ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen INLEDNING



Relevanta dokument
OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

Till social- och hälsovårdsutskottet

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 4/2011 rd. till lagar om ändring av 2 kap. 6 och 9 i. och av lagen om utstationerade arbetstagare

Sammanfattning på lättläst svenska

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 34/2002 rd

GRUND FÖR UTBETALANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Esbo stad Beslut Sida 1 / 6. Nämnden Svenska rum

Ny lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Lag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagliga betalningsmedel

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

RP 27/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar. Enligt artikel 8 b i direktivet skall medlemsstaterna

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Den nya inskrivningsmyndigheten

FAMILJELEDIGHETER Moderskapsledighet

Gallring ur belastningsregistret av. av uppgifter om unga lagöverträdare.

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Kostnader för personlig assistans

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

RP 125/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 120 i tobakslagen

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Socialstyrelsens författningssamling

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Att ge omsorg mitt i livet

TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING

Särskilt stöd i grundskolan

Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av lagen om ortodoxa kyrlmsamfundet

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

RP 244/2010 rd. till ett belopp som motsvarar den apoteksavgift som har betalats för deras apoteksrörelse.

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Avgifter i skolan. Informationsblad

Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Om du är föräldraledig

REGERINGSRÄTTENS DOM

Till social- och hälsovårdsutskottet

Innehåll. 1 Sammanfattning... 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Tillämpliga bestämmelser för Skoljuridik exempelsamling

Avtal om distansarbete

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz

Det flexibla arbetslivet

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Vet du vilka rättigheter du har?

1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde

RSv 22/2000 rd- RP 136/1999 rd. Lag. om ändring av lagen om försäkringskassor

Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

Investera i förskolan

Anställningsskydd, LAS, visstidsanställning, konvertering, vårdnadsbidrag, föräldraledighet

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

FINLAND I EUROPA 2008

Om du avlider. För privat anställda arbetare FÖRSÄKRING

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Immunitet och privilegier vid FN-möten i Sverige

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Räck upp handen ni som är tjänstemän, anställda i kommuner, landsting eller företag. Ni som är politiker.

Södertörns ÖVERFÖRMYNDARNÄMND i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning

RP 225/2006 rd. till nämnda rättsakter och bemyndiganden att föreskriva om nationella undantag. Lagarna avses träda i kraft den 11 april 2007.

Möjlighet att leva som andra - ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) - svar till kommunstyrelsen

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014

Svensk författningssamling

Anvisning om tjänstledighet

Ansökan om bidrag för studier vid svensk skola i utlandet

RP 211/2006 rd. i det sjätte mervärdesskattedirektivet. I domen fastställs således att samma bestämmelser

Lag. RIKSDAGENS SVAR 295/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen och 1 i lagen om studiestöd.

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister

Framställning till riksdagen. Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Rutin för hantering av privata medel inom vård och omsorg

Svar på motion från Björn-Owe Björk, Per Lindström samt Anna-Karin Lieber (KD) om synliggörande av skatt för kommunens anställda.

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Ändrade regler om gallring av åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare

Transkript:

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 23 november 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen (RP 263/2010 rd) till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet för beredning. Lagmotion I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotion: LM 123/2007 rd Arto Satonen /saml m.fl.: Lag om ändring av 4 kap. 3 i arbetsavtalslagen. Sakkunniga Utskottet har hört - regeringsråd Susanna Siitonen, arbets- och näringsministeriet - konsultativ tjänsteman Antero Laavakari, Statens arbetsmarknadsverk - ledande arbetsmarknadsjurist Lauri Niittylä, KT Kommunarbetsgivarna - intressebevakningsdirektör Nikolas Elomaa, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf - avtalsansvarig, jurist Heli Ahokas, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf - jurist Maria Löfgren, Akava ry - vicehäradshövding, sakkunnig Mikko Nyyssölä, Finlands Näringsliv - chef för lagstiftningsärenden Janne Makkula, Företagarna i Finland rf - ombudsman Merja Salanko-Vuorela, Närståendevårdare och Vänner-Förbundet rf - professor Niklas Bruun. PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONEN Propositionen Regeringen föreslår att arbetstagarnas möjligheter att tillfälligt utebli från arbetet för att vårda en familjemedlem ska förbättras. Det ska ske genom en ny bestämmelse i 4 kap. i arbetsavtalslagen som regelerar familjeledigheterna. Arrangemanget ska basera sig på ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för frånvarotiden. Bestämmelsen möjliggör för arbetstagaren att under vissa förutsättningar återgå till arbetet under pågående avtalade frånvarotid. Dessutom ska arbetstagaren ha rätt att i första hand återgå till sitt tidigare arbete efter frånvaron. Lagen avses träda i kraft den 1 mars 2011. RP 263/2010 rd LM 123/2007 rd Version 2.1

Motivering Lagmotionen I lagmotionen (LM 123/2007 rd, Arto Satonen /saml m.fl.: Lag om ändring av 4 kap. 3 i arbetsavtalslagen) föreslås det en sådan ändring att närståendevårdare ska ha rätt till ledigt i tre år utan lön. Rätten gäller endast de som är närståendevårdare enligt lagen om stöd för närståendevård och därmed är berättigade till arvode enligt avtal om närståendevård. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmän motivering Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Närståendevård och flexibilitet i arbetslivet Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre eller sjuk person med funktionsnedsättning ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Man räknar med att det hos oss finns ca 280 000 personer som är en närståendes huvudsakliga hjälpare och av dem förvärvsarbetar ca 120 000. Den största enskilda gruppen hjälpbehövande är de egna föräldrarna. Arten av hjälpen sträcker sig från att sköta hemsysslor och ärenden utanför hemmet till att utföra sjukvårdssysslor. Enligt social- och hälsovårdsministeriet fick något över 30 000 personer kommunalt stöd för närståendevård 2007. Över hälften av närståendevårdarna var i förvärvsaktiv ålder, men bara ungefär en femtedel av dem jobbade heltid. De som vårdas med hjälp av stöd för närståendevård är tämligen vårdkrävande. Närapå hälften av de vårdbehövande behöver ständigt vård och omsorg och var tredje dygnet runt. Närståendevård är obestridligen en viktig vårdform som ersätter och kompletterar offentliga tjänster, inte minst sluten vård. Den ersätter också offentlig hemservice och sparar alltså rejält på samhällets kostnader. Kommunerna bedömer att utan närståendevårdare skulle nästan hälften av de vårdbehövande vara i behov av något slag av sluten vård. I takt med att befolkningen åldras och slutenvårdsplatserna minskar accentueras behovet av närståendevårdare och vikten av det arbete de utför. I arbetslivet behövs det följaktligen nya grepp och flexibilitet för att människor ska kunna kombinera arbete och familjeliv. Särskilt när det gäller äldre arbetstagare kan närståendevård vid sidan av arbete leda till att de lämnar arbetslivet i förtid, dels för att de blir utbrända, dels för att de i dagsläget inte har rätt att stanna hemma för viss tid för att ta hand om sin närstående. Efter att ha varit närståendevårdare är det svårt att få ett nytt jobb. Samtidigt hotas arbetsmarknaden av brist på arbetskraft, och därför är det viktigt att hålla kvar de anställda i arbetslivet så länge som möjligt. Det är i högsta grad viktigt och nödvändigt, menar utskottet, att se till att närståendevårdare som jobbar har möjlighet att ta hand om sina närstående och orkar i sitt jobb genom att erbjuda dem flexibla arbetstider, tillåta dem att stanna borta från arbetet för viss tid för att vårda sin närstående och vidta andra åtgärder för att de lättare ska kunna kombinera arbete och familjeliv. Frånvaro för vård av en närstående Regeringen framhåller att de möjligheter som den gällande lagstiftningen erbjuder arbetstagaren att utebli från arbetet för viss tid för att vårda en familjemedlem är otillräckliga. Därför föreslår den att 4 kap. i arbetsavtalslagen kompletteras med en ny 7 a om frånvaro för vård av familjemedlem. Bestämmelsen innebär en ny familjeledighet i situationer där arbetstagarens familjemedlem behöver hjälp med de dagliga rutinerna. En arbetstagare har inte ovillkorlig rätt att 2

Motivering AjUB 14/2010 rd RP 263/2010 rd utebli från arbetet för viss tid, utan arrangemanget bygger på ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Bestämmelsen garanterar arbetstagaren rätt att återgå till sitt tidigare arbete efter frånvaron. Dessutom ger bestämmelsen arbetstagaren rätt att på vissa villkor återgå till arbetet under pågående avtalad ledighet. Enligt paragrafen ges en arbetstagare möjlighet att utebli från arbetet, men endast för vård av en familjemedlem. Kretsen av vårdtagare är densamma som i arbetsavtalslagens 4 kap. 7 om frånvaro av tvingande familjeskäl. Med familjemedlem avses förutom människor som bor i samma hushåll under familjeliknande förhållanden även nära släktingar i uppstigande eller nedstigande led till arbetstagaren eller dennes make, sambo eller person som lever i registrerat partnerskap med arbetstagaren. Närståendevården utmärks av släkt- eller närståendeskap mellan vårdtagare och vårdgivare, förtroende, samhörighet och frivillighet. Hjälpen och omsorgen bygger på en speciell personlig relation mellan två människor och på ansvar som bottnar i känslor och tillgivenhet. Ofta känner t.ex. syskon och kusiner eller vänner en mycket nära samhörighet och i många fall tar också andra än familjemedlemmar hand om varandra. När familjerna och släkten krymper blir även avlägsnare släktingar viktigare i en vårdrelation. I lagen om stöd för närståendevård har närståenderelationen beaktats genom att kretsen av vårdtagare förutom anhöriga även inbegriper andra som står vårdgivaren nära. Med närstående avses enligt lagmotiven t.ex. sambo eller en vän som i praktiken tagit del i vården och omsorgen. Utskottet anser att den nya familjeledigheten är i högsta grad välkommen och nödvändig. Men det är alltför formalistiskt att begränsa ledigheten endast till vård av familjemedlemmar, menar utskottet. En arbetstagare bör ha möjlighet till ledighet även för vård av någon annan närstående än en familjemedlem. Närståendevårdares uppsägningsskydd I 7 kap. 9 finns bestämmelser om uppsägningsskydd för gravida eller familjelediga arbetstagare. Enligt 1 mom. får arbetsgivaren inte säga upp ett arbetsavtal på grund av att arbetstagaren är gravid eller på den grund att arbetstagaren utnyttjar sin rätt till familjeledighet enligt 4 kap. Eftersom regeringen inte föreslår några ändringar i momentet, gäller uppsägningsförbudet också arbetstagare som utnyttjar den nya ledigheten för närståendevård. Uppsägningsskyddet för gravida och anställda som utnyttjar sin rätt till familjeledighet är enligt 2 mom. ett s.k. starkt uppsägningsskydd. Det innebär att om arbetsgivaren säger upp en gravid eller familjeledig arbetstagare anses uppsägningen ha berott på att arbetstagaren är gravid eller familjeledig, förutsatt att arbetsgivaren inte kan visa att uppsägningen har någon annan godtagbar orsak. Det starka skyddet omfattar enligt den gällande bestämmelsen alla former av familjeledighet, dvs. ledighet som beviljats för heltidsvård av barn samt partiell eller tillfällig vårdledighet men också frånvaro från arbetet av tvingande familjeskäl. Regeringen föreslår att den nya ledigheten för närståendevård inte ska omfattas av det starka skyddet. Argumentet för att det starka skyddet inte ska gälla dem som utnyttjar ledigheten för närståendevård är att frånvaron från arbetet grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Enligt utredning till utskottet utsträcker man vanligen inte ett extra starkt uppsägningsskydd till avtalsreglerad frånvaro från arbetet. Exempelvis alterneringsledigt och studieledigt saknar ett sådant uppsägningsskydd. Arbetsgivaren får av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker säga upp en arbetstagare som är på moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet men bara om arbetsgivarens verksamhet upphör helt och hållet. Bestämmelsen gäller inte frånvaro av tvingande familjeskäl. Enligt propositionen ska bestämmelsen inte heller tillämpas på arbetstagare som uteblir från arbetet för viss tid för vård av en närstående. 3

Motivering Den föreslagna ledigheten för närståendevård är ett viktigt steg mot lika rätt för anställda att vid behov under en viss tid ta hand om andra närstående än bara barn, menar utskottet. Det uppmanar regeringen att bevaka om det föreslagna uppsägningsskyddet är betryggande för dem som är lediga för vård av en närstående. Fortsatta åtgärder och uppföljning Utskottet anser att också personer i tjänsteförhållande ska ges möjlighet att ta ledigt för att vårda en familjemedlem eller någon annan närstående. Därför förutsätter utskottet att regeringen med det snaraste lämnar riksdagen propositioner om ändring av tjänstemannalagarna så att möjligheten att få ledigt för vård av en familjemedlem eller någon annan närstående också gäller tjänstemän. (Utskottets förslag till uttalande 1). Den föreslagna familjeledigheten för vård av en familjemedlem eller någon annan närstående ger inte ovillkorlig rätt att utebli från arbetet för viss tid, utan arrangemanget bygger på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Uppsägningsskyddet för arbetstagare som utnyttjar den nya ledigheten för närståendevård skiljer sig från uppsägningsskyddet vid andra former av familjeledighet. Utskottet föreslår följaktligen att regeringen ger akt på i vilken mån de nya bestämmelserna förbättrar arbetstagares och tjänstemäns möjligheter att få ledigt för vård av närstående och tryggar deras möjligheter att återgå till arbetet efter ledigheten samt rapporterar resultaten till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2012. (Utskottets förslag till uttalande 2). Detaljmotivering 1. Lag om ändring av arbetsavtalslagen 4 kap. Familjeledighet 7 a. Frånvaro för vård av familjemedlem. Utskottet föreslår att paragrafen ändras så att en arbetstagare får möjlighet att ta ledigt för viss tid för att vårda inte bara en familjemedlem utan också någon annan närstående. Med närstående avses en person som arbetstagaren har en särskild personlig, på släkt- eller vänskap baserad nära relation till och i vars vård och omsorg arbetstagaren deltar. Samma ändring föreslås i paragrafrubriken. Motionen I lagmotionen föreslås en sådan ändring i arbetsavtalslagen att en person som får stöd för närståendevård ska ha rätt till tre års ledighet utan lön från sitt arbete. Med hänsyn till att stödet för närståendevård är en behovsprövad förmån och kommunernas möjligheter att stödja närståendevårdare varierar regionalt, är det enligt utskottets mening ingen bra lösning att binda ledigheten till stödet för närståendevård. Därför föreslår utskottet att lagmotionen förkastas. Utskottets förslag till beslut Riksdagen godkänner lagförslaget enligt propositionen men 4 kap. 7 a 1 mom. med ändringar (Utskottets ändringsförslag), förkastar lagmotion LM 123/2007 rd och godkänner två uttalanden (Utskottets förslag till uttalanden). Utskottets ändringsförslag 4 kap. Familjeledighet 7 a Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående Om arbetstagarens frånvaro är nödvändig för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstående, ska arbetsgivaren försöka 4

ordna arbetet så att arbetstagaren kan utebli från arbetet för viss tid. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om ledighetens längd och andra arrangemang. Utskottets förslag till uttalanden 1. Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste lämnar riksdagen propositioner om ändring av tjänstemannalagarna så att möjligheten att få ledigt för vård av en familjemedlem eller någon annan närstående också gäller tjänstemän. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen ger akt på i vilken mån de nya bestämmelserna förbättrar arbetstagares och tjänstemäns möjligheter att få ledigt för vård av familjemedlem eller någon annan närstående och tryggar deras möjligheter att återgå till arbetet efter ledigheten samt rapporterar resultaten till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2012. Helsingfors den 28 januari 2011 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Arto Satonen /saml vordf. Jukka Gustafsson /sd medl. Anna-Maja Henriksson /sv Arja Karhuvaara /saml Johanna Karimäki /gröna Merja Kuusisto /sd Merja Kyllönen /vänst Esa Lahtela /sd Jari Larikka /saml Markus Mustajärvi /vänst Sanna Perkiö /saml Paula Sihto /cent Seppo Särkiniemi /cent Katja Taimela /sd Tarja Tallqvist /kd Kimmo Tiilikainen /cent Jyrki Yrttiaho /vänst. Sekreterare var konsultativ tjänsteman Marjaana Kinnunen. 5

Reservation RESERVATION Motivering Propositionen förefaller bygga på den lovvärda ambitionen att förbättra närståendevårdares möjligheter att få ledigt från en tillsvidareanställning för att ta hand om en närstående och återgå till sin tidigare arbetsgivare efter ledigheten. I motiven sägs det: "I arbetsavtalslagen tryggas inte nu rätten för den som vårdar en familjemedlem att få ledigt från sin anställning för vårdtiden. Detta kan leda till att arbetstagaren blir tvungen att säga upp sig från sitt arbete för att kunna vårda en familjemedlem. Speciellt när det gäller äldre arbetstagare kan detta innebära ett slutgiltigt utträde ur arbetslivet. Enligt undersökningar är det mycket svårt att sysselsätta äldre arbetstagare på nytt. Den rätt att efter frånvaro återgå till arbetet som hänför sig till förslaget betyder en förbättring av arbetstagarens ställning genom att den säkerställer att arbetstagaren hålls kvar på arbetsmarknaden och kan fortsätta att arbeta efter vårdperioden." Argumentationen strider mot den föreslagna ändringen i arbetsavtalslagen 7 kap. 9 2 mom. Om arbetsgivaren säger upp en gravid eller familjeledig arbetstagare anses uppsägningen enligt den gällande lagen ha berott på att arbetstagaren är gravid eller familjeledig, förutsatt att arbetsgivaren inte kan visa att uppsägningen har någon annan godtagbar orsak. Men nu föreslår regeringen att den nya ledigheten för närståendevård inte ska omfattas av detta starka uppsägningsskydd, vilket innebär att arbetsgivarens lagfästa omvända bevisbörda inte gäller den nya ledigheten. Enligt gällande lag får arbetsgivaren säga upp en gravid eller familjeledig arbetstagare av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker endast i det fall att arbetsgivarens verksamhet upphör helt och hållet. Också detta starka uppsägningsskydd fråntas arbetstagare som är lediga för vård av en närstående. Med tanke på alla de otaliga fall av anhörigoch närståendevård som kräver ett starkt engagemang och som innebär långa vårdtider är det viktigt att de som vill utnyttja denna nya ledighet ska ha samma uppsägningsskydd som gravida och andra familjelediga arbetstagare. För merparten av de förvärvsarbetande medger ekonomin inte några längre vårdledigheter. För närvarande är det lägsta vårdarvodet enligt lagen om stöd för närståendevård 353,62 euro/månad och vårdarvodet för en tung behandlingsfas 707,24 euro/månad. Därför framkastades det under sakkunnigutfrågningen att den här familjeledigheten företrädesvis kommer att utnyttjas av bättre situerade arbetstagare. Den största bristen i lagförslaget är att det inte tar ställning till hur en person som fått ledigt för att vårda en familjemedlem eller annan närstående ska klara sig ekonomiskt eller hur det blir med hans eller hennes pension och andra sociala förmåner. Den nya familjeledigheten utan lön är ett humant, på frivillighet och avtal byggande sätt att ta ansvar för anhöriga och närstående, men också en ekonomisk risk för förvärvsarbetande. Därför måste lagen ge dem som utnyttjar denna ledighet samma uppsägningsskydd och möjlighet att återgå till sitt tidigare arbete som andra familjelediga har. Förslag Vi föreslår att riksdagen godkänner lagförslaget enligt utskottets betänkande men med strykning av 7 2 mom. Helsingfors den 28 januari 2011 6 Jyrki Yrttiaho /vänst Merja Kyllönen /vänst Markus Mustajärvi /vänst Tarja Tallqvist /kd