Minst 100 000 jobb! APRIL 2003 - Euron skulle öka tillväxten och sysselsättningen i Sverige -
1 Innehåll MINST 100 000 NYA JOBB!... 2 REDAN CALMFORS... 2 ÖKAD HANDEL... 4 ÖKADE INVESTERINGAR... 6 LÄGRE RÄNTA... 7 SKÄRPT KONKURRENS... 7 STOR INRE MARKNAD UTAN HANDELSHINDER... 8 STRUKTURELLA REFORMER... 8 SLUTSATS: STARKA BELÄGG FÖR ÖKAD TILLVÄXT MED EURO... 9 ÖKAD TILLVÄXT GER FLER JOBB... 10 BILAGA - EURON OCH SYSSELSÄTTNINGEN... 12
2 MINST 100 000 NYA JOBB! Mellan 1870 och 1970 blev Sverige tio gånger rikare, vårt land gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av de rikaste. Denna utveckling innebar en revolution av levnadsstandarden inte minst inom hälsa, arbete, boende och utbildning. Sedan 1970 har andra länder utvecklats bättre och gått förbi. Ett tecken på detta är att värdet på vår valuta har halverats sedan 1970 då var det billigt utomlands för svenskar, nu är det ofta dyrt. Men så behöver det inte vara, vi har inte nått utvecklingens slut. Vi i Sverige kan fortfarande ha långa perioder av ökande välstånd framför oss. Ja till euron vore ett viktigt steg. För att belägga detta påstående har de senaste åren presenterat en rad studier om de ekonomiska effekterna av att införa euron. Flera av dem har hämtats från internationell och svensk forskning, några analyser har genomförts av forskare på uppdrag av och studier av den faktiska utvecklingen i euroländerna och i Sverige har tagits fram på egen hand. Dessa studier belägger systematiskt på område efter område med påverkan på den ekonomiska utvecklingen handel, investeringar, ränta, konkurrens, med mera hur euron skulle påverka tillväxten positivt. I denna rapport sammanställs i korthet dessa studier och deras slutsatser samt anges var de återfinns för vidare läsning. Därutöver presenteras en beräkning av hur den ökade tillväxt som kan förväntas av ett ja till euron påverkar sysselsättningen i Sverige. Slutsatsen är att mellan 100 000 och 300 000 nya jobb skulle skapas i Sverige på sikt som en följd av att vi inför euron som valuta. Intervallet avspeglar skillnaden mellan resultaten i de ökningar av handeln som å ena sidan Alejandro Micco, Ernesto Stein and Guillermo Ordoñez och å den andra Andrew K Rose och Jeffrey K Frankel kommer fram till. Sambandet mellan handel och tillväxt baseras på etablerad empiri. 1 Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning är en ekonometrisk beräkning av hur utvecklingen har varit i Sverige på detta område. Den lägre siffran 100 000 bygger på den handelsökning som Micco mfl uppskattar har skett i euroländerna, som en följd av euron, på tre år. Vi väljer att basera slutsatsen på denna studie, väl medvetna om att effekterna med tiden blir större. REDAN CALMFORS 1996 presenterades utredningen Sverige och EMU, ledd av professor Lars Calmfors. Dess uppdrag var att analysera huruvida Sverige bör vara ett av de länder som skulle vara först med att införa euron. Slutsatsen var att Sverige inte borde vara med från början, utan borde vänta och se. Detta gjorde sedan regeringen till sin och Sveriges linje året därpå. Sedan dess har Sverige väntat och sett något som upphör den 14 september i år. 1 Frankel och Rose, An Estimate of the Effect of Currency Unions on Trade and Growth, NBER WP. No 7857, 2000
3 Utredningen heter SOU 1996:158 Sverige och EMU, kan läsas på www.regeringen.se och beställas från Fritzes. 2 Utredningen delade upp frågan i tre delar: ekonomisk effektivitet, ekonomisk stabilitet och politiska aspekter. Det som motiverade vänta och se var framför allt tvivel inom området ekonomisk stabilitet. Arbetslösheten var för hög, budgetunderskottet för stort och lönebildningen ansågs inte fungera väl. Sedan dess har Sverige följt konvergenskraven och inte bara fått en stabil låg inflation, oberoende centralbank och lägre ränta utan också betydligt lägre arbetslöshet och en budget i rimlig balans. Sveriges konjunktur anses idag, enligt flera analyser, gå väl i takt med euroområdets genomsnitt. Idag är således utredningens skäl för vänta och se till stor del borta. Redan 1996 ansåg utredningen att fördelarna övervägde inom de två andra områdena. Det ansågs vara positivt att vara fullvärdig medlem i EU i syfte att vara delaktig i besluten och kunna påverka. Inom området ekonomisk effektivitet faktorer som påverkar den ekonomiska tillväxten ansågs fördelarna överväga. Minskade transaktionskostnader, effektiviteten på den inre marknaden, mindre växelkursfluktuationer, lägre inflation och ränta ansågs vara faktorer som talade för en ökad tillväxt. Utredningens slutsats var att det inte fanns belägg för att påstå att den samhällsekonomiska effektivitetsvinsten med den gemensamma valutan skulle bli mer än högst några tiondelars procent av BNP per år. 3 Motiveringen var att det inte fanns tillräckligt tydliga belägg för att en gemensam valuta skulle ha någon större effekt på faktorer av stor betydelse för tillväxten såsom handel, investeringar eller konkurrens. En annan utgångspunkt var antagandet att de länder som skulle införa euron var Tyskland, Frankrike, Beneluxländerna och kanske Irland, Österrike och Finland, således fem till åtta länder. Sedan dessa slutsatser drogs har tolv länder infört euron och tio till står på tur. Sedan dess har det även tillkommit en rad belägg för betydande effekter av en gemensam valuta inom samtliga de områden för vilka det då ansågs saknas belägg. Några tiondelars högre tillväxt är förvisso betydelsefullt det blir många miljarder i ökat välstånd efter några år, vilket även utredningen underströk. T ex 0,2 procent i ökad tillväxt i tio år skulle betyda en BNP som är kring 50 miljarder större efter tio år. Men nu finns de belägg som inte fanns 1996, vilket innebär att utredningens siffra måste anses vara en underskattning av eurons positiva inverkan på tillväxten. 2 Epost: order.fritzes@liber.se, tel. 08-690 91 90. 3 SOU 1996:158 Sverige och EMU.
4 ÖKAD HANDEL Utredningens underlag avseende eurons möjliga effekter på utrikeshandeln kom från professor Andrew K Rose vid University of California. Hans slutsats var att det inte gick att belägga några starka effekter på handeln, vilket även var utredningens slutsats. År 2000 publicerade dock professor Rose ny forskning med andra metoder och helt annat resultat. Han fann att länder med samma valuta handlade tre gånger så mycket med varandra som länder med olika valutor. Den stora skillnaden var att han inte längre såg en gemensam valuta som detsamma som en fast växelkurs. Roses ursprungliga rapport heter One Money, One Market: Estemating the Effect of Common Currerncies on Trade och kan läsas på bland annat: http://faculty.haas.berkeley.edu/arose/ Bland annat hänvisade Rose till exemplet att handeln mellan två kanadensiska provinser var 20 gånger större än handeln mellan en av dessa och likaledes angränsande amerikanska delstater. Detta kan bero även på annat än skilda valutor, påpekade han, såsom skilda regelverk och normer. Men skilda valutor är en viktig del i det som bromsar handeln; Rose liknar skilda valutor vid en tullsats på ungefär 25 procent. När Rose vidare undersökte utvecklingen av handeln inom ett 90-tal valutasamarbeten i världen fick han fram mycket starka samband mellan gemensam valuta och ökande handel. För att rensa statistiken från alltför stor inverkan från små och mindre betydande länder använde han en så kallad gravitationsmodell. Resultaten står sig dock en gemensam valuta har starkt positiv effekt på handeln. Den nya forskning som professor Rose initierade år 2000 har rönt stor uppmärksamhet och omfattande debatt. Åtskilliga andra forskare har såväl försökt vederlägga Roses resultat som genomföra egna liknande analyser. Ett trettiotal vetenskapliga artiklar har behandlat ämnet och närmast samtliga får liknande resultat, om än i olika omfattning. Denna debatt har sammanställts i rapporten En gemensam valutas effekt på utrikeshandel, som kan läsas på www.svensktnaringsliv.se.
5 Nedan ett urval av de mer framträdande resultaten i denna forskning avseende hur mycket handeln ökar med gemensam valuta Rose (2000) 4 240% Frankel & Rose (2002) 5 290% Engel & Rose (2002) 6 240% Glick & Rose (2000) 7 100% Rose & Wincoop (2001) 8 140% Lopez & Meissner (2001) 9 100% Levy (2001) 10 50% Nitsch (2002) 11 85% Flandreau & Maurel (2001) 12 220% Klein (2002) 13 50% Källa: Alesina, Barro ochtenryo, NBER 2002. 14 Professor Rose gjorde en studie specifikt över Sverige år 2001 i syfte att utröna i hur stor utsträckning Sveriges handel med euroländerna skulle öka om vi inför euron. Hans försiktiga slutsats är att den skulle öka med ungefär 50 procent på sikt om vi inför euron. Detta skulle öka Sveriges tillväxt och BNP med totalt 11,8 procent. Rapporten heter EMU och svenskt utrikeshandel - Gemensam valuta bra för utrikeshandeln och kan läsas på www.svensknaringsliv.se samt beställas från Förlagsservice. 15 Euron har nu funnits i över fyra år, vilket är en relativt kort period men ändå möjlig att dra preliminära slutsatser av. Sedan euron infördes 1999 har värdet av handeln med varor mellan de tolv euroländerna ökat med 29 procent. Sveriges varuexport till euroländerna ökade endast med 12 procent under samma period. Detta förefaller bekräfta den nya handelsforskningens slutsatser. Därtill bör påpekas att euroländernas handel med varandra inte har ökat på bekostnad av handeln med övriga världen, då deras export dit har ökat med 34 procent sedan 1999. Sveriges export till övriga världen ökade endast med 23 procent samma period. Euroländernas globala konkurrenskraft förefaller ha stärkts av euron, kanske för att inflationen är låg och specialiseringen tilltar på en stor hemmamarknad med fri konkurrens. 4 One Money, One Market: Estimating the Effect of Common Currencies on Trade Economic Policy. 5 An Estimate of the Effect of Currency Unions on Trade and Growth NBER WP. No 7857. 6 Curreny Unions and International Integration NBER WP. No 7872. 7 Does a Currency Union Affect Trade? The Time Series Evidence, European Economic Review, forthcoming. 8 National Money as a Barrier to Trade: The Real Case for Currency Union Forthcoming American Economic Review. 9 Exchange-Rate Regimes and International Trade: Evidence from the Classical Gold Standard Era, unpublished, UC Berkeley. 10 On the Impact of a Common Currency on Bilateral Trade, unpublished, Universidad Di Tella. 11 Honey, I Shrunk the Currency Union Effect on Trade, World Economy, forthcoming. 12 Monetary Union, Trade Integration and Business Cycles in 19th 13 Dollarization and Trade, unpublished. 14 Som kan läsas på http://post.economics.harvard.edu/faculty/barro/papers/ocapaper.pdf 15 Tel 020-72 00 00
6 Mer om detta i rapporten Euron har ökat exporten, som kan läsas på www.svensktnaringsliv.se och beställas från Förlagsservice. 16 Hur mycket av den ökade handeln beror direkt på euron? I en studie av Micco, Stein och Ordonez vid Inter-American Development Bank uppskattas att den gemensamma valutan har lyft handeln mellan euroländerna med drygt 20 procent sedan euron infördes. Dessutom tycks euron ha ökat handeln mellan euroländerna och med resten av världen med ungefär 10 procent. Då har författarna även tagit hänsyn till konjunkturläge och en mängd andra faktorer som kan påverka handelsutvecklingen. 17 Detta innebär därmed en sammanlagd handelsökning på cirka 15 procent, vilket motsvarar en BNPökning på ungefär 4 procent. 18 Rapporten heter EMU Effect on Trade: What s in it for the UK? och kan läsas på http://faculty.haas.berkeley.edu/arose/msoiadbemu.pdf. Således finns idag en omfattande forskning, med såväl teori som empiri, som stödjer tesen att en gemensam valuta har en starkt positiv effekt på handeln. De belägg som EMU-utredningen saknade 1996 finns idag. ÖKADE INVESTERINGAR Ökade investeringar bidrar till en ökad tillväxt. Delvis hänger detta samman med den ökande handeln. Nu finns en rad belägg för att investeringarna i Sverige skulle bli högre om vi inför euron. I en undersökning genomförd av Invest in Sweden Agency (ISA) svarade vart tredje utländskt företag med verksamhet i Sverige att de skulle investera mer i vårt land om vi inför euron. Bakgrunden är att Opticom International Research sedan 1997 på ISA:s uppdrag genomför kartläggningar av hur utlandsägda företag ser på företagsklimatet i Sverige. I denna undersökning intervjuades 150 VD:ar och ekonomichefer. 36 procent av dessa svarade att deras företags investeringar skulle öka något eller påtagligt om Sverige inför euron. Dessa står för 44 procent av de anställda bland de 150 och är således i större utsträckning stora företag. På följdfrågan om dessa investeringar inte alls görs idag eller om de dirigeras till andra länder svarade 61 procent av dem att de inte görs idag och 37 procent att de idag går till andra länder som Finland och Tyskland. Rapporten Klimatet för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency, mars 2002, kan beställas via www.isa.se. En studie av forskare på Handelshögskolan i Stockholm och Yale-universitetet i USA pekar på att företag i euroländer investerar en större del av sina tillgångar. Mellan 1998 och 2000 investerade de 3,3 procent mer än företag i icke-euroländerna Sverige, 16 Tel 020-72 00 00 17 Alejandro Micco, Ernesto Stein and Guillermo Ordoñez, EMU effect on Trade: What s in it for the UK?, Inter-American Development Bank, February, 2003. 18 Detta skulle, allt annat lika, innebära att utrikeshandelns andel av BNP ökar med cirka 12 procentenheter. En dylik ökning kan i sin tur väntas medföra en välståndsökning på cirka 4 procent. För en uppskattning av sambandet mellan handelsintensitet och BNP/capita, se Frankel och Rose, An Estimate of the Effect of Currency Unions on Trade and Growth, NBER WP. No 7857, 2000.
7 Storbritannien, Danmark, Norge och Schweiz. Orsaken är de lägre kapitalkostnader som euron har medfört. Om företag investerade lika mycket mer i Sverige skulle det motsvara 5 miljarder per år i ökade investeringar. En annan följd av de lägre kapitalkostnaderna, enligt studien, är att värdet på företag i euroländerna har stigit med 8 procent mer än företag i de fem icke-euroländer som undersöktes. Rapporten Euron är bra trots allt kan läsas på www.svensktnaringsliv.se och beställas via Förlagsservice. Idag finns således flera belägg för att införande av euron skulle ha positiv inverkan på investeringar i Sverige, vilket påverkar tillväxt och sysselsättning positivt. LÄGRE RÄNTA När Sverige gick med i EU låg den svenska styrräntan 3,5 procent högre än den tyska. Därefter har skillnaden minskat, från och med att Sverige började följa konvergenskraven. På senare år har skillnaden mellan Sverige och euroländerna i genomsnitt varit mellan 0,5 och 1 procent vi ligger fortfarande högre. Med ett ja till euron försvinner per definition denna skillnad, då har vi euron och den gemensamma styrräntan för euroländerna. En högre räntenivå bromsar den ekonomiska aktiviteten. Hushåll och företag får betala mer i ränta, vilket innebär att de har mindre kvar att spendera på annat såsom investeringar och konsumtion av olika slag. Med euron skulle räntan på statsskulden också sänkas, vilket är gynnsamt för den offentliga sektorn. Regeringen räknar i en bilaga till årets finansplan med att den lägre ränta som följer av euron skulle innebära 0,7 procent högre tillväxt 2004 och 0,3 procent högre tillväxt 2005. Efter två år med euron skulle BNP vara 25 miljarder större. Även om detta är en för optimistisk uppskattning skulle förstås även hälften vara en betydande positiv effekt. Bilagan till finansplanen, som heter Vårpropositionen 2003, Bilaga 1: svensk Ekonomi, kan läsas på http://finans.regeringen.se/propositionermm/propositioner/vp03/index.htm. SKÄRPT KONKURRENS Med en gemensam valuta som räkneenhet på den inre marknaden skärps konkurrensen. Då blir marknaden mer transparent. En ökande handel som följd av en gemensam valuta bidrar till detta. Producenter i olika länder på samma marknad konkurrerar än mer om samma konsumenter, över de gamla nationsgränserna. Möjligheterna till e-handel inte minst i producentledet bör förstärka denna effekt. Detta får en rad olika effekter. Sedan arbetet med den inre marknaden inleddes för tio år sedan har prisskillnaderna mellan olika EU-länder minskat. Minskningen har fortsatt med euron. I de tre EU-länder som står utanför euron är priserna högst. För Sveriges del bör således en fortsatt minskning av prisskillnaderna leda till lägre priser. Ökad konkurrens bör också leda till ökad produktivitet och således ökad tillväxt.
8 Läs mer i rapporten Euron ökar konkurrensen, 2003, www.svensktnaringsliv.se. Euron är också en viktig del i skapandet av en mer gemensam marknad också för finansiella tjänster inom EU. Tanken är att banker och andra aktörer på denna marknad ska kunna konkurrera på den europeiska marknaden om de europeiska kunderna oavsett om det är hushåll som vill låna till bostäder, företag till investeringar eller om man vill placera kapital i aktier eller sparkonto. Med en ökad konkurrens tvingas banker och andra att erbjuda ständigt bättre villkor. Detta kan euron bidra till. European Financial Services Round Table har räknat ut att enbart de europeiska hushållen skulle kunna spara cirka 400 miljarder kronor om året på en gemensam marknad för finansiella tjänster. Resurser som frigörs till annat som främjar tillväxt. Om företagens kapitalförsörjning underlättas främjas också tillväxten. Läs rapporten från European Financial Services Round Table på www.efsrt.org. STOR INRE MARKNAD UTAN HANDELSHINDER En tidigare amerikansk finansminister har sagt att om en gemensam valuta i Europa är nödvändig för att säkerställa den inre marknaden så är det i sig ett tillräckligt argument. Även Calmforsutredningen 19 påpekar att det inte kan uppskattas hur mycket en gemensam valuta betyder för den inre marknaden, men att i den mån det påverkar så har det betydelse. Den stora, inre marknaden är mycket viktig för Europas tillväxt. Europeiska företag får tillgång till en stor hemmamarknad med fri rörlighet. Med euron har också låg inflation, sunda statsfinanser och låg ränta tillskapats på denna marknad. Den inre marknaden har haft flera positiva ekonomiska effekter, vilket EUkommissionen lyfte fram i en rapport lagom till tioårsfirandet av beslutet om att inrätta denna marknad. I denna rapport påpekas bland annat att den ökade tillväxten som en följd av denna marknad på tio år har ökat välståndet inom EU med över 800 miljarder euro, eller 50 000 kronor per hushåll. EU-kommissionen påstår även att 2,5 miljoner arbetstillfällen har tillkommit som annars inte hade gjort det. Läs EU-kommissionens rapport Single Market News 10 th anniversary special på http://europa.eu.int/comm/internal_market/smn/smn-anniversary/smn-anniversary.pdf. STRUKTURELLA REFORMER En tämligen etablerad slutsats i ekonomisk forskning är att många av EU-länderna behöver genomföra strukturella reformer i ekonomin för att öka tillväxten. Att genomföra olika sådana är också en vanlig rekommendation till Sverige och andra EUländer från olika internationella organisationer. EU-länderna har olika grad av behov och även skilda behov. De senaste 10-20 åren har de flesta länder genomfört förändringar i positiv riktning. har framfört en rad förslag för att öka Sveriges tillväxt, såsom att öppna för arbetskraftinvandring, öka konkurrensen i hela ekonomin, öka incitamenten för utbildning, minska sjukfrånvaron, med mera. 19 SOU 1996:158.
9 Ett problem för Sverige är att en flytande valuta som kan sjunka i värde eller en fast växelkurs som kan devalveras tenderar vara en bekväm väg undan från viktiga strukturella reformer. Då ges ekonomin tillfälligt konstgjord andning istället för att problemens verkliga orsaker åtgärdas. Följden är att Sverige relativt andra blir fattigare, men på ett delvis dolt sätt genom svagare valuta. Med euron vore inte detta längre möjligt. Då kan verkliga problem inte längre fuskas bort eller döljas bakom en svagare valuta. Det innebär att incitamenten att göra strukturella förändringar till gagn för alla genom högre tillväxt är starkare. Denna utveckling har inletts i euroländerna. Tyskland, som idag sedan tio år lider av omfattande strukturella problem, har inlett en väg mot reformer. Förbundskansler Gerhard Schröder har presenterat ett paket med förändringar av de strukturer som i många år har bromsat tillväxten. The Economist kallar förslagen djärva och anser att de går längre än någonting som någon kansler har föreslagit under efterkrigstiden. 20 Utan euron hade nationell konjunkturpolitik kunnat förhala de nödvändiga strukturella reformerna ytterligare. Nu har ett viktigt arbete påbörjats, som kan leda till en bättre utveckling i Tyskland även om mer behöver göras. Liknande exempel finns även i Frankrike. Detta kan vara början på en period av fler viktiga reformer i euroländerna som höjer tillväxten. Läs mer om Tysklands reformer på www.bundestag.de. Det går inte att räkna ut hur stor tillväxteffekten är av denna tendens mot att genomföra nödvändiga strukturella reformer. Effekterna är självfallet olika i olika länder och beroende på vad som görs. Men de finns och bör läggas till utöver tidigare nämnda positiva effekter på tillväxten. SLUTSATS: STARKA BELÄGG FÖR ÖKAD TILLVÄXT MED EURO Slutsatsen av de studier som har sammanfattats här är således att det nu finns trovärdiga belägg för att den ekonomiska tillväxten skulle bli betydligt högre med euron. Tidigare fanns otvetydiga belägg för att euron med främst minskade transaktionskostnader och effektiviteten på den inre marknaden skulle höja den ekonomiska effektiviteten och tillväxten något. Nu finns belägg som visar att: - Sveriges handel med euroländerna skulle öka kraftigt. - Näringslivets investeringar i Sverige skulle öka. - Räntan skulle sjunka. - Konkurrensen skulle öka, vilket ökar produktiviteten. - Den inre marknaden säkerställs och utvecklas inom finansiella tjänster. - Fler strukturella reformer kan bli genomförda. I stor utsträckning hänger dessa effekter ihop. Genom konvergenskraven har euron bidragit till låg inflation, begränsade budgetunderskott och lägre ränta. Detta sänker företagens kapitalkostnader, vilket ökar investeringarna. En ökad handel tack vare stabila villkor och transparens leder till en skärpt konkurrens. De stabila villkoren och transparensen är i sig den främsta drivkraften för ökade strukturella reformer. 20 Som kan läsas på www.economist.com, March 22 nd 28 th 2003.
10 ÖKAD TILLVÄXT GER FLER JOBB Se Bilaga för närmare beskrivning av sambandet mellan tillväxt och sysselsättning samt utgångspunkter och beräkningar avseende Sveriges möjligheter till ökad tillväxt och sysselsättning. Högre tillväxt ger snabbare ökning av sysselsättningen. Detta är ett samband väl grundat i ekonomisk teori och empiri. När tillväxten ökar, ökar också antalet nya arbetstillfällen. Gamla försvinner också, men fler tillkommer. Framför allt är de nya arbetstillfällena i ett samhälle med växande ekonomi ofta mer avancerade och välbetalda. 21 Tillväxten skulle öka mer än ett par tiondels procent av BNP mer per år om Sverige inför euron. Nu finns en rad belägg för detta. Exakt hur mycket den skulle öka kan räknas på olika sätt. Det är även viktigt att inte räkna samma effekt mer än en gång, eftersom de i flera fall som beskrivs ovan hänger ihop. En gemensam valuta på en gemensam marknad bidrar till att öka den ekonomiska tillväxten. I stor utsträckning är denna tillväxtökning en följd av ökande handel. Beläggen avseende lägre ränta, större investeringar och skärpt konkurrens stödjer denna tes. Utvecklingen av handeln grundar sig till stor del på dessa faktorer. Således är det lämpligt att grunda en uppskattning av tillväxtökningens storlek på handelns tillväxt. Andrew K Roses studie av Sverige drar en försiktig slutsats och bygger på hans senare, mer förfinade, forskning. Han menar att svensk handel med euroländerna skulle öka med ungefär 50 procent på sikt om vi inför euron. Detta skulle innebära en ökning av Sveriges BNP med 11,8 procent på sikt, vilket skulle innebära en ökning av sysselsättningen med 300 000 personer. Vi väljer dock att basera vår uppskattning på det som de facto har hänt i euroländerna under de gångna åren, väl medvetna om att effekterna med tiden blir större. Micco, Stein och Ordonez menar att euron tycks ha ökat handeln mellan euroländerna med 20 procent sedan euron infördes 1999. Dessutom tycks euron ha ökat handeln mellan euroländerna och med resten av världen med ungefär 10 procent. Då har hänsyn tagits till konjunkturläge och en mängd andra faktorer som kan påverka handelsutvecklingen. 22 Om vi antar att hälften av vår handel går till euroområdet då vi har infört euron kommer vår sammanlagda handelsökning bli 15 procent. Detta innebär i sin tur att Sveriges handelsberoende, dvs export och import som andel av BNP, kommer stiga med 12 procentenheter. En dylik ökning kan i sin tur väntas medföra en ökning av Sveriges BNP med cirka 4 procent 23. 21 På lång sikt kan en högre tillväxt tas ut i högre löner eller ökad sysselsättning. På kortare sikt finns ett direkt samband mellan tillväxt och sysselsättning se bilaga. 22 Alejandro Micco, Ernesto Stein and Guillermo Ordoñez, EMU effect on Trade: What s in it for the UK?, Inter-American Development Bank, February, 2003 23 För en empirisk skattning av sambandet mellan handelsintensitet och BNP/capita, se Frankel och Rose, An Estimate of the Effect of Currency Unions on Trade and Growth, NBER WP. No 7857, 2000
11 Baserat på det historiska sambandet mellan tillväxt och sysselsättningsökning skulle således sysselsättningen i Sverige öka med mellan 100 000 och 300 000 personer på sikt om vi inför euron. Av försiktighetsskäl väljer vi att basera vår slutsats på den lägre siffran euron skulle leda till att minst 100 000 nya jobb skapas i Sverige.
12 BILAGA - EURON OCH SYSSELSÄTTNINGEN En uppskattning av sysselsättningseffekten av ökat välstånd indikerar att den svenska sysselsättningen på sikt skulle kunna öka med mellan 110 000 och 320 000 människor som en följd av ett införande av euron som nationell valuta i Sverige. Ekonomisk tillväxt, det vill säga bruttonationalproduktens utveckling över tiden, bestäms enligt klassisk tillväxtteori av bestäms av kapitalstockens ökningstakt samt ökningstakten av mängden arbete. Förhållandet mellan tillväxten kapital och arbete å ena sidan och den ekonomiska tillväxten å andra sidan bestäms vidare av produktiviteten i ekonomin. 24 7 5 3 1-1 -3-5 -7 Sysselsättning och ekonomisk tillväxt Årlig procentuell förändring Sysselsättning Bruttonationalprodukt Källa: SCB 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 7 5 3 1-1 -3-5 -7 Det förefaller dock rimligt att sambandet även går åt motsatt håll, det vill säga att en hög ekonomisk tillväxt genererar förändringar av såväl kapital som arbete. Enligt Okun s Lag finns ett negativt samband mellan BNP-tillväxt och arbetslöshet. Sambandet utgår förenklat från att arbetslösheten sjunker under högkonjunktur och stiger under lågkonjunktur. 25 Den svenska, liksom den europeiska, arbetslösheten är emellertid i stor utsträckning strukturellt betingad. Trögrörlig Istället för att undersöka sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt kan det därför vara av intresse att undersöka sambandet mellan sysselsättning och tillväxt. l t = β1 y t + β2 y t-1 + c + ε t, där l t är den årliga sysselsättningsförändringen, y t är den årliga BNP-förändringen, c är en konstant och ε t är residualen. Då det finns signifikanta tidsfördröjningar i sambandet mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsförändringen, bland annat på 24 För en utförlig beskrivning av nationalekonomen Solow s tillväxtmodell, se Solow, R.M., A contribution to the theory of economic growth, Quarterly Journal of Economics, no. 70, 1956, s.65 94. 25 Arthur M. Okun, Potential GDP: Its Measurement and Significance. In Proceedings of the Business and Economics Statistics Section, American Statistical Association, 1962, s. 98-103.
13 grund av trögheter på arbetsmarknaden, inkluderas även fjolårets BNP-förändring som förklarande variabel. 26 Samtliga variabler är logaritmerade. Genom en ekonometrisk Samband mellan sysselsättning och ekonomisk tillväxt skattning med hjälp av minsta kvadratmetoden period: 1960-2001 c β1 β2 finner vi ett parametervärde på 0,30 mellan innevarande års ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling och 0,34 mellan fjolårets parametervärde p-värde -0.012 0.001 0.306 0.01 0.338 0.005 ekonomiska tillväxt och årets sysselsättningsutveckling. Det sammanlagda parametervärdet för ekonomisk tillväxt, β1+ β2, blir därmed 0,64. R 2 -värdet är 0,46 och samtliga parametervärde är signifikant skilda från noll. 27 Sammantaget betyder detta att en BNP-ökning på 1 procent i år innebär en sammanlagd ökning av sysselsättningen, i år och nästa år, med cirka 0,64 procent. Utifrån en given sysselsättningsnivå samt en förväntad ekonomisk tillväxt, under förutsättning att produktiviteten är konstant, kan vi nu beräkna en förväntad sysselsättningsökning av ett införande av euron i Sverige. Den svenska sysselsättningen uppgick år 2002 till 4,24 miljoner människor. I professor Andrew K Rose s studie EMU och svensk utrikeshandel uppskattar författaren en långsiktig ökning av svensk BNP med sammanlagt 11,8 procent genom en utrikeshandelsökning på 53 procent i samband med en eventuell anslutning till valutasamarbetet. 28 I en studie av Micco, Stein och Ordonez vid Inter-American Development Bank uppskattas att den gemensamma valutan har lyft handeln mellan euroländerna med drygt 20 procent sedan euron infördes. Dessutom tycks euron ha ökat handeln mellan euroländerna och med resten av världen med ungefär 10 procent. Då har författarna även tagit hänsyn till konjunkturläge och en mängd andra faktorer som kan påverka handelsutvecklingen. 29 Detta innebär därmed en sammanlagd handelsökning på cirka 15 procent, vilket motsvarar en BNP-ökning på ungefär 4 procent. 30 Utifrån ovan givna förutsättningar och enligt ovan ekonometriska skattningar kan man därmed förvänta sig en total sysselsättningsökning inom intervallet 2,6 och 7,6 procent. 26 Christian Weber, Cyclical Output, Cyclical Unemployment, and Okun's Law: A New Approach, Journal of Applied Econometrics, no. 10, 1995, s. 433-445. 27 Statistiken avser svensk bruttonationalprodukt samt sysselsättning för åren 1960-2001 och är hämtad från OECD Economic Outlook database. 28 Rose presenterar även en beräkning i vilken BNP förväntas öka med sammanlagt 24 procent som en följd av ett euromedlemskap. Vi väljer här att gå på den försiktigare linjen. För vidare information se Andrew K. Rose, EMU och svensk utrikeshandel,, november 2001. 29 Alejandro Micco, Ernesto Stein and Guillermo Ordoñez, EMU effect on Trade: What s in it for the UK?, Inter-American Development Bank, February, 2003. 30 Detta skulle, allt annat lika, innebära att utrikeshandelns andel av BNP ökar med cirka 12 procentenheter. En dylik ökning kan i sin tur väntas medföra en välståndsökning på cirka 4 procent. För en uppskattning av sambandet mellan handelsintensitet och BNP/capita, se Frankel och Rose, An Estimate of the Effect of Currency Unions on Trade and Growth, NBER WP. No 7857, 2000.
14 Detta innebär att sysselsättningen, som en direkt följd av införande av euron, skulle stiga med mellan 110 000 och 320 000 människor på sikt.