Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel En observationsstudie utförd vid cykelinfarter till Stockholm Jennie Averby RAP. 1 Juni 2008 1 (12)
2 (12)
Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING 4 2. BAKGRUND 5 3. SYFTE 5 4. METOD 5 4.1 Genomförande 5 4.2 Platser 6 5. RESULTAT 6 5.1 Antal cyklister i årets studie 6 5.2 Antal cyklister över tid 6 5.3 Andel hjälmanvändare i årets studie 7 5.4 Andel hjälmanvändare över tid 8 6. SLUTSATSER / DISKUSSION 9 3 (12)
1. SAMMANFATTNING På uppdrag av Vägverket Region Stockholm genomförde NTF Stockholms län föreliggande studie. Syftet med studien var att mäta andelen cykelhjälmsanvändare bland förmodat arbetspendlande män och kvinnor på cykel, samt genomföra jämförelser med tidigare års studier. Studien genomfördes med hjälp av observation vid nio cykelinfarter i Stockholm, genom fysisk närvaro av fältobservatörer. Observationerna genomfördes måndag, tisdag och onsdag vecka 22, mellan klockan sju och nio på morgonen. Totalt observerades 7406 cyklister, vilket är det högsta antalet cyklister sedan den första genomförda mätningen 1998.. Av dessa använde 81, 6 procent cykelhjälm, vilket är en ökning med 5,6 procentenheter sedan 2007. En något högre andel män än kvinnor använde hjälm. Sammanfattningsvis, kan sägas att den totala cykelhjälmsanvändningen från 1998 och framåt visar på en generellt hög och jämn utveckling, med en kurva som de senaste åren pekar alltmer uppåt. 4 (12)
2. BAKGRUND Svenska folket cyklar ofta och gärna. Cirka 2,5 miljoner människor över 15 år och ca en miljon barn cyklar regelbundet 1. Enbart i Stockholm har antalet cyklister ökat med 50 procent under de senaste tio åren. Allt fler upptäcker att man får gratis motion och bättre hälsa av att cykla. Cykeln är också ett enkelt, snabbt, billigt och miljövänligt transportmedel 2. Varje år är det cirka 30 000 cyklister i riket som skadas, oftast i singelolyckor. Ett fyrtiotal dödas och 350 skadas svårt. Därutöver söker cirka 4000-5000 människor läkarvård för skador i samband med cykelolyckor. Skallskador är allvarligast och drabbar framför allt de cyklister som inte använder cykelhjälm. Att använda hjälm halverar risken för dödliga eller allvarliga skador, vilket innebär att hjälm är en förutsättning för en säker cykeltrafik 3. Användningen av cykelhjälm har ökat fram till 1998 och ligger därefter konstant på 15-20 procent i snitt i riket. Den är högre bland barn under 10 år och bland dem som cyklar till och från arbetet, men varierar mycket mellan olika regioner 4. Bland arbetspendlare på cykel på väg mot Stockholms innerstad är cykelhjälmsanvändningen betydligt högre än i riket i snitt. Det har NTF Stockholms län kunnat konstatera ända från 1998 och framåt, då förbundet fick ett första uppdrag av Vägverket Region Stockholm att genomföra en studie för att kartlägga cykelhjälmsanvändningen bland förmodade arbetspendlare. 1 www.ntf.se/verksamheten/skyddcykel/ (2008-05-08) 2 www.stockholm.se/trafikstadsplanering/stockholmstrafiken/cykla/(2008-05-08) 3 www.ntf.se/verksamheten/skyddcykel/ (2008-05-08) 4 www.ntf.se/verksamheten/skyddcykel/ (2008-05-08) 5 (12)
3. SYFTE Syftet med denna studie var att mäta andelen förmodade arbetspendlande män och kvinnor på cykel, med eller utan hjälm, samt genomföra jämförelser med tidigare års studier 4. METOD Arbetspendlarstudierna har genomförts med samma metod sedan första studien 1998, vilket gör det möjligt att jämföra dem med varandra och följa cykelhjälmsanvändningen över tid. Noteras bör dock att antalet platser för observation har utökats 5 under åren, vilket antas vara bidragande orsak till att det totala antalet cyklister i studierna har ökat överlag genom åren. 4.1 Genomförande Årets studie genomfördes måndag, tisdag och onsdag under vecka 22, mellan klockan sju till nio på morgonen. Studien genomfördes genom observation vid nio olika cykelinfarter i Stockholm av fältobservatörer anlitade av NTF Stockholms län. Antagna cykelpendlare observerades och noterades på mätprotokoll enligt nedanstående kategorier: Kvinna med hjälm Kvinna utan hjälm Man med hjälm Man utan hjälm 4.2 Platser Observationerna skedde vid nio olika cykelinfarter i Stockholm. Cykelstråken var följande och kan anses vara typiska stråk för cyklingspendling till och från Stockholms innerstad: Lillstugan Sollentuna Nockebybron, vid korsningen till brostugan Stocksundsbron, hållplats Stocksund Danvikstull Solnabron, vid infarten till Karolinska Sjukhuset/Institutet Lidingöbron, vid brofästet på Stockholmssidan Nya Årstabron, brofästet på Södermalmsidan Liljeholmsbron, kurvan vid trappan på Södermalmssidan Skanstullsbron, ovanför skansbacken 5 1998 och 1999 var det enbart fyra mätplatser i studien, från 2000 till 2005 var det sju mätplatser och från 2006 och framåt var antalet mätplatser nio. 6 (12)
5. RESULTAT 5.1 Antal cyklister i årets studie Antalet cyklister i årets studie är det högsta uppmätta antalet sedan 1998, då de första mätningarna genomfördes. Det har också skett en markant ökning av antalet cyklister, från föregående års studie (år 2007), som då stod för det högst uppmätta antalet cyklister genom åren. Årets totalt antal observerade cyklister var 7406, vilket är en ökning med 2561 från föregående års studie. Sett till könsfördelningen bland årets 7406 cyklister, så var 4187 män och 3219 kvinnor. 5.2 Antal cyklister över tid Antalet arbetspendlande cyklister som under åren har studerats ökade konstant från startåret 1998 fram till 2003, för att sedan minska under 2004, medan det ökade igen 2005. Studien 2006 ägde rum då det väderleksmässigt var kallt och nederbördsrikt, vilket kan ha gett upphov till kraftigt minskning trots utökning med två nya mätplatser. Antal cyklister 2000 2008 hjälmanvändare alla cyklister 8000 6000 Antal 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 7 (12)
5.3 Andel hjälmanvändare i årets studie 81, 6 procent av de observerade cyklisterna i årets studie använde cykelhjälm, vilket är en ökning med 5,6 procentenheter sedan 2007. En något högre andel män än kvinnor använde hjälm; 82, 4 procent bland männen och 80,1 procent bland kvinnorna. På Sex av nio mätplatser i årets studie uppmättes cyklister med hjälm på över 80 procent. Liksom 2007 års studie är Nockebybron den plats där andelen hjälmanvändare uppmättes som högst, där 90 procent av cyklisterna som passerade mätpunkten hade cykelhjälm. Nya Årstabron är den mätplats som hade lägst andel hjälmanvändare, 68 procent Andel hjälmanvändare 2008 Cyklister på infartsstråk 7.00-9.00 100% 80% 60% 40% 20% 0% män kvinnor total Stocksund Danvikstull Sollentuna Nockebybron Lidingöbron Liljeholmsbron Solnabron Skanstullsbron Nya Årstabron Genomsnitt 8 (12)
5.4 Andel hjälmanvändare över tid Cykelhjälmsanvändningen över tid har genom åren varit stabil och hög, med en kurva som alltmer pekar uppåt. Under alla mätår är det en majoritet som har uppmätts använda cykelhjälm, från 1998 års 66 procent, till 2008 års 81, 6 procent. 100% Andel hjälmanvändare från år 2000 Man med hjälm Kvinna med hjälm Tot ant hjälmanv 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 9 (12)
6. SLUTSATSER/DISKUSSION Den totala cykelhjälmsanvändningen från 1998 och framåt visar på en generellt jämn och hög utveckling, med en kurva som de senaste åren pekar alltmer uppåt. Genom studieåren har det alltid varit en majoritet som har uppmätts använda cykelhjälm; från 1998 års 66 procent, till 2008 års 81, 6 procent. Under åren är det en något högre andel män än kvinnor som använder hjälm, även om denna skillnad tenderar att minska med åren. Det totala antalet cyklister i årets studie visade på en kraftig ökning jämfört med föregående år och visar en toppnotering genom alla år. Detta kan ha sin orsak dels i införandet av trängselskatt i Stockholm i augusti 2007, dels att det under årets mättillfällen var högsommarväder med sol, till skillnad från under till exempel 2006, då det var sämre väder och därmed färre cyklister. Som tidigare nämnts, har antalet mätplatser också ökat genom åren, vilket i sig också kan ha genererat i en naturlig ökning av cyklister. Samtidigt ökar också medvetenheten kring cykel som ett bra transportmedel, både ur miljö-, ekonomi- och folkhälsoperspektiv, vilket självklart också kan påverka ökningen av antalet cyklister i studien. Att Stockholm, oavsett antal cyklister från år till år, har en hög och stabil cykelhjälmsanvändning kan antas ha en komplex förklaring. Några orsaker skulle kunna vara: Långsiktigt påverkansarbete av många olika aktörer såsom kommuner, NTF, Vägverket m.fl. i kombination med exempelvis kampanjen Kapten Hjälm på Radio Stockholm. Acceptansen kring cykelhjälm har ökat och pekar mot en attitydförändring att det är mer normalt att använda cykelhjälm än inte Den intensiva trafiksituationen i Stockholm påverkar cyklisters vilja och medvetenhet att utrusta sig med skydd som cykelhjälm. 10 (12)
11 (12)
Rapporter och annan information finns att hämta i utskriftsvänligt format på www.ntf.se/stockholm NTF är en ideell trafiksäkerhetsorganisation. Vi är partipolitiskt obundna och arbetar för allas rätt till en trygg och säker trafik NTF = Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande