DOM 2010-08-06 Meddelad i Stockholm

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2010-08-06 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 15942-10 Enhet 26 Sida l (11) KLAGANDE Asif Ahmadi, 19930510 c/o Zia Ahmadi Eksätravägen 492 127 32 Skärholmen God man: Chona Ranchber Götavägen l A 191 34 Sollentuna LAGAKRAFTBEVIS donna dom/detta beslut fram ti dun dag inte överklagats. M ""' 1 "* Stockholm 20.. Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Johan Andersson Johan Andersson Juristbyrå HB Valhallavägen 128 B.V. 11441 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-12-18, bilaga l Dnr 10-909298 SAKEN Uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen Asif Ahmadi permanent uppehållstillstånd. 2. avslår överklagandet i fråga om statusförklaringar och resedokument. Dok.Id7771 Postadress 115 76 Stockholm 3. fastställer ersättning till Johan Andersson som offentligt biträde till 19 745 kr varav 12 474 kr avser arbete, l 040 kr avser tidsspillan, 2 282 kr avser utlägg och 3 949 kr mervärdesskatt. Besöksadress Tegeluddsvägen l Telefon Telefax 08-56168000 08-56168655 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM15942-10 YRKANDEN M. M. Asif Ahmadi överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att utvisningsbeslutet upphävs samt att han i första hand ska beviljas uppehållstillstånd enligt 4 kap. l UtlL, flyktingstatusforklaring och resedokument. I andra hand yrkar han att han ska beviljas uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 samma lag och alternativ skyddsstatusförklaring. Han yrkar i tredje hand uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 a UtlL och övrig skyddsstatusförklaring. I sista hand yrkar han uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL. Som grund för förstahandsyrkandet anför han flyktingskap. Han anför alternativt skyddsbehov som grund för andrahandsyrkandet och övrigt skyddsbehov som grund för tredjehandsyrkandet. Som grund för det i sista hand framställda yrkadet anför han synnerligen ömmande omständigheter. Asif Ahmadi vidhåller tidigare lämnade uppgifter och anför till stöd för sitt överklagande bl.a. följande. Anledningen till att han kom till Sverige innan anknytningsärendet var färdigt var att situationen i Kabul blev för farlig. Modern ansåg att hon riskerade att dö både i Kabul och Helmand. Hon ville hellre dö i Helmand. Det är därför inte konstigt att modern valde att åka tillbaka till Helmand. Hans familj har inte varit "bosatt" i Kabul utan befann sig endast där under en begränsad tid efter att ha flytt från hembyn. Hans mor och syskon har återvänt till hembyn och han har försökt komma i kontakt med dem men inte lyckats. Grunden till hans psykiska ohälsa, som yttrat sig i form av bl.a. självmordstankar, är traumatiska upplevelser i Afghanistan. Han var i kontakt med sjukvården med anledning av detta innan han fick del av Migrationsverkets avslagsbeslut. Asif Ahmadi åberopar bl.a. intyg från överläkare Niklas Borell vid BUP Skärholmen. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Asif Ahmadi har inte gjort sannolikt att han har skyddsskäl mot eller sak-

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM15942-10 nar socialt nätverk i Kabul. Den medicinska utredningen ger inte stöd för att hälsotillståndet är sådant att han bör få uppehållstillstå_nd enbart av medicinska skäl. Inte heller vid en samlad bedömning föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Muntlig förhandling har den 27 juli 2010 hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. Asif Ahmadi har under den muntliga förhandlingen uppgett bl.a. följande. Talibanerna i hans hemby i Helmand fick reda på att han ansökt om uppehållstillstånd i utlandet samt att han inte blivit självmordsbombare och eftersökte honom även i Kabul för att döda honom på grund av detta. De visste var han bodde i Kabul. Detta berättade hans morbrors vän, som var bosatt i hans hemby i Helmand, for honom under ett telefonsamtal. Därför var han tvungen att fly innan dom i anknytningsmålet meddelats. Anledningen till att han lämnar denna uppgift först under den muntliga förhandlingen är att ingen har trott på honom tidigare. Samma dag som han kom till Sverige pratade han med sin mor för sista gången. Hon var i Helmand då. Han har ingen annan närstående i Afghanistan än sin mor och sina syskon. Han får inte heller tag i sin morbrors vän i Afghanistan. Han har gått i skolan under vårterminen 2010 när han inte varit sjuk. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Genom anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG (skyddsgrundsdirektivet) angående flyktingar och andra skyddsbehövande har ändringar trätt i kraft den l januari 2010 i utlänningslagen (2005:716) - UtlL - i de bestämmelser som Migrationsverket redogör for i det överklagade beslutet. 4 kap. l UtlL angående flyktingar har bl.a. ändrats på så sätt att uttrycket "utsatts" ersatts av "riskerar att utsättas".

FÖRVALTNINGSRATTEN DOM Sida 4 UM15942-10 4 kap. 2 UtlL om skyddsbehövande i övrigt har delats upp i två paragrafer. Den ena - 4 kap. 2 - innehåller bestämmelsex som motsvarar direktivets bestämmelser om alternativt skyddsbehövande. Den andra paragrafen - 4 kap. 2 a - innehåller bestämmelser om sådan skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet - övrig skyddsbehövande. Enligt den nya lydelsen i 4 kap. 2 UtlL är en alternativt skyddsbehövande enligt första stycket en utlänning som bl.a. i aadra fall än som avses i l befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses enligt ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Första stycket l gäller enligt lagrummets andra stycke oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. Enligt 4 kap. 2 a UtlL är en övrig skyddsbehövande en utlänning som i andra fall än som avses i l och 2 befinner sig utanför det land om utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon 1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Första stycket l gäller enligt lagrummets andra stycke oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. Av 5 kap. l UtlL framgår att flyktingar, alternativt och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd med vissa i paragrafen angivna undantag avseende flyktingar, som inte är tillämpliga här. Utgångspunkter för domstolens prövning Domstolen ska inledningsvis ta ställning till frågan om Asif Ahmadi är att betrakta som flykting eller skyddsbehövande. Det är Asif Ahmadi som har

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM15942-10 bevisbördan för att han är i behov av skydd. Han ska göra sannolikt att han är i behov av internationellt skydd G& MIG 2007:12). I d«tta ligger att Asif Ahmadi ska göra sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. anser att Asif Ahmatdi inte gjort sin identitet sannolik men att omständigheterna i målet talar iför att han kommer från Afghanistan och prövar därför hans skyddsskäl mot detta land. anser vidare att den allmänna situationen i Afghanistan inte är sådan att Asif Ahmadi enbart på grund av att han kommer därifrån kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige. En individuell bedömning måste därför göras av hans åberopade skyddsskäl. Vid bedömningen av om Asif Ahmadi gjort sannolikt att han har ett skyddsbehov har domstolen, i brist på skriftlig bevisning till stöd för hans åberopade asylskäl, att göra en trovärdighetsbedömning av den berättelse han lämnat samt utgå från i målet tillgänglig landinformation. Finner domstolen att han är trovärdig ska han tillerkännas förmånen av uppkommet rvivelsmål (benefit of the doubt) (se MIG 2007:12 och MIG 2007:37). Vid trovärdighetsbedömningen har det betydelse om berättelsen är sammanhängande och inte innehåller motstridiga uppgifter, om påståendena inte strider mot allmänt kända fakta, om berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad och om hans allmänna trovärdighet är fastställd (jfr artikel 4.5 i skydds grundsdirektivet). konstaterar att Migrationsverket i sitt beslut endast prövat Asif Ahmadis skyddsskäl mot Kabul på grund av att han tillsammans med sin familj under en tid om nästan två år, innan han flydde landet, varit bosatt där. Asif Ahmadi har anfört att han och familjen haft sin hemvist i Helmand innan vistelsen i Kabul. Detta har inte ifrågasatts av Migrationsverket. Asif Ahmadi har även åberopat skyddsskäl mot Helmand. Mot bakgrund av detta prövar migrationsdomstolen Asif Ahmadis skyddsskäl även mot förhållandena i Helmand.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 6 UM15942 in Flyktingskap och skyddsbehov Enligt Asif Ahmadis berättelse består hans hotbild huvudsakligen av att han vid ett återvändande till Afghanistan riskerar dels att dödas av talibaner, såväl i Helmand som i Kabul, för att han Inte låtit sig värvas till självmordsbombare utan istället sökt uppehållstillstånd i Sverige, dels att han, i Kabul, kan komma att kidnappas for att hans familj mottar pengar från utlandet. Då Asif Ahmadis berättelse i sina huvuddrag är oförändrad, inte innehåller anmärkningsvärt motstridiga uppgifter och inte heller strider mot vad som är allmänt känt om förhållandena i Afghanistan anser domstolen att han ska tillerkännas förmånen av uppkommet tvivelsmål. Hans uppgifter ska därför ligga till grund för bedömningen av de skäl han uppgivit. I ett avseende finner migrationsdomstolen emellertid att hans berättelse inte är trovärdig och därför inte ska ligga till grund för bedömningen, nämligen vad gäller det Asif Ahmadi berättat om att talibanema skulle vara ute efter att hämnas honom även i Kabul på grund av att han inte blivit självmordsbombare utan istället ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Anledningen till att migrationsdomstolen inte finner denna uppgift som trovärdig är att den är av central betydelse i målet, har lämnats först vid den muntliga förhandlingen samt att den betraktad i relation till omständigheterna i målet framstår som osannolik. Denna trovärdighetsbrist ska enligt domstolens mening inte ha en sådan inverkan att den förringar trovärdigheten av samtliga uppgifter Asif Ahmadi lämnat i målet. Dessa övriga uppgifter ska enligt vad som framgår ovan ligga till grund för bedömningen. har i denna bedömning beaktat att Asif Ahmadi är ett barn varför det inte ställs lika höga krav på bevisning som när det gäller vuxna, något som medför att kraven på ett barns detaljrikedom i asylberättelsen ska ställas lägre än vad som gäller för vuxna personer.

Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM15942 10 konstaterar att Asif Ahmadi anfört att han är hazar men noterar att han inte gjort gällande att närmast nämnd_a risker skulle ha sin grund i detta förhållande., eller någon annan av de gnimder som stipulerats i 4 kap. l UtlL. Domstolen finner således att det varken anförts eller framgått att talibanema i Helmand försökt tvångsrekryter a pojkar av endast hazarisk etnicitet eller att personer i Kabul vill kidnappa h.onom på grund av att han tillhör denna folkgrupp. Asif Ahmadi är därför inte att betrakta som flykting och ska inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Yrkandena om flyktingstatusförklaring och resedokument enligt 4 kap 3 S och 4 kap. 4 UtlL ska därför avslås. har därefter att pröva huruvida Asif Ahmadi är att betrakta som alternativ eller övrig skyddsbehövande mot Helmand eller Kabul. Domstolen anser att Asif Ahmadi inte är att betrakta som. alternativ skyddsbehövande mot Helmand. har resonerat enligt följande. Det har inte framgått att Asif Ahmadi utsatts för skyddsgrundande behandling av talibanema i Helmand annat än att de försökt värva honom till att bli självmordsbombare. Av utredningen i målet finner domstolen inte att talibanema vid de två tillfällen de försökt värva honom uttalat några hot mot honom. Asif Ahmadi har påstått att för det fall han inte låter sig värvas vid ett tredje tillfälle kommer han att dödas av talibanema, något som hade hänt en grannpojke. anser att stödet för att talibanema dödar vid ett tredje tillfälle är för svagt för att påståendet skulle vara att betrakta som annat än ett antagande från Asif Ahrnadis sida. Mot bakgrund av detta anser domstolen att Asif Ahmadi inte gjort sannolikt att talibanema skulle vara särskilt intresserade av honom på ett sådant sätt att det finns grundad anledning att anta att han skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff., tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning vid ett återvändande till Helmand Detta innebär dessutom att han inte gjort sannolikt att han har en s.k. indi-

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM TJM viduell hotbild mot sig i Helmand och enligt domstolens Xippfattning har Asif Ahmadi därför inte heller gjort sannolikt att han son>. civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre Domstolen anser däremot att Asif Ahmadi är att betrakta som övrig skyddsbehövande gentemot Helmand. Detta då det enligt landinformationen i målet råder inre väpnad konflikt i Helmand (Rättsc/^ef ens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan avsnitt 4.1). Domstolen ansluter sig till denna bedömning och anser att Asif Ahmadi därför behöver skydd på grund av detta i enlighet med 4 kap 2 a 6 första stycket l UtlL. Fråga är då om Asif Ahmadi kan återvända till Kabul, den ort mot vilken Migrationsverket prövat hans skyddsskäl. Migrationsdorristolen anser att det i Kabul inte råder inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening Av landinformationen följer, och domstolen finner inte anledning att göra en annan bedömning av denna fråga, att det i Kabul råder andra svåra motsättningar i utlänningslagens mening (a.a., avsnitt 4.3). anser att Asif Ahmadi varken är art betrakta som alternativt eller övrig skyddsbehövande gentemot Kabul och har resonerat enligt följande. Domstolen noterar att Asif Ahmadi inte utsatts för skyddsgrundande behandling i Kabul. Art han börjat misstänka att några pashtuner fart reda på att hans familj mottog pengar från utlandet och därför varit ute efter att kidnappa honom är enligt domstolen endast antaganden från hans sida. Vad Asif Ahmadi anfört till stöd för detta antagande - att han såg några personer stå och vänta på honom vid vägen samt att grannpojken kidnappats - är inte tillräckligt för art han ska anses ha gjort sannolikt att han skulle komma att utsättas för sådan skyddsgrundande behandling som framgår av 4 kap. 2-2 a UtlL, på grund av vad han anfört i denna del

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 9 UM15942-10 Att det råder andra svåra motsättningar i Kabul föranleder ingen annan bedömning av Asif Ahmadis behov av skydd gentemot K.abul. Av de skäl som framgår ovan fäster domstolen inte tilltro till det Asif Ahmadi anfört beträffande att talibanema skulle vara ute efter honom i KLabul. Asif Ahmadi bedöms därför inte heller på grund av detta skäl riskera sådan skyddsgrundande behandling gentemot Kabul som framgår av närmast nämnda lagrum. Asif Ahmadi är således inte att betrakta som alternativ eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2-2 a UtlL, gentemot Kabul och ska därför inte beviljas uppehållstillstånd på dessa grunder. Yrkandet om statusförklaring enligt 4 kap. 3 a samma lag ska därför avslås. Synnerligen ömmande omständigheter Domstolen ska även avgöra om det finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att Asif Ahmadi kan beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 första stycket UtlL. Tillståndsgrunden är av undantagskaraktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (jfr MIG 2007:15). Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Barn far enligt andra stycket samma lagrum beviljas uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska kunna beviljas vuxna personer. När det gäller barn ska även portalparagrafen i l kap. 10 UtlL beaktas. Enligt bestämmelsen ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Migrationsöverdomstolen har uttalat att det för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas vuxna människor på grund av psykisk ohälsa krävs medicinsk utredning som ger stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande (MIG 2007:35). Av förarbetena till aktuell bestämmelse framgår bl.a. följande. Omständigheter i ett barns ärende behöver inte ha samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna personer ska kunna få uppehållstillstånd. Bestämmelsen innebär t.ex. att när det gäller

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 10 UM15942-10 sjukdom behöver det inte vara fråga om en livshotande sj ukdom for att uppehållstillstånd ska kunna beviljas ett barn med vårdbehov (prop. 2004/05:170 s. 281 ff.). När det gäller barn som kommer ensamma till Sverige har regeringen anfört bl.a. följande. Är det fråga om ett barn som efter noggrann utredning befinns vara i verklig mening övergivet, anser regeringen att barnet ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Därmed tar Sverige ansvar för de barn som tagit sig hit och inte kan påräjkna en tillfredställande omvårdnad av anhöriga eller institutioner i sitt hemland (prop. 1996/97:25 s. 250 f). Migrationsöverdomstolen har uttalat att det är sökanden som har att göra sannolikt att denne saknar socialt nätverk i hemlandet (MIG 2009:8). Det har av den medicinska utredningen i målet framgått att Asif Ahmadi lider av psykisk ohälsa, vilket yttrat sig i suicidtankar, samt att han medicineras och går i terapi med anledning av detta. Även med beaktande av de lägre krav som ställs for barn vad gäller allvarligheten av hälsotillståndet anser migrationsdomstolen att Asif Ahmadis psykiska ohälsa inte är sådan att han bör få uppehållstillstånd enbart av medicinska skäl. Asif Ahmadi har varit i Sverige i mindre än ett år varför hans anpassning till Sverige inte bedöms som annat än marginell. När det gäller situationen i hemlandet anser domstolen att Asif Ahmadi inte gjort sannolikt att han saknar socialt nätverk i Kabul. Detta då det saknas tillräcklig utredning till stöd för att modem och hans syskon inte längre finns kvar i Kabul. Vid ett återvändande kan han därför återförenas med sin mor. I målet har emellertid inte satts ifråga att Asif Ahmadis far är död och det har inte framkommit att Asif Ahmadi har något annat nätverk att tillgå i Kabul än sin mor och sina yngre syskon. Av i målet tillgänglig landinformation framgår att ensamma kvinnor med barn har svårt att klara sig i Kabul om de inte har nätverk och en utbildning som kan ge dem försörjningsmöjligheter. Ensamma kvinnor utan manligt nätverk är enligt samma landinformation utsatta och med hänsyn till förhållandena i Afghanistan kan det endast undantagsvis anses relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ för dem. Det råder

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM1594? in enligt landinformationen andra svåra motsättningar i utlänningslagens mening i Kabul. (Migrationsverkets rapport: Afghanistan december 2009 sid 31 samt Rättschefens rättsliga ställningstagande angående frå^a. om väpnad konflikt., andra svåra motsättningar, myndighets skydd ocn i n f ern flyfa z- Afghanistan, avsnitt 4.3 och sista sidan). Enligt domstolen framstår det som tveksamt om Asif Ahmadis ensamma mor under nämnda förhållanden kan erbjuda honom en tillfredsställande omvårdnad. Mot bakgrund av detta samt Asif Ahmadis hälsotillstånd anser domstolen vid en. sammantagen bedömning, med beaktande av att styrkan i de sammantagna skälen kan vara något lägre för barn än för vuxna för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt denna grund samt principen om barnets bästa, att det finns sådana synnerligen ömmande omständigheter som medför att Asif Ahmadi ska få stanna i Sverige med stöd av 5 kap. 6 UtlL. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och Asif Ahmadi ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket UtlL att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och vidta de åtgärder som i övrigt föranleds av denna dom. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Eva Frånlund Althin Rådman I avgörandet har även nämndemännen Leif Bengtsson, Marika af Winklerfelt och Marek Rajkowski deltagit. Föredragande har varit Torbjörn Ålund

Asylprövningsenheten i Uppsala Migrationsverket Beslut 2009-12-18 Aktnr..^... /> Bila 9 e^r....f Beteckning 10-909298 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Ahmadi, Asif, född 1993-05-10, medborgare i Afghanistan Adress: c/o Zia Ahmadi, Eksätravägen 492,127 32 Skärholmen Språk: däri Offentligt biträde: Johan Andersson, Jur. kand. Johan Anderssons Juristbvrå y HB, Valhallavägen 128 B.V., 114 41 Stockholm God man: Chona Ranchber, Götavägen l A, 191 34 Sollentuna. Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - avslå ansökningarna om flyktingförklaring och resedokument - avvisa dig med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - awisningen ska verkställas genom att du sänds till Afghanistan om du inte visar att något annat land kan ta emot dig - bevilja det offentliga biträdet Johan Andersson fjortontusenetthundrafyrtio (14 140) kronor i ersättning, varav 2 828 kronor för moms. Staten står för ersättningen till Johan Andersson och den betalas ut av Migrationsverket. Överklagande Information om hur man Överklagar hittar du på beslutets sista sida S (O o o Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala, Barn, Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323, SE-751 43 Up Dsa i a Telefon 0771-235 235 Telefax 018-13 08 22 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organlsationsnr 202100 2163

2(9) Ansökan, yrkanden och grunder Du har yrkat att uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument ska beviljas för dig. Du har rest in i Sverige utan din legala vårdnadshavare. En god man och ett offentligt biträde har förordnats för dig. Som grund för din ansökan har du i huvudsak åberopat att du vid ett återvändande till Helmandprovinsen löper risk att av talibaner tvingas delta i strider. Du har också åberopat att du om du återvänder till Kabul riskerar att kidnappas av personer som. fatt reda på att din familj har en släkting i utlandet som skickar pengar till er. Du har inte åberopat någon bevisning till styrkande av dina asylskäl. Du har dock lämnat in ert dödsattest avseende din pappa. Skälen för beslutet Identitet Till styrkande av din identitet har du lämnat in en svartvit kopia av din taskira samt en svartvit kopia av delar av din mammas passhandling där du och dina tre syskon finns införda. Passhandlingen i original åberopades vid den svenska ambassaden i Islamabad när du och din familj den 4 december 2007 lämnade in en ansökan om uppehållstillstånd som anknytning till din i Sverige bosatte morbror Ahmad Zia Ahmadi (9-264026). Du har också hänvisat till denne morbror som stöd for din identitet. Migrationsverket bedömer att din identitet inte är styrkt med de handlingar och den referens som du åberopat. Du har uppgivit att din etnicitet är hazare och att du talar däri. Du har uppgivit att du är född i staden Lashkar Gah i distriktet Lashkar Gah i Helmand-provinsen och att ni bodde där tillsammans med din morbror Ahmad Zia Ahamdi tills han fick problem och lämnade landet. Din morbror ansökte om asyl i Sverige den 27 februari 1998. Efter det bosatte sig du, dina föräldrar och dina syskon i byn Nawabad i distriktet Naharsaradj i Helmandprovinsen. Mellan december 2007 och augusti 2009 har du slutligen varit bosatt i Kabul. Av vad som framkommit i ärendet bedömer Migrationsverket att det är sannolikt att du har haft de hemvister som du uppgivit. Mot bakgrund av att du och din mamma och dina syskon under de senaste nästan två åren varit bosatta i Kabul kommer dina asylskäl att prövas mot förhållandena i denna del av Afghanistan. Barnets bästa Eftersom du är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av ditt ärende. Av l kap. 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Bamperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att

3(9) beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet (2 6 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket) vad gäller dess rätt till liv, hälsa och utveckling i asylärendet göras. Därför finner Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. En flykting har även rätt till flyktingförklaring enligt 4 kap. 3 utlänningslagen och resedokument enligt 4 kap. 4 samma lag. Du har till stöd för din ansökan uppgivit följande. Du och dina föräldrar och dina tre syskon har sedan du var cirka fem år gammal varit bosatta i byn Nawabad i Helmandprovinsen i Afghanistan. Din pappa blev sjuk och avled i september 2007. Efter denna händelse blev din familj hotad av pashtuner som, när din familj saknade överhuvud, såg en möjlighet i att driva bort er från bostaden som de ville ta över. Du har också vid två tillfällen efter din pappas död, uppmanats av talibaner att ansluta dig till dem och bli självmordsbombare. Du har berättat att det är vanligt att de uppmanar två gånger och om man inte ansluter sig när de kommer för tredje gången blir man bortförd och tvingad att utföra sprängdåd. Din familj hade kontakt med en av dina morbröder i Sverige som Uppmanade er att skaffa passhandlingar och resa till Kabul och därifrån vidare till Islamabad. I Islamabad mötte din morbror er och hjälpte er att lämna in en ansökan om uppehållstillstånd vid Svenska Ambassaden som anknytning till honom. Ni återvände sedan till Kabul där ni bodde i ett rum. Du tvingades arbeta mycket hårt for att försörja familjen och ni fick också visst ekonomiskt bidrag från din morbror i Sverige. En tid innan du lämnade Afghanistan uppmärksammades du på att pashtuner i ditt område misstänkte att din familj fick pengar från släktingar i utlandet och du var rädd för att utsättas för kidnappning. Vid ett tillfälle, cirka två, tre månader innan du lämnade landet såg du personer som väntade på dig vid vägen och du tror att de hade för avsikt att kidnappa dig. Du kontaktade därefter din morbror och anmodade honom att inte skicka mer pengar. Du har också berättat att din mamma hade för avsikt att resa tillbaka till hemorten i september för att på tvåårsdagen av din pappas bortgång besöka han grav. Hon ville att du skulle följa med men du vägrade och reste i stället till Mazar-e Sharif varifrån du kontaktade din morbror för att få hjälp att lämna landet. Efter att du kom till Sverige har

4(9) du fått reda på att din mamma hade rest till Lashkar Gah i Helrnand där hon nu bor hos en vän till din morbror. Bussen som hon och dina syskon färdades med till Helmand hade beskjutits varvid en 13-årig pojke hade dött. Hon uppgav också att det nu inte var möjligt för henne att återvända till Kabul. Migrationsverket konstaterar att din berättelse är relativt detalj erad men att den innehåller vissa motsägelsefulla och anmärkningsvärda, uppgifter Du har berättat att du och din familj lämnade Helmand dels på. grund av att ni hotades i syfte att driva bort er från er bostad och dels på. grund av att talibanerna gjort två försök att värva dig. När du Intervjuades vid Sveriges Ambassad i Islamabad den 10 september 2008, uppgav du att ni varit tvungna att lämna ert hus till talibanerna som annars hota.de med att döda er och att din morbror då sagt till din mamma att ni måste lämna huset och resa till Kabul. Du nämnde då inte din individuella hotbild risken att tvingas utföra sprängdåd for talibanerna, vilket Migrationsverket anser är anmärkningsvärt. Av Migrationsverkets ansökningsprotokoll den 12 oktober 2009 framgår att du hade svårt att uppge tidpunkt för familjens flytt till Kabul eftersom ni hade haft en svår resa dit och det då är svårt att hålla reda på tidpunkter. Vid den muntliga utredningen hos Migrationsverket uppgav du dock att passen Utfärdades i Helmand den 27 november 2007 och att din morbrors vän i Lashkar Gah följde med er till Kabul där ni ordnade med visum till Pakistan den 29 november 2007. Migrationsverket finner också att dina uppgifter om hur du lämnade Afghanistan är anmärkningsvärda. Mot bakgrund av den hotbild som du beskrivit fanns mot framför allt dig i Helmand".., och med anledning av den allmänna säkerhetssituationen i provinsen samt de svårigheter det innebär för en ensam kvinna med barn att färdas på vägen dit framstår det som en anmärkningsvärd uppgift att din mamma ville att hela familjen skulle resa tillbaka för att besöka er fars grav. Du har också berättat att du arbetat mycket hårt för att försörja familjen och du har uppgivit att du löper risk att bli kidnappad för att din morbror skickar pengar till er. Mot bakgrund av den uppgivna kidnappningsrisken och det faktum att du berättat att din mamma var orolig för dig varje dag när du gick till arbetet, framtar det som osannolikt att du utan att berätta för henne reste till Mazar-e Sharif i syfte att lämna landet. Det ter sig än mer osannolikt att du lämnade landet strax innan dom från i Stockholm meddelades 17 augusti 2009 5 det vill säga vid en tidpunkt då du och din morbror ännu inte fått slutligt besked om huruvida hela familjen skulle beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller inte. Migrationsverket bedömer att det inte finns några uppgifter i din utsaga som tyder på att du vid ett återvändande riskerar att utsättas för förföljelse utifrån någon av de grunder som räknas upp i flyktingparagrafen. Migrationsverket bedömer därför att du inte är

5(9) flykting enligt 4 kap. l utlänningslagen. Därför får du inte flyktingförklaring En flykting har även rätt till flyktingförklaring enligt 4 kap. 3 utlänningslagen. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting avslår Migrationsverket även din ansökan om flyktingfbrklaring. Därför finner Migrationsverket att du inte är skyddsbehövande i övrigt En utlänning som inte anses som flykting kan enligt 4 kap. 2 första stycket 1-2 utlänningslagen beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon har lämnat sitt lancl på grund av att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff., tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffhing. Detsamma gäller örn utlänningen på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller om utlänningen inte kan återvända till hemlandet på grund av en miljökatastrof. Sådana skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du har gjort gällande att du inte kan återvända till Helmand på grund av risken för att du kommer att värvas av talibaner. Om du återvänder till Kabul riskerar du att bli kidnappad på grund av att det blivit känt att du och din familj får ekonomiskt stöd från släkt i ulandet. Migrationsverket har bedömt att dina asylskäl ska prövas mot Kabul där du far anses ha din nuvarande hemvist. Mot bakgrund av de ovan redovisade bristerna i din asylberättelse bedömer Migrationsverket att du inte har förmått göra sannolikt att du vid ett återvändande till Kabul riskerar att utsättas för sådan skyddsgrundande behandling eller bestraffhing som stadgas i 4 kap. 2 första stycket l i utlänningslagen. Migrationsverket har därvid även tagit hänsyn till att du är minderårig för vilka kravet om stringens och detaljrikedom i en asylberättelse ställs lägre än för vuxna. Härefter har Migrationsverket att pröva om situationen i Kabul är så allvarlig att 4 kap. 2 första stycket 2 i utlänningslagen är tillämplig. Inledningsvis konstaterar Migrationsverket att säkerhetssituationen i Afghanistan är föränderlig samt att den landinformation som Migrationsverket har för närvarande inte ger en fullständig bild. Vidare konstaterar Migrationsverket att säkerhetsläget varierar mycket mellan olika delar av landet. Migrationsverkets rättschef har i kommentar till säkerhetssituationen i södra och sydöstra Afghanistan den 14 december

6(9) 2007 (Lifos dokument nummer 17728) anfört att det enligt Migrationsverkets bedömning för närvarande råder inre väpnad, konflikt i sex av Afghanistans provinser. Kabul som du kommer ifrån, hör inte till dessa provinser. Migrationsverket finner att situationen i Kabul inte har förändrats i sådan bemärkelse att en annorlunda bedömning är aktuell i dag. Migrationsverket bedömer således att det i Kabul för närvarande inte råder inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening. Det saknas därför grund för att bevilja dig uppehållstillstånd som skyddsbehovan.de i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 2 i utlänningslagen. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Av 5 kap. 6 utlänningslagen framgår att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas att stanna i Sverige. Vid bedömningen ska enligt bestämmelsen särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd., anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas för vuxna personer. Enligt l kap 108 utlänningslagen ska Migrationsverket i fall som rör ett barn särskilt beakta vad hänsynens till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Du har berättat att du är frisk men att du mår dåligt psykiskt och sover dåligt på grund av att du grubblar över din familjs situation. Med utgångspunkt i det som har framkommit i ärendet anser Migrationsverket att några synnerligen ömmande omständigheter på grund av ohälsa inte kan anses föreligga. Vidare har du endast befunnit dig i Sverige en kortare tid och kan inte sägas ha en starkare anknytning till Sverige än till Afghanistan. Migrationsverket finner därför att inte heller några synnerligen ömmande omständigheter på grund av anpassning kan anses vara för handen. Vad angår rekvisitet utlänningens situation i hemlandet, har detta rekvisit inte utförligare berörts i förarbetena. I kommentaren till utlänningslagen har det dock ansetts avse förhållanden som - utan att vara skyddsgrundande - gör att en avvisning till hemlandetframstårsom olämplig vid en samlad bedömning av utlänningens situation (Wikrén/Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, åttonde upplagan

7(9) s 203). Du har berättat att din mamma reste tillbaka till Lashkar Gah i Helmand i september 2009 och att hon där bor hos en vän till din morbror. Du uppger dock att ni inte har lyckats fa kontakt med henne sedan dess. Migrationsverket konstaterar dock att det framgår av ditt ärende att din familj sedan mer än tio år tillbaka har haft regelbunden kontakt med din morbror i Sverige som dessutom bidrog ekonomiskt redan när din pappa levde. Din morbror ordnade via sin vän i Lashkar Gah så att ni kunde resa till Kabul och Islamabad där han mötte upp. Morbroderns vän hjälpte er med att ordna bostad i Kabul och ni hade under den tid ni bodde där månatlig kontakt med din morbror som bidrog till er försörjning. Din morbror reste dessutom till Kabul under sommaren 2008 för att hjälpa till när din mamma genomgick en operation. Han. hjälpte dig därefter med att resa från Mazar-e Sharif till Sverige. Migrationsverket bedömer mot bakgrund av detta att det inte är sannolikt att det saknas möjlighet för dig att få kontakt med din mamma så att ni kan återförenas i Kabul och att du kan fa dina grundläggande behov tillgodosedda där. I förarbetena till den nya utlänningslagen (prop. 2004/2005:170 s. 187) uttalas att vid bedömningen av om det foreligger synnerligen ömmande omständigheter ska de olika omständigheterna som finns i ärendet vägas samman, omständigheter som kanske inte var för sig men sammantagna, är tillräckliga för att uppehållstillstånd bör beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Inte heller vid en samlad bedömning av din anpassning till Sverige, din hälsa och din situation i hemlandet och med beaktande av barnets bästa så som det kommer till uttryck i l kap. 10 utlänningslagen, finner Migrationsverket att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom det inte finns någon grund for att bevilja dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan om uppehållstillstånd och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Angående verkställighet Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och utvisas eller avvisas, självmant lämnar Sverige (12 kap. 15 ). Om det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inom ramen för utvisningsärendet normalt inte göra några ytterligare överväganden beträffande verkstälmngsmöjligheterna (jfr. MIG 2007:9). Så länge du är under 18 år tillkommer emellertid kravet på ett mottagande i hemlandet. Det ankommer i första hand på dig, genom din

8(9) gode man, att vidta erforderliga åtgärder för din hemresa och att ordna med ett mottagande i hemlandet. Migrationsverket kan på olika sätt bistå dig och gode mannen med detta. Vid verkställighet genom svenska myndigheters försorg (Migrationsverket eller polismyndighet) ska tillses att du blir mottagen av anhörig alternativt av offentligt eller frivilligt socialt organ, till exempel barnhem. Marie Carlberg Rosén/ Beslutsfattare ' Chatarina Drape Föredragande Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket Kopia till Offentliga biträdet Johan Andersson

SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL l w J2 2 o Q "O l 9 Q Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut skall skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten, migraticmsdomstolen. Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid rmintlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, skall dock överklagande trän utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande skall kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om länsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddeks i ett mål där sådant krävs står länsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddeks. Skrivelsen med överklagande skall innehålla 1. den kkgandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbetspktsen och eventuell annan pkts där VI a - ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om länsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av knsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen skall vara undertecknad av kkganden eller hans ombud. Adressen till länsrätten, migrations domstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud skall denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se