Val av truckbatteri och laddare. Truckbatterier allmänt

Val av truckbatteri och laddare Truckbatterier allmänt Batterival Livslängdsfaktorer Laddare allmänt Laddningsförlopp allmänt Knallgas syre och väte Vattenpåfyllning Vattenkvalitet Underhåll Anteckningar

Lite batterikunskap Innehåll... 1 Val av truckbatteri och laddare... 2 Truckbatterier allmänt... 3 Konstruktion... 3.1 Batteristorlek... 3.1 Lite batterikemi... 3.2 Pausladdning... 3.3 Självurladdning... 3.4 Kyl- och fryshus... 3.4 Batterival... 4 Standardbatteriet... 4.1 Elektrolytcirkulationsbatteriet... 4.1 CSM-batteriet, kopparsträckmetall... 4.1 CSM-batteriets konstruktion... 4.2 VRLA-batteriet med gelelektrolyt (dryfit) - underhållsfritt... 4.3 Livslängdsfaktorer... 5 Hur länge håller ett batteri?... 5.1 Definition av laddningscykel... 5.1 Vad påverkar livslängden hos ett batteri?... 5.2 Varför blir strömuttaget för stort?... 5.2 Varför sulfaterar ett batteri?... 5.2 Laddare allmänt... 6 W-laddningskarakteristik... 6.1 I-laddningskarakteristik... 6.1 Exempel på konstantströmladdningskurvor... 6.2 Laddningsförlopp allmänt... 7 Knallgas syre och väte... 8 Vattenpåfyllning... 9 Manuell... 9.1 Automatisk... 9.2 Vattenkvalitet... 10 Underhåll... 11 Varje dag... 11.1 Varje vecka... 11.2 Varje månad... 11.2 1

Val av truckbatteri och laddare Batteriet är truckens hjärta Ett friskt hjärta ger ett gott liv, ett dåligt hjärta ger ett dåligt liv. Ta ett gott råd från din läkare: "Du ska bruka och anstränga ditt hjärta, men inte missbruka och överanstränga det". Om du byter ut ordet "hjärta" mot ordet "batteri", har du fått ett gott råd från din batterileverantör. Utan bröd inga dåd Sunda kostvanor förlänger ditt liv och ger dig bättre ork att vara aktiv. Rätt ström i rätt mängd förlänger batteriets liv, och låter det ge sitt bästa under hela sin livslängd. Välj därför alltid ett batteri som är tillräckligt stort för den trucktyp och det arbete det ska användas till. Använd alltid en korrekt dimensionerad laddare, som ger batteriet optimal och korrekt laddning. Hjärna och muskler rätt kombination av laddare och batteri gör vardagen lättare Det är inte bara batteristorleken (kapaciteten) du ska tänka på när du väljer batteri. Också batteritypen är av stor betydelse för effektiv drift och lång livslängd. 3. 1

Truckbatterier allmänt Konstruktion Ett truckbatteri är uppbyggt av ett antal enskilda celler på vardera 2 V. Ett 48 V-batteri består således av 24 seriekopplade celler, som alla har samma kapacitet i amperetimmar. Varje cell är uppbyggd av bruna, positiva, fyllda rör och grå, negativa, smorda plattor, som innehåller olika blylegeringar (rörplattelektroder). Till skillnad från ett startbatteri, där det är de positiva elektroderna som har formen av plattor, utgörs de positiva elektroderna i ett truckbatteri av rör. Detta beror på att ett startbatteri ska kunna avge hela sin laddning som hög ström under kort tid, för att starta bilen, medan ett truckbatteri ska kunna ge ström under längre tid hela arbetsdagen. Elektrolyten, som leder till uppkomsten av en elektrisk spänning mellan batteriets positiva och negativa pol, består av utspädd svavelsyra. Exempel Ett 48 V-batteri på 500 Ah består av 24 seriekopplade celler inbyggda i en målad eller levasintbelagd batterilåda, som normalt är tillverkad av järn. Varje cell ger spänningen 2 V och innehåller 500 Ah, vilket grovt kan översättas till att batteriet kan avge 100 A kontinuerligt under 5 timmar, vilket motsvarar den nominella 5-timmarskapciteten.Om man i stället tar ut t.ex. 200 A, räcker batteriet bara i cirka 2 timmar och inte, som man skulle kunna tro, 2,5 timmar. Ju snabbare man laddar ur ett batteri, desto mindre blir dess användbara kapacitet. Batteristorlek När trucken arbetar drar den ström från batteriet. Batteriet laddas därvid ur, och måste sedan laddas upp på nytt. Dessa båda förlopp urladdning följd av uppladdning utgör tillsammans battericykel. Ju mer ström en viss arbetsuppgift kräver, desto större ska batterikapaciteten vara för att batteriet inte ska få onödigt kort livslängd. Batteriets fysiska storlek begränsas av truckens batteriutrymme. Ju större batteriutrymme, desto högre batterikapacitet kan installeras i trucken. De enskilda celler batterier består av tillverkas därför i många olika höjder och bredder. Stor cellvolym, det vill säga stor mängd aktivt material, ger hög batterikapacitet. GNB Industrial Power har t.ex. 125 olika celltyper i sitt standardsortiment. Ovan ser du ett litet urval av olika truckceller som kan kombineras i tusentals olika batterilådor för alla trucktyper i hela världen. 3. 2

Lite batterikemi I ett nytt, fulladdat bly/syra-batteri med rörplattelektroder är plattorna rena, alltså fria från sulfatrester, och elektrolytdensiteten har sitt korrekta värde, 1,29 g/cm 3 (1290 g/l). När batteriet laddas ur, använder blyplattorna den omgivande fria svavelsyran i elektrolyten för att leverera ström till förbrukaren. Som restprodukt från denna reaktion bildas sulfater. Sulfaterna fastnar på plattorna och hindrar med tiden strömproduktionen allt mer, och till slut kan batteriet inte avge mer ström. Batteriet är då helt urladdat och sulfaterat. Urladdning Uppladdning Spänningen j k Spänningen stiger Plattorna sulfateras Densiteten sjunker Plattorna sulfateras Sulfaterna löses upp Densiteten stiger Sulfaterna löses upp Plattorna i ett urladdat batteri är därför fyllda med sulfater, och elektrolytdensiteten (g/l) har sjunkit betydligt under strömproduktionen. När batteriet sedan laddas upp, splittras sulfaterna. Teoretiskt borde de reagera fullständigt med den nu mycket svaga syran i batteriet. I verkligheten sjunker de emellertid, eftersom de är mycket tyngre än den omgivande vätskan, ner till cellkärlets botten och är därför inte till någon nytta för de rensade plattorna. Batteriladdaren fortsätter därför med den så kallade efterladdningen, under vilken den ström laddaren driver genom batteriet i huvudsak utnyttjas för att röra om elektrolyten, så att de tunga resterna förs uppåt i cellerna, där elektrolytens syrahalt är något lägre. När laddaren indikerar att uppladdningen är avslutad, är plattorna rena och syrahalten jämn i hela batteriet. När ett truckbatteri används sker strömproduktionen på de ställen där resistansen är lägst och avståndet till omgivande syra kortast. Det betyder att strömmen produceras på plattornas yta. Efter hand som ytan sulfateras flyttar strömproduktionen allt längre in i plattorna, och avstannar till slut helt. Vid uppladdning av batteriet drivs den här processen i motsatt riktning. 3. 3

Pausladdning Vid pausladdning av ett delvis urladdat standardbatteri blir plattorna delvis rensade och klara för drift. De rensade plattorna måste emellertid arbeta i elektrolyt med ganska låg syrahalt, eftersom de tunga sulfaterna sjunkit till botten i cellerna. Dessa sulfater blandas med den utspädda syran när gaspunkten uppnåtts och efterladdningen startat. Pausladdning kan användas även om gaspunkten inte uppnås, men de rensade plattorna arbetar inte optimalt förrän elektrolytdensiteten åter nått sitt korrekta värde. Om pausladdning krävs, bör man därför välja ett elektrolytcirkulationsbatteri eller ett CSM-batteri (kopparsträckmetall), eller en batteriladdare med kemisk elektrolytomrörning. När kan man pausladda? I vissa fall räcker inte batterikapaciteten till för en hel arbetsdag. För att inte ladda ur batteriet djupare än 80 % måste man i sådana fall pausladda. Nedan visas urladdningskurvor för tre batterier. Alla tre batterierna klarar hela arbetsdagen, men endast ett av dem behandlas batteritekniskt korrekt. Fullt uppladdat Uppladdning Gasning Uppladdning 80% 80 % är korrekt urladdningsdjup Urladdningsdjup Paus Paus Alla tre batterierna är fulladdade vid arbetsdagens början, och alla tre får två pauser under den aktuella arbetsdagen. Vid arbetsdagens slut är ett av batterierna djupurladdat det gröna, som inte pausladdats alls. Det röda batteriet pausladdas under dagens första paus, vilket resulterar i att batteriet når gaspunkten innan det kopplas bort från laddaren. Det hinner nämligen laddas mer än vad som tagits ut. Det blå batteriet sätts inte på pausladdning förrän under arbetsdagens andra paus, när truckföraren vet att laddningen inte hinner nå till gasningsgränsen. Med lite eftertanke och rätt laddare kan alltså pausladdning göra god nytta. 3. 4

Självurladdning Förutom urladdning i form av strömuttag för drift, sker självurladdning i truckbatterier. Batteriets laddning förbrukas sakta av sig själv både de positiva rören och de negativa plattorna sulfaterar nämligen spontant. Så länge batteriet är i daglig drift har detta ingen betydelse, eftersom de regelbundna uppladdningarna kompenserar för självurladdningen. Om batteriet däremot står avställt under en längre tid, kan man tydligt se att elektrolytdensiteten sjunker. Självurladdningen är cirka 5 7 % av batterikapaciteten per månad, men varierar mycket med batteriets ålder och omgivningstemperaturen. Ett batteri som inte ska användas på en tid bör därför förvaras i ett kallt, torrt och frostfritt utrymme och alltid fullt uppladdat. Kyl- och fryshus När ett truckbatteri används i kall miljö minskas dess kapacitet, samtidigt som spänningen och elektrolytdensiteten stiger. Det innebär att batterier som ska användas i kyl- och fryshus måste väljas större än normal, samt att batteriladdare och batteriindikator måste justeras efter den aktuella genomsnittstemperaturen. En normalt inställd laddare kan inte ladda ett kallt batteri helt fullt, vilket medför sulfatering av batteriet och därmed ytterligare kapacitetsminskning. Den mest lämpliga kombinationen för drift i kall miljö är ett CSM-batteri och en "intelligent" laddare som kan kompensera för temperaturen. Temperaturens inverkan på batterikapaciteten Elektrolyttemperatur Batterikapacitet +30 C 100% +20 C 95% +10 C 90% 0 C 80% -10 C 70% -20 C 50% -30 C 35% 3. 5

Batterival Standardbatteriet Det vanliga blybatteriet med svavelsyraelektrolyt har inte förändrats väsentligt under de mer än 100 år det funnits. Det är den batterityp som används mest överallt i världen, och den uppfyller väl de krav som ställs på ett batteri under normala driftförhållanden. Om man kan håller sig inom de tillåtna gränserna, alltså uttag av 80 % av batterikapaciteten under de cirka 5 körtimmar som motsvarar en full arbetsdag, är standardbatteriet det rätta valet. Det finns ingen anledning att betala för ett mer avancerat eller kraftigare batteri, om man inte behöver det. Elektrolytcirkulationsbatteriet Om trucken inte har plats för ett batteri med kapacitet för en hel arbetsdag, eller om den tillgängliga tiden för uppladdning är kortare än 8 timmar, är det ofta fördelaktigt att välja ett batteri med elektrolytcirkulation. Denna batterityp lämpar sig väl för pausladdning och för uppladdning på ända ner till 6 timmar. Man måste dock ha klart för sig, att man trots allt tvingats köpa ett batteri som är för litet, och således slits hårdare. Batterilivslängden blir alltså något kortare, hur mycket beror på hur står merförbrukning man har. Fördelen med cirkulationsbatteriet är att de tunga sulfaterna, som normalt sjunker till botten, även vid små "påfyllningsladdningar" blir omrörda och genast lyfts upp till plattornas övre delar med hjälp av luftinblåsning. Batteriet är lite dyrare än standardbatteriet och kräver en med luftpump försedd specialladdare, som normalt ska köpas tillsammans med batteriet. Merkostnaden är ofta försvarbar, eftersom alternativet många gånger är att behöva köpa in ett extra batteri för att klara hela arbetsdagen. CSM-batteriet, kopparsträckmetall Mindre inre resistans samt hög och styv spänning gör CSM-batteriet idealiskt för hård drift och tunga lyft i riktigt krävande materialhantering. Ju snabbare batteriets laddning ska förbrukas, desto mer berättigat är CSM-batteriet. Resistansen i CSM-batteriets negativa koppargaller är bara en trettondel av resistansen i traditionella blygaller. Det minskar energiförlusten med upp till 25 %. Du får alltså ut mer nyttig energi ur ett batteri med samma kapacitet. Idén bakom CSM-batteriet Idén bakom CSM-batteriet bygger på Ohms lag, enligt vilken spänningsfallet i ett batteri är lika med strömmen gånger batteriets inre resistans. Ju mindre den inre resistansen är, desto mindre blir såväl spänningsfallet som energiförlusten i form av värme. I stället får du ut mer användbar energi och därmed längre drifttid. 4. 1

CSM-batteriet och pausladdning Tack vare den låga inre resistansen både avger och upptar CSM-batteriet laddning snabbare och jämnt fördelad över cellens hela höjd och bredd. Det innebär att cellspänningen stiger snabbare, varför CSM-batteriet under en pausladdning upptar större energimängd än ett standardbatteri. CSM-tekniken utvecklades ursprungligen som en nödvändig förutsättning för ubåtsbatterier. Den är i dag patenterad av Exide Technologies. CSM-batteriet har tydliga fördelar Mer energi, upp till 25 %, och därmed längre drifttid än standardbatterier, Hög och konstant spänning vid hård drift, till skillnad från standardbatteriet som under hela driftförloppet lämnar gradvis fallande spänning. Den fallande spänningen är till förfång för truckens elektronik, som reagerar genom att dra högre ström. Mindre värmeutveckling och därmed slitage på batteriet under dess hela livslängd. CSM-batteriets konstruktion 1. Galler av kopparsträckmetall 10. Patentpol 2. Blybelagt negativt CSM-galler 11. Cellock 3. Perforerat skyddshölje 12. Flexibelt skruvförband 4. Separator 13. BFS-flottör 5. Negativ smord gallerplatta 14. BFS-lock 6. Positivt blygaller 15. Tätningslock 7. Positiv rörplatta 16. Polskruv 8. Negativt plattaggregat, pol 17. Tätningsring 9. Positivt plattaggregat, pol 4. 2

Batterier med gelelektrolyt (dryfit) - underhållsfria Dryfit-batterier är slutna, ventilreglerade (VLRA) underhållsfria truckbatterier med samma mått som standardbatterier. Batteritypen har emellertid något lägre kapacitet per volymenhet. Dessutom är det tillåtna urladdningsdjupet för dessa batterier endast cirka 70 %, till skillnad från standardbatteriets 80 %. Det innebär att den användbara kapaciteten i en given truck blir betydligt mindre än den kapacitet trucken ursprungligen är konstruerad för. Om man överväger ett dryfit-batteri måste man därför vara helt klar över hur batteriet kommer att användas och hur stor kapacitet som kommer att krävas under en hel arbetsdag. Fördelar med dryfit Ingen vattenpåfyllning Tidsbesparing och eventuellt också bättre driftekonomi, eftersom för låg elektrolytnivå förkortar ett batteris livslängd. Lägre energiförbrukning Bättre ekonomi, lägre elförbrukning vid uppladdning eftersom omrörningstiden bortfaller. Inget elektrolytspill Bättre ekonomi, ingen syra i batterilådan eller på golvet, mindre arbete med batterirengöring. Nästan ingen gasbildning Miljövänligt, bättre ekonomi, mindre laddningsrum och mindre krav på ventilation och utsug. Nackdelar med dryfit Mindre urladdningsdjup Sämre ekonomi, eftersom det krävs ett större batteri än vid drift med öppna batterier. Högre inköpspris Sämre ekonomi, eftersom dryfit-batterier i allmänhet är cirka 50 % dyrare än standardbatterier. 4. 3

Livslängdsfaktorer Hur länge håller ett batteri? Livslängden för ett batteri, räknat i antal dagar, beror helt på hur mycket man använder batteriet varje dag. Batteriets livslängd skiljer sig alltså mellan olika användare. Batterilivslängd enligt IEC 254-1 5 6 år eller cirka 1500 laddningscykler vid normal drift med ett strömuttag och maximalt urladdningsdjup 80 % per dygn. Livslängden för ett dryfit-batteri är cirka 1200 laddningscykler, men denna batterityps tillåtna urladdningsdjup är endast 70 75 %. Definition av laddningscykel En laddningscykel är en urladdning följd av en uppladdning. Ju fler cykler ett batteri genomlöper per dygn, desto kortare blir dess livslängd. Den bästa driftrytmen för ett batteri är en laddningscykel per dygn, vilket innebär att batteriet ska sättas på uppladdning när arbetsdagen är slut och batteriet är urladdat till högst 80 % urladdningsdjup (dryfit 70 75 %), och vara fulladdat när nästa dags arbete börjar. Större urladdningsdjup än 80 % (70 75 %) klassas som djupurladdning och gör batteriets garanti ogiltig. I princip är pausladdning, alltså laddning till ej helt fulladdat tillstånd av ett ej helt urladdat batteri, fullt tillåtet. Det finns emellertid risk för att temperaturen stiger för högt, eller att gasgränsen nås (detta räknas som 1 laddningscykel). Pausladdning bör därför bara tillgripas om batterikapaciteten är otillräcklig för en hel dags arbete, och bara om man är säker på att inte nå batteriets gasgräns. 5. 1

Antal cykler Diagrammet visar ett batteris livslängd i antal laddningscykler vid olika urladdningsdjup. Urladdningsdjup och livslängd: 80 % urladdningsdjup ger 100 % livslängd, 90 % urladdningsdjup ger cirka 75 % livslängd. 1500 Urladdningsdjup i% 60% 70% 80% 90% Vad påverkar livslängden hos ett batteri? Djupurladdning: Överuttag: Hög temperatur: Överladdning: Underladdning: Underhåll: Maximalt 80 % urladdningsdjup Maximalt 80 % av kapaciteten Maximalt 50 C i elektrolyten "Bränner ur" batteriet Sulfaterar batteriet Fel elektrolytnivå, föroreningar, fel etc. Va rför blir strömuttaget för stort? Ett för litet batteri har valts Körning och lyftning sker samtidigt Truckföraren ville egentligen bli racerförare Fel på trucken stort slitage, tjuvbroms, smuts och främmande föremål i hjulen För mycket extra utrustning på trucken Fel däcktyp, körning i motlut, olämplig körbanebeskaffenhet V arför sulfaterar ett batteri? Om batteriet står avställt utan att vara uppladdat Om batteriet inte urladdas till 80 % då och då blir det "slött" Om batteriet inte blir fullt uppladdat Om batteriet arbetar vid hög temperatur Om batteriet efterfylls med syra Punkterna ovan är huvudorsakerna till att ett batteri inte uppnår sin förväntade livslängd. Vissa av faktorerna förstör batteriet mycket fort, andra sliter ner det över lite längre tid. Gemensamt för samtliga faktorer är dock, att man med lite eget engagemang i batteriets livslängd kan undvika allihop. 5. 2

Laddare allmänt Det är ju batteriet som håller trucken igång, och detta faktum är ofta det enda användaren fokuserar på. Laddaren glöms mer eller mindre bort, och betraktas för det mesta bara som ett fördyrande nödvändigt ont. Det är laddaren som fyller batteriet med "bränsle", så att batteriet i sin tur kan leverera energi till trucken, som bensinen till en bils bensinmotor. Och vem skulle komma på tanken att försöka driva en motor konstruerad för 98 oktan med 92-oktanig bensin? Felaktig uppladdning av ett batteri kommer helt enkelt att med tiden, eller ibland mycket fort, förstöra batteriet. Det är därför mycket viktigt att göra helt klart för sig vilket arbete man vill att ens batterisystem ska utföra, både nu och i framtiden. Är det tung eller normal drift, står lång eller kort uppladdningstid till buds, bedrivs arbetet endast några timmar varje dag eller är det 24-timmarsdrift? Dessa frågor bör man ha svaret på innan man köper laddare. 6. 1

Det finns i dag två typer av laddare: konstanteffektladdare (W-laddare) och konstantströmladdare (I-laddare). Laddningsförlopp W-laddningskarakteristik W-laddningskarakteristik Konstanteffektladdaren avger samma effekt (W) under nästan hela uppladdningsförloppet, vilket innebär att strömmen gradvis minskar under uppladdningen. Efterhand som batterispänningen stiger, sjunker strömmen i motsvarande grad, tills spänningen når gasgränsen (cirka 2,4 V per cell) där vattnet börjar spjälkas i väte och syre. Härefter faller strömmen till cirka 25 % av laddarens märkström och ligger kvar där till uppladdningen är slutförd. Denna fas kallas gasfasen. När batteriet är fulladdat avbryter laddaren uppladdningen. De flesta laddare börjar sedan underhållsladda batteriet. Underhållsladdningen kan ske antingen med konstant ström eller med strömpulser som upprätthåller batteriets spänning. Laddningsförlopp IUI-laddningskarakteristik I-laddningskarakteristik Konstantströmladdaren avger laddarens märkström under hela huvudladdningsförloppet, tills gasgränsen (cirka 2,4 V per cell) nås. Därefter skiljer sig laddningskarakteristiken något åt mellan olika batterityper. I schemat till vänster fortsätter laddaren att hålla konstant spänning på 2,4 V per cell tills strömmen blivit så låg att den egentliga gasfasen kan börja. En av många fördelar med konstantströmladdare är att batteriet är i stort sett fulladdat när gaspunkten nås. Det innebär väsentligt förkortad uppladdningstid. Dessa laddare är mikroprocessorstyrda. Laddningsförloppet avkänns kontinuerligt och uppladdningen regleras med utgångspunkt från de avkända värdena. Den senaste utvecklingen av dessa laddare är högfrekvensladdaren, som är den för batteriet mest skonsamma laddartypen. 6. 2

Exempel på konstantströmladdningskurvor 2100 HFP högfrekvens för öppna rörplattbatterier - IWa-laddningskurva Konstant ström tills batteriet är nästan fulladdat, därefter minskande ström tills spänningen under en given mätperiod är konstant. 10 minuters underhållsladdning var 6:e timma. 2100 HFP högfrekvens för slutna rörplattbatterier - IUIU-laddningskurva Konstant ström tills spänningen når 2,35 V per cell, därefter konstant spänning tills strömmen sjunkit till 10 % av märkströmmen. Därefter hålls strömmen konstant tills batteriet är fulladdat. Fortlöpande underhållsladdning så att cellspänningen inte sjunker under 2,3 V. Ovanstående är bara två exempel på laddningskurvor för ett öppet och ett slutet batteri. De laddningskurvor olika batterileverantörer föreskriver kan emellertid skilja sig åt. Det är därför klokt att kontrollera vilken laddningskurva en sedan gammalt befintlig laddare har, om man vill använda den för ett nyinköpt batteri. 6. 3

Laddningsförlopp allmänt Huvudladdning Uppladdningstiden definieras som tiden mellan det ögonblick då laddaren kopplas in och det ögonblick då gasgränsen (cirka 2,4 V per cell) nås. En konstantströmladdare matar under denna fas in upp till 20 % större laddning i batteriet än en standardeffektladdare. Efterladdning Laddningstiden från det ögonblick då gaspunkten nås till det ögonblick laddningen avslutas skiljer sig åt mellan olika laddare. I vissa fall är efterladdningstiden en viss procentsats av huvudladdningstiden, i andra fall styrs den av mikroprocessorns program. Underhållsladdning När batteriet är fulladdat fortsätter de flesta laddare med underhållsladdning i en eller annan form, för att motverka batteriets självurladdning. Utjämningsladdning Vissa laddare är programmerade för att fortsätta laddningen med svag ström under många timmar, för att korrigera spänningen över de celler som eventuellt har för låg spänning. Stäng alltid av laddaren eller tryck på laddarens pausknapp innan du kopplar bort ett batteri från eller ansluter ett batteri till laddaren. Om du drar isär laddningskontakten medan den är strömgenomfluten, finns risk för gnistbildning. 7

Knallgas syre och väte Ett batteri som kopplas bort från laddaren innan laddningen är avslutad, kommer i de flesta fall att stå och avge gas. Ett batteri som är färdigladdat med locket stängt tar lång tid på sig att bli av med sina gaser. Detta medför att luften omkring batteriet innehåller vätgas, som exploderar vid minsta gnista. Om ett batteri exploderar, kommer det med stor sannolikhet att spränga cellocken och slunga ut den syrahaltiga elektrolyten i omgivningen, och personer som råkar befinna sig i närheten kommer således att få syra över sig. Om olyckan skulle vara framme, kan syran neutraliseras någorlunda genom sköljning med stora mängder vatten, varefter man omedelbart ska söka läkare. OBS! Undvik rökning, gnistbildning och öppen eld i närheten av batterier. Ögonen är mest utsatta använd alltid skyddsglasögon. Ögonsköljflaskor ska alltid finnas i närheten av laddaren. 8

Vattenpåfyllning När ett batteri avger gas är det vattnet som försvinner ur elektrolyten inte syran. Det betyder att elektrolytens syrakoncentration stiger, samt att plattorna inte längre kommer att vara täckta. Detta "dödar" ett batteri mycket snabbt. För att undvika detta ska batteriet då och då efterfyllas med vatten men bara med avjoniserat vatten! Vattenpåfyllningen kan skötas på många olika sätt. Nedan följer några exempel. Manuellt En enkel vattenpåse försedd med slang och slidventil. En vattenkanna med vanlig hällpip. En vattenkanna med självstängande hällpip. En uppblåsbar "HandyFil" med påfyllningsrör och manuell vattenavstängning. Använd bara utrustning i vilken batterivattnet inte kan komma i beröring med metall, eftersom vattnet vid metallkontakt snabbt tar upp joner. AccuPub med lysdiodförsedd fyllningspistol Fortfarande manuell men den bekvämaste på marknaden. AccuPub består av en påfyllningsvagn som pumpar ut vattnet genom en optisk påfyllningspistol. När cellen fyllts på till korrekt vätskenivå stänger påfyllnings- pistolen automatiskt av vattentillförseln. Med hjälp av olika distansstycken kan AccuPub användas till alla celltyper. Inget spill av vatten eller frätande syra. Alltid samma elektrolytnivå i alla celler efter varje påfyllning. Påfyllningen avbryts automatiskt när cellen är fylld till rätt nivå. Det krävs inga extra tillbehör och ingen extrautrustning på batterierna. Passar alla batterifabrikat tack vare de utbytbara distansstyckena. 9. 1

Automatisk Manuell vattenpåfyllning tar tid. Därför finns det numera flera olika automatiska system att köpa, för att underlätta arbetet för den personal som sköter daglig tillsyn av batterierna. Automatisk vattenpåfyllning bygger på att cellpropparna är anslutna till ett slangsystem, som är förbundet med en central vattenförsörjning, som kan vara mobil eller fast installerad. De speciella cellpropparna för automatisk påfyllning stänger själva av vattentillförseln när respektive cell är fylld. Indikatorcylinder Ventilcylinder Vattencylinder Avgasningscylinde Bilden visar 4 celler med monterad BFS-system T-cylinder för vatten anslutning Bilden visar konstruktionen hos ett BFS-lock Samtliga celler i batteriet är försedda med sådana nivåreglerande proppar, vilka är inbördes förbundna med plastslangar. Hela systemet avslutas med en snabbkoppling, som ska anslutas till en passande vattenförsörjningsenhet. Det finns idag tre välkända system på marknaden. Systemen fungerar på olika sätt, men principen med proppar och slangförbindelse är densamma i alla tre. BFS-systemet BFS-systemet är det system som i dag är me st utbrett. Vattenförsörjningsenheten utgörs av en BFS-vattenvagn eller en högt placerad vattentank, som kan ge ett vattentryck på mellan 0,3 och 2 bar övertryck (minst 3 m vattenpelare). Om man har relativt få batterier, är den enklaste lösningen en vanlig 25-liters vattendunk med slang och snabbkoppling. Har man många batterier att fylla, rekommenderas en mobil vattenvagn. 9. 2

Aqua-Jet-sys temet Aqua-Jet-systemet arbetar med högt tryck och är marknadens snabbaste vattenpåfyllningssystem. Systemet består av batteriets slangförbundna celler. Därtill kommer en extern vattenförsörjning samt en pump som kan ge det erforderliga trycket i tanken. När påfyllningstanken är fylld och trycksatt kopplas slangsystemet in, och efter mindre än en halv minut är batteriet är klart att användas. Autofil-systemet Autofil-systemet består också det av batteriets slangförbundna celler och en extern påfyllnings- eller en väggmonterad box, men här sker påfyllningen, till skillnad från i de andra systemen, med hjälp av vagn undertryck. Autofil-systmet, som tidigare var mycket populärt, håller i dag på att försvinna från marknaden. Gemensamt för alla påfyllningssystem är dock alltid: Efterfyll enbart med avjoniserat vatten. 9. 3

Vattenkvalitet ms - microsiemens Vanligt stadsvatten har normalt en konduktans på omkring 250 mikrosiemens. Avjoniserat vatten ligger på 0 5 ms, men om vattnet förvaras i transparenta dunkar kommer dess konduktans med tiden att stiga så mycket att vattnet blir otjänligt som batterivatten. Detta beror på att bakterier i vattnet utsöndrar salt. Därför bör vattnet förvaras i färgade dunkar eller ställas i ett mörkt rum om det ska förvaras under någon längre tid. Om vattnet kommer i beröring med metall, t.ex. i vattenkranar, rör eller påfyllningspistoler, stiger dess konduktans till 50 60 ms. Detta är helt oacceptabelt, eftersom vattnets konduktans helst inte ska överstiga 10 ms och absolut inte får vara högre än 20 ms. Om man har många batterier i drift och förbrukar mycket vatten, är det ofta lönsamt att investera i en egen avjoniseringsanläggning. 10

Underhåll Hellre förebygga än bota Var alltid uppmärksam på dina batterier och se till att de "har det bra". Synliga fel och brister ska avhjälpas snarast, för att de inte ska leda till dyrbara reparationer som hade varit lätta att undvika. En defekt kabel orsakar onödigt hög ström. Smutsiga och fuktiga cellock orsakar krypströmmar som får batteriets laddning att läcka bort till ingen nytta. Elektrolytspill minskar batteriets kapacitet och fräter sönder batterilådan. För lite elektrolyt i cellerna orsakar sulfatering och förstör batteriet. Allt detta kan undvikas om man ägnar några minuter varje dag åt batteriet. Titta till batteriet och avhjälp eventuella fel i tid, så förlänger du batteriets livslängd. Förutom skötselåtgärderna ovan är det några saker som måste göras varje dag, varje vecka respektive varje månad. Varje da g Morgon vid arbetets början Kontrollera att laddaren fullbordat laddningen av truckbatteriet. Detta indikeras genom att en grön lampa lyser. Stäng av laddaren eller tryck på dess pausknapp. Koppla isär batteriets och laddarens stickkontakter genom att dra i själva kontakterna. Kväll vid arbetets slut Kör trucken så nära laddaren att batteriets och laddarens stickkontakter kan nå varandra. Stäng av trucken med dess nyckelströmbrytare. Öppna batterilocket så att gaserna kan ventileras ut under laddningen. Torka av batteriet och stäng batterilocket. Anslut batteristickkontakten till trucken och kör iväg. Anslut laddarens och batteriets stickkontakter till varandra. Slå till laddarens strömbrytare, om sådan finns. Kontrollera, innan du lämnar laddaren, att den börjat arbeta. Detta indikeras genom att en röd lampa lyser. På vissa laddare är indikeringslampan i stället gul. 11. 1