Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

SKV 401 utgåva 15 Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter Den här broschyren innehåller information till arbetsgivare om reglerna för skyldighet att betala arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt samt skyldighet att göra skatteavdrag. I broschyren har vi tagit bort aktuella datum, belopp och procentsatser för att broschyren inte ska vara årsbunden. Om du är registrerad som arbetsgivare får du ett upplysningsblad tillsammans med skattedeklarationen i januari. Där finns de värden som gäller för det aktuella beskattningsåret angivna. Vill du beställa upplysningsbladet Datum, belopp och procentsatser (SKV 463)? Gå in på www.skatteverket.se (självbetjäning/beställningstjänst) eller ring till vår servicetelefon, 020-567 000, direktval 7902. Skaffa e-legitimation. Då kan du se hur mycket som finns på ditt skattekonto lämna skattedeklaration varje månad lämna inkomstdeklaration ansöka om jämkning (ändrad beräkning) registrera företag hämta och skriva ut personbevis på din egen skrivare. Om du vill veta mer om hur du gör för att skaffa en e-legitimation kan du gå in på www.skatteverket.se och klicka på e-tjänster. 1

Innehållsförteckning Skatteformer och skattsedlar, rättsverkningar 3 Skatteformer 3 Skattsedlar 3 Skyldighet att göra skatteavdrag och att betala arbetsgivaravgifter 3 Vad innebär F-skatt? 3 Vad innebär A-skatt? 4 Särskild A-skatt 4 Preliminär skattsedel saknas 4 Både F- och A-skatt 4 Anmälningsskyldighet för arbetsgivare/ utbetalare i vissa fall 5 Tidpunkt för skattsedlarnas rättsverkningar 5 Exempel på skattsedlar och registreringsbevis 6 A-skattsedel 6 F-skattsedel 6 Registreringsbevis 7 Skatteavdrag 8 Vem ska göra skatteavdrag? 8 Vilka inkomster ska omfattas av skatteavdrag? 8 Drickspengar 8 Traktamente 8 Bilersättning 9 Andra kostnadsersättningar 9 Kostnadsavdrag 9 Hemresor 9 Pensionskostnader m.m. 9 Hur ska skatteavdraget beräknas? 9 Skatteavdrag enligt skattetabell 9 Allmän skattetabell 9 Särskild skattetabell 10 Skatteavdrag med 30 % 10 Juridiska personer 10 Sidoinkomster 10 Engångsbelopp 10 Korttidsarbete 10 F-skattsedel 10 Skatteavdrag enligt beslut från myndigheten 10 Särskild beräkningsgrund/ändrad beräkning av skatteavdrag 10 Sänkt skatteavdrag 10 Höjt skatteavdrag 11 Skatteavdrag i vissa fall 11 Förhöjt avdrag på begäran av arbetstagaren 11 Skatteavdrag för den som vistas tillfälligt i Sverige 11 Skatteavdrag för studerande 11 Skatteavdrag på semesterlön 11 Skatteavdrag när skattsedel inte lämnats 12 Förhöjt skatteavdrag 12 Skatteavdrag under januari och februari 12 Återbetalning 12 Skattsedel m.m. har inte lämnats i tid 12 Ändrad beräkning av preliminär skatt 12 Kvitto m.m. till arbetstagaren 12 Tabell för skatteavdrag 13 Kontrolluppgift 13 ADB för beräkning och redovisning av skatt m.m. 14 Hur går det till? 14 Tekniska beskrivningar 14 Förfrågan om preliminär skatt 14 Beräkning av A-skatt med ADB 14 Kontrolluppgifter på ADB-medium 14 Registreringsprogram för kontrolluppgifter 14 Skatteregler för personer som bor utomlands 15 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 15 Skattepliktiga inkomster 15 Undantag från skatteplikt 16 Arbetsgivaravgifter och pensionsgrundande inkomst 16 Ansökan och beslut 16 Skatteavdrag 16 Kontrolluppgift 16 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 17 Vem är skattskyldig? 17 2 Vad är skattepliktig inkomst? 17 Undantag från skatteplikt 17 Redovisning och inbetalning av skatt 17 Dubbelbeskattningsavtal (skatteavtal) 17 Ytterligare upplysningar 17 Skatteavdrag vid arbete i annat nordiskt land 18 Behöriga myndigheter 18 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt 19 Vem ska betala arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt? 19 Vilka personer ska ingå i redovisningen? 20 Undantag från avgiftsskyldighet 20 Ett direkt arbetsgivar-/arbetstagarförhållande saknas. Utvidgad avgiftsskyldighet 21 Vilka förmåner ska ingå i redovisningen? 22 Kontant lön 22 Vissa kontantförmåner 23 Andra skatte- och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön 23 Förmåner som inte är skatte- eller avgiftspliktiga 25 Kostnadsavdrag 26 Kostnadsersättning 27 Nedsättning av arbetsgivaravgifter 27 Generell nedsättning 27 Utvidgad nedsättning inom stödområde 27 Särskild sjukförsäkringsavgift 28 Anställnings- och sjöfartsstöd 28 Egenavgifter 29 På vilket underlag beräknas avgifterna? 29 Nedsättning av egenavgifter 29 Generell nedsättning 29 Utvidgad nedsättning inom stödområde 29 Särskild löneskatt 30 Avgiftsskyldighet i internationella sammanhang 31 Allmän löneavgift och särskild löneskatt på förvärvsinkomster 31 EG:s regler. Förordning (EEG) nr 1408/71 31 Tredjelandsmedborgare 31 Medlemsländer 31 Förordningens innehåll 31 Utsändning från Sverige till annat medlemsland 32 Arbetsgivare i annat medlemsland. Utsändning till Sverige 32 Arbete inom två eller flera medlemsländer samtidigt 32 Arbete över en gemensam gräns 32 Offentligt anställda 32 Anställda på beskickningar och konsulat 33 Anställda inom EU:s institutioner och organ 33 Marie Curie-stipendier 33 Sjömän 33 Undantag (dispens) från förordningens artiklar 13-16 34 Intyg om tillämplig lagstiftning 34 Avtal om betalning av socialavgifter 34 Socialförsäkringskonvention styr avgiftsskyldigheten 34 Konventioner om social trygghet utom USA och Kanada 35 Lokalanställning i ett konventionsland 35 Lokalanställning i Sverige 35 Utsändning från ett konventionsland till ett annat 35 Konventionerna om social trygghet med USA och Kanada 36 Utsändningsintyg 36 Svensk lag styr avgiftsskyldigheten 36 Svensk arbetsgivare 36 Utländsk arbetsgivare 37 Utländsk beskickning i Sverige 37 Förbindelse om ålderspensionsavgift (före 1999: ATP-förbindelse) 37 Registrering av utländsk arbetsgivare 37 Kontrolluppgifter 37 Exempel på intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om förlängning 38 Förteckning över vissa författningar 39 Broschyrer till din hjälp 39

Skatteformer och skattsedlar, rättsverkningar Skatteformer Det finns två skatteformer för preliminär skatt, F-skatt och A-skatt. Den skatteform som en person har är avgörande för hur såväl den preliminära skatten som socialavgifterna ska betalas på ersättning för arbete till denne. Den som har skatteformen F-skatt (näringsidkare) betalar själv sin preliminära skatt där socialavgifter ingår. För den som har A-skatt (i regel löntagare/pensionärer) ska utbetalare av ersättning för arbete normalt göra skatteavdrag och (för fysiska personer) betala arbetsgivaravgifter. Skyldigheten att göra skatteavdrag gäller således även vid utbetalning av ersättning för arbete till en juridisk person (aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening m.fl.) som inte innehar F-skattsedel. Skattsedlar Skattsedlarna är två, F-skattsedel och A-skattsedel. F:et i F-skattsedel står för Företagare. Den som vill ha en F-skattsedel måste ansöka om en sådan hos Skatteverket. Villkoret för att få F-skattsedel är att näringsverksamhet bedrivs eller avses att bedrivas. Den som har skatteformen F-skatt tilldelas varje år en ny F-skattsedel. En person som har skatteformen A-skatt tilldelas en A-skattsedel i normalfallet endast på begäran, se sidan 4 under rubriken Vad innebär A-skatt?. Den som inte har F-skatt har automatiskt A-skatt. Detta innebär att en näringsidkare (fysisk eller juridisk person) som inte vill ha en F-skattsedel eller vars F-skattsedel har återkallats, i stället tilldelas skatteformen A-skatt. Skatteformen A-skatt kan kombineras med en debiterad A-skatt kallad särskild A-skatt. Särskild A-skatt kan debiteras i den mån en persons totala skatt för året inte kan väntas bli täckt genom skatteavdrag. Fysiska personer som har inkomst av både näringsverksamhet och anställning kan ha F-skattsedel med villkor (både F- och A-skatt samtidigt). Skyldighet att göra skatteavdrag och att betala arbetsgivaravgifter Som nämnts ovan avgör arbetstagarens/betalningsmottagarens skattsedel (skatteformen) om en arbetsgivare/utbetalare ska göra skatteavdrag och betala socialavgifter/särskild löneskatt eller inte. De som betalar socialavgifter (egenavgifter eller arbetsgivaravgifter) ska också i regel betala allmän löneavgift, se sidorna 19 och 29. Där framgår också att särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) ska betalas i stället för socialavgifter i vissa fall. Vid utbetalning av ersättning för arbete till en person med A-skatt ska alltså en utbetalare alltid göra skatteavdrag (detta gäller oavsett om mottagaren är fysisk eller juridisk person) och (om mottagaren är fysisk person) betala arbetsgivaravgifter. Men det finns undantag. Arbetsgivaren eller utbetalaren behöver t.ex. inte dra skatt och betala avgifter för en person med A-skattsedel i följande fall: Om den utbetalda ersättningen inklusive förmåner kan antas bli mindre än 1 000 kr under inkomståret. Om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen inte är en utgift i näringsverksamhet och ersättningen är mindre än 10 000 kr per år. I detta fall kan dock utbetalaren av ersättningen och mottagaren komma överens om att utbetalaren gör skatteavdrag och betalar arbetsgivaravgifter även om beloppet är mindre än 10 000 kr. Mottagaren av ersättningen ska i så fall i sin inkomstdeklaration ange att en sådan överenskommelse finns. Om ersättningen är ersättning för arbete enligt 12 kap. 16 föräldrabalken (ersättning till gode män och förvaltare) ska utbetalaren alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter så snart ersättningen uppgår till 1 000 kr eller mer. Om utbetalaren är en idrottsförening och mottagaren är en idrottsman och ersättningen är mindre än ett halvt prisbasbelopp per år. Om ersättningen vid utbetalningstillfället inte uppgår till 100 kr ska skatteavdrag inte heller göras. På dessa ersättningar ska dock arbetsgivaravgifter betalas om ersättningarna sammanlagt för helt år är 1 000 kr eller mer. Vad innebär F-skatt? Den som anlitar en person med enbart F-skattsedel är varken skyldig att göra skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet. Den som har F-skattsedel betalar själv sin preliminära skatt i form av debiterad F-skatt. Är innehavaren en fysisk person betalar han också själv sina socialavgifter i form av egenavgifter eller också betalar han SLF. Egenavgifterna eller den särskilda löneskatten ingår normalt i den debiterade F-skatten. 3

Även handelsbolag kan tilldelas F-skattsedel. De ska dock i regel inte debiteras någon skatt eftersom bolagets inkomster beskattas hos delägarna. Utländska företagare kan numera få F-skattsedel på samma villkor som svenska. Betalningsmottagaren kan visa att han har F-skatt till exempel genom att ange på en anbudshandling, faktura eller liknande att han har F-skattsedel eller ange i ett avtal som parterna undertecknat att han har F-skattsedel. Under förutsättning att åberopade handlingar innehåller parternas namn och adress samt betalningsmottagarens person-, samordnings- eller organisationsnummer är detta tillräckligt för att utbetalaren ska kunna låta bli att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Betalningsmottagaren kan också visa att han har F-skatt genom att visa F-skattebeviset för utbetalaren. För att undvika framtida tvist om skattsedelsinnehavet bör utbetalaren dock kunna styrka att en F-skattsedel har åberopats, t.ex. genom att ta kopia av F-skattebeviset. Dessutom kan utbetalaren också göra F-skatteförfrågan (med faxsvar) hos Skatteverkets servicetelefon, 020-567 000, direktval 8102. Självklart kan utbetalaren även kontakta Skatteverket för att få uppgift om skatteformen eller kontrollera uppgift om skatteform. Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med villkor, alltså både F- och A-skatt (FA-skatt), måste han alltid skriftligen åberopa F-skatten om den ska gälla i ett uppdrag. Detta kan ske på det sätt som angetts ovan. Se vidare under rubriken Både F- och A-skatt nedan. Vad innebär A-skatt? Den som anlitar en person som har A-skatt är i regel skyldig att göra avdrag för preliminär skatt och, om arbetstagaren är en fysisk person, betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet. Detta gäller även om ersättningen betraktas som sidoinkomst. Skatteavdrag ska i så fall göras med 30 %. Se vidare sidan 10. Skyldigheten att göra skatteavdrag gäller alltså oavsett om den som anlitas är fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen ska taxeras som inkomst av tjänst eller som inkomst av näringsverksamhet. Skyldighet att betala arbetsgivaravgifter gäller alltid för en fysisk person oavsett hur inkomsten ska taxeras. För ersättning som betalas ut till en juridisk person med A-skatt ska arbetsgivaravgifter däremot inte betalas. Se vidare sidorna 8 och 19. A-skattsedel skickas normalt ut endast på begäran av den skattskyldige. Orsaken till detta är att den helt övervägande delen av innehavare av A-skatt får lön, annan ersättning, pension etc. från utbetalare som får besked om de anställdas skattsedlar direkt från Skatteverket med hjälp av ADB-medium (s.k. CSRförfrågan). Skatteverket skickar dock ut A-skattsedlar till dem som har haft en arbetsgivare som lämnat en s.k. manuell kontrolluppgift på 75 000 kr eller mer. Dessa bedöms ha behov av en A-skattsedel så att arbetsgivaren ska kunna göra rätt skatteavdrag. Övriga som önskar en A-skattsedel kan begära en sådan hos Skatteverket. Denna begäran kan göras via telefon till myndigheten eller hos Skatteverkets servicetelefon, 020-567 000 direktval 6701. Information om hur förfrågan med ADB-medium till Skatteverket går till finns på sidan 14. Särskild A-skatt Den som har A-skatt kan också få en debiterad A-skatt, kallad särskild A-skatt, om den preliminära skatt som betalas genom skatteavdrag inte helt väntas täcka den slutliga skatten. Den särskilda A-skatten är således ett komplement till vanlig A-skatt. Skatteverket kan besluta om särskild A-skatt för vissa skattskyldiga som inte har F-skatt men som kan ha behov av en debiterad skatt som de kan betala själva. Den kan bli aktuell för exempelvis personer som haft F-skattsedel men fått den återkallad personer som inte vill ha F-skatt personer som ska betala förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt eller som har inkomster som skatteavdrag inte ska göras på anställda med utländsk arbetsgivare delägare i handelsbolag för inkomsten från handelsbolaget. Delägare i handelsbolag är sannolikt den största enskilda gruppen med särskild A-skatt. Preliminär skattsedel saknas Som nämnts i föregående avsnitt utfärdas A-skattsedel i normalfallet endast på begäran. Det som gäller för en person med A-skattsedel gäller också för den som saknar preliminär skattsedel. Se också under rubriken Skatteavdrag när skattsedel inte lämnats på sidan 12. Både F- och A-skatt En fysisk person som har inkomst av både näringsverksamhet och anställning kan ha F-skattsedel med villkor (både F- och A-skatt samtidigt, s.k. FA-skatt). Villkoret är att F-skattsedeln endast används i personens näringsverksamhet, medan A-skatt ska gälla vid anställningsinkomster. Betalningsmottagaren måste alltid skriftligen åberopa F-skatten om den ska gälla i ett uppdrag. Detta kan ske på det sätt som angetts under rubriken Vad innebär F-skatt?. Kombinationen är lämplig exempelvis för personer som vill starta ett nytt företag samtidigt som de har anställningsinkomster kvar och för anställda som parallellt med anställningen driver ett företag. 4

Det är bara fysiska personer som kan ha både F- och A-skatt. En juridisk person kan endast ha F-skatt eller A-skatt. Skälet till detta är att ersättning för arbete som betalas ut till juridiska personer alltid räknas till inkomst av näringsverksamhet. Att en person har både F- och A-skattsedel förändrar inte respektive skattsedels rättsverkningar. Skyldigheten att svara för skatt och avgifter beror på vilken av sedlarna som används i ett visst uppdrag. När en person har både F- och A-skatt gäller följande regler för användningen av de olika skattsedlarna: F-skattsedeln får endast åberopas i den skattskyldiges näringsverksamhet. Detta villkor framgår av texten på skattsedeln och F-skattebeviset. Av F-skattebeviset framgår också att innehavaren även har A-skatt. Arbetsgivaren/utbetalaren ska utgå från att A-skattsedeln ska gälla om inte betalningsmottagaren skriftligen åberopar F-skattsedeln. Om betalningsmottagaren skriftligen åberopar F-skattsedeln anses han bara ha en F-skattsedel. Betalningsmottagare kan åberopa F-skattsedeln skriftligen i det aktuella uppdraget exempelvis genom att ange i offert, faktura eller jämförlig handling att han innehar F-skattsedel. Se även under rubriken Vad innebär F-skatt på sidan 3. Anmälningsskyldighet för arbetsgivare/utbetalare i vissa fall Arbetsgivare/utbetalare är i vissa fall skyldiga att skriftligen anmäla till Skatteverket om en person, som enbart har F-skatt eller har både F- och A-skatt, åberopar sin F-skattsedel i ett uppdrag. Denna skyldighet kan även gälla när en person som enbart har F-skatt utan att åberopa den utför ett arbete. Sådan anmälan ska göras om det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet. Exempel på situationer när utbetalare kan vara anmälningsskyldig: Innehavaren av F-skattsedeln arbetar själv åt utbetalaren under sådana omständigheter att det uppenbart är fråga om ett anställningsförhållande. Innehavaren av F-skattsedeln är mellanman för personer som arbetar för utbetalaren under sådana omständigheter att det uppenbart är fråga om ett anställningsförhållande. Innehavaren av F-skattsedeln (mellanmannen) är en juridisk person med F-skatt som bara förmedlar arbetskraft och ersättningen till dessa personer skulle ha varit inkomst av anställning, om den betalats ut direkt från arbetsgivaren/utbetalaren. Det kan emellertid inte bli fråga om anmälningsskyldighet om förmedlingen skett enligt lagen (SFS 1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. I sådana fall är uthyraren arbetsgivare. Tidpunkt för skattsedlarnas rättsverkningar Med skattsedlarnas rättsverkningar avses vem som ska svara för inbetalning av skatt och socialavgifter när ersättning för ett arbete betalas ut. Skyldigheten att betala in skatt och att betala socialavgifter följs normalt åt. F-skattsedelns rättsverkningar ska gälla om den som tar emot ersättningen har F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. Med denna regel tillgodoser man parternas behov att redan vid avtalstillfället säkert veta vem som ska stå för socialavgifterna så att ersättningens storlek kan beräknas med tanke på detta. Samtidigt är det också viktigt att ha utbetalningstillfället som tidpunkt för rättsverkningar, eftersom frågan om skatteavdrag ska göras eller inte i många fall blir mer aktuell vid utbetalningstillfället. Det är också i efterhand lättare att avgöra när en utbetalning har skett än när ett avtal har träffats. A-skattsedelns rättsverkningar ska gälla om inte den skattskyldige har F-skattsedel, antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut. I de flesta fall är skatteformen densamma vid avtalsoch utbetalningstillfället. Några konsekvenser vid ändrat skattsedelsinnehav mellan avtals- och utbetalningstillfället: Den som har F-skatt vid avtalstillfället men A-skatt vid utbetalningstillfället är skyldig att själv betala skatter och socialavgifter. Den som har A-skatt vid avtalstillfället men F-skatt vid utbetalningstillfället är också skyldig att själv betala sin skatt och sina socialavgifter. Detta gäller oavsett vad parterna kan ha kommit överens om när ersättningen bestämdes. Vill betalningsmottagaren undvika denna konsekvens, kan han antingen vänta med att begära F-skatt till efter utbetalningen eller begära både F- och A-skatt och låta bli att åberopa F-skatt. Även om en F-skattsedel har återkallats gäller den vid utbetalning av ersättningar som avtalats före återkallelsen. F-skattsedelns rättsverkningar gäller dock endast så länge som det avtalade uppdraget består och så länge som ny ersättning inte avtalas. Om betalningsmottagaren tidigare har haft F-skatt men har A-skatt vid utbetalningstillfället bör utbetalaren kunna visa att betalningsmottagaren hade F-skatt när avtalet ingicks för att han ska slippa göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. 5

Exempel på skattsedlar och registreringsbevis A-skattsedel Särskild beräkningsgrund I fältet A-skatt ska betalas efter de grunder som anges här kan t.ex. följande text stå. A-skatt beräknas på summa kontant lön och eventuell förmån minskad med xxxx kr per månad. A-skatt beräknas på summa kontant lön och eventuell förmån ökad med xxxx kr per månad. A-skatt tas ut med xx procent av summa kontant lön och eventuell förmån. Om arbetstagaren har veckolön delas nedsättningen/ höjningsbeloppet med 4,3. Vid halvmånadslön delas beloppet med 2 och vid tvåveckorslön med 2,2. Ändrad beräkning av skatteavdrag Skatteverket kan besluta om ändrad beräkning av skatteavdraget. Sådant beslut gäller i stället för tidigare meddelad beräkningsgrund. Beslut om ändrad beräkning gäller inte för skatteavdrag på sidoinkomster om det inte särskilt anges i beslutet. Observera att A-skattsedlar normalt skickas ut endast på begäran, se sidan 4. SKATTEVERKET Skatteupplysningen 0771-567 567 A-skattsedel 2005 Län Person-/Org-/Reg nummer * STOCKHOLM 310216-8899 Kommun STOCKHOLM * Uppges utöver namn och adress vid skriftväxling SKV 4000 L utgåva 34 04-11 A-skatt ska betalas efter de grunder som anges här SKATTETABELL 29 A-SKATT BERÄKNAS PÅ SUMMA KONTANT LÖN OCH EV FÖRMÅN MINSKAD MED 800 KR PER MÅNAD För fysisk person gäller detta den huvudsakliga inkomsten. På sidoinkomster ska skatteavdrag göras med 30 %. MELKERSON, PER NIKLAS WENSTRÖMSVÄGEN 2 115 43 STOCKHOLM Skatteupplysningen STOCKHOLM 701129-9281 0771-567 567 Skattsedeln ska visas upp för den som betalar ut ersättning för arbete till dig, om utbetalaren inte meddelat annat. F-skattsedel Län Kommun STOCKHOLM Person-/Org-/Reg nummer * * Uppges utöver namn och adress vid skriftväxling 2005 TOFFELSTEN, LOVISA RINGVÄGEN 29 118 63 STOCKHOLM Förfallodagar F-skattsedel 14 februari 2005 1 000 14 mars 2005 1 000 12 april 2005 1 000 12 maj 2005 1 000 13 juni 2005 1 000 12 juli 2005 1 000 17 augusti 2005 1 000 12 september 2005 1 000 12 oktober 2005 1 000 14 november 2005 1 000 12 december 2005 1 000 17 januari 2006 1 000 Debiterade belopp Summa debiterad preliminärskatt 12 000 Preliminärskatten har beräknats till samma belopp som den debiterade preliminärskatten 2004. Inbetalning Betalning för ovanstående belopp ska vara bokförd på Skatteverkets konto senast på respektive förfallodag. Inbetalning ska ske till Skatteverkets post- eller bankgiro. Använd de inbetalningskort som du fått tidigare. Vid betalning via Internet, ange ditt referensnummer (se inbetalningskortet eller hämta det på www.skatteverket.se under Självbetjäning - OCR-beräkning). Vid betalning på annat sätt ska person-/organisationseller registreringsnummer anges. Inbetalningskort kan beställas genom vår servicetelefon 020-567 000, direktval 6704 eller via beställningstjänsten på Skatteverkets webbplats. Underlätta för kunderna Notera på fakturor, offerter och avtal att du har F-skatt. Då vet kunderna vad som gäller. F-skattebevis F-skattebevis skickas ut separat tillsammans med registreringsbevis. Information - se baksidan. SKV 4043 L utgåva 5 04-11 6

Registreringsbevis Den som kommer att ha anställda eller som kommer att betala ut ersättning för arbete till en person (fysisk eller juridisk) som saknar F-skattsedel ska registreras som arbetsgivare hos Skatteverket. Anmälan görs på blanketten Skatte- och avgiftsanmälan (SKV 4620) som kan beställas via Skatteverkets servicetelefon, 020-567 000 direktval 6801. Broschyren Så fyller du i Skatte- och avgiftsanmälan (SKV 418) kan beställas tillsammans med blanketten på direktval 7605. Blanketten kan också fyllas i på www.skatteverket.se. Naturligtvis finns blankett och broschyr också hos Skatteverket. Den som blir registrerad får ett registreringsbevis. Av registreringsbeviset framgår de registreringar som gäller. Det kan vara registrering till moms och registrering som arbetsgivare samt F-skatteregistrering. Den som har F-skatt får också ett F-skattebevis tillsammans med registreringsbeviset. Registreringsbevis Datum Person-/Org-/Reg.nummer Ni är registrerad hos Skatteverket enligt följande Huvudsaklig verksamhet SNI-kod/-er Juridisk form Bokslutsdatum Särskild skatteadress (används vid utskick av moms- och arbetsgivarhandlingar från Skatteverket, om så önskas av den skattskyldige) Besöksadress Telefon F-skatt Fr.o.m. SKV 4621 L utgåva 6 04-05 Om uppgifterna ändras eller om avregistrering ska ske ska ni anmäla detta skriftligt till Skatteverket. Använd gärna baksidan av detta registreringsbevis. Nytt registreringsbevis utfärdas efter varje ändring. För den som har F-skatt utfärdas registreringsbevis minst en gång per år. Kontroll av beviset kan göras på närmaste skattekontor Om innehavaren av detta bevis tar emot ersättning för utfört arbete och det är uppenbart att det är fråga om anställning måste arbets-/uppdragsgivaren skriva till Skatteverket och meddela detta. F-skattebevis BEVISET UTFÄRDAT AV Innehavare av F-skattebevis svarar själv för preliminär skatt och socialavgifter. 7

Skatteavdrag I det inledande avsnittet Skatteformer och skattsedlar, rättsverkningar framhålls att skyldigheten att göra skatteavdrag och betala socialavgifter är knuten till vilken skatteform mottagaren av ersättningen har. Om mottagaren har A-skatt och ersättningen avser inkomst av arbete, är utbetalaren skyldig att göra skatteavdrag och för andra mottagare än juridiska personer betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på förvärvsinkomster. Detsamma gäller om mottagaren har F-skattsedel med villkor (FA) och han inte skriftligen har åberopat F-skattsedeln. Vissa undantag finns se sidan 3 och 20. Vem ska göra skatteavdrag? Den som betalar ut kontant ersättning för arbete till mottagare som har A-skatt ska göra skatteavdrag. Det spelar inte någon roll om det är huvudsaklig inkomst som betalas ut eller inte. Även den som betalar ut sidoinkomster ska göra avdrag för preliminär skatt. Den som betalar ut ränta och utdelning ska också göra skatteavdrag från räntan eller utdelningen. Skatteavdrag ska göras när utbetalaren är en juridisk person. Fysiska personer som betalar ut ränta ska göra skatteavdrag om räntan är en utgift i utbetalarens näringsverksamhet. Skatteavdrag ska inte göras om räntan är mindre än 100 kr. Avdrag ska göras oavsett vilken skattsedel den skattskyldige har. Frågan hur dessa inkomster ska behandlas ur preliminärskattesynpunkt berörs inte vidare i denna broschyr, se i stället broschyren Kontrolluppgifter ränta, utdelning m.m. (SKV 373). Skatteavdrag ska dessutom göras från ersättning från semesterkassa och från de ersättningar som enligt nedanstående likställs med ersättning för arbete oavsett vad mottagaren har för skattsedel. Vilka inkomster ska omfattas av skatteavdrag? Skatteavdraget ska göras från ersättning för arbete. Med ersättning för arbete likställs: pension livränta, som inte är ersättning för avyttrade tillgångar (s.k. egendomslivränta) ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst om ersättningen inte utgör livränta engångsbelopp som betalas ut till följd av personskada och som är skattepliktig intäkt sjukpenning m.fl. ersättningar från socialförsäkringen (räknas upp i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 samt 15 kap. 8 inkomstskattelagen, IL) ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd som är avdragsgillt från inkomst av näringsverksamhet för givaren behållning på pensionssparkonto som ska avskattas annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten, t.ex. avgångsvederlag och skadestånd enligt lagen om anställningsskydd. Skatteavdrag ska beräknas på det sammanlagda värdet av kontant inkomst och andra förmåner. Hur förmånerna ska värderas beskrivs under rubriken Andra skatte- och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön, sidan 23. Om mottagaren har betalat ersättning för förmånen, ska förmånsvärdet sättas ned med motsvarande belopp. Drickspengar En arbetstagare kan på grund av arbetsavtal ha rätt att få drickspengar eller dylikt direkt från allmänheten, förutom inkomst från arbetsgivaren. Om arbetsgivaren känner till beloppets storlek eller om det kan uppskattas av honom, ska inkomsten räknas in i ersättningen från arbetsgivaren, när denne gör skatteavdraget. Traktamente Arbetsgivaren ska inte göra skatteavdrag från utbetalda traktamenten. Detta gäller för ersättningar som inte överstiger de schablonbelopp som är avdragsgilla för den anställde. Om traktamentet är högre ska den överskjutande delen hanteras som vanlig lön och därför vara underlag för såväl skatteavdrag som arbetsgivaravgifter. Observera att traktamente som betalas vid arbete på den vanliga verksamhetsorten och traktamente som betalas utan samband med övernattning också jämställs med kontant lön. Mer information finns att läsa i broschyren Traktamenten och andra kostnadsersättningar (SKV 354). 8 Vill du beställa upplysningsbladet Datum, belopp och procentsatser (SKV 463)? Gå in på www.skatteverket.se (självbetjäning/beställ) eller ring till vår servicetelefon, 020-567 000, direktval 7902.

Bilersättning Betalas milersättning till mottagare som använder egen bil i tjänsten ska skatteavdrag göras på den del av ersättningen som överstiger mottagarens avdragsgilla schablonbelopp per mil. Detsamma gäller om ersättning betalas till den som använder förmånsbil i tjänsten och som betalar hela drivmedelskostnaden själv. Då ska skatteavdrag göras på den del av ersättningen som överstiger schablonbeloppen för dieseldriven bil respektive annan bil. Läs mer i broschyren Traktamenten och andra kostnadsersättningar (SKV 354). Andra kostnadsersättningar Beträffande annan skattepliktig kostnadsersättning i samband med tjänsten gäller att avdrag för preliminär skatt endast ska göras om det är uppenbart att ersättningen inte är avdragsgill för mottagaren vid inkomsttaxeringen eller överstiger avdragsgillt belopp. I så fall ska skatteavdrag göras på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet. Läs mer i broschyren Traktamenten och andra kostnadsersättningar (SKV 354). Kostnadsavdrag Om utbetald lön eller ersättning till en fysisk person är beräknad så, att den ska täcka hans kostnader i arbetet, får arbetsgivaren vid beräkningen av A-skatt och vid redovisningen av arbetsgivaravgifter i vissa fall göra avdrag för dessa kostnader. Se under rubriken Kostnadsavdrag, sidan 26. Hemresor Om arbetsgivaren lämnat förmån av fri hemresa eller ersättning för hemresa med allmänna kommunikationer kan Skatteverket, efter ansökan från arbetsgivaren, besluta att skatteavdrag inte ska göras på förmånen eller ersättningen, till den del den inte överstiger avdragsgillt belopp. Läs mer i broschyren Traktamenten och andra kostnadsersättningar (SKV 354). Pensionskostnader m.m. Innan skatteavdraget beräknas får underlaget reduceras med avgifter som arbetstagaren i samband med tjänsten betalar för egen eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, och avgifter som arbetstagaren betalar för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänsten. Hur ska skatteavdraget beräknas? Skatteavdrag från ersättning för arbete ska göras enligt skattetabell, med 30 % eller enligt Skatteverkets beslut. Utbetalaren kan få besked från Skatteverket om hur skatteavdraget ska beräknas. Hur skatteavdraget ska beräknas framgår dessutom av den skattsedel som betalningsmottagaren kan beställa från Skatteverket och är skyldig att visa upp för utbetalaren om denne begär det. Hur skatteavdraget ska beräknas om utbetalaren inte fått besked av Skatteverket eller om betalningsmottagaren inte visat upp sin skattsedel framgår av sammanställningen på sidan 13. Skatteavdrag enligt skattetabell Allmän skattetabell En grundläggande förutsättning för att skatteavdraget ska beräknas enligt allmän skattetabell är att den utbetalda ersättningen är mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete. Dessutom ska ersättningen avse inkomst av arbete som avser en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen. Förskott Om ersättning för arbete betalas ut i form av förskott, ska skatteavdraget beräknas till så stor del av den sammanlagda skatten som förskottet utgör av hela ersättningen. Det betyder att om förskottet är t.ex. 25 % av hela ersättningen ska också skatteavdraget beräknas till 25 % av det totala skatteavdraget på hela ersättningen. Om hela ersättningen inte är känd när förskottet betalas ut, beräknas skatteavdraget som om förskottet är hela ersättningen för den aktuella tidsperioden. När resterande belopp betalas ut görs skatteavdrag med återstående del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen. Exempel: Den 15 betalas ett förskott ut med 15 000 kr. Den 25 betalas återstoden av månadslönen ut med 5 000 kr. Skatteavdrag ska göras vid utbetalning den 15 med 15 000 20 000 skattetabellen. Den 25 ska skatteavdrag göras med avdragsbeloppet för 20 000 kr enligt skattetabellen minskat med det skatteavdrag som gjordes den 15. Engångsbelopp Om ersättning, som inte avser en bestämd tidsperiod (engångsbelopp) betalas ut, ska skatteavdraget ändå beräknas enligt skattetabell (engångstabell) om utbetalaren dessutom betalar ut ersättning för arbete som avser bestämd tidsperiod. Som engångsbelopp bör räknas sådan ersättning för arbete som inte avser en bestämd tidsperiod, eller som inte betalas ut regelbundet. Det kan vara fråga om: vissa ackordsersättningar retroaktiv lön x avdragsbeloppet för 20 000 kr enligt Vill du beställa upplysningsbladet Datum, belopp och procentsatser (SKV 463)? Gå in på www.skatteverket.se (självbetjäning/beställ) eller ring till vår servicetelefon, 020-567 000, direktval 7902. 9

semesterersättning tantiem vissa provisioner och arvoden avgångsvederlag. Övertidsersättning räknas normalt inte som engångsbelopp utan läggs samman med den ordinarie ersättningen för perioden. På ersättning i form av t.ex. ackordsöverskott eller slutlikvid, som betalas ut sedan anställning upphört men under samma år, bör skatteavdrag göras enligt engångstabellen. Vid utbetalning därefter bör skatteavdrag göras med 30 %. Särskild skattetabell Sjömän Skatteavdrag från sjöinkomst ska göras enligt särskilda skattetabeller för sjömän. Sjukpenning m.m. Skatteavdrag från sjukpenning och andra inkomster från socialförsäkringen ska göras enligt särskilda regler. Skatteavdrag med 30 % Juridiska personer Utbetalaren ska göra skatteavdrag med 30 % från ersättning för arbete till juridiska personer som inte har F-skattsedel, oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst av arbete eller inte. Sidoinkomster Om ersättningen till fysiska personer inte avser mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete, ska skatteavdrag göras med 30 %. Engångsbelopp Skatteavdrag ska göras med 30 % av beloppet i de fall tidsbestämd eller regelbunden inkomst av arbete saknas. Korttidsarbete Skatteavdrag ska göras med 30 % från ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka. F-skattsedel Även om betalningsmottagaren har F-skattsedel ska skatteavdrag från ersättning från semesterkassa och annan ersättning som enligt sidan 8 ska likställas med ersättning för arbete göras med 30 %. Skatteavdrag enligt beslut från myndigheten Särskild beräkningsgrund/ändrad beräkning av skatteavdrag Beslut om sänkt eller höjt skatteavdrag särskild beräkningsgrund/ändrad beräkning av skatteavdraget anges på skattsedeln eller i särskild handling. Utbetalaren är skyldig att följa beslutet från och med det första utbetalningstillfälle som infaller efter två veckor från det att han fick del av beslutet. I vissa fall kan det bli nödvändigt att betala tillbaka för mycket avdragen skatt. Se vidare under Återbetalning, sidan 12. Sänkt skatteavdrag Om den som tar emot ersättning för arbete kan antas ha rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för mera betydande kostnader, t.ex. reseavdrag eller skattereduktion för underskott av kapital, eller har inkomst bara under en del av året, kan Skatteverket besluta att skatten vid varje utbetalningstillfälle ska beräknas på ersättningen minskad med ett visst belopp med viss procent av ersättningen eller på bara en viss del av ersättningen. Höjt skatteavdrag Om mottagaren är skattskyldig inte bara för ersättning för arbete, utan även för andra inkomster, förmögenhet eller till fastighetsskatt, kan Skatteverket bestämma att A-skatt vid varje utbetalningstillfälle ska dras av med förhöjt belopp. Ett sådant höjt skatteavdrag kan beräknas på ersättning för arbete ökad med ett visst belopp med viss procent av ersättningen för arbete eller med ett visst belopp utöver det som angetts i skattetabell för ersättningen. Skatteavdrag i vissa fall Förhöjt avdrag på begäran av arbetstagaren En arbetstagare kan begära att den som betalar hans huvudsakliga inkomst av arbete ska göra ett större skatteavdrag än vad som normalt skulle ha gjorts, utan att beslut finns från Skatteverket. Därigenom kan A-skatten komma att täcka t.ex. den del av skatten på sidoinkomster, som inte täcks av skatteavdraget på 30 %. Utbetalaren ska göra det begärda högre skatteavdraget senast vid det första utbetalningstillfälle som infaller sedan två veckor har gått från det att arbetstagaren begärde förhöjningen. 10

Om Skatteverket efter begäran från kronofogdemyndighet eller från konkursbo beslutat om nedsättning av skatteavdraget får utbetalaren dock inte tillmötesgå arbetstagarens önskemål om förhöjt skatteavdrag. Skatteavdrag för den som vistas tillfälligt i Sverige Med tillfällig vistelse avses som regel en period på högst sex månader. Den som vistas tillfälligt i Sverige ska normalt betala särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) på lönen (se sidan 15). Den som betalar ut lön eller annan ersättning till en sådan person ska göra skatteavdrag enligt vad som framgår av beslutet om SINK. Har något beslut inte visats upp för utbetalaren ska han göra skatteavdrag enligt vanliga regler. Även för den som vistas tillfälligt i Sverige och som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe här ska en utbetalare göra skatteavdrag i vanlig ordning om mottagaren inte har F-skattsedel. Skatteavdrag på semesterlön Semesterlön Den som betalar ut ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete, ska göra skatteavdrag på semesterlön med ledning av den skattetabell som gäller för mottagaren. När semesterlön betalas ut för ordinarie avlöningsperiod, görs skatteavdrag enligt motsvarande period i skattetabellen. När semesterlön, som inte avser ordinarie avlöningsperiod, betalas ut, t.ex. semesterlön som betalas ut före semesterledigheten, görs skatteavdrag enligt den avdelning i skattetabellen som närmast motsvarar det antal betalda semesterdagar som utbetalningen avser. Skatteavdrag för studerande Studerande bosatta i Sverige För skolungdom och studerande med tillfällig anställning under ferier och annan ledighet behöver arbetsgivare i vissa fall inte göra skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att den sammanlagda inkomsten under året inte kommer att uppgå till högst ett visst belopp. I broschyren Sommarjobb (SKV 430) finns ett intyg som den studerande kan lämna till sin arbetsgivare. På intyget kan den studerande försäkra att hans sammanlagda inkomst under året inte kommer att överstiga det belopp som anges på intyget. Beloppet motsvarar den högsta inkomst man kan ha utan att behöva deklarera. Han ska även intyga att han ska vara studerande och kommer att vara bosatt i Sverige under hela året. Broschyren kan laddas ner från www.skatteverket.se eller beställas från Skatteverket. Arbetsgivaren får behålla intyget. Studerande bosatta i utlandet Studerande som vistas tillfälligt i Sverige (högst sex månader) ska normalt betala särskild inkomstskatt för utomlands bosatta på eventuella förvärvsinkomster (se sidan 15). För övriga utländska studerande ska skatteavdrag göras på samma sätt som gäller för person som är bosatt i riket, se rubriken Skatteavdrag enligt skattetabell, sidan 9. I vissa fall kan tillämpning av skatteavtal (dubbelbeskattningsavtal) medföra befrielse från eller nedsättning av skatten. Mottagaren kan i sådana fall få beslut från Skatteverket. Nedanstående uppställning visar i tabellform hur reglerna ska tillämpas. Antal Avdelning i skattetabellen semesterdagar 1 11 Tvåveckors lön 12 25 Månadslön 26 36 Månadslön för 25 dagar Tvåveckors lön för 1 11 dagar 37 50 Månadslön för 25 dagar Månadslön för 12 25 dagar 51 Månadslön för varje period om 25 dagar Månadslön för överskjutande dagar Semestertillägg Skatteavdrag på semestertillägg och motsvarande tillägg görs när tillägget betalas ut. Om tillägget avser 1 20 semesterdagar läggs beloppet till den ordinarie lönen för avlöningsperioden. Skatteavdrag beräknas på det sammanlagda beloppet enligt skattetabellen. Om tillägget avser 21 eller flera semesterdagar görs skatteavdrag på tillägget enligt skattetabellen för engångsbelopp. 11

Antalet semesterdagar beräknas för varje avlöningsperiod för sig. Särskild semesterlön Skatteavdrag på särskild semesterlön till s.k. okontrollerade arbetstagare, vissa hemarbetare m.fl., görs enligt skattetabell för engångsbelopp om arbetstagaren får tidsbestämd lön, t.ex. för månad, två veckor eller vecka. I andra fall görs skatteavdrag med 30 % av engångsbeloppet. Alternativt kan skatteavdrag göras enligt den avdelning i skattetabellen som närmast motsvarar ett antal uppskattade semesterdagar. Antalet semesterdagar kan uppskattas genom att den särskilda semesterlönen divideras med den vid semestertillfället utgående daglönen enligt formel: särskild semesterlön timersättning x 8 Semesterersättning Skatteavdrag på semesterersättning görs enligt skattetabell för engångsbelopp. Detta gäller oavsett om semesterersättningen betalas ut samtidigt med lön eller inte. Skatteavdrag när skattsedel inte lämnats Förhöjt skatteavdrag Den som betalar ut ersättning som för mottagaren är huvudsaklig inkomst av arbete, ska göra förhöjt skatteavdrag i vissa fall. Det gäller om han inte fått besked från Skatteverket om vilket skatteavdrag som ska göras och mottagaren är en fysisk person som inte efter begäran har visat sin A-skattsedel, visat sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis, åberopat F-skattsedel skriftligen, visat intyg eller beslut från Skatteverket att skatteavdrag inte ska göras eller visat beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag. Utbetalare kan begära uppgift om vad som gäller beträffande skatteavdrag för respektive mottagare på diskett, listor eller magnetband från det centrala skatteregistret (CSR), se sidan 14. Skatteavdrag under januari och februari Föregående års skattetabell får användas vid skatteavdrag under januari och om det finns särskilda skäl även under februari. Det kan bli aktuellt att göra på detta sätt om arbetsgivaren inte har kunnat hämta in uppgifter om arbetstagarens skattetabell före löneutbetalningen, eller om arbetstagaren inte hunnit skaffa en A-skattsedel att visa upp. I uppställningen på nästa sida sammanfattas reglerna om skatteavdrag. Återbetalning En utbetalare, som dragit för mycket skatt, är i vissa fall skyldig att betala tillbaka det som dragits för mycket. Skattsedel m.m. har inte lämnats i tid När utbetalaren gör skatteavdrag utan att känna till mottagarens skattetabell eller utan att ha tillgång till hans A-skattsedel, kan skatteavdragen bli för höga. När detta framkommer ska utbetalaren skyndsamt betala tillbaka det för höga avdraget om han inte redan har hunnit betala in beloppet till Skatteverket. Återbetalning ska göras mot kvitto. Ändrad beräkning av preliminär skatt Beslut av Skatteverket sänds till den som beslutet avser som i sin tur ska lämna det till utbetalaren. I vissa fall kan besluten skickas direkt till utbetalaren. Utbetalaren ska följa beslutet från och med det avlöningstillfälle som infaller två veckor efter det att han fått del av beslutet. Om utbetalaren har dragit av ett större belopp än vad beslutet medfört och inte har betalat in beloppet till Skatteverket, ska han mot kvitto betala tillbaka till mottagaren vad han dragit för mycket. Återbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning ska göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten. Observera! Arbetsgivaravgiften påverkas inte av ett eventuellt beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt till den skattskyldige. Kvitto m.m. till arbetstagaren Vid varje avlöningstillfälle ska utbetalaren genom kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets storlek. Uppgifterna kan lämnas på t.ex. lönebesked. Om mottagaren kvitterar sin lön på avlöningslista, där även skatteavdraget angetts, är detta tillräckligt. 12

Skatteavdrag görs enligt nedanstående uppställning: Typ av inkomst Utbetalaren känner till mot- Utbetalaren känner inte till F-skattsedel tagarens skatteförhållanden mottagarens skatteförhållanden har åberopats Fysisk person a) Huvudsaklig inkomst Inget skatteavdrag av arbete OBS! Anmälningsskyldighet (se sidan 5) om det är inkomst av anställning Ersättning för vecka Enligt tillämplig tabell 110 % av skattebeloppet i den skatte- och längre tid tabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt (kommunal- och landstingsskatt) på arbetsgivarorten Engångsbelopp utöver Enligt skattetabell för 110 % av skattebeloppet lön (ackordsersättning, engångsbelopp enligt skattetabell för retroaktiv lön m.m.) engångsbelopp Engångsbelopp i andra fall 30 % av engångsbeloppet 110 % av skattebeloppet i den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt (kommunal- och landstingsskatt) på arbetsgivarorten Ersättning för kortare tid 30 % av beloppet 30 % av beloppet än en vecka b) Sidoinkomst 30 % av beloppet 30 % av beloppet Juridisk person 30 % av beloppet 30 % av beloppet Anmärkning: Öretal som uppkommer vid beräkningen av skatteavdraget bortfaller. Om Skatteverket beslutat om annat skatteavdrag, gäller detta beslut. Kontrolluppgift Kontrolluppgift som avser skatteavdrag samt lön, arvode, andra ersättningar som är skattepliktig inkomst av tjänst och övrigt som avser ersättning till en person som har A skatt eller saknar skattsedel, ska lämnas av den som betalar ut beloppet eller ger ut förmånen. Kontrolluppgift för det gångna året ska lämnas av arbetsgivaren/utbetalaren senast den 31 januari följande år, dels till Skatteverket, dels till den som uppgiften avser. Kontrolluppgifterna till Skatteverket måste lämnas på blankett enligt fastställt formulär (KU 10, SKV 2300) om inte redovisningen lämnas på ADB-medium. I vissa fall ska s.k. Särskild kontrolluppgift lämnas, se under rubriken Kontrolluppgifter på sidan 37. Redovisning av sjöinkomst lämnas på kontrolluppgiftsblanketterna SKV 2306 eller SKV 2307 (KU 16). Kontrolluppgift till inkomsttagaren kan lämnas på kontrolluppgiftsblankett eller på t.ex. sista lönebeskedet för året. Uppgifterna i kontrolluppgiften är avgörande för om inkomstdeklarationen som den anställde får i april blir rätt ifylld och för att den anställde ska få sin preliminära skatt tillgodoräknad. Det är därför mycket viktigt att uppgifterna om inkomster och skatteavdrag är korrekta och att identitetsuppgifter för inkomsttagaren (personnummer, namn och adress) är riktiga. Utförligare information om uppgiftsskyldigheten finns i broschyren Kontrolluppgifter lön, förmåner m.m. (SKV 304). 13

ADB för beräkning och redovisning av skatt m.m. Använd ADB för informationsutbytet med Skatteverket. Det fungerar snabbt, enkelt och är ekonomiskt. Förfrågan om preliminär skatt På de anställdas A-skattsedlar finns de uppgifter som behövs för att skatteavdrag ska kunna göras. Den som använder ADB kan få dessa uppgifter från Skatteverket i stället för att samla in dem från de anställda. Förfrågan på band eller diskett bör vara inlämnad i vecka 46 för att hinna bli besvarad före det nya årets ingång. Teknisk beskrivning: Teknisk beskrivning för förfrågan mot centrala skatteregistret (CSR) med ADBmedium. Avdrag för preliminär skatt (SKV 272). Broschyren kan hämtas från www.skatteverket.se. Beräkning av A-skatt med ADB Om uppgifter om skattetabell och eventuell ändrad beräkning av skatteavdrag har tagits in genom förfrågan ovan, kan även skatteavdraget beräknas med hjälp av ADB. Broschyren kan hämtas från www.skatteverket.se. Den finns också i begränsad upplaga på skattekontoren. Information och beskrivning: Skatteavdrag enligt tabell med ADB (SKV 433). Hur går det till? I broschyren Mediefakta (SKV 274) beskrivs vilka möjligheter som finns och vilka ADB-medier som kan användas. Broschyren kan hämtas från www.skatteverket.se eller beställas via vår servicetelefon, 020-567 000, direktval 7904. De flesta leverantörerna av ADB-baserade lönesystem har numera färdiga rutiner för användning av ADB vid redovisningar, beräkningar och förfrågningar. Den som själv vill göra sina ADB-program behöver Skatteverkets Tekniska beskrivningar som exakt beskriver hur posterna på ADB-mediet måste se ut. Dessa beskrivningar är bara avsedda och användbara för program- och systemkonstruktörer. Den som anlitar redovisningsbyrå eller köper ett färdigt system har ingen nytta av beskrivningarna. Tekniska beskrivningar De tekniska beskrivningarna sänds automatiskt till registrerade användare när en ny utgåva kommer. Den som behöver en beskrivning, men som inte har fått någon, kan beställa den hos Skatteverket eller hämta den från www.skatteverket.se. Kontrolluppgifter på ADB-medium Den som lämnar kontrolluppgifterna till Skatteverket på ADB-medium kan lämna uppgifterna till de anställda på exempelvis sista lönebeskedet för året. Skatteverkets blankett behöver i så fall inte användas till de anställda. Teknisk beskrivning: Kontrolluppgifter teknisk beskrivning (SKV 260). Registreringsprogram för kontrolluppgifter För den som ska lämna kontrolluppgifter men saknar eget dataprogram har Skatteverket tagit fram ett gratis pc-program för registrering av kontrolluppgifter. Arbetsgivaren kan enkelt via pc-programmet ta fram utskrifter till sig själv och sina anställda. Pc-programmet hanterar kontrolluppgifter som gäller lön, ränteinkomst, ränteutgift och skuld, utdelning och innehav av delägarrätter, avyttring av bostadsrätt och förmögenhetsvärde för bostadsrätt. Det är enkelt att använda. Skärmbilden i programmet ser ut som en kontrolluppgiftsblankett. Uppgifterna fylls i direkt på skärmen. Programmet går bra att använda i Windows 95/98/2000/ME/XP och NT. Arbetsgivaren kan beställa programmet genom att ringa Skatteverkets servicetelefon, 020-567 000, direktval 6807, via www.skatteverket.se under Självbetjäning/ Beställningstjänst eller genom att ladda ner programmet från webbplatsen direkt till sin dator. Det går också bra att beställa på arbetsgivarens skattekontor. 14

Skatteregler för personer som bor utomlands Den som bor utomlands men som stadigvarande vistas i Sverige i mer än sex månader, anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige trots att permanentbostaden finns i annat land. Då gäller vanliga regler för statlig och kommunal inkomstskatt. För den som är bosatt utomlands och inte vistas stadigvarande i Sverige (begränsat skattskyldig) gäller särskilda regler. Den som är begränsat skattskyldig och arbetar här i högst sex månader kan omfattas av reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK (se nedan). Från och med inkomståret 2005 kan den som omfattas av SINK-reglerna välja att i stället bli beskattad enligt de allmänna reglerna i inkomstskattelagen om han begär det. Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Personer för vilka reglerna om SINK gäller ska betala särskild inkomstskatt för vissa inkomster med anknytning till Sverige bl.a. anställningsinkomster ersättning från försäkringskassa m.m. pensioner sjöinkomst. SINK betalas endast efter beslut från Skatteverket. Skatten är 25 % av inkomsten utom på sjöinkomst där skattesatsen är 15 %. Den som fått beslut från Skatteverket om att avdrag för särskild inkomstskatt ska göras för honom ska omedelbart lämna beslutet till den som ska göra avdraget. Utbetalaren/arbetsgivaren ska göra avdrag för den särskilda inkomstskatten och betala in den till Skatteverket. Eftersom skatten är definitiv ska dessa inkomster inte deklareras. Om SINK-beslut eller annat besked från Skatteverket saknas ska utbetalaren göra ett förhöjt skatteavdrag, se sidan 12. Har den som bor utomlands andra inkomster i Sverige (t.ex. från fastighet) ska dessa redovisas i inkomstdeklarationen. Den som bor utomlands ska då både lämna inkomstdeklaration för vissa inkomster och dessutom bli beskattad enligt lagen om särskild inkomstskatt för andra inkomster. Skattepliktiga inkomster Anställningsinkomster Skattepliktiga anställningsinkomster är t.ex. avlöning och förmån på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting oavsett var verksamheten bedrivs avlöning och förmån på grund av anställning i enskild tjänst om verksamheten utövats i Sverige styrelsearvode och liknande ersättning från svenskt företag, oavsett var verksamheten utövats sjöinkomst vid anställning ombord på svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart semesterersättning etc. på anställningsinkomster enligt ovan kostnadsersättning (undantag, se under Skattefria inkomster ). 15

Ersättning från Försäkringskassan m.m. Exempel på skattepliktiga inkomster är ersättning på grund av sjukdom och olycksfall i arbetet yrkesskadelivränta (skattepliktig del) arbetsskadelivränta. Pensioner Skattepliktig inkomst är pension enligt bl.a. lagarna om inkomstgrundad ålderspension, garantipension, efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sjuk- och aktivitetsersättning enligt lagen om allmän försäkring till den del det totala beloppet är högre än en tolftedel av 0,67 prisbasbelopp per månad barnpension enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting enskild tjänstepension från Sverige belopp som betalas ut på grund av privat pensionsförsäkring från Sverige. Undantag från skatteplikt Den som bor utomlands ska inte betala särskild inkomstskatt för bl.a. ersättning från utländsk arbetsgivare utan fast driftställe här och som avser arbete i Sverige under högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod kostnadsersättning för logi under anställningen i Sverige kostnadsersättning för resa till och från Sverige vid anställningens början och slut ersättning till ledamot eller suppleant i styrelsen i svenskt aktiebolag för resa till och från förrättningen och för logi i samband med förrättningen (även utanför Sverige) inkomst för vilken särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. betalas ersättning från svensk utlands- eller biståndsmyndighet (gäller s.k. lokalanställd som är medborgare i arbetslandet) ersättningar som är skattebefriade enligt dubbelbeskattningsavtal. Arbetsgivaravgifter och pensionsgrundande inkomst Arbetsgivaravgifter ska betalas enligt allmänna regler även på ersättningar för vilka särskild inkomstskatt ska betalas. I underlaget ska ingå även kostnadsersättningar med undantag för de ersättningar för logi och resa som är befriade från SINK (se ovan). Ersättningar som är underlag för avgifter är också pensionsgrundande. Ansökan och beslut Ansökan om beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska lämnas till Skatteverket på blankett SKV 4350. Observera att utbetalaren/arbetsgivaren kan lämna in ansökan. För pensionärer är det oftast utbetalaren som lämnar in ansökan. Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av det skattekontor där arbetsgivaren är registrerad eller bosatt. När det gäller inkomster som inte är arbetsinkomster i Sverige (t.ex. pensioner) eller om arbetsgivaren inte är registrerad eller bosatt i Sverige är det Skatteverkets kontor i Stockholm som meddelar beslutet. För sjöinkomst är Skatteverkets kontor i Göteborg beskattningsmyndighet. Skatteavdrag Särskild inkomstskatt tas ut med 25 % (respektive 15 % för sjöinkomst) av skattepliktig inkomst (på oavrundat belopp). Några avdrag för kostnader medges inte. Det är utbetalaren/arbetsgivaren som ska göra skatteavdrag för särskild inkomstskatt. Om den kontanta ersättningen inte är så stor att fullt skatteavdrag kan göras, är utbetalaren ansvarig för att mellanskillnaden betalas. Den som bor utomlands och är anställd hos ett utländskt företag som inte har fast driftställe (t.ex. kontor, verkstad eller liknande) i Sverige är däremot själv skyldig att betala in särskild inkomstskatt. Kontakt bör i så fall tas med Skatteverket. Kontrolluppgift Kontrolluppgift (KU 13, SKV 2340, eller KU 16, SKV 2307, för sjöinkomst, gröna blanketter) lämnas av utbetalaren/arbetsgivaren till Skatteverket senast 31 januari året efter inkomståret. 16

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Artister, idrottsmän m.fl. som är bosatta utanför Sverige, är skattskyldiga i Sverige enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Lagen gäller för artister och idrottsmän som är bosatta utanför Sverige samt för utländska artistföretag. Den gäller även för arrangörer, som är hemmahörande eller bosatta utanför Sverige. Vem är skattskyldig? Skattskyldiga är fysiska och juridiska personer, dvs. både enskilda personer och företag. De ska dessutom vara bosatta eller hemmahörande utanför Sverige och ta emot inkomster som är skattepliktiga enligt A-SINK. Vad är skattepliktig inkomst? Skattepliktig inkomst är kontant betalning eller annan ersättning som kommer från Sverige och som är ersättning för artist- eller idrottsverksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. För arrangör som hör hemma utanför Sverige är den skattepliktiga inkomsten de intäkter som kommer in när en tillställning genomförs i Sverige eller på ett svenskt fartyg. De intäkter det normalt handlar om är biljett- och reklamintäkter, men även andra former av intäkter vid försäljning av programblad, dekaler och annat. Undantag från skatteplikt Frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande artister får. Inkomst av näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige (beskattas på annat sätt). Inkomst av royalty eller periodiskt utgående avgift för att utnyttja materiella eller immateriella tillgångar. Ersättning från svensk ljudradio eller svensk television anses i det här sammanhanget som royalty, om den inte är ersättning för förstagångssändning från sändare i Sverige. Ersättning för kostnader för nödvändig resa eller transport samt förmåner av kost och logi i samband med artist- eller idrottsverksamheten som betalas särskilt av arrangör/utbetalare. Kostnaderna ska kunna visas, t.ex. genom kvitton. Ersättning i annan form än kontanter om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod är högst 0,03 prisbasbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor. Inkomster för en utländsk arrangör som kan jämställas med en svensk ideell förening som är skattebefriad. Redovisning och inbetalning av skatt Den i Sverige som betalar ut skattepliktig ersättning till en artist/idrottsman eller ett artistföretag ska göra skatteavdrag, redovisa den avdragna skatten och betala in den. Skatten är 15 % av den skattepliktiga inkomsten. Redovisning och betalning ska ske senast den 12 i månaden efter den månad då den skattepliktiga ersättningen betalades ut. I januari är senaste redovisnings- och betalningstidpunkt den 17. Arbetsgivaravgifter ska inte betalas. Arrangör som hör hemma utanför Sverige ska redovisa och betala skatten senast den 12 i månaden efter den månad då tillställningen har ägt rum. I januari är senaste redovisnings- och betalningstidpunkt den 17. Skatten anses ha betalats den dag då beloppet har bokförts på Skatteverkets konto. Redovisningen sker på särskild blankett. I Sverige bosatt eller hemmahörande arrangör/utbetalare ska lämna redovisning på blankett SKV 2727 LA. Utländsk arrangör, som själv anordnar tillställning i Sverige eller på svenskt fartyg, ska lämna redovisning på blankett SKV 2728 LA. Gul kontrolluppgift (KU 14, SKV 2303, engelsk version SKV 2309) ska även lämnas för fysisk person. Redovisning ska göras också i de fall utbetalaren/ arrangören inte är skattskyldig pga. bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal eller pga. att arrangören jämställs med en ideell förening. Dubbelbeskattningsavtal (skatteavtal) En person som bor utanför Sverige måste som regel även betala skatt i sitt hemvistland. För att undvika dubbelbeskattning av samma inkomst har Sverige avtal med andra länder. Dessa avtal kallas dubbelbeskattningsavtal eller skatteavtal. I några fall kan bestämmelserna i avtalen innebära att särskild inkomstskatt inte behöver betalas. Observera att redovisning ska lämnas även i de fall då inkomsten är undantagen från skatt enligt dubbelbeskattningsavtal. Ytterligare upplysningar Närmare upplysningar om den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl., dubbelbeskattningsavtal m.m. lämnas av Särskilda skattekontoret, 771 83 Ludvika, telefon 0240-870 00. 17

Skatteavdrag vid arbete i annat nordiskt land När en svensk arbetsgivare sysselsätter arbetskraft med hemvist i Sverige i annat nordiskt land gäller särskilda regler beträffande skatteavdrag. Reglerna finns i den nordiska överenskommelsen om uppbörd av skatt (SFS 1997:1157, bilaga 2) och innebär följande. Preliminär skatt ska betalas i Sverige på vanligt sätt när en arbetstagare med hemvist i Sverige (hemviststaten) har inkomst av arbete, som utförs i annat nordiskt land (arbetsstaten) och arbetet där inte kommer att överstiga 183 dagar under en 12-månadersperiod. För att inte även arbetsstaten ska ta ut preliminär skatt krävs dock, att behörig myndighet i arbetsstaten får ett meddelande om att preliminär skatt betalas i Sverige. Ett sådant meddelande utfärdas efter ansökan av det skattekontor hos vilken arbetsgivaren är registrerad för inbetalning av arbetstagares skatt (blankett NT1, SKV 2726). Skattekontoret skickar sedan kopia av meddelandet till arbetsstaten. Arbetsstaten får ta ut preliminär skatt, om arbetet överstiger 183 dagar under en 12-månadersperiod eller lönen kommer från fast driftställe eller stadigvarande anordning i arbetsstaten eller arbetstagaren är att betrakta som uthyrd till uppdragsgivare i arbetsstaten. Arbetsgivaren bör då ta kontakt med behörig myndighet i arbetsstaten för att få skattsedlar. När preliminär skatt enligt reglerna i uppbördsöverenskommelsen betalas i arbetsstaten, kan skattekontoret på arbetstagarens hemort besluta att preliminär skatt inte ska betalas i Sverige enligt 5 kap. 11 SBL. Behöriga myndigheter Danmark: Finland: Island: Norge: Färöarna: Told- og Skatteregion Sönderborg Hilmar Finsens Gade 18 DK-6400 Sönderborg Danmark Telefon: + 45 74 43 48 63 Skattestyrelsen PB 325 FI-00052 Skatt Finland Telefon: + 358 9 73 11 36 Rikisskattstjori Laugavegur 166 IS-150 Reykjavik Island Telefon: + 354 563 11 00 Sentralskattekontoret Postboks 8031 NO-4068 Stavanger Norge Telefon: + 47 51 96 96 00 Toll- og skattestova Føroya Tra agøta 39 Postboks 2151 FO-165 ARGIR Färöarna Telefon: + 298 35 20 26 Att preliminär skatt enligt reglerna i uppbördsöverenskommelsen betalas i en stat utesluter inte att den slutliga skatten kan komma att tillfalla den andra staten. Den preliminära skatten kan i sådant fall överföras till den andra staten för att där avräknas mot den slutliga skatten. Sverige: Skatteverket Likvidenheten SE-171 94 Solna Sverige Telefon: 08-764 80 00 18

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt Från och med den 1 januari 2001 har den svenska socialförsäkringen delats i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del. Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner, t.ex. garantipension, barnbidrag och bostadsbidrag. Den som förvärvsarbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner som t.ex. ålderspension, sjukpenning och ersättning vid arbetsskada. Något krav på svenskt medborgarskap eller bosättning i Sverige finns inte. Den som betalar ut ersättning för arbete till den som förvärvsarbetar här, ska i normalfallet betala alla arbetsgivaravgifter på ersättningen. Undantag gäller bl.a. om ersättningen är helt avgiftsfri eller när mottagaren av ersättningen ska betala egenavgifter. Detta kan bli fallet bl.a. när mottagaren har en F-skattsedel (se vidare under avsnittet Skatteformer och skattsedlar på sidan 3) och i några andra speciella fall som kommer att redogöras för nedan. Med arbete i Sverige avses dels förvärvsarbete som rent fysiskt utförs här, men också visst arbete utomlands jämställs med arbete i Sverige, t.ex. arbete ombord på svenskt handelsfartyg eller i samband med utsändning till annat land på begränsad tid. Om arbetet inte är att se som arbete i Sverige ska inga socialavgifter betalas här. EG-förordningen 1408/71 och avtal om social trygghet som Sverige slutit med ett antal länder kan medföra andra regler. Se vidare under avsnittet Avgiftsskyldighet i internationella sammanhang på sidan 31. För den som förvärvsarbetar och vid årets ingång fyllt 65 år, gäller särskilda regler (se nedan). Arbetsgivaravgifterna omfattar: sjukförsäkringsavgift föräldraförsäkringsavgift ålderspensionsavgift efterlevandepensionsavgift arbetsskadeavgift arbetsmarknadsavgift Arbetsgivare med fast driftställe i Sverige ska också betala allmän löneavgift. Med arbetsgivaravgifter avses i den här broschyren i dessa fall även allmän löneavgift. Vad gäller egenavgifter, se sidan 29. Arbetsgivare som har sjömän anställda (redare) betalar samma avgifter som andra arbetsgivare. Den som är anställd ombord på ett fartyg omfattas i regel av socialförsäkringsreglerna i det land vars flagga fartyget för (flagglandets lag). Med anställning ombord på svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos den svenske redaren eller hos en arbetsgivare som denne anlitat (bare-boat charter). Se även under avsnittet Avgiftsskyldighet i internationella sammanhang på sidan 31. På arbetsersättning till den som är 65 år eller äldre vid årets ingång betalar arbetsgivaren endast särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) för den som är född 1937 eller tidigare, SLF (med en lägre procentsats) och ålderspensionsavgift för den som är född 1938 eller senare. SLF ska även betalas på vissa försäkringsersättningar som kan anses träda i stället för inkomst av arbete samt på arbetsgivarens avsättningar till en vinstandelsstiftelse (se sidan 23). SLF redovisas på skattedeklaration på samma sätt som arbetsgivaravgifterna. På de kostnader som en arbetsgivare har för pensionsutfästelser till anställda, ska också betalas löneskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP). SLP fastställs i samband med arbetsgivarens taxering och påförs slutskattebeskedet. Arbetsgivaravgifter eller SLF betalas inte för juridiska personer. Socialavgifter respektive särskild löneskatt betalas inte på kapitalinkomster och inte heller på andra inkomster som inte kan anses vara förvärvsinkomster, t.ex. periodiska understöd och egendomslivräntor. Vem ska betala arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt? Den som betalar ut ersättning för arbete i Sverige till en fysisk person (svensk eller utländsk medborgare) ska betala arbetsgivaravgifter på beloppet om inte mottagaren ska betala egenavgifter eller ersättningen är helt undantagen från socialavgifter. Om mottagaren av ersättningen är formellt anställd eller inte i förhållande till utbetalaren har ingen betydelse. Med ersättning för arbete avses både kontant lön och andra skattepliktiga förmåner. I normalfallet uppkommer avgiftsskyldighet om mottagaren av ersättningen har A-skatt eller en F-skattsedel med villkor och inte skriftligen har åberopat F-skattsedeln. Vill du beställa upplysningsbladet Datum, belopp och procentsatser (SKV 463)? Gå in på www.skatteverket.se (självbetjäning/beställ) eller ring till vår servicetelefon, 020-567 000, direktval 7902. 19

Statliga arbetsgivare betalar arbetsgivaravgifter enligt samma regler som enskilda arbetsgivare. På utbetalningar av vissa sociala förmåner och liknande (t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, A-kasseersättning) betalar staten en statlig ålderspensionsavgift. Inbetalningarna administreras av Försäkringskassan. Även utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige är i regel avgiftsskyldiga för personal här. En utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige betalar inte särskild löneskatt på pensionskostnader och inte heller allmän löneavgift eller SLF. Vissa undantag från avgiftsskyldigheten (t.ex. beloppsgränser) finns. Olika internationella regler kan också leda till att arbetsgivaravgifter inte ska betalas i Sverige (se under avsnittet Avgiftsskyldighet i internationella sammanhang på sidan 31). Vilka personer ska ingå i redovisningen? Mottagare av ersättning för arbete Redovisningen ska omfatta fysiska personer såväl svenska som utländska medborgare som tagit emot ersättning för utfört arbete i Sverige och för vilka något undantag från avgiftsskyldigheten inte föreligger (för undantag, se nedan). Även s.k. hemarbetare (personer som utför arbete för arbetsgivarens räkning i sitt eget hem), lärlingar och praktikanter ska tas med. Redovisningen ska också omfatta sådana arbetstagare som inte fyllt 16 år (vissa undantag finns, se nedan under Make och barn i fåmansföretag), personer med sjuk- eller aktivitetsersättning samt arbetstagare som avlidit. Någon möjlighet att genom avtal komma överens om att uppdragsgivaren ska betala avgifter för en person som har en F-skattsedel (näringsidkare), finns inte. Personer över 65 år För personer som är födda 1937 eller tidigare år ska särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster betalas i stället för arbetsgivaravgifter. För personer som före årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, ska SLF med en lägre procentsats samt ålderspensionsavgift betalas. Make och barn i fåmansföretag I fåmansföretag ska i vissa fall ersättning till företagsledarens make/maka och barn beskattas hos företagsledaren. Detta gäller i huvudsak ersättning till medhjälpande make/maka till den del den överstiger marknadsmässig lön samt till företagsledarens barn, som inte fyllt 16 år. Med barn avses även styvbarn och fosterbarn. Om ersättning från fåmansföretag som drivs i aktiebolagsform ska beskattas hos företagsledaren, ska ersättningen vad beträffar arbetsgivaravgifter (eller SLF) redovisas som ersättning till företagsledaren. Undantag från avgiftsskyldighet Skyldigheten att redovisa samtliga mottagare av ersättning för arbete är inte undantagslös. I följande fall ska ersättningen inte ingå i avgiftsunderlaget. Mottagaren av ersättningen har F-skatt. Detta gäller även i de fall mottagaren har F-skatt med villkor och skriftligen har åberopat F-skattsedeln. Beloppsgräns. Ersättning till en och samma mottagare, om ersättningen under året inte uppgått till 1 000 kr. Om den som betalar ut ersättningen är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen inte utgör utgift i näringsverksamhet för utbetalaren, är gränsen 10 000 kr. (Mottagaren ska betala egenavgifter på belopp som är lägre än 10 000 kr men minst 1 000 kr.) Om ersättningen från början är avsedd att understiga 10 000 kr men på grund av t.ex. ett tillkommande arbete uppgår till eller överstiger 10 000 kr, ska utbetalaren dock endast betala arbetsgivaravgifter på den tillkommande ersättningen. Mottagaren betalar egenavgifter på den först avtalade ersättningen. Utbetalaren av ersättningen och mottagaren kan komma överens om att utbetalaren betalar arbetsgivaravgifter även om beloppet understiger 10 000 kr. Mottagaren av ersättningen ska i så fall i sin inkomstdeklaration ange att en sådan överenskommelse finns. Om ersättningen är ersättning för arbete enligt 12 kap. 16 föräldrabalken (ersättning till gode män och förvaltare) ska utbetalaren alltid betala arbetsgivaravgifter så snart ersättningen uppgår till 1 000 kr eller mer. Utländsk artist. Ersättning till utomlands bosatt artist (omfattar även idrottsutövare) när särskild inkomstskatt ska betalas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Make, barn. Lön till arbetsgivarens make/maka och till barn under 16 år. Barnets ålder bedöms efter när arbetet utförs. Idrottsutövare. Ersättning som är lägre än ett halvt prisbasbelopp för år räknat till en idrottsutövare, 20