PROCESSÄGARENS STÄLLNINGSTAGANDE Datum 2010-06-15 8/10/Skusan Dnr 801-3913-10/121 Nr 1(7) Nr 8/10/SKUSAN - Regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden Eventuell regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden ska hanteras i enlighet med nedanstående promemoria. Ställningstagandet fastställdes den 21 april 2010. Anna-Carin Gustafsson Åström Processägare Susan Höglund Westermark Föredragande Dnr 806-3035-10/123 Nr 7 RÄTTSLIG PROMEMORIA 1 Sammanfattning För skulder där en eller flera är solidariskt betalningsansvariga med gäldenären gäller följande i ett ärende om skuldsanering. Finns det i ansökan eller den efterföljande utredningen uppgifter som visar att de solidariskt betalningsansvariga inte har betalat mer än sin andel och fordran är förfallen till betalning ska samgäldenären inte anmanas att anmäla eventuell regressfordran. Ansvaret för fordran delas lika efter huvudtalet om inte annat är avtalat. Finns det däremot anledning att anta att en solidariskt betalningsansvarig har betalat mer än sin andel ska denne anmanas att anmäla sin regressfordran. Detsamma gäller om samgäldenären har betalat mindre än sin andel och fordran i övrigt inte är förfallen till betalning (detta torde dock vara ovanligt i skuldsaneringssammanhang). En solidariskt betalningsansvarig ska alltid tas upp som part i förslaget om skuldsanering och förslaget ska delges denne för eventuellt yttrande. 2 Bakgrund, frågeställning och syfte I skuldsaneringsärenden är det inte ovanligt att gäldenären har skulder för vilka det föreligger solidariskt betalningsansvar med annan. I dessa fall ska skuldsaneringsteamen enligt gällande handläggningsrutin anmana den solidariskt Webbplats: www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax 171 94 Solna Solna strandväg 10 0771-73 73 00 08-29 26 14 171 94 Solna
2(7) betalningsansvarige att i skuldsaneringsärendet bevaka eventuell regressfordran gentemot gäldenären (se Processbeskrivning för besluta om skuldsanering 2006-10-20 nivå 4, Informera borgenär om inledande 1.3.2.1). Bestämmelserna i 1 kap 2 skuldebrevslagen reglerar när en regressfordran föreligger vilket är när någon av de solidariskt betalningsansvariga har betalat mer än sin andel. Regressfordran tas därför enbart upp i skuldsaneringsärendet om samgäldenären har betalat mer än sin andel. Föreligger, enligt Kronofogdemyndighetens mening, inte någon regressfordran tas den solidariskt betalningsansvarige upp som part i ärendet men med en fordran som uppgår till noll kronor. Detta gäller oavsett om samgäldenären har bevakat någon fordran i ärendet eller inte. I de fall den solidariskt betalningsansvarige har anmält eller har för avsikt att anmäla en fordran trots att något regresskrav inte kan anses föreligga brukar samgäldenären efter att Kronofogdemyndigheten har förklarat rättsläget avstå från att anmäla någon regressfordran eller ta tillbaka en redan anmäld fordran. Även om det sällan förekommer några problem i praktiken i dessa fall finns det ett behov av att utreda följande frågor. Vem styr över frågan om en påstådd regressfordran ska omfattas av en skuldsanering? Kan Kronofogdemyndighetens handläggning i dessa avseenden effektiviseras? I denna promemoria utreds frågorna. 3 Gällande rätt m.m. 3.1 När uppkommer ett regresskrav? Svaret på frågan om när ett regresskrav uppkommer varierar beroende på vem regresskravet riktas mot. En borgensman som vill göra gällande sin regressrätt gentemot huvudgäldenären kan göra det vare sig han betalar skulden i dess helhet eller han betalar endast ränta eller amortering (se Walin Borgen och tredjemanspant - tredje upplagan s. 181). Mellan borgensman och huvudgäldenär uppstår således en regressfordran så fort borgensmannen fullgör sitt borgensansvar helt eller delvis. Vad gäller regresskrav mellan flera solidariskt betalningsansvariga huvudgäldenärer tillämpas 1 kap 2 skuldebrevslagen. Samgäldenärer är enligt skuldebrevslagen in dubio solidariskt betalningsansvariga det vill säga var och en svarar för hela skuldbeloppet om inte annat har avtalats. Solidaritetsgrundsatsen, det vill säga att var och en svarar för hela skuldbeloppet, är en fast grundad princip som även gäller utanför skuldebrevslagens område. Ansvarigheten kan dock begränsas genom särskilda förbehåll. Utgångspunkten i denna promemoria är att det inte finns något avtal samgäldenärerna emellan. I dessa fall bör ansvaret delas lika efter huvudtalet per capita (se Walin Lagen om skuldebrev m.m En kommentar på Internet - kommentar till 1 kap. 2 skuldebrevslagen) Av 1 kap. 2 skuldebrevslagen framgår följande.
3(7) Är skuldebrev utfärdat av flere utan förbehåll om delad ansvarighet, svare de en för alla och alla för en för vad föreskrivet är. Där någon av dem betalt gälden, äge han att av varje medgäldenär utkräva dennes andel. Har någon medgäldenären kommit på uppenbart obestånd eller är hans vistelseort okänd, gälde envar av de övriga så stor del av bristen som på honom belöper. Lage samma vare, där den som betalt gälden krävt medgäldenär å dennes andel eller på ändamålsenligt sätt avsänt meddelande om kravet, och betalning ej därefter ingått inom fjorton dagar. Av 1 kap. 2 andra stycket skuldebrevslagen framgår att den som betalar skulden har av sina medgäldenärer rätt att kräva deras andelar. I kommentaren till skuldebrevslagen beskrivs att regressrätt föreligger för den som till borgenären utgett mer än vad som belöper på honom (se Walin Lagen om skuldebrev m.m. En kommentar på Internet - kommentar till 1 kap 2 skuldebrevslagen). Lagrummet uppmärksammar dock endast det fallet att hela skulden har betalats. Walin anför att om en av de solidariskt betalningsansvariga enbart har gjort en avbetalning som inte överstiger hans eller hennes andel, torde samgäldenären som regel kunna vända sig mot medgäldenär endast om skulden i övrigt inte är förfallen till betalning (se Walin Borgen och tredjemanspant - tredje upplagan s. 182). Detta skiljer sig alltså från den omedelbara regressrätt en borgensman kan göra gällande gentemot huvudgäldenären oavsett om skulden har betalats helt eller delvis. 3.2 Vem styr över frågan om en påstådd regressfordran ska omfattas av en skuldsanering? Av 7 första stycket skuldsaneringslagen framgår att samtliga kända fordringar ska omfattas av skuldsaneringen om inte annat föreskrivs i lagen. I 7 andra och tredje styckena skuldsaneringslagen regleras vilka typer av fordringar som inte ska ingå i en skuldsanering. Dessa bestämmelser ska tillämpas restriktivt. Enligt 7 andra stycket 5 skuldsaneringslagen ska tvistiga fordringar inte omfattas av en skuldsanering. En fordran är tvistig så snart gäldenären bestrider den. Gäldenärens processuella dispositionsrätt tar över frågan om fordringen materiellt existerar. Man kan uttrycka det som att gäldenären i skuldsaneringsförfarandet avgör frågan om fordring materiellt existerar. Det är gäldenären som också disponerar över frågan om fordringsförhållandets innehåll. Genom sitt ställningstagande till de fordringar som förekommer i skuldsaneringen avgör gäldenären med vilka belopp och med vilka villkor i övrigt fordringarna kan göras gällande i skuldsaneringsförfarandet (se Hellners/ Mellqvist, Skuldsaneringslagen - En kommentar till 2006 års lag - första upplagan s. 115 och s. 149). Kronofogdemyndigheten ska alltså i skuldsaneringsärenden inte pröva fordringsanspråk, det vill säga det ska i skuldsaneringsärendet inte göras en
4(7) bedömning av det skäliga i fordringshavarens fordran. Omständigheterna kring hur och varför en skuld har uppkommit är av betydelse och ska särskilt beaktas men innehållet i gäldenärens förpliktelser ska alltså inte bedömas i ett skuldsaneringsförfarande (se prop. 1993/94:123 s. 99). 3.3 Solidariska skulder i ett skuldsaneringsärende och handläggningen av dessa När ett beslut om att inleda skuldsanering har fattats ska beslutet kungöras i Postoch Inrikes Tidningar. I kungörelsen uppmanas var och en som har en fordran mot gäldenären att skriftligen anmäla denna till Kronofogdemyndigheten (se 15 skuldsaneringslagen). Någon uttrycklig skyldighet för Kronofogdemyndigheten att utöver kungörelsen särskilt anmana borgenärer eller solidariskt betalningsansvariga att anmäla sina fordringar finns inte. Det förekommer dock att gäldenären i sin ansökan om skuldsanering har tagit upp en skuld som av någon anledning inte anmäls av borgenären i bevakningsförfarandet. I dessa fall torde det falla inom Kronofogdemyndighetens utredningsskyldighet att klargöra om dessa fordringar ska omfattas av ett beslut om skuldsanering på sätt som gäldenären har angivit i sin ansökan. I utredningssyfte anmanar därför Kronofogdemyndigheten särskilt parter som sannolikt inte läser Post- och Inrikes Tidningar att anmäla eventuella fordringar. Dessa parter kan vara små borgenärer (ofta privatpersoner), borgensmän eller solidariskt betalningsansvariga. Om någon fordran trots anmaningen inte anmäls upptas i skuldsaneringen det belopp som gäldenären har lämnat i sin ansökan (se Processbeskrivning för besluta om skuldsanering 2006-10-20 nivå 4, Informera borgenär om inledande 1.3.2.1). Skuldsaneringsteamet i Stockholm har funnit det effektivare att endast anmana solidariskt betalningsansvarig när det finns anledning att anta att dessa faktiskt har en regressfordran gentemot gäldenären. I övriga fall tas i förslaget om skuldsanering den solidariskt betalningsansvariges fordran upp till noll kronor utan att han eller hon tillfrågas. När förslaget senare skickas ut till borgenärerna bifogas ett särskilt följebrev till samgäldenären med information om dennes möjligheter att yttra sig i ärendet. Om samgäldenären inte skulle dela Kronofogdemyndigheten bedömning har han eller hon i detta skede möjlighet att invända mot förslaget och anmäla eventuell regressfordran. 4 Kronofogdemyndighetens bedömning Gäldenärens processuella dispositionsrätt Som framkommit är det gäldenären som helt och hållet disponerar över vilka fordringar som ska omfattas av ett beslut om skuldsanering. Vad Kronofogde-
5(7) myndigheten ska bedöma i detta avseende är om en fordran ska undantas enligt 7 skuldsaneringslagen eller inte. Förslag på effektivare handläggning av skuldsaneringsärenden där fordringar med solidariskt betalningsansvar förekommer Ett regresskrav uppkommer så fort en av de solidariskt betalningsansvariga har betalat mer än sin andel av den gemensamma skulden. Eftersom var och en svarar för hela skuldbeloppet delas ansvaret lika efter huvudtalet. Den som har betalat kan då kräva medgäldenären på dennes andel (se 1 kap 2 skuldebrevslagen). Har en av samgäldenärerna enbart betalat en del av skulden, understigande hans eller hennes andel, kan regressfordran göras gällande enbart om resten av skulden inte har förfallit till betalning. Skuldbeloppet utgörs av kapitalbeloppet inklusive ränta och eventuella avgifter. I de flesta skuldsaneringsärenden där det förekommer skulder med solidariskt betalningsansvar är det mycket ovanligt att någon av samgäldenärerna har betalat mer än sin andel. Således föreligger det sällan något egentligt regresskrav i skuldsaneringsärendena. Kronofogdemyndigheten kan ofta redan av uppgifterna i ansökan om skuldsanering eller genom registerforskning komma fram till att någon regressrätt inte torde föreligga. Trots detta ska Kronofogdemyndigheten enligt gällande rutin regelmässigt anmana de som är solidariskt betalningsansvariga att i ärendet anmäla eventuell regressfordran. Det förekommer att samgäldenärerna - som i fåtal fall har klart för sig vad Kronofogdemyndigheten egentligen efterfrågar hävdar regressrätt och anmäler vad han eller hon själv har betalat trots att detta understiger dennes andel. I dessa fall måste den solidariskt betalningsansvarige kontaktas för att informeras om rättsläget varefter han eller hon normalt återtar sin fordringsanmälan. Det synes inte finnas någon anledning att anmana solidariskt betalningsansvarig att bevaka sin fordran i de ärenden där det framgår att han eller hon inte har betalat mer än sin andel. Handläggningen skulle i dessa fall effektiviseras dels genom att myndigheten inte behöver skicka en anmaning till samgäldenären att bevaka eventuell regressfordran, dels genom att myndigheten, när en fordran anmäls, inte behöver kontakta samgäldenären och informera om rättsläget vad gäller regressrätt. Mot denna bakgrund anser Kronofogdemyndigheten att Stockholmsteamets handläggningsrutin för eventuella regressfordringar vid solidariskt betalningsansvar bör gälla för hela skuldsaneringsprocessen (se avsnitt 3.2). Kronofogdemyndighetens processbeskrivning för beslut om skuldsanering bör därmed också ändras i denna del. I ärendet bör det dokumenteras hur Kronofogdemyndigheten har kommit fram till att den solidariskt betalningsansvarige inte har betalat mer än sin andel. Till förslaget om skuldsanering ska ett följebrev skickas med till den solidariskt
6(7) betalningsansvarige, se bilaga. Av detta framgår rättsläget avseende regresskrav och samgäldenären informeras om att han eller hon har möjlighet att i sitt yttrande anmäla eventuell regressfordran. När det i skuldsaneringsärenden finns fordringar där det föreligger solidariskt betalningsansvar torde det viktigaste vara att en medgäldenär delges förslaget om skuldsanering och får möjlighet att yttra sig över detta samt i samband med det också en möjlighet att anmäla en eventuell regressfordran. I vilket skede av handläggningen fordran faktiskt anmäls är i detta sammanhang sekundärt. I samband med sitt yttrande över förslaget om skuldsanering har samgäldenären som nämnts möjlighet att anmäla sin regressfordran för det fall han eller hon är av åsikten att en sådan existerar. Skulle den solidariskt betalningsansvarige i sitt yttrande över förslaget åberopa en regressfordran kommuniceras naturligtvis dessa uppgifter med gäldenären. Om gäldenären invänder mot den anmälda regressfordran kommer denna att undantas jämlikt 7 tredje stycket 5 skuldsaneringslagen. På så sätt disponerar gäldenären alltjämt över vilka fordringar som ska omfattas av ett beslut om skuldsanering. Bilaga: Till dig som har fått ett förslag om skuldsanering, se nedan
7(7) Till dig som har fått ett förslag om skuldsanering Du har fått ett förslag om skuldsanering eftersom du tillsammans med den som ansökt om skuldsanering (gäldenären) är betalningsansvarig för någon eller några av skulderna i förslaget. Kronofogdemyndigheten måste få en bekräftelse på att du har fått förslaget om skuldsanering. Därför är det viktigt att du omgående skriver under och återsänder det bifogade delgivningskvittot till Kronofogdemyndigheten. Om inte delgivningskvittot återsänds till oss kan myndigheten delge dig på annat sätt. Du bör läsa igenom förslaget noggrant. Har du synpunkter på förslaget ska du lämna dessa till Kronofogdemyndigheten inom tre veckor. Lämnar du inga synpunkter uppfattas detta som ett godkännande av förslaget. Kronofogdemyndigheten prövar därefter om förutsättningar för skuldsanering finns. Du kommer att få en kopia av det slutliga beslutet. Din betalningsskyldighet gentemot den eller dem du är skyldiga pengar (fordringsägarna) påverkas inte. Oavsett om gäldenären beviljas skuldsanering eller inte kan fordringsägaren alltid kräva dig på betalning för hela skulden. Har du till dagen för beslut att inleda skuldsanering meddelades betalat mer än din andel av den gemensamma skulden har du nu möjlighet att anmäla ditt krav till Kronofogdemyndigheten och kräva gäldenären på den överstigande delen. Anmäler du inte ditt krav i skuldsaneringsärendet nu, kommer du inte kunna kräva gäldenären på dessa pengar senare. Du kan inte heller kräva gäldenären på det du har betalat eller kommer att betala efter att skuldsanering inleddes även om det är mer än din del av skulden. Har du några frågor är du välkommen att ringa handläggaren i ärendet.