VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sid Inledning 3 Vår vision och värdegrund 3 Råd och stödverksamheten 4 - avtalen 4 - VD 5 - Gruppverksamhet 6 Utbildningsenheten 7 Kolloverksamheten 7 Systematiskt kvalitetsarbete på Råd och Stödverksamheten 8 Systematiskt kvalitetsarbete på BOSSEkollo 11 Personal 11 - Kompetensutveckling personal 13 - Sjukfrånvaro/Frisknärvaro 13 Organisations och ledningsstruktur 14 Rapport till funktionshindersombudsmannen 15 Möte med handikapporganisationerna 15 Slutord 15

3 VERKSAMHETEN PÅ BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER 2010 INLEDNING År 2010 var vårt 29:e verksamhetsår. Verksamheten började som ett projekt ute i Huvudsta 1981. Sedan 1987 bedriver vi verksamheten i de nuvarande lokalerna centralt belägna i Stockholm. Namnet BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter tog vi i samband med att vi 1994 knoppade av från Stockholms läns landsting och bildade den ekonomiska föreningen BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter. Namnet BOSSE kommer sig av att vi när vi var en Landstingsverksamhet hette Bostads- och Serviceenheten och ganska snart började man då kalla oss BOSSE. Bosse är ett personalkooperativ som ägs av de anställda gemensamt. Vi arbetar med psykosocialt råd och stöd till personer med funktionsnedsättningar genom de avtal vi har med Stockholms läns landsting och Stockholms stad, den senare som på uppdrag tecknar avtal för samtliga kommuner i länets räkning. Under året förändrades detta så att fr. o. m 1.7 så tecknade Stockholms stad avtal endast för personer bosatta i Stockholm. Kranskommunerna kunde teckna egna avtal med oss och 10 kranskommuner hörsammade Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation att göra detta. Dessa var Botkyrka, Huddinge, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Sollentuna, Solna, Upplands Väsby samt Värmdö. Under året blev vi nominerade av Socialtjänstförvaltningen till Kvalitetsutmärkelsen i Stockholms stad och den 18 november fick vi ta emot priset i ett fullsatt Blå hallen som vinnare i klassen annan vård och omsorg. VÅR VISION OCH VÄRDEGRUND BOSSE har en grundläggande idé och tro på människans inneboende kraft och förmåga att kunna påverka sin situation. BOSSE strävar efter att varje människa ska mötas som en individ med eget ansvar och med respekt för sin integritet och sina erfarenheter. Alla ska ha rätt att leva utifrån så självständiga val som möjligt. BOSSE ska erbjuda människan fler redskap och ökade möjligheter att själv bestämma över sitt liv och sin framtid BOSSES människosyn innebär att alla människor är lika mycket värda. Människovärdet hör samman med människans existens och inte hennes prestation. Alla människor ska ha rätt att använda sina förmågor samt att få det som behövs för att leva utifrån så självständiga val som möjligt. Respekten för individen ska inte påverkas av olika livsbetingelser. Det innebär en rätt för individen till självbestämmande, självständighet, delaktighet och valfrihet. Det innebär att den enskildes värderingar och handlingar inte ska på

4 verka respekten för dennes person. Lyhördhet och fördomsfrihet eftersträvas i mötet med VD. Det är VD som definierar sig själv, formulerar sina normer och värderingar samt utifrån detta gör sina val och prioriteringar i livet. RÅD- OCH STÖDVERKSAMHETN Avtalen Kommunavtalet med Stockholms stad Under året hade vi två avtal. Det ena sträckte sig fram till 2010-06-30 och är inriktat på att genom upplysningar, rådgivning och stöd i frågor om personlig assistans, annan personlig service samt frågor om bostad och arbete underlätta för den enskilda att ordna sitt liv efter de personliga omständigheterna och förutsättningarna. Personerna ska vara bosatta i Stockholms län och mellan 16 t.o.m. 64 år. Insatserna regleras i Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) samt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS). Det andra hade samma innehåll men omfattade endast personer bosatta i Stockholms stad och är för tiden 2010-07-01 2011-12-31. Siffror inom parantes avser år 2009. Avtalen omfattar totalt 1 500 2 000 timmar per år. Under året har vi genomfört 1 710 (2 230) timmar varav 140 (187) timmar var grupptimmar. Observera att åren inte är jämförbara då avtalen inte är identiska för 2009 och 2010.. Landstingsavtalet Avtalet med Stockholms läns landsting gäller för tiden 2007-07-01 2009-12-31 med möjlighet till förlängning i 2 år. Målgruppen är personer mellan 18 64 år och som är folkbokförda i Stockholms län och som är i behov av psykosocialt stöd. Vidare ska de antingen ha ett medfött eller tidigt förvärvat funktionshinder, företrädesvis rörelsehinder, och med behov av psykosocialt stöd eller ett stort och varaktigt funktionshinder på grund av neurologisk eller reumatologisk sjukdom. Avtalet för 2010 har omfattat 3 000 åtgärder. Vi har presterat 3 087 (3 298) åtgärder fördelat på; Mottagningsbesök Besök ute Gruppbesök

5 Av dessa 3 087 åtgärder är: 1 960 (2 081) mottagningsbesök 452 (480) besök ute 649 (737) gruppbesök. Besökare, VD = verksamhetsdeltagare Under året har vi utifrån ovanstående avtal haft kontakt med 681, (666) personer. Enligt verksamhetsplanen räknande vi med att ha kontakt med ca 500 personer. Av dessa var 93, 19 % personer med annan kulturell bakgrund de förändringar som skett och kommer att ske inom personlig assistans och sjukförsäkringen. Nya verksamhetsdeltagare under året var 162 personer, (161). Enligt verksamhetsplanen räknade vi med ett nytillskott på ca 100 personer. Åldersfördelningen av träffade vd under året ser ut som följer; Ålder - 20 20.29 30.29 40.49 50.59 60- Antal 24 98 134 169 157 99 ------------681 3% 14 % 20 % 25 % 24 % 14 % Av träffade vd under året var 372 kvinnor (309) och 300 män (300) män. Snittåldern för både män och kvinnor är 46 år (46 år). Fördelning av träffade vd under året på kommun/stadsdel; Kommun/stadsdel Antal vd Kommun/stadsdel Södermalm Skarpnäck Hässelby Vällingby Enskede-Årsta-Vantör Huddinge Botkyrka Sollentuna Farsta Spånga-Tensta Bromma Haninge Skärholmen 79 (74) 47 (43) 44 (42) 42 (41) 37 (37) 30 (30) 29 (30) 29 (29) 28 (29) 23 (23) 21 (21) 20 (20) Lidingö Tyresö Täby Vallentuna Kungsholmen Älvsjö Norrtälje Upplands-Bro Nynäshamn Sundbyberg Salem Värmdö Antal vd 9 ( 9) 9 (9) 9 (9) 9 (9) 9 (9) 9 (9) 8 (8) 7 (7) 7 (7) 5 (5) 4 (4) 3 (3)

6 Hägersten-Liljeholmen Solna Järfälla Södertälje Nacka Österåker Östermalm 13 (22) Upplands-Väsby Kista-Rinkeby Sigtuna Norrmalm 20 (22) 20 (19) 18 (19) 16 (17) 14 (10) 14 (7) Danderyd Vaxholm Nykvarn Ekerö 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (0) 13 (14) 13 (10) 10 (4) 10 (12) 389, 57 %, (56 %) av de 681 träffade personerna under året var bosatta i Stockholms stad. Första kontaktorsak för nytillkomna vd under 2010 har fördelats enligt följande; 2010 Personlig assistans Arbete/sysselsättning Hemtjänst/ledsagning Handikappersättning Ekonomi 28 Bostad förtur 19 Sjukersättning/aktivitetsersättning Bostadsanpassning Färdtjänst 14 Hjälpmedel 9 Fondansökan Rehabilitering/habilitering Bilstöd 6 Parkeringstillstånd 2009 56 32 41 31 26 21 25 14 17 8 9 8 5 3 50 37 35 34 19 17 7 6 4 Personer med neuropsykiatriska funktionshinder Vi kommer i kontakt med personer som har neuropsykiatriska funktionshinder som tilläggsdiagnos till exempelvis cp-skada. Arbetet med personer med enbart en neuropsykiatrisk diagnos finansieras genom direktavtal med respektive hemkommun. Under året har ingen kommun anlitat oss för detta. Detsamma gällde för 2009. Gruppverksamhet Under året har vi genomfört 16 (19) cirklar, 6 (3) tematräffar. I cirklarna träffades man mellan fyra och sju gånger. I cirklar och på IT-caféerna har deltagarantalet rört sig kring 6-15 deltagare/cirkel eller IT-café. På temakvällarna har det kommit mellan 11 och 29 personer varje tillfälle. 7

Cirklar: Tematräffar: IT-café Färdtjänst Personlig assistans i en relation IfA informerar Kvinnocirkel Självförsvar och gränser Att hantera stress Ett samhälle för alla Sexuell identitet Fritt val av hjälpmedel Osynlig cirkel LSS i ett historiskt perspektiv Skrivna ordets makt Leva livet Assistans och föräldrarollen Empowerment Kultur möjlighet eller hinder Jag bestämmer över min kropp Assistans hjälp eller stjälp Cirkel för dig med medfött rörelsehinder Öppet samtal på BOSSE HBT-cirkel Enligt verksamhetsplanen skulle vi göra minst 300 timmar cirklar och teman. Vi gjorde 652 (652) grupptimmar under året. Det kan konstateras att vi dels är roade av att genomföra gruppverksamhet och att vd också uppskattar vårt utbud. UTBILDNINGSENHETEN Vi har under flera år bedrivit assistansutbildning och handledning till brukare och assistenter. Utbildningen läggs upp tillsammans med brukaren och är individuellt utformad. Utbildningen kan handla om; att möjligheter och begränsningar i yrkesrollen personlig assistent att hitta sina roller som arbetsledare och assistent familjens roll i relation till personlig assistans I år bestämde vi oss för att avsätta tid för att administrera och marknadsföra vår utbildningsenhet. 8 timmar i veckan fick en av konsulenterna till sitt förfogande för detta uppdrag. Utfallet har varit mycket positivt och totalt har vi genomfört 3 assistentutbildningar (6) samt haft 13 (13) handledningsuppdrag för personliga assistenter och 9 (8) föreläsningar. Totalt omsatte Utbildningsenheten 230 000. KOLLOVERKSAMHETEN Vi har drivit kolloverksamhet sedan 1998. De första 3 åren var vi på Fiskeboda i Södermanland men sedan 11 år tillbaka är vi på Björkögården på Barnens Ö i Roslagen. Kollot är av Länsstyrelsen godkänt som LSSkollo. Kolloverksamheten administreras på 8

sammanlagt 75 % av två konsulenter. För det dagliga arbetet på kollo anställs föreståndare och ledare. Kollot är uppdelat på 3 perioder som är åldersindelade mellan ca 8 12år, 13 16år samt 17 20år. I år deltog 28 (43) barn/ungdomar. Syftet med kolloverksamheten är att barn och ungdomar med rörelsehinder oberoende av fysiska förutsättningar ska ges möjlighet till att fullt ut uppleva ett sommarkollo med allt vad det för med sig. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ BOSSES RÅD O STÖDVERKSAMHET Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa att insatserna på BOSSE är av hög kvalitet. Hela vår verksamhet vilar på en gemensam värdegrund där begreppen respekt, tillit och självbestämmande är centrala. Kvalitativa åtaganden i vår Råd- och Stödverksamhet - Ge personer med fysiska funktionshinder ett stöd i att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. För oss är det absolut viktigaste hur VD uppfattar vår verksamhet, inte vad vi själva anser om verksamheten. Självklart ska vi vara stolta över det arbete vi utför. Därför lägger vi ned mycket tid och energi på att mäta hur vd uppfattar stödet på BOSSE. Uppföljningen av detta sker med tre metoder; Uppföljningsmetod 1 i vår Råd- och Stödverksamhet Sker i samspelet mellan konsulent och VD där konsulenten hela tiden försäkrar sig om att göra för VD rätt saker. Relevant information dokumenteras kontinuerligt i journalprogrammet. Aktuell frågeställning och Åtgärdat är två rubriker som vi använder i journalprogrammets grundjournal. Tillsammans skapas delmål och slutmål utifrån VD s frågeställning vilka sedan följs upp vid varje nytt möte. Denna metod utgör grunden för BOSSES arbete och har beskrivits utförligt ovan under punkt 6. Uppföljningsmetod 2 i vår Råd- och Stödverksamhet Består av Kvalitetsmätning, ISIS = intern scanning system som bygger på ISO 9000. Där ISIS är ett verktyg för kvalitetsmätning, kvalitetsutveckling och kvalitetsstyrning med VD s behov i fokus för ständiga förbättringar. VD som kommer till BOSSE under ca fem veckors tid får svara på ca 20 frågor. Kvalitetsmätningen görs vart annat år. Frågorna spänner över områden som tillgänglighet både fysisk och möjlighet att komma fram på telefon, hemsidans tillgänglighet, om man blir uppringd inom rimlig tid. Vidare frågor om hur man blir respekterad och tagen på allvar av sin konsulent, konsulentens förmåga att ge idéer och se möjligheter till lösningar, konsulenternas mottaglighet för klagomål, om man vet hur man ska framföra klagomål på verksamheten, utbudet av gruppverksamhet, om kontakten har lett till något positivt, vad man tycker är dåligt eller mindre bra med verksamheten, något man skulle vilja förändra i verksamheten, om man skulle vända sig hit igen om man hade en frågeställning osv. 9

Vår Kvalitetsmätning 2008 gav flera uppslag till förändringar och förbättringar av verksamheten direkt från VD. Generellt har vi höga betyg på omdömena i mätningen dock med något sämre betyg i frågor om vår gruppverksamhet. Detta har lett till att vi på olika sätt försöker vässa den delen av verksamheten. Vidare såg man i mätningen 2006 att vi hade 3 nyanställda konsulenter då resultatet på frågan om konsulenternas kunnande hade sjunkit. Glädjande nog hade dessa siffror förbättrats påtligt i 2008 års Kvalitetsmätning. Dock ligger vi fortfarande i den frågan på 3,58. På frågan om att träffa konsulenten inom rimlig tid 2006 fick vi endast 3,16 en nedgång som beror på vår ökade efterfrågan. Här nedan följer en kortfattad sammanställning över resultaten från de senaste tre kvalitetsmätningar; I 2008 års redovisning säger alla som svarat att de kan tänka sig vända sig till BOSSE igen och att de tycker kontakten lett till något positivt. Här nedan kommer en sammanställning av resultaten; Mycket bra 4 Bra 3 Mindre bra 2 Dålig 1 2002 2004 2006 2008 68 fick enkät, 61 svarade. Svarsfrekvens 91 % 83 fick enkät, 58 svarade. Svarsfrekvens 70 % 98 fick enkät, 76 svarade. Svarsfrekvens 78 % 66 fick enkät, 47 svarade. Svarsfrekvens 71 % 1. Tillgänglighet inomhus 2. Komma fram på telefon 3. Nå rätt person på telefon 4. Träffas inom rimlig tid 5. Info genom kurskatalogen 6. Info genom hemsidan 7. Utbudet av gruppverksamhet 8. Gruppledarna sätt att leda gruppen 9. Det du fått ut av gruppverksamheten 10. Bemötandet du får på BOSSE 11. Konsulenternas respekt för dig 12. Konsulenternas stöd till dig 13. Konsulenternas tid för dig 14. Konsulenternas förståelse för dig 15. Konsulenternas kunnande 16. Samarbetet med konsulenten 17. Möjligheten att framföra klagomål 18. Vända sig till BOSSE igen 19. Har kontakten lett till något positivt Genomsnittsvärde 2002 3,53 3,46 3,17 3,48 3,06 2,89 3,25 3,36 3,21 3,78 3,78 3,69 3,53 3,60 3,63 3,58 2004 3,61 3,39 3,14 3,39 3,40 3,32 3,28 3,43 3,27 3,80 3,79 3,72 3,65 3,91 3,70 3,70 3,54 3,45 3,52 2006 3,61 3,63 3,35 3,16 3,44 3,36 3,46 3,53 3,62 3,74 3,77 3,33 3,63 3,73 3,58 3,68 3,59 3,93 3,96 3,55 10 2008 3,70 3,48 3,29 3,37 3,61 3,47 3,36 3,53 3,50 3,77 3,88 3,83 3,62 3,74 3,60 3,76 3,56 4,00 4,00 3,64

Under 2010 har vi inte själva genomfört någon traditionell kvalitetsmätning av verksamheten eftersom Hälso- och sjukvårdsförvaltnings beställare anlitat företaget Indikator för att genomföra en kvalitetsmätning inte bara av vår verksamhet utan av all övrig habiliteringsverksamhet i landstinget. Resultatet är mycket glädjande och vi klarar oss mycket bra i konkurrens med andra verksamheter. På samtliga frågor ligger vi över genomsnittet och på 4 av de 20 frågorna har vi högsta betyg. För den som vill ta del av hela resultatet går man in på Indikators hemsida www.indikator.org. Användarnamn är HSNfBSK och lösenord diyvju. Uppföljningsmetod 3 i vår Råd- och Stödverksamhet Social redovisning (SR) är ett planerings-, utvecklings- och värderingsverktyg som använts av företag och organisationer inom den sociala ekonomins sektor i England sedan 70-talet som ett komplement till de ekonomiska boksluten. SR är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i BOSSE och utgår från vår värdegrund, syfte och sociala mål och redovisar hur väl vi förverkligar dem. SR är ett sätt att få möjlighet att besvara frågor om BOSSES mjuka värden som annars är svåra att mäta. Huvudprincipen är att involvera de intressenter (VD, beställare, arbetsgrupp etc.) som är knutna till BOSSE, genom att få reda på vad de är nöjda med och vad de vill förbättra. Detta sker genom enkäter, djupintervjuer och Fokusgrupper. SR genomförs vart annat år. Hur möjliggör verksamheten i BOSSE att VD s egna förmågor tillvaratas och u 2003 ställde vi frågan - Ger vi stöd till VD som främjar självständiga val? 2004 undersökte vi hur VD som avslutat kontakten på BOSSE upplevt verksamheten. Vad är viktigt för att du som VD skall känna att det är du som bestämmer i kontakten löd frågeställning 2006. Hur är anställdas inställning till demokrati och delaktighet i kooperativet var frågan 2007. 2008 fick våra besökare, VD, fritt önska vad BOSSE ska arbeta med i framtiden. 2010 Utarbetat och systematiserat ett utvärderingsinstrument för vår gruppverksamhet som både vd och gruppledare har att svara på i syfte att förbättra kvaliteten på vår gruppverksamhet. 11

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ BOSSEKOLLO Kvalitativa mål för verksamheten De kvalitativa mål som ska uppnås med vår kolloverksamhet är att barn och ungdomar med rörelsehinder oberoende av olika fysiska förutsättningar ska ges möjligheter till att fullt ut uppleva ett sommarkollo med allt vad det för med sig. De ska känna sig trygga, känna att de växer som individer att de klarar av att vara hemifrån, att de lär känna nya kamrater och får möjlighet att pröva på olika aktivister som vardagen sätter stopp för. Efter varje dag på kollo så träffas alla ledare och utvärderar dagen och planerar för den kommande. Den platsansvariga ansvarar för detta. Efter varje kolloperiod görs en både skriftlig och muntlig utvärdering av perioden där all personal deltar under ledning av den ansvarige för kolloverksamheten på kontoret. Barnen/ungdomarna och dess familjer får möjlighet att utvärdera verksamheten genom att de tillsänds, i nära anslutning till att perioden avslutats, ett frågeformulär om hur de upplevt vistelsen på kollot och vad de skulle vilja ändra på. När de tre perioderna är slut så samlas de tre platsansvariga och den som är ansvarig för kolloverksamhet på kontoret, föreståndaren, för att utvärdera sommarens verksamhet. Anpassning av arbetsmetodiken till individen Arbetsmetodiken bygger på att skapa tillit och förtroende mellan deltagare, ledare och föräldrar. Varje barn/ungdom får en fadder bland ledarna. Faddern/ledaren besöker barnet/ungdomen i hemmet före kolloperioden för att lära känna inte bara barnet/ungdomen utan också familjen. Det är viktigt att faddern får veta så mycket som möjligt om barnet/ungdomen såsom ev. medicinering, särskilda behov vid mat och toalettbesök m.m. Faddern blir huvudansvarig för sitt barn/ungdom och är också den som har eventuell kontakt med familjen under kolloperioden. PERSONAL BOSSE är ett kunskapsföretag och ett kunskapsföretags största tillgång är utan tvekan medarbetarna. Därför har vi en generös inställning till fortbildning/vidareutbildning och uppmuntrar medarbetarna till vidareutbildning och förkovran. Förutom den kontinuerliga handledningen så är målsättningen att alla konsulenterna ska genomgå Kognitiva Institutets grundutbildning i KBT. Vidare har vi varje år fyra Kunskapsdagar där vi bjuder in personer som kan delge ge oss kunskap inom aktuella områden. Exempel på områden som vi har förkovrat oss i de senaste åren är; Smärta, Förvärvade hjärnskador, Mottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset, Depression och livslust, Funktionshindersombudsmannens verksamhet m.m. För BOSSES verksamhet och utifrån vår grundidé är det nödvändigt att det i personalgruppen finns personer med egna funktionsnedsättningar. Vår erfarenhet av att 12

det i vår personalgrupp finns personer, som förutom teoretisk utbildning, också har funktionsnedsättningar innebär; att där finns en kunskap som är svår att få på annat sätt att det för VD på ett konkret sätt finns identifikationsmöjligheter att ett vi och de tänkande motverkas att verksamheten får en legitimitet och trovärdighet att BOSSE kan vara en förebild för andra arbetsplatser Förtrogenhetskunskap är ett begrepp vi använder för sådana erfarenheter man kan nå genom att lära känna och leva nära personer med funktionsnedsättningar. Denna kunskap innefattar förmågan att sätta sig in i olika personers upplevelser av att leva med funktionsnedsättning, samt förståelse för praktiska och byråkratiska konsekvenser av en sådan livssituation. Möten med VD är viktiga tillfällen till att utveckla förtrogenhetskunskap. Att det inom personalgruppen finns personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning utgör en kollektiv källa till förtrogenhetskunskap. Varje vecka har vi administrativ konferens i två timmar. Då fördelar vi nya VD på konsulenterna och tar upp motsvarande det som tas upp på traditionella arbetsplatsträffar. Då samtliga medarbetare också är delägare den ekonomiska föreningen BOSSE tar alla ett oerhört stort ansvar för sitt arbete. Parallellt med arbetet på BOSSE kräver också den ekonomiska föreningen en del arbete. Styrelsen är ansvarig för det arbetet men mycket läggs också ut på medlemmarna. Mycket av det arbetet sker ideellt utifrån rollen som ägare. Alla våra olika policydokument har kommit till genom att medlemmar aktivt arbetat fram underlaget. På så sätt blir också alla delaktiga i både stort och smått. Detta är en oerhörd styrka att ha personal som är så insatta och väl förtrogna med på vilken grund företaget vilar och hur vi ser på olika frågor. För att vara kompetent på BOSSE måste man således dela BOSSES människosyn och värderingar och ha dessa som grund i sitt arbete. Totalt under året har vi varit 1 (1) verksamhetschef 8,2 (8,7) konsulenttjänster samt 1,25 (1,25) administrationstjänster. Vi har genomfört två medarbetarundersökningar i traditionell mening där medarbetarna fått svara på frågor om hur arbetsklimatet är på BOSSE, möjlighet till inflytande samt synen på ledarskap. De två traditionella medarbetarundersökningar har undersökt fem områden där man skulle ta ställning till totalt 50 påståenden; Arbetssituation, 25 påståenden Relationer, 13 påståenden Kunskap/Kompetens, 9 påståenden Beslutsfattande, 8 påståenden 1995 2008 2009 2010 3,3 3,0 3,2 3,3 3,2 3,3 3,3 3,3 3,6 3,4 3,5 3,4 3,4 3,6 3,5 3,3 3,5 3,4 3,7 3,5 Vi är mycket nöjda med resultatet. De 50 påståendena skulle besvaras i en fyrgradig skala från mycket nöjd (4) till inte alls nöjd (1). 1995 var vi nio medarbetare som 13

besvarade enkäten. 2010 var det 15 medarbetare. Vi har bestämt oss för att i framtiden återkomma med denna medarbetarundersökning varje år. Kompetensutveckling personal Vi utgår alltid från varje medarbetares enskilda önskemål. Detta sker oftast i samband med medarbetarsamtalen. Vad som också är viktigt att ta hänsyn till när vi diskuterar kompetensutveckling är BOSSES Kunskapspolicy. Där säger vi bland annat att teoretisk kompetensutveckling för konsulenterna ska ske i form av kognitiv samtalsmetodik. Det absolut viktigaste är att man delar BOSSES människosyn och värderingar och har dessa som grund för sitt arbete. Genom internt metod- och värderingsarbete behandlas frågorna fortlöpande. När vi bestämmer vad våra interna kunskapsdagar så får alla i personalen komma med förslag. Sedan har två medarbetare att se till att de förslag som får flest röster genomförs. Under året har våra kunskapsdagar handlat om; Assistansanordnarnas konstruktion av avtalen med brukarna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans samarbete, HBT-utbildning. HBT-utbildning Totalt har konsulenterna haft 11 (13) grupphandledningstillfällen i kognitivt förhållningssätt under året. Följande seminarier och konferenser har vi deltagit på: Socialstyrelsen o SLK s 2-dagars konferens, ifa s seminarium om Lasshandläggning, Handisams seminarier om FN s konvention för personer med funktionsnedsättning respektive en Framtid för alla. NHR s dag om MS och CP samt seminarium om Värderingsövningar. Totalt har vi under året investerat i 294 633 (318 062) i kompetensutveckling för personalen. Under året har vi slutfört en HBT-certifiering av verksamheten vilket har inneburit ett fyra utbildningstillfällen anordnade av RFSL för hela personalen. 15. Sjukfrånvaro/frisknärvaro på BOSSE de senaste tre åren. Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro kvinnor av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro män av ordinarie arbetstid Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro 2010 2009 2,1% 4,2% 1,6% 0% 3,6% 4,2% 2,5% 2008 8,2% 14 4,4% 3,4% 0,9% 16,3%

Långtidssjukfrånvaro är definierad som sammanhängande sjukfrånvaro som pågått i 60 kalenderdagar eller mer. Generellt är vi friska på BOSSE vilket dessa siffror visar. Vi har under årens lopp haft 5 6 personer som varit i behov av att få samtala om att man känner sig stressad på arbetet. Dessa har haft möjlighet att ha en samtalskontakt på PBM Stress Medicine vilket har visat sig vara väl använda pengar från BOSSES sida. Om vi, framför allt konsulenterna, upplever att de behöver ha någon att prata med förutom handledaren eller verksamhetschefen finns möjlighet, genom ett upparbetat samarbete, att få samtalsstöd av en präst. Detta gäller framför allt frågor av existentiell natur kopplade till arbetssituationen. ORGANISATIONS- OCH LEDNINGSSTRUKTUR BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter drivs som en ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen har en styrelse som består av fem personer. Fyra av styrelsemedlemmarna är också anställda på BOSSE. Innevarande år har styrelsen bestått av Peter Stark ordförande, Jonna Raje Jensen, Marita Säther, Rakel Lornér, Patrik Forslin samt Bengt Westerberg. Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Det dagliga arbetet leds av en verksamhetschef, Arne Prembäck. 14 konsulenter har svarat för kontakten med VD och 2 administratörer har skött allt kringarbete för att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag. Organisationen är platt varför tiden mellan beslut och verkställighet är kort. Vi svarar själva för allt från löner till ekonomihantering och övrig administration vilket gör att vi har totalkontroll på intäkter och kostnader, förändringar i efterfrågan m.m. Verksamhetschef Konsulenterna Socionom med bl.a. vidareutbildning på S:t Lukasstiftelsens 3-åriga kurs i psykosocialt arbetssätt. Han har arbetat 22 år på BOSSE. Av de 14 konsulenterna är 9 socionomer. Två av dessa har dessutom Steg 1 utbildning i kognitiv psykoterapi och en är Steg 2 utbildad i kognitiv psykoterapi. En konsulent är socialpedagog, 2 är beteendevetare. 1 konsulent är jurist. Ytterligare två konsulenter är legitimerade arbetsterapeuter. Genomsnittlig anställningstid hos konsulenterna på BOSSE är 10 år. 1 konsulent är nyanställd under året. 3 har avslutat sin anställning varav 1 gått i pension. Utöver konsulenternas formella kompetens i form av utbildning har vi ansett det nödvändigt att det i gruppen finns konsulenter som också har erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning. Denna erfarenhet benämns ibland förtrogenhetskunskap med vilket vi menar ett slags lokalkännedom i funktionshindervärlden. Det inbegriper kännedom om såväl byråkrati och praktik som den sociala och känslomässiga innebörden av att leva med egen funktionsnedsättning. 15

Administratörer Har båda arbetat i över 15 år på BOSSE och har en mycket viktig funktion, utöver de administrativa uppgifterna, nämligen att vara ansiktet utåt, d.v.s. svar i telefon och ta emot besökare. RAPPORT TILL FUNKTIONSHINDERSOMBUDSMANNEN Vi har genom vårt avtal med Stockholms stad åtagit oss att lämna synpunkter på våra kontakter med stadsdelsförvaltningarna. I början av 2009 lämnade vi in en rapport till Funktionshindersombudsmannen i Stockholms stad där vi redogjorde för vår erfarenhet i kontakter med de olika stadsdelsförvaltningarna under 2008. Rapporten präglades av de svårigheter som uppstod i samband med att staden genomförde sammanslagningar av flera av stadsdelarna. Vi kommer även att för 2010 lämna in en rapport i början av 2011. MÖTE MED HANDIKAPPORGANISATIONERNA Under året har vi haft två möten med handikapporganisationerna i länet där vi delgivit varandra våra respektive erfarenheter av arbetet. Vi på individplanet och organisationerna på det intressepolitiska arbetet. Deltagande organisationer har varit Hjärnkraft i Stockholms län, DHR i Stockholms stad och län, NHR i Stockholms län, Epilepsiföreningen i Stockholms län, RBU i Stockholms län samt SRF i Stockholms län. SLUTORD Det är 29 år sedan verksamheten startade, 1981. I Sverige har under denna tid mycket förbättrats för personer med funktionsnedsättning, särskilt för dem som fått tillgång till LSS:s insatser. Men mycket återstår att göra. Det gäller särskilt frågor kring bemötande, vilket bemötandeutredningens resultat, Lindqvists 9: a, år 2001, tydligt visat. Utredningen konstaterar att det finns en klyfta mellan de handikappolitiska målen om delaktighet och jämlikhet och den verklighet som många befinner sig i. Det finns stora brister i samordning och samverkan mellan myndigheter. Den enskilde bollas mellan olika myndigheter. Intervjuerna berättar om känslan av att inte bli trodd. Rättigheter och möjligheter begränsas pga. av dålig information och okunskap hos beslutsfattare. Många upplever att myndigheterna inte står på deras sida. Bemötandeutredningens slutsatser stämmer fortfarande tyvärr många gånger alltför väl överens med vad vi får höra genom dem som söker oss. Vi tror att det är en av orsakerna till att personer söker BOSSE, att man vill ha stöd i samarbetet med myndigheter. Inför framtiden arbetar vi därför för att ytterligare förbättra vårt bemötande. Genom de personer som söker oss och genom våra samarbetspartners får vi ta del av och lära oss hur människor med funktionshinder lever idag och vilka behov som finns. Vi vill arbeta utifrån ett brett perspektiv både på individ- grupp- och samhällsnivå för att förbättra för människor med funktionshinder. 16 Genom nära samarbete med handikapporganisationerna vill vi påverka så att viktiga frågor uppmärksammas på politisk nivå.

BOSSE arbetar utifrån de nationella mål som finns angivna i regeringens proposition Från patient till medborgare och FN s konvention från 2006 för personer med funktionsnedsättning som Sverige undertecknade och trädde i kraft 2009. En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Välkommen att kontakta oss: BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Döbelnsgatan 59 113 52 Stockholm tel 08 544 88 660 fax 08 544 88 661 texttelefon 08 544 88 676 e-mail bosse@bosse-kunskapscenter.se hemsida www.bosse-kunskapscenter.se