Budgetunderlag för åren 2016, 2017 och 2018

Budgetunderlag för åren 2016, 2017 och 2018

Publikationen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Datum: 2015-02-26 Dnr: 1.4-205/2015 Copyright: ESV Rapportansvarig: Joakim Lundgren

INNEHÅLL Innehåll 1 Inledning... 4 2 Finansieringsöversikt... 5 3 Förslag till anslagsfinansiering... 7 3.1 Utgiftsområde 2 ESV:s förvaltningsanslag... 7 3.1.1 EU-revision... 7 3.2 Utgiftsområde 22 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse... 9 3.2.1 e-förvaltningsprogrammet... 9 3.2.2 E-handel i staten... 10 4 Redogörelse för avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras. 11 4.1 Ekonomisk styrning... 11 4.2 Administrativa system... 12 4.3 Tjänsteexport... 14 5 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras... 15 6 Anläggningstillgångar... 16 7 Övriga villkor... 17 7.1 Låneram... 17 7.2 Räntekontokredit... 17 7.3 Anslagskredit... 17 3

INLEDNING 1 Inledning I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (kapitel 9) lämnar Ekonomistyrningsverket (ESV) budgetunderlag för räkenskapsåren 2016-2018. Budgetunderlaget omfattar anslag enligt våra två regleringsbrev, inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Budgetunderlaget omfattar även avgifter och övriga intäkter, anläggningstillgångar samt behov av låneram och krediter. ESV ser inte några förändringar i behovet av lokaler och lämnar därför inga sådana uppgifter i budgetunderlaget. ESV:s verksamhet och ekonomiska förutsättningar beskrivs i vår årsredovisning som vi lämnade till regeringen den 20 februari. Verksamheten styrs genom instruktion och regleringsbrev. Vår bedömning är att dessa styrdokument behöver ses över och vi bidrar gärna med underlag inför en kommande diskussion och översyn. 4

FINANSIERINGSÖVERSIKT 2 Finansieringsöversikt ESV föreslår följande finansiering för åren 2016-2018 i 2015 års prisnivå. I tabellen ingår våra beräknade kostnader för e-handel och e-förvaltningsprogrammet under anslag 2:6 (se avsnitt 3.2). I ESV:s förvaltningsanslag (ap.1) ingår en höjning av anslagsnivån med 13 550 tkr för perioden 2016-2018. Höjningen avser medel för revision av jordbruksfonderna, vilket aviserats i Budgetpropositionen för 2015. Tabell 1 Förslag till finansiering 2016 2018 i 2015 års prisnivå Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 ANSLAG Utgiftsområde 2, anslag 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen (2014) ap.1 Drift och användarstöd Hermes (2014) 19 075 - - - - ap.2 RK Statsbudgetstöd, ESV (2014) 14 031 438 0 0 0 ap.4 Statsredovisningssystemet (2014) 6 656 - - - - ap.5 Transaktionsdatabas (2014) 262 - - - - Utgiftsområde 2, anslag 1:8 Ekonomistyrningsverket ap.1 Ekonomistyrningsverket förvaltning* 114 409 132 635 136 176 137 123 140 960 ap.2 RK Statsbudgetstöd** - 15 865 20 865 20 865 20 865 Utgiftsområde 2, anslag 1:12 Riksgäldskontoret ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning 396 300 400 0 0 Utgiftsområde 22, anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt ap.1 Gem. e-förv.proj - e-förvaltning - - 10 000 10 000 10 000 ap.2 E-handel i staten del till ESV 8 192 5 000 6 750 6 000 6 000 AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS Ekonomisk styrning 13 827 14 800 15 000 15 100 15 100 Administrativa system 15 325 5 700 5 000 3 800 4 200 Tjänsteexport 3 111 4900 3 000 0 0 ÖVRIGA INTÄKTER SOM DISPONERAS TA-medel (EU-revision)*** 6 792 1 700 3 500 2 000 2 000 Bidrag**** 1 650 24 300 2 000 2 000 2 000 Övrigt (finansiella intäkter, 4 AvgF m.m.) 5 289 3 000 3 000 3 000 3 000 SUMMA 209 015 208 638 205 691 199 888 204 125 5

FINANSIERINGSÖVERSIKT AVGIFTSINTÄKTER SOM REDOVISAS MOT INKOMSTTITEL Landstingsavtal, inkomsttitel 2811 2 220 2 220 2 220 2 220 2 220 * För 2015 ingår inte de 5 mnkr som får användas först efter beslut av regeringen. ** För perioden 2016-2018 har vi utgått från att 5 mnkr får användas först efter beslut av Regeringskansliet. *** För 2016-2018 ingår inte eventuella TA-medel för det nationella regionalfondsprogrammet och de territoriella programmen. Beslut om TA-medel har inte fattats för dessa program. *** * I posten för 2015 ingår bidrag för revison av Jordbruksfonderna (9 050 tkr) och Fiskerifonden (3 225 tkr), Uppdrag att fördjupa arbetet med jämförelser av it-kostnader och att kartlägga it-projekt med hög risk (5 000 tkr) samt det förväntade uppdraget att stötta regeringens satsning på e-förvaltning under 2015-2018 (5 000 tkr). I efterföljande kapitel beskriver vi ESV:s förslag till anslagsfinansiering, lämnar en redogörelse för den avgiftsbelagda verksamheten samt belyser anläggningstillgångar och övriga villkor. 6

FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING 3 Förslag till anslagsfinansiering Detta kapitel beskriver ESV:s förslag till finansiering med anslag och är indelat i två delar utifrån vilket utgiftsområde som avses. Syftet med kapitlet är att fästa regeringens uppmärksamhet på sådana områden där vi ser att det saknas långsiktig finansiering. 3.1 Utgiftsområde 2 ESV:s förvaltningsanslag 3.1.1 EU-revision I föregående års budgetunderlag lämnade ESV en utförlig beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna för EU-revisionen och vi pekade på att det saknas en långsiktig finansiering. I detta budgetunderlag vill vi peka på att det fortfarande saknas beslut om långsiktig finansiering på fler områden och vi beskriver hur vi anpassar revisionen i enlighet med de beslut regeringen har fattat om finansiering. De bedömningar som EU-kommissionen tidigare gjort har visat att vårt arbete håller en god kvalitet men att visst utrymme för förbättringar har funnits. Vi anser därför att den kvalitet vi hittills haft är tillräcklig. Med utgångspunkt från den finansiering som är beslutad för perioden 2016-2018 är vår bedömning att finansieringen inte räcker för att fullt ut utföra alla delar i uppdraget med godtagbar kvalitet. Vi kommer alltså att anpassa revisionen efter regeringens ambitionsnivå och redovisar nedan översiktligt inriktningen av revisionsarbetet för respektive fond. Jordbruksfonderna Uppdraget som attesterande organ blir större, med fler och utökade kontroller. Den finansiering som hittills är känd för 2016 visar på en minskning jämfört med 2015. Revisionen kommer att genomföras med inriktningen enligt nedan: I första hand genomför vi den del att vårt granskningsuppdrag som är oförändrat sedan tidigare år I andra hand genomför vi det utökade uppdraget med omkontroller inom de arealrelaterade stöden inom både europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU). Dessa stöd omfattar bland annat gårdsstöd och miljöersättningar. I tredje hand genomför vi omkontroller av de ej arealrelaterade stöden inom EGFJ och EJFLU. Dessa stöd omfattar bland annat marknads- företags- och projektstöd. 7

FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING Vår bedömning utifrån befintlig finansiering är att det utökade uppdraget med omkontroller inte kommer att genomföras fullt ut och att det tredje steget ovan inte alls kommer att omfattas av vårt arbete. En konsekvens skulle kunna bli att EUkommissionen inte kommer att godkänna de berörda avsnitten i vår årliga rapport. Regionalfonden, socialfonden och fiskerifonden För regionalfonden (ERUF) socialfonden (ESF) och fiskerifonderna (EFF och EHFF) kommer ESV:s revisionsarbete fram till början av 2017 att omfatta både den gamla programperioden som avslutas i början av 2017, och den nya programperioden. Baserat på den information vi fått från ansvariga myndigheter bedömer vi att under 2016 kommer revisionsarbetet vara lika omfattande för den nya programperioden som för den föregående. För regional- och socialfonden utökas de svenska programmen i den nya programperioden med ett så kallad multi-fonds program vilket ger ESV ett utökat granskningsuppdrag jämfört med den föregående perioden. Revisionen kommer att genomföras med inriktningen enligt nedan: I första hand genomför vi revisioner inom programperioden 2007-2013 för de program som förvaltas i Sverige. För att säkerställa att vår rapportering kan ske till EU kommissionen, prioriterar vi vårt genomförande av projektrevisioner, därefter genomför vi systemrevisoner. För den avslutande rapporteringen i mars 2017 behöver revisionsarbetet genomföras under 2016. För ett fullständigt avslut behöver granskning ske av såväl projekt som av hur ansvariga myndigheter fullgör sitt ansvar för ett korrekt avslut. I andra hand genomför vi revisionsarbete som hör till den nya programperioden 2014-2020. För ERUF genomför vi i tredje hand revisonsarbete för de gränsöverskridande program där annan medlemsstat ansvarar för förvaltningen. Vår bedömning är att den tillgängliga finansieringen enbart medger revisionsarbete enligt den högsta prioriteringen ovan, det vill säga programperioden 2007-2013. Det innebär att årliga rapporter för den nya programperioden kan komma att underkännas av EU-kommissionen. För fiskerifonden finns ingen beslutad finansiering för 2016-2018. SOLID- programmen. Vi bedömer att för SOLID-fonderna är befintlig finansiering tillräcklig för att genomföra revisionsinsatser för både programperioden 2007-2013 och för perioden 2014-2020. 8

FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING Regionalfonden 2015 Den befintliga finansieringen för regionalfonden under innevarande budgetår visar att en prioritering blir nödvändig. I första hand genomför vi regeringsuppdraget som revisionsorgan inför utnämning av ansvariga myndigheter och revisioner inom programperioden 2007-2013 för de program som förvaltas i Sverige. För att säkerställa att en årlig kontrollrapport kan avges till EU kommissionen för dessa program prioriterar vi vårt genomförande av projektrevisioner, därefter genomför vi systemrevisoner. I andra hand genomför vi revisionsarbete som rör den nya programperioden 2014-2020 för program med svensk förvaltning. I tredje hand kommer vi att genomföra revisonsarbete för de gränsöverskridande program där annan medlemsstat ansvarar för förvaltningen, för både programperiod 2007-2013 och perioden 2014-2020. Vår bedömning är att vi endast har möjlighet att utföra revisionsarbete enligt den högsta prioriteringen ovan, det vill säga programperioden 2007-2013. Det innebär att årliga rapporter för den nya programperioden, kan komma att underkännas av EUkommissionen. I de gränsöverskridande programmen som förvaltas av annan medlemsstat uppstår motsvarande risk att årliga rapporter för dessa program kan komma att underkännas av EU-kommissionen. 3.2 Utgiftsområde 22 Gemensamma e- förvaltningsprojekt av strategisk betydelse 3.2.1 e-förvaltningsprogrammet ESV förutser att inom kort få i uppdrag att stötta regeringens satsning på e- förvaltning i linje med vad regeringen anfört i Budgetpropositionen för 2015. Satsningen är flerårig och sträcker sig fram till och med 2018. En del av uppdraget handlar om att stötta regeringen och att utgöra ett stabsstöd till Regeringskansliet (Näringsdepartementet), en del består i att stötta myndigheterna under de olika faserna i utvecklingsprocessen. Ytterligare en del handlar om att följa upp statsförvaltningens digitalisering. ESV kommer att genomföra uppdraget i nära dialog med Näringsdepartementet. För denna nya uppgift kommer ESV att behöva förstärka sig kompetensmässigt. För att ESV ska kunna planera långsiktigt och genomföra uppdraget på ett tillfredställande sätt behövs särskild finansiering under hela perioden. ESV beräknar 9

FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING kostnaden, tillsammans med en fortsättning på uppdraget 1 om it-kostnader och itprojekt med hög risk, till 10 miljoner kronor årligen för perioden 2016-2018. 3.2.2 E-handel i staten ESV har sedan 2009 haft regeringens uppdrag att leda och samordna införandet av elektroniska beställningar i staten och dessförinnan att införa e-faktura i staten. I regleringsbrevet för budgetåret 2015 anges att ESV disponerar 5 miljoner kronor för att främja arbetet med e-handel i staten. Dessa medel används också för arbetet att leda det svenska deltagandet i E-SENS-projektet samt ett särskilt regeringsuppdrag att analysera konsekvenser av ett krav på e-faktura i offentlig sektor. De kommande åren är de viktigt att arbetet med e-handelsfrågor fortsätter för att nå effektmålen på längre sikt. ESV anser, i likhet med vad som framförts i tidigare budgetunderlag, att e-handel bör bli en permanent uppgift som borde framgå av vår instruktion och på sikt finansieras genom en höjning av förvaltningsanslaget, i likhet med vad som gäller för PEPPOL. För perioden 2016-18 behöver vi inrikta e- handelsarbetet mot fortlöpande stöd till myndigheterna, som leverantörsanslutning och standardisering genom SFTI, samt effektuppföljning. SFTI-samarbetet kommer under åren 2016-2018 att kräva mer resurser än innevarande år bland annat till följd av att det nya direktivet om e-faktura och nya upphandlingsregler som ökar fokus på elektronisk upphandling. Vår bedömning är att det årliga resursbehovet sammantaget uppgår till 6 miljoner kronor under perioden 2016-2018. ESV har i uppdrag att leda och samordna arbetet med E-SENS även för 2015, om än med lägre ambitionsnivå än tidigare. För perioden 2016-2018 bör fortsatt arbete inom E-SENS särskiljas från e-handelsfrågorna ovan eftersom E-SENS är en bredare e- förvaltningssatsning. Vår bedömning är att det årliga resursbehovet är minst 1,5 miljoner kronor så länge projektet pågår. Om E-SENS tillämpas inom fler verksamhetsområden än företagsregistrering så blir ESV:s resursbehov större. 1 Uppdrag att fördjupa arbetet med jämförelser av it-kostnader och att kartlägga it-projekt med hög risk (N2015/738/EF) 10

REDOGÖRELSE FÖR AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS 4 Redogörelse för avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras ESV:s avgiftsfinansierade verksamhet, där vi disponerar intäkterna, delas enligt regleringsbrevet in i tre områden: Ekonomisk styrning, Administrativa system och Tjänsteexport. Vi beräknar följande intäkter och kostnader i den avgiftsfinansierade verksamheten åren 2015 2018. Tabell 2 Avgiftsfinansierad verksamhet 2014 2018 Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) IB 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Beräkn. 2016 Beräkn. 2017 Beräkn. 2018 Ekonomisk styrning -6 674 722 Intäkter 13 827 14 800 15 000 15 100 15 100 Kostnader 13 105 14 000 14 400 14 400 14 500 Administrativa system 1 488 6 118 Intäkter 15 325 5 700 5 000 3 800 4 200 Kostnader 9 208 10 000 7 800 5 700 4 100 Tjänsteexport 778-401 Intäkter 3 111 4 900 3 000 0 0 Kostnader 3 513 4 900 3 000 0 0 Summa -4 408 6 439-3 500-2 200-1 200 700 I följande avsnitt redogör vi för vart och ett av avgiftsområdena. Vi vill understryka att för två av områdena, Ekonomisk styrning och Administrativa system, är det angeläget med ändring i instruktionen. 4.1 Ekonomisk styrning I avgiftsområdet Ekonomiskt styrning ingår uppdrag, utbildning och avgiftssamråd. Ett ackumulerat underskott har byggts upp från början av 2000-talet fram till 2013 och uppgår nu till knappt 6 miljoner kronor. Utbildning och uppdrag står för större delen av underskottet. Inom utbildningsverksamheten ser vi en möjlighet att minska underskottet på sikt utan att verksamheten eller kursdeltagare drabbas alltför negativt. Underskottet inom uppdragsverksamheten är svårare att hantera eftersom omfattningen av uppdrag har sjunkit de senaste åren. Därför ser vi ingen möjlighet att kunna minska underskottet i någon större utsträckning. Krav på stora överskott skulle innebära kraftigt minskad kvalitet i uppdragen eller alltför höga priser vilket ytterligare skulle minska verksamhetens omfattning. För att få en långsiktigt ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar verksamhet föreslår vi att regeringen ändrar det ekonomiska målet för Ekonomisk styrning till att ESV i lämplig omfattning får ta ut avgifter. ESV:s verksamhet med att lämna stöd till 11

REDOGÖRELSE FÖR AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS regeringen, Regeringskansliet och andra myndigheter inom området riskerar att hämmas om avgiftsuttagen bedöms vara för höga av de som har behov av stödet. Detta skulle göra det möjligt för ESV att, där vi finner det lämpligt, finansiera utbildningar, konferenser, uppdrag eller liknande med anslagsmedel. För det ackumulerade underskottet föreslår vi också en möjlighet att i lämplig omfattning och över en lämplig tidsperiod använda ESV:s förvaltningsanslag för att reducera underskottet. ESV:s bedömning är att även detta kräver ett beslut av regeringen. 4.2 Administrativa system Området Administrativa system omfattar ramavtalsägarskap för ekonomisystem, personalsystem, beslutstödssystem, e-handelslösningar samt leverantörsoberoende konsulttjänster för administrativa system. Verksamheten finansieras genom att ramavtalsleverantören betalar en procentsats av deras omsättning på ramavtalet som avgift till ESV. Förutsättningarna förändras För närvarande pågår stora förändringar av myndigheternas administration, både inom myndigheterna men också för statsförvaltningen som helhet. På senare år har det tagits ett antal initiativ som syftar till att få till stånd förvaltningsgemensamma lösningar. Det gäller inte minst inom e-förvaltningsområdet men också för det administrativa området. Statens servicecenter är nu etablerat och regeringen har inriktningen att myndigheterna ska använda deras tjänster. Regeringen anger i Budgetpropositionen för 2015 att den har för avsikt att förordningsreglera anslutningen till Statens servicecenters lönerelaterade bastjänster och att myndigheterna kommer att anslutas stegvis under perioden 2015-2019. Många myndigheter använder redan Statens servicecenter och en del avvaktar i väntan på tydliga direktiv från regeringen eller för en dialog med Statens servicecenter. Förutsättningarna för ESV:s uppdrag att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system har därmed i grunden förändrats, inklusive de finansiella förutsättningarna. ESV:s instruktion behöver ändras utifrån hur regeringen vill styra tillhandahållandet av administrativa tjänster i statsförvaltningen. Ekonomiska förutsättningar De verksamhetsmässiga och därmed även de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva ramavtalsverksamhet har alltså förändrats. ESV:s bedömning är att det inte går att bedriva denna verksamhet på samma sätt som hittills och att det inte är möjligt att uppnå målet om full kostnadstäckning. 12

REDOGÖRELSE FÖR AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS Sammantaget menar vi att osäkerheten för ESV kring de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna är stora. Det ekonomiska utfallet i diagrammet nedan kan i hög grad förändras beroende på omvärldsfaktorer. Figur 1 Intäkter, kostnader och ackumulerat resultat för Administrativa system 2014-2021 (tkr) 15000 10000 5000 Intäkt Kostnad Ack. Resultat 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021-5000 Om ramavtalen avropas i lägre utsträckning än prognostiserat får det stor påverkan på intäkterna under flera år. Vi ser till exempel en viss tröghet i den takt myndigheterna avropar från våra ramavtal. För åren 2015-2016 och 2020-2021 ingår kostnader för planerade förstudier och upphandlingar av e-handelstjänst och ekonomisystem. ESV har upphandlat ett nytt ramavtal för personalsystem med EVRY HR Solutions AB som flera myndigheter har börjat avropa ifrån, däribland Statens servicecenter. Men i våra beräkningar framöver har vi utgått ifrån att det är Statens servicecenter som ansvarar för upphandling av personalsystem. När det gäller ramavtalet för ekonomisystem hade vi ursprungligen två leverantörer men när KMD Sverige HB våren 2014 valde att kliva av ramavtalet omförhandlade vi avtalet med den kvarvarande leverantören, Unit4 Agresso AB. Myndigheterna börjar nu avropa systemet, som dock bara är avropsbart till och med november 2015. Vi har startat en förstudie inför nästa upphandling av ekonomisystem. 13

REDOGÖRELSE FÖR AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS Inom e-handelsområdet har många myndigheter och Statens servicecenter avropat ramavtalen under de senaste fyra åren. Dessa ramavtal är också avropsbara till hösten 2015. Vi har nyligen slutfört förstudien inför nästa upphandling av ramavtal inom e- handelsområdet. 4.3 Tjänsteexport ESV har under 2014 gjort en översyn av tjänsteexportverksamheten för att belysa tjänsteexportens verksamhetsmässiga, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Översynen resulterade i en policy som tydliggör den strategiska inriktningen och innebär att ESV:s tjänsteexportverksamhet sannolikt kommer att minska i omfattning under kommande år. Policyn slår bland annat fast att: ESV ska arbeta med länder som är prioriterade av svenska staten eller EU och där engelska är arbetsspråket i projekten. Inriktningen är att normalt inte ha mer än två pågående projekt. Vi ska göra bedömningen att det är möjligt att uppnå positiva effekter av våra insatser i mottagarlandet. Vi ska enbart ta sådana uppdrag där ESV kan stå för i stort sett all kompetens och kapacitet, inom ramen för den ordinarie verksamheten. Projekt där vi i hög grad är beroende av underkonsulter är därmed inte aktuella. Inom vårt kompetensområde kan vi också vara underleverantör vid till andra myndigheter eller organisationer som bedriver tjänsteexport. Under 2015 och 2016 har ESV ett EU-finansierat, så kallat twinningprojekt, i Armenien. Projektet syftar till att stödja och utveckla kapaciteten hos finansministeriet i Armenien inom intern styrning och kontroll. Vi räknar med att ekonomin inom Tjänsteexporten kommer att vara i balans de kommande åren. 14

AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA EJ DISPONERAS 5 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras ESV ska enligt sin instruktion svara för förvaltning och avveckling av lokaler efter beslut av regeringen. ESV har ett sådant uppdrag och det avser ett avtal mellan staten och Västerbottens läns landsting om lokaler som disponeras av Umeå universitet. Det pågår i dagsläget diskussioner mellan ESV, Västerbottens läns landsting och Umeå Universitet om avveckling av avtalet. Uppgifterna i tabellen nedan är därför osäkra och kan komma att ändras, eventuellt redan för 2015. Tabell 3 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras 2015 2018 (tkr) Inkomsttitel Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 Landstingsavtal 2811 2 220 2 220 2 220 2 220 15

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 Anläggningstillgångar I tabellen nedan anges ESV:s totala investeringsbehov i anläggningstillgångar. ESV:s immateriella investeringar består framförallt av utveckling av system såsom Hermes statsbudgetssystem, Hermes statsredovisningssystem samt ESV:s interna it-system för uppföljning och prognoser på statens budget. De materiella investeringarna avser främst hårdvara till systemen ovan men även till ESV:s interna it-miljö. Tabell 4 Uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret 2014 2017 (tkr) Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 Beräkning 2018 IB lån i Riksgäldskontoret 21 700 21 200 22 200 18 800 Beräknad nyupplåning: Materiella anläggningstillgångar 5 000 3 100 2 000 2 700 Immateriella anläggningstillgångar 5 100 8 300 5 000 4 000 Summa nyupplåning 10 100 11 400 7 000 6 700 Beräknad amortering 10 600 10 400 10 400 9 900 UB lån i Riksgäldskontoret 21 200 22 200 18 800 15 600 Beslutad låneram/föreslagen låneram 40 000 40 000 40 000 40 000 Beräknad ränteutgift 0 40 230 410 Ränteantaganden för nyupplåning 0,00 % 0,19 % 1,13 % 2,40 % Finansiering av räntor och amorteringar: Utgiftsområde 2, anslag 1:8 Ekonomistyrningsverket ap. 1 Ekonomistyrningsverket förvaltning 8 200 7 300 6 600 6 000 ap. 2 RK Statsbudgetstöd 1 500 2 200 2 900 3 100 Avgiftsfinansierad verksamhet 900 1 000 1 100 1 200 Totalt räntor och amorteringar 10 600 10 500 10 600 10 300 16

ÖVRIGA VILLKOR 7 Övriga villkor 7.1 Låneram ESV:s låneram för 2015 uppgår till 40 miljoner kronor. Vi föreslår inte någon ändring för budgetåren 2016 2018. 7.2 Räntekontokredit ESV:s kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret uppgår till 15 miljoner kronor 2015. Vi föreslår inte någon ändring för budgetåren 2016 2018. Under 2014 utnyttjades räntekontokrediten som högst med 11,1 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta bör nuvarande nivå behållas. 7.3 Anslagskredit Anslagskrediten föreslås för budgetåren 2016 2018 vara 3 procent av anslaget för samtliga anslag och anslagsposter. Vi anser att en anslagskredit ger bättre möjlighet till planering och utnyttjande av de medel vi har till vårt förfogande. 17

ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten. Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet. Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel. ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00 Box 45316 Fax 08-690 43 50 104 30 Stockholm www.esv.se