftligt till ordföranden, senast vid avslutandet av årsmötet, och protokollförs. Ledamöter av LSU:s styrelse har rätt att anmäla avvikande mening till protokollet. Talartid Personer med yttranderätt har en talartid på tre minuter. Inför personval kan personer med yttranderätt plädera för kandidater. Personen har då en minuts talartid. I replikskiften är talartiden en minut. Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser tillämpar årsmötet sluten omröstning. För att en röst ska vara giltig ska den innehålla det angivna antalet namn, dvs. så många platser som det finns att fylla eller färre namn. Antalet röster för varje kandidat förs till protokollet. 10
7 VAL AV NOMINERINGSKOMMITTÉ FÖR VAL AV VALBEREDNING Nomineringar till nomineringskommittén kommer från er ombud på plats. Om du kan tänka dig att sitta i en nomineringskommitté får du gärna förbereda dig på denna punkt. Nomineringskommittén ska bestå som mest av 5 personer. Nomineringskommittén tar under årsmötet fram ett förslag på valberedning som årsmötet sedan tar ställning till och röstar om. Foto / Charles Ludvig Sjölander Tre femtedelar av valberedningen 2013-2014 på Representantskapet 2013 11
8-9 GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING 2013 STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att godkänna årsredovisningen 2013, och därmed fastställa resultat- och balansräkningen Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning. Årsredovisningen och revisionsberättelsen är bilagd möteshandlingarna separat. 12
11 PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att bevilja följande organisationer ordinarie medlemskap i LSU Tamam Unga Feminister Amatörteaterns barn- och ungdomsförbund Sveriges Elevråd Att bevilja följande organisationer etableringsmedlemskap i LSU Ensamkommandes förbund Tamams ansökan Tamam är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som arbetar med barn, unga och unga vuxna med mångfald, antirasism och ungas samhällsengagemang för att skapa nya mötesplatser, organisera meningsfulla fritidsaktiviteter, ge alla lika förutsättningar i skolan och uppmuntra unga människors samhällsengagemang. Organisationen är demokratiskt uppbygd och samlar 1000 medlemmar i 5 lokalföreningar. Unga Feministers ansökan Unga Feminister startade 2011 och är ungdomsförbundet till partiet Feministiskt initiativ. Idag har organisationen 17 lokalavdelningar i hela landet och organiserar 6500 medlemmar under 26år. Unga Feminister får idag inget statsbidrag av Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, men bedöms klara kriterierna och få bidrag under 2015. Organisationen är demokratiskt uppbyggd och styrelsen bedömer att Unga Feminister klarar medlemskriterierna. Amatörteaterns barn- och ungdomsförbunds ansökan ATR UNG är en avknoppning från Amatörteaterns Riksförbund (ATR) och finns för barn- och ungdomsföreningar som utövar amatörteater. Organisationens syfte är att bland annat erbjuda mötesplatser, utbildningar, nätverk och ekonomiskt stöd till medlemsföreningar och medlemmar. Förbundet bildades i december 2012. Barn- och ungdomsverksamheten har funnits i flera år, men tidigare då hos ATR. I dagsläget har organisationen 35 föreningar med cirka 4000 medlemmar. 13
Sveriges Elevråds ansökan Sveriges Elevråd är en rikstäckande ideell organisation för elevkårer och elevråd på övre grundskolan. De organiserar fristående demokratiska föreningar som arbetar för en mer givande skoltid för eleverna på skolan. Sveriges Elevråd är demokratiskt uppbyggd och samlar 35 medlemsföreningar och cirka 4700 medlemmar. 11 ETABLERINGSMEDLEMSKAP Ensamkommandes förbunds ansökan om etableringsmedlemskap Ensamkommandes Förbund är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund som består och drivs av självorganiserade ensamkommande ungdomar från olika länder. Ett av förbundets huvudsakliga syften är att göra ensamkommandes röster hörda och arbeta för att ensamkommande får ett värdigt bemötande i asylprocessen samt får sina rättigheter respekterade i samhället som helhet. Förbundet vill även fungera som ett socialt nätverk där ensamkommande kan stötta och stärka varandra. Förbundet startade sin verksamhet år 2012 och samlar drygt 500 medlemmar i tre föreningar. Ensamkommandes Förbund har en ambition att inom 3 års tid växa och klara MUCFs kriterier för statsbidrag, denna målsättning beskrivs mer i bifogat brev från organisationen. Foto / Charles Ludvig Sjölander Styrelsens yttrande Styrelsen välkomnar medlemsansökningarna från Tamam, Unga Feminister, Amatörteaterns barn- och ungdomsförbund samt Sveriges Elevråd och föreslår årsmötet bevilja dessa ordinarie medlemskap. Styrelsen har även haft en tät dialog med Ensamkommandes förbund och välkomnar även deras ansökan om etableringsmedlemskap. 14
11 INFORMATION OM UTTRÄDE STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att tacka för informationen Styrelsen har beslutat om följande organisationers utträde. Liberala ungdomsförbundets utträde Organisationen har under slutet av 2013 hört av sig och begärt utträde. Boosters utträde Organisationen har under slutet av 2013 hört av sig och begärt utträde. KFUK-KFUM Scouts utträde Organisationen har begärt utträde till följd av att alla KFUM-organisationer går ihop och samlas inom en gemensam organisation. Serbiska Ungdomsförbundet i Sveriges utträde Organisationen har inte betalat sin medlemsavgift och medlemskapet har därför varit fryst i två år. De har inte gått att kontakta. Organisationen bör avskrivas som medlem. Kurdistans Studentförbund i Sveriges utträde Organisationen har inte betalat sin medlemsavgift och medlemskapet har därför varit fryst i två år. De har inte gått att kontakta. Organisationen bör avskrivas som medlem. Styrelsens yttrande Styrelsen beklagar att Liberala ungdomsförbundet och Booster begärt utträde. Styrelsen beklagar även att Serbiska Ungdomsförbundet i Sverige och Kurdistans Studentförbund i Sverige avskrivs som medlemmar. Styrelsen konstaterar att KFUK-KFUM Scout går ur till följd av att organisationen läggs ned och blir en del av KFUM som idag är medlemmar. 15
12 PROPOSITION: FASTSTÄLLANDE AV BUDGETDIREKTIV 2015 samt finansiella mål 2015, medlemsavgift 2015 och preliminär medlemsavgift 2016 STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Godkänna rambudgeten för 2015 med resultatambitionen 0 kr Att medlemsavgifterna behålls oförändrade för 2015 och preliminärt oförändrade för 2016 Intäkterna i rambudgeten är specificerade utifrån om de är centrala intäkter eller projektmedel från bidragsgivare. Till centrala intäkter hör vårt grundbidrag, medlemsavgifter och övriga intäkter, där övriga intäkter består av deltagarintäkter, breddad finansiering och intäkter vi får via företagssamarbeten. Våra projektmedel är intäkter vi får från olika bidragsgivare, de summeras samt specificerade utefter vilket verksamhetsområde projektet där bidraget används tillhör. Under intäkter finns också de medel vi vidareförmedlar till våra partnerorganisationer specificerat. Kostnaderna i rambudgeten är specificerade utifrån om de är centrala eller verksamhets/projektbundna kostnader. Under centrala kostnader finns de kostnader som rör LSU:s kansli och administration, central personal och revision specificerade, men också styrelsen kostnader och centrala verksamhetskostnader såsom Almedalen och årsmötet. Under rubriken verksamhet/projekt inom LSU finns kostnaderna specificerade utifrån LSU:s tre verksamhetsområden. De medel vi vidareförmedlar till partnerorganisationer finns också specificerade här. LSU:s långsiktiga mål I denna rambudget lägger vi fram en rambudget med resultatambitionen 0 kr. LSU har tidigare år behövt ett överskottsmål för att förbättra det egna kapitalet. Men i och med att vårt egna kapital idag är så pass bra är det de närmaste åren inte längre nödvändigt med överskottsmål. Istället har vi möjlighet att fördela det tidigare överskottet på verksamhet och då främst kopplat till LSU:s långsiktiga strategi och dess prioriteringar. En återkommande analys av LSUs verksamhet är att vi i för hög utsträckning är finansierade från projektmedel. Detta är något vi är medvetna om och vi arbetar mot att vara mindre projektberoende. För om LSU ska kunna stötta våra medlemmar att möta de samhällsutmaningar de möter idag måste vi hela tiden utvecklas och förändras. Men detta är ett långsiktigt arbete som måste skötas ansvarsfullt och som bygger på att vi måste hitta andra relevanta finansieringskällor. 16
LSU:s intäkter utifrån intäktskälla Diagrammet visar den procentuella uppdelningen av LSU:s intäkter utifrån våra olika intäktskällor. Projektmedel Projektmedel Grundbidraget Grundbidraget Övriga Övriga intäkter intäkter Medlemsavgifter Medlemsavgifter Projektmedel Grundbidraget Projektmedel Övriga intäkter utifrån Medlemsavgifter LSU:s verksamhetsområden Grafen nedan visar våra projektmedel utifrån våra verksamhetsområden. Som grafen visar har vi störst projektmedel inom Global utveckling (inklusive vidareförmedling) där vi får stöd av Forum Syd. Ungefär en tredjedel av våra bidrag går till Organisation & ledarskap, där bland annat DEMO-projektet ligger som vi får finansiering från Allmänna Arvsfonden till. Politik och påverkan är det områden där det är svårast att finansiera externt. Organisation Organisation & ledarskap ledarskap Global Global utveckling utveckling Politik Politik & påverkan påverkan Medel Medel Organisation för för vidareförmedling vidareförmedling & ledarskap inom inom Global Global Global utveckling utveckling utveckling Politik & påverkan LSU:s Medel kostnader för vidareförmedling inom Global utveckling Verksamhet/projekt Verksamhet/projekt inom inom LSU LSU centralt Styrelsen Styrelsen och styrelsekostnader. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader centralt centralt Verksamhet/projekt inom LSU LSU:s LSU:s kansli kansli Styrelsen Medel Medel för för vidareförmedling vidareförmedling inom inom Verksamhetskostnader Global Global utveckling utvecklingcentralt LSU:s kansli Medel för vidareförmedling inom Global utveckling Nedan finner ni LSU:s kostnader specificerade utifrån projekt samt de centrala budgetposterna kansli, verksamhetskostnader Medlemsavgift Omsättning Avgift Avgift med rabatt < 2 miljoner 6 500 kr 5 500 kr < 5 miljoner 7 500 kr 6 500 kr < 10 miljoner 8 500 kr 7 500 kr < 15 miljoner 13 500 kr 12 500 kr > 15 miljoner 21 000 kr 20 000 kr 64% 64% 64% 24% 24% 24% 31% 31% 31% 18% 18% 18% 60% 60% 60% 27% 27% 27% 31% 31% 31% 13% 13% 13% 15% 15% 15% 4% 4% 5% 5% 4% 5% 3% 3% 4% 4% 3% 4% 17
RAMBUDGET Denna rambudget syftar till att illustrera de preliminära finansiella ramarna för LSU 2015 utifrån vilka styrelsen har föreslagit budgetdirektiven. Budgeten anges i tkr. Preliminära Prognos Preliminära Resultat finansiella 2014 finansiella 2013 ramar 2015 (fastställs ramar 2014 1409120) INTÄKTER Centrala intäkter 5 128 5 318 5 894 4 873 Grundbidrag 3 800 3 800 3 800 3 800 Medlemsavgifter 600 600 600 598 Övriga intäkter 728 918 1 494 475 Projektmedel 8 919 9 642 8 736 8 591 Organisation & ledarskap 3 678 3 389 Politik & påverkan 1 565 2 581 Global utveckling 3 676 3 672 Medel för vidareförmedling inom Global utveckling 3 040 2 910 2 183 SUMMA INTÄKTER 17 087 17 870 16 813 13 464 KOSTNADER Centrala kostnader 3 731 3 767 4 194 4 455 LSU kansli 2 639 2 308 Verksamhetskostnader 483 918 Styrelsen 5 609 541 Verksamhet/projekt inom LSU 10 316 11 190 10 436 8 967 Organisation & ledarskap 4 180 4 045 3 921 Politik & påverkan 1 901 2 930 2 650 Global utveckling 4 235 4 215 3865 Medel för vidareförmedling inom Global Utveckling 3 040 2 910 2 183 SUMMA KOSTNADER 17 087 17 867 16 813 13 422 RESULTAT 0 3 0 42 UTGÅENDE EGET KAPITAL 1 274 1 274 1 271 1 271 18
13 PROPOSITION: JUSTERING AV STADGAR STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att i 13 Antagande av medlemsorganisationer i stadgan ändra tionde stycke om etableringsmedlemmar och lägga till efter andra meningens slut Styrelsen behandlar och beslutar löpande under året om ansökningar om etableringsmedlemskap. Under representantskapet 2013 infördes etableringsmedlemskapet i stadgarna för att LSU ska kunna stötta nya organisationer som vill bli medlemmar men som ännu inte klarar medlemskriterierna. En grundläggande tanke i propositionsarbetet var att det skulle vara styrelsen som löpande under året kunde besluta om nya etableringsmedlemmar, till skillnad från antagande av ordinarie medlemmar som representantskapet beslutar om. Något sådant förtydligades aldrig i stadgarna utan föll bort ur propositionstexten som skickades till medlemmarna inför representantskapet. I stadgan står nu rörande medlemskapet: Som etableringsmedlem kan antas barn- och ungdomsorganisation som inte uppfyller kriterierna för fullvärdigt medlemskap, men som har ambitionen att inom kort uppfylla dem. De krav som etableringsmedlemskapet medger dispens ifrån är krav 3, 4 och 6. Dispens från dessa krav kan beviljas som mest i tre år, efter den tiden behandlas etableringsmedlemmens status åter på årsmötet. Styrelsen föreslår nu att representantskapet ska anta ett förtydligande i stadgarna om att det bör vara styrelsen som beslutar om ansökningar som etableringsmedlem. Stadgan föreslås se ut såhär: Som etableringsmedlem kan antas barn- och ungdomsorganisation som inte uppfyller kriterierna för fullvärdigt medlemskap, men som har ambitionen att inom kort uppfylla dem. De krav som etableringsmedlemskapet medger dispens ifrån är krav 3, 4 och 6. Dispens från dessa krav kan beviljas som mest i tre år, efter den tiden behandlas etableringsmedlemmens status åter på årsmötet. Styrelsen behandlar och beslutar löpande under året om ansökningar om etableringsmedlemskap. 19
14 PROPOSITION: SYFTESPARAGRAFEN [ ] STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa LSU:s justerade syftesparagraf Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vår uppgift är att stärka den demokratiska organiseringen med mångfald och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Vi är en mötesplats inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, påverkansarbete och ungdomspolitik. Vi verkar för ökad makt hos unga. LSU:s representantskap 2013 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att göra en översiktlig översyn av LSU:s syftesparagraf. Det beslutades genom en motion från Sveriges elevråd SVEA, Sverok, Rädda Barnens Ungdomsförbund, Ung Media och Scouterna. Motionärerna föreslog att styrelsen skulle se över syftesparagrafen tillsammans med medlemsorganisationerna. Frågan väckte stor diskussion på årsmötet, och vi landade gemensamt i att en översiktlig översyn skulle genomföras. Översynen skulle kunna göra så att ett nytt förslag på syftesparagraf presenterades, eller att inga förändringar föreslogs. Under året har styrelsen diskuterat frågan på varje möte. Medlemsorganisationerna har vid fyra tillfällen haft möjlighet att komma med synpunkter (genom e-postutskick och en av konsultationerna vi arrangerat om idéprogrammet). Styrelsen föreslår att syftet i stadgan justeras. Det är ingen fullständig revision, utan en mindre justering för större tydlighet och skärpa. Styrelsen har tydligt pekat ut att detta inte ska vara ett sätt att förändra det LSU gör eller den inriktning LSU har på sin verksamhet, utan snarare se till att detta framgår tydligare i vår syftesparagraf. 20
I denna proposition beskrivs: 1. hur syftesparagrafen sett ut sedan LSU:s bildande 2. synpunkter som kommit in från medlemsorganisationer 3. förslag på justering Viktigt att poängtera är; för att kunna ändra i stadgans första paragraf krävs tre fjärdedelars majoritet av ombuden på två årsmöten i rad. Vi redovisar med denna proposition det uppdrag vi fått av årsmötet. Skulle det finnas genomgripande synpunkter på förändringar av syftet för LSU som går längre än de justeringar styrelsen idag föreslår menar vi att detta bör ske som motion till kommande representantskap. LSU:s syftesparagraf sedan vi bildades 40/50-talet Från starten 1948 gällde detta syfte: Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (The National Council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise, Schwedischer Jugendring) är ett samarbetsorgan för svenska ungdomsorganisationer och har till uppgift att utgöra ett forum för huvudsakligen internationella frågor av gemensamt intresse för det fria och frivilliga ungdomsarbetet och att tjäna som svensk nationalkommitté för World Assembly of Youth (WAY) 70-talet 18 oktober 1973 antogs ett nytt syfte: Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (The National Council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise, Schwedischer Jugendring) är ett samarbetsorgan för svenska ungdomsorganisationer och har till uppgift att utgöra ett forum för huvudsakligen internationella frågor av gemensamt intresse för det fria och frivilliga ungdomsarbetet att utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna verka för demokrati, social rättvisa, nationell självbestämmanderätt samt mot kolonialism att tjäna som ett kontaktorgan till internationella organisationer i frågor som berör ungdomsarbete. 80-talet 20/10 1983 slogs SUL ihop med FNU, Föreningen Nordens Ungdomsrepresentantskap, och en ny skrivning i syftet lades in. Fokus förflyttades bl.a. från ungdomsarbete till ungdomsorganisationer: Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth, Conseil National de Jeunesse Suédoise), är de svenska ungdomsorganisationernas samarbetsorgan för nordiska och andra internationella frågor och har till uppgift att utgöra ett forum huvudsakligen för internationella frågor av gemensamt intresse för ungdomsorganisationerna att sprida upplysning om Norden bland ungdomsorganisationerna och stimulera dessa till ökat nordiskt samarbete att tjäna som ett kontaktorgan till internationella organisationer i frågor som berör ungdomsarbete att utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna verka för demokrati, social rättvisa, nationell självbestämmanderätt samt mot kolonialism. 21
90-talet När LSU började arbeta med nationella frågor på 90-talet ändrades syftesparagrafen återigen. Antagligen ändrades syftesparagrafen ca 1995 till detta: Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil National des Organisations Jeunesse Suédoise, Consejo Nacional de las Organisaciones Juventudes Suecos) är de svenska ungdomsorganisationernas samar-betsorgan och har till uppgift: Att utgöra ett forum för frågor av gemensamt intresse för ungdomsorganisationerna. Att tjäna som ett kontaktorgan till nationella och internationella organisationer i frågor som berör ungdomssamarbete. Att verka utifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s deklarationer om barnens rättigheter. 00-talet I början av 2000-talet inleddes en medlemsinklusiv syftesrevision. Förändringarna som gjordes då är de största som gjorts i syftesparagrafen. Denna formulering antogs 2005 och bekräftades på årsmötet 2006. Det är vår nuvarande syftesparagraf. Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vi är mötesplatsen och kompetenscentrat som med ett mångfaldsoch rättighetsperspektiv bedriver en bred verksamhet inom ledarskap och organisationsutveckling, samt bedriver ungdomspolitik och påverkansarbete. Foto / Charles Ludvig Sjölander Medlemsorganisationernas synpunkter längs vägen Genom hela processen har vi inhämtat synpunkter från medlemsorganisationerna. Synpunkter har inkommit skriftligen från bland andra Sveriges Ungdomsråd, CUF och Sveriges Elevkårer. I medlemsorganisationernas synpunkter har det inte gått att finna en gemensam linje utan olika saker har uttryckts som bra respektive mindre bra i syftet. Samtliga medlemsorganisationer har beskrivit att man tycker syftet är fungerande. 22
Vårt förslag Nuvarande syfte Styrelsens förslag på justering LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vi är mötesplatsen och kompetenscentrat som med ett mångfalds- och rättighetsperspektiv bedriver en bred verksamhet inom ledarskap och organisations-utveckling, samt bedriver ungdomspolitik och påverkansarbete LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vår uppgift är att stärka den demokratiska organiseringen med mångfald och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Vi är en mötesplats inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, påverkansarbete och ungdomspolitik. Vi verkar för ökad makt hos unga. Styrelsen har fokuserat på att hitta en syftesparagraf som kan uppfylla årsmötets och medlemmarnas synpunkter. Fokus har legat på andra stycket i syftet och inte på meningen som lyder: Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. Styrelsen tycker att samtliga justeringar som föreslås faller inom ramen för redaktionella ändringar, med ett undantag: att skriva om ökad makt hos unga. Vi upplever att vi kan lägga fram denna ändring eftersom ordet makt varit centralt i LSU:s arbete med ungdomspolitiken de senaste fem åren, och att detta har en bred förankring bland medlemsorganisationerna. Styrelsen har fokuserat på att behålla viktiga värdeord. Demokrati, rättighetsperspektiv (ändrat till mänskliga rättigheter ) och mångfald finns kvar. Vi har tagit bort kompetenscentra, och beskriver oss enbart som en mötesplats. Detta tycker vi berör alla LSU:s verksamhetsområden och är den bästa beskrivningen av oss. Det stämmer väl överens med hur LSU beskrivits sedan grundandet. Formuleringarna har gjorts mer aktiva och tydliga, och med en liten knorr ( för ökad makt hos unga ) tycker vi att det blir tydligare varför LSU finns och vad LSU gör. 23