Budgetunderlag 2015 2017

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (21) 2015 2017 Skolverket överlämnar härmed budgetunderlag för 2015 2017. Beslut i ärendet har fattats av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. I den slutgiltiga handläggningen har överdirektör Helen Ängmo, avdelningscheferna Erik Nilsson, Staffan Lundh, Kjell Hedwall och Eva Lindgren samt chefsjurist Jonas Nordström, kommunikationschef Annette Lilliestierna och stabschef Anna Hellstadius deltagit. Föredragande i ärendet har varit undervisningsråd Katarina Tiväng. Anna Ekström Generaldirektör Katarina Tiväng Undervisningsråd Kopia till Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (21) Skolverket Innehåll Hemställan... 3 1 Inledning... 4 1.1 Skolverkets prioriteringar... 4 1.2 Långsiktigt och strategiskt stöd för skolutveckling... 5 2 Förslag till utökad finansiering av verksamhet... 7 2.1 Utgiftsområde 16 Anslag 1:1 Statens Skolverk... 7 2.2 Utgiftsområde 16 Anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet... 11 2.3 1:5.2 Internationella studier... 11 2.4 1:5.3 Till Skolverkets disposition... 12 2.5 Avgiftsfinansierad verksamhet... 13 2.6 Verkets åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna... 14 3 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet... 15 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras (tkr)... 15 3.2 Investeringsbehov i anläggningstillgångar... 16 3.3 Räntekonto med kredit... 18 3.4 Anslagskredit på ramanslag... 18 3.5 Bemyndiganden... 18 3.6 Avgiftsbelagd verksamhet... 20

Skolverket 3 (21) Hemställan Med utgångspunkt i de resonemang som förs i budgetunderlaget hemställer Skolverket om att myndigheten tillförs medel för 2015 2017, utöver redan beslutad tilldelning, enligt följande. Äskanden om tillägg anges kopplat till aktuellt anslag. (tkr) Förslag från Skolverket 2015 2016 2017 Anslag 1.1 Summa 1:1 tilldelat 2014 450 759 450 484 456 666 Långsiktig finansiering av Skolverket 30 000 40 000 50 000 Instruktionsenliga förändringar 5 000 5 000 5 000 Lärlingscentrum 5 000 5 000 5 000 Implementering av skolreformer 25 000 25 000 30 000 Uppföljningsstatistikens anpassning till reformerna 14 000 10 000 10 000 Nationell ämnesutvärdering 5 500 7 000 7 000 Summa 1:1 äskande 84 500 94 500 109 500 Nytt förslag 535 259 544 984 566 166 Anslag 1:5:2 Summa 1:5:2 tilldelat 2014 15 000 15 000 15 000 Internationella studier 6 000 2 000 1 000 Nytt förslag 21 000 17 000 16 000 Anslag 1:5:3 Summa 1:5.3 tilldelat 2014 3 163 799 3 021 456 2 716 769 Omfördelning mellan anslag 30 000 40 000 50 000 Nytt förslag 3 126 299 2 973 956 2 659 269 Avsteg från Kapitalförsörjningsförordningen Karriärtjänstreformen 15 000 11 000 7 000 Lärarlegitimationer Inga beloppsgränser

4 (21) Skolverket 1 Inledning Skolverket ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet. Myndigheten arbetar med nationell styrning, skolutveckling, uppföljning och utvärdering samt med hantering av statsbidrag och legitimering av lärare och förskollärare. En mycket stor del av verksamheten utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Flera uppdrag har korta tidsramar, annonseras med kort varsel och utgör i vissa fall en ny form av verksamhet. Den svenska skolan står inför stora utmaningar. I Skolverkets lägesbedömning 2013 redovisade myndigheten sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Tre övergripande utvecklingsområden pekades ut som viktiga för att möta den svenska skolans utmaningar; att alla skolor måste utvecklas till bra skolor för att öka likvärdigheten, att tillgången till kompetenta lärare behöver säkras och att skolor och huvudmän behöver långsiktighet. Slutsatserna i lägesbedömningen förstärktes ytterligare av PISAundersökningen där resultaten visar att svenska 15-åringar har tappat mest i hela OECD-området och numera presterar under OECD-genomsnittet inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skillnaderna är stora mellan flickor och pojkar och de lågpresterande har tappat ytterligare i förhållande till de högpresterande. Med utgångspunkt i Skolverkets uppdrag, resurser och utmaningar har myndigheten formulerat fem övergripande mål för perioden 2013 2016. Målen med tillhörande strategier ska skapa bättre förutsättningar för Skolverket att genomföra sitt uppdrag. De fem målen är: Vår verksamhet bidrar till högre kvalitet i undervisningen Vi tillhandahåller den bästa kunskapen om skolsystemet Vi möter målgruppernas behov Vi har rätt kompetens Vi är snabba, flexibla och effektiva Skolverket fokuserar i detta budgetunderlag på hur myndigheten bör hantera de utmaningar som finns inom sektorn, hur myndigheten ser på framtida utvecklingsinsatser och vilka förutsättningar myndigheten behöver ha för att klara sitt uppdrag. Myndigheten vill framhålla att det behövs strukturella förändringar i hur olika insatser kan genomföras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att skapa förutsättningar för en bättre skola. Det krävs också ett stärkt förvaltningsanslag för att Skolverket ska kunna hantera förvaltning och långsiktigt stöd för såväl instruktionsenliga uppgifter som tidsbegränsade utvecklingsinsatser. 1.1 Skolverkets prioriteringar Utifrån slutsatserna i lägesbedömningen har Skolverket valt att prioritera insatser inom följande områden. Skolverket ska genom att samordna befintliga insatser och initiera nya insatser vid behov, öka genomslagskraften i de insatser regeringen fattar beslut om.

Skolverket 5 (21) Skola och arbetsliv Skolverket har ett stort och ökande antal regeringsuppdrag med nära koppling till arbetsmarknaden, t.ex. inom gymnasie- och vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledning. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2013 att myndigheten behöver ställa om sin verksamhet mot en samlad, långsiktig satsning för att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen, bl.a. när det gäller handledarutbildning, samverkan med arbetslivet, branscher och parter. Bedömning och betyg Betyg och nationella prov liksom annat bedömningsstöd är ett område där Skolverket har flera pågående uppdrag. Skolan har under senaste åren fått ett utökat åtagande genom tidigare betyg och ett omgjort betygssystem. Antalet nationella prov har ökat. Detta har sammantaget medfört att behovet av stöd har ökat, vilket Skolverket prioriterar. Skolverket får också genom uppföljning och utvärdering kunskap inom området. Likvärdig utbildning för alla elever I lägesbedömningen lyfts fram att Skolverket ska följa upp och utvärdera likvärdigheten, ett arbete som pågår. Därtill behövs löpande kunskap om hur elevernas kunskapsutveckling ska förstås. Skolverket avser att stärka dialogen mellan staten och huvudmännen för att ge huvudmännen bättre förutsättningar att ta sitt ansvar för skolans samlade mål. Redan i dag görs insatser för att stärka huvudmännens möjligheter att ta sitt ansvar t.ex. genom de nyligen genomförda aktualitetskonferenserna. Förbättrade resultat genom utveckling av undervisningen Ett av målen i Skolverkets strategiska plan är att verksamheten ska bidra till högre kvalitet i undervisningen. Myndigheten ska utveckla stöd för att höja kvaliteten i undervisningen och ska ha en kunskapsbas som möjliggör effektiva insatser för att utveckla undervisningen. Det bakomliggande motivet för att detta område prioriteras är undervisningens avgörande betydelse för elevers resultat. Skolverket genomför nationella och internationella undersökningar som rör ämnen och undervisning. Vidare genomförs en rad insatser som syftar till att utveckla undervisningen, t.ex. utvecklingsinsatser kopplade till ämnen och ämnesutveckling, kollegialt lärande, elever i behov av särskilt stöd och forskningsspridning kopplat till förbättrad undervisning. 1.2 Långsiktigt och strategiskt stöd för skolutveckling Under 2014 arbetar Skolverket med en stor mängd utvecklingsuppdrag från regeringen. Uppdragen spänner över ett brett spektrum av frågor från att motverka alkohol, narkotika, dopning och tobak och att stödja isländska elevers yrkesstudier i Sverige till den stora satsningen på Matematiklyftet och Lärarlyftet. I Riksrevisionens granskning Statens insatser på skolområdet, Statens kunskapsspridning till skolan RIR 2013:11, rekommenderar Riksrevisionen regeringen bland annat att styra Skolverkets nationella utvecklingsuppdrag mer strategiskt och mindre detaljerat i syfte att öka Skolverkets verksamhetsnytta. Skolverket har återkommande lyft

6 (21) Skolverket behovet av utökat förvaltningsanslag. Det behovet kvarstår, se avsnitt 2.1. Med utgångspunkt i lägesbedömningen och Riksrevisionens rekommendationer föreslår myndigheten därutöver följande: Skolverket menar att det är en nackdel att strukturerna för nationell skolutveckling med dagens system i så stor utsträckning byggs upp på nytt för varje utvecklingsuppdrag. Mer hållbara strukturer för nationell skolutveckling med insatser för alla nivåer i styrkedjan skulle ge betydligt bättre förutsättningar att bidra till ett utvecklingsarbete som har reella möjligheter att höja kvalitén i undervisningen. Ett långsiktigt stöd skulle kunna erbjudas till huvudmän med större hänsyn till de behov av utvecklingsinsatser som finns. Det bör finnas goda möjligheter att identifiera behoven med det systematiska kvalitetsarbetet som grund. Det systematiska kvalitetsarbetet på respektive nivå genererar utvecklingsbehov av olika slag och då ska staten finnas där och erbjuda relevanta, vetenskapligt beprövade utvecklingsinsatser. Skolverket vill också undersöka om Skolinspektionens granskningar kan ligga till grund för en sådan analys. Skolverket menar att insatserna för nationell skolutveckling bör innehålla följande grundläggande kompetenser för de olika nivåerna: Huvudmän Hela huvudmannastrukturen behöver få del av kompetensutveckling så att det kommunala och statliga uppdraget kan integreras på ett naturligt sätt. Kompetensutvecklingen bör omfatta bl.a. systematiskt kvalitetsarbete, modeller för resursfördelning, kompetensförsörjning och skolplanering. Skolverket vill också erbjuda huvudmän individuellt stöd utifrån respektive huvudmans behov, t.ex. mot bakgrund av Skolinspektionens granskningar. Rektorer och förskolechefer Utvärderingen av Rektorsprogrammet är hitintills positiv och ytterligare utveckling av programmet kommer att fortsätta fr.o.m. höstterminen 2015. Skolverket har för avsikt att ytterligare förstärka och konkretisera avsnitten om pedagogiskt ledarskap i utbildningen. Därutöver vill Skolverket utveckla Rektorslyftet till en mer permanent påbyggnad på rektorsprogrammet, med möjlighet att välja olika inriktningar. Fokus i påbyggnaden bör vara på systematiskt kvalitetsarbete, organisering samt genomförande av utveckling av undervisning. Lärare och förskollärare Fokus bör läggas på kollegiala metoder för planering, utvärdering samt bedömning av elevers kunskaper. Insatserna måste ge ett handfast stöd för att lärare ska kunna pröva och ompröva nya upplägg av sin undervisning i syfte att ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som finns i läroplanen. Allt i syfte att höja kvalitén i undervisningen. Handledarnivån - karriärtjänster Skolverket vill bygga vidare på de generella inslag som finns i nuvarande utvecklingsinsatser och forma en handledarutbildning som huvudmän och rektorer kan erbjuda till förstelärare och lektorer i de fall dessa lärare har ett uppdrag att driva kollegialt utvecklingsarbete. Skolverket kan börja etablera en permanent hållbar struktur för nationell skolutveckling där finansieringen på 1:5.3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, Till Skolverkets disposition, och övriga sakanslag till Skolverkets disposition, kan disponeras mer fritt av Skolverket utan detaljreglering så att regeringens fortsatta styrning snarare är målstyrd. Anslagsposten måste även fortsättningsvis inne-

Skolverket 7 (21) hålla administrativa villkor och vid behov avsteg från kapitalförsörjningsförordningen. Förslaget har således inga finansiella konsekvenser. Skolverkets bedömning är att detta är möjligt att påbörja redan under 2016. 2 Förslag till utökad finansiering av verksamhet 2.1 Utgiftsområde 16 Anslag 1:1 Statens Skolverk 2.1.1 Myndighetens långsiktiga finansiering En mycket stor del av Skolverkets verksamhet utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Det innebär en komplex och svåröverskådlig ekonomi med medel på flera anslag behäftade med olika villkor, vilket medför risker gällande styrning och uppföljning av verksamheten både på kort och på lång sikt. Skolverket har återkommande påpekat de svårigheter som är förknippade med ryckighet och kortsiktig planering för myndigheten. Skolverket står inför flera stora utmaningar de närmaste åren. Dels har myndigheten höga krav från regeringen avseende olika insatser inom skolområdet med tillhörande medel, dels finns krav inom förvaltningspolitiken på intern effektivitet samt hög service till Skolverkets målgrupper. Skolverket har under de tre senaste åren fått ett utökat förvaltningsanslag med 100 miljoner kronor. Medlen har i stor utsträckning öronmärkts för specifika insatser. På utvecklingsanslaget 1:5 har ökningen varit ännu större, från 900 miljoner kronor 2011 till 2,7 miljarder kronor 2014. Det tar tid att ställa om verksamheten och skapa ändamålsenliga, rätt dimensionerade interna stödprocesser för att klara av det. Det finns stora och eftersatta behov av modernisera och effektivisera myndigheten. Detta medför höga kostnader för verksamhetsutveckling i både kärn- och stödprocesser. Flera av satsningarna på utvecklingsanslaget avser uppbyggnad av mer långsiktiga reformer som t.ex. utfärdande av lärarlegitimation och olika statsbidrag. I flera uppdrag innebär utformningen att myndigheten skapar olika ithjälpmedel och verktyg för att stödja utvecklingen. Utveckling av infrastrukturen inom uppföljning och utvärdering behöver också förstärks för att klara de förändrade behoven. Investeringskostnader för detta belastar låneram, eller i de fall avsteg från kapitalförsörjningsförordningen beviljats, anslaget direkt. Långsiktigt kommer investeringarna att generera stora förvaltningskostnader. För 2014 har myndigheten budgeterat för närmare 60 miljoner kronor i förvaltningskostnader för att hantera och underhålla system, infrastruktur etc. Om ingenting görs kommer detta att leda till att förvaltningsanslaget mer och mer domineras av kostnader för övergripande overhead snarare än instruktionsenlig kärnverksamhet. Delvis har detta lösts kortsiktigt genom utnyttjande av 1:5.3 Till Skolverkets disposition för att täcka vissa förvaltningsutgifter. Det är inte en långsiktigt hållbar väg. Myndigheten bedömer att förvaltningsanslaget bör förstärkas de närm-

8 (21) Skolverket aste tre åren för att kunna hantera de instruktionsenliga uppgifterna och samtidigt hantera de insatser som krävs för att myndigheten ska kunna fungera effektivt samt omhänderta system och verktyg för skolsektorn med bibehållen kvalitet och effektivitet. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk motsvarande 30 mnkr 2015, 40 mnkr 2016 och 50 mnkr 2017. Finansiering föreslås ske genom motsvarande neddragning av 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. 2.1.2 Ungdomars etablering på arbetsmarknaden I och med Skolverkets förändrade instruktion 8 a och 9 utfärdad den 21 november 2013 ska verket bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom att bl.a. stödja arbetsgivare och andra aktörer i deras arbete med att utveckla kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning. Instruktionsförändringen innebär nya uppgifter och en ambitionshöjning i Skolverkets uppdrag. Branschorganisationer, arbetsgivare och andra aktörer på arbetsmarknaden är en mycket diversifierad målgrupp som har andra krav och förväntningar än Skolverkets ordinarie målgrupper, vilket kommer ställa nya krav på Skolverket. Kostnaden för denna uppgift beräknas till 5 mnkr årligen från 2015. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk med 5 mnkr årligen från 2015 för att hantera de beslutade förändringarna av Skolverkets instruktionsenliga uppgifter. 2.1.3 Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum vid myndigheten. Centrum ska bl.a. stimulera anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning genom insatser riktade till huvudmän, arbetsgivare och branschorganisationer bl.a. när det gäller att organisera utbildning på arbetsplatser. Skolverket ska stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv, särskilt regionalt, för att säkra att arbetslivets behov beaktas vid utformningen av utbildningarna. Kostnader för den kontinuerliga driften (exkl. utvecklingsmedel) beräknas till 5 mnkr årligen från 2015. Eftersom verksamheten är av bestående karaktär bör Skolverkets förvaltningsanslag ökas med detta belopp. Skolverket hemställer om en utökning 1:1 Statens Skolverk om 5 mnkr från 2015 och framåt för inrättandet av ett lärlingscentrum. 2.1.4 Från styrdokument till undervisningspraktik fortsatt uthållig implementering av skolreformerna Reformeringen av den svenska skolan är nu inne i ett skede då tyngdpunkten förskjuts från nyproduktion av nationella styrdokument till genomförande och tilllämpning på huvudmanna- och skolnivå. Aktiva, strategiskt valda och långsiktigt inriktade statliga implementeringsinsatser är nödvändiga för lång tid framöver om reformerna på allvar ska få genomslag i verksamheterna. Stöd för denna uppfattning finns bl.a. i Skolverkets senaste lägesbedömning och i delbetänkandet från utredningen om förbättrade resultat i grundskolan; "Det tar tid om effekter av

Skolverket 9 (21) skolpolitiska reformer (SOU 2013:30)". Utredaren framhåller särskilt att arbetet bara har börjat och pekar på vikten av uthållighet vid implementeringen av reformer. Fördjupade stödinsatser när det gäller att planera, genomföra och följa upp undervisningen utifrån de nya kurs- och ämnesplanerna och inte minst stödjande insatser kring kunskapsbedömning är exempel på insatser som bör prioriteras. Mot bakgrund av resultaten i PISA 2012 framstår det än tydligare att det är helt nödvändigt med fortsatta långsiktiga implementeringsinsatser. Om insikten om reformernas intentioner och innebörd eller kompetensen att genomföra dem brister på den lokala nivån finns en risk att förutsättningarna försämras för att reformernas syfte ska uppnås. I Skolverkets kontakter med skolhuvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare och förskollärare efterfrågas med stor tydlighet ett fortsatt stöd från statens sida för att reformernas intentioner ska förverkligas. Skolverket rekommenderar att detta arbete samordnas i den hållbara struktur för nationell skolutveckling som vi presenterade i inledningen av detta budgetunderlag. Stöd till huvudmäns och skolors ansvar för skolväsendets kvalitet och utveckling Huvudmän och skolor har ett långtgående ansvar för genomförande och utveckling av förskole- och skolverksamheten för barn och vuxna. Skolverket bör vidta åtgärder och genomföra aktiviteter som stödjer huvudmännens ansvarstagande och förmåga till egen analys och genomförande av förbättringsarbete med utgångspunkt i skolans styrdokument. Skolverkets insatser bör ta hänsyn till huvudmäns och skolors olika förutsättningar, resultat och mottagarkapacitet. En urvalsprincip som kan övervägas är att huvudmän/skolor som fått föreläggande avseende brister inom Skolinspektionens tillsynsområden Elevernas utveckling mot målen samt Måluppfyllelse och resultat medverkar i samma seminarier. Styrdokument inom vuxenutbildningen Styrdokumenten för samtliga skolformer behöver regelbundet ses över och uppdateras för att vara i fas med samhällets och yrkeslivets utveckling. I takt med att tiden går blir det alltfler styrdokument som kommer att behöva revideras och implementeras. Kostnaderna förväntas därmed öka successivt. Reformeringen av vuxenutbildningen ligger i en senare fas än övriga skolformer och särskilda insatser för vuxenutbildningen behöver utformas. Även här handlar det om implementering av styrdokument för en ökad likvärdighet och en ökad måluppfyllelse över landet. Det är ett långsiktigt arbete där behov finns av fortsatt utveckling av stödmaterial samt återkommande regionala dialogträffar och andra möten med huvudmän och företrädare för verksamheterna. Övriga prioriterade insatser är stöd till verksamheterna i utveckling av lärlingsutbildning och övrig arbetsplatsförlagt lärande inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt utveckling av flexibelt lärande/flexibla utbildningsformer. Bedömning och betyg För en fortsatt implementering av bedömning och betygssättning i det förändrade betygssystemet föreslår Skolverket utveckling av webbaserade utbildningar som ger många lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling oberoende av tid och plats.

10 (21) Skolverket Fortsatt implementering och kompetensutvecklingsinsatser för kartläggning av nyanlända elevers lärande kommer att behövas även efter 2016 då regeringens uppdrag om integrationsinsatser upphör. Insatserna behöver riktas till områdena bedömning, kartläggning och andra länders skolsystem samt svenska som andraspråk. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk om 25 mnkr för 2015 respektive 2016 och 30 mkr för 2017. 2.1.5 Uppföljningsstatistikens anpassning till reformerna Den omfattande reformeringen av det svenska utbildningsväsendet har inneburit ett utökat åtagande för Skolverkets nationella uppföljning. Förutom den löpande, årliga kostnaden för insamling och statistikframställning uppstår även en initialkostnad för utveckling och anpassning av de befintliga insamlings- och granskningssystemen samt för framtagning av ny statistik. Reformerna har även gjort det nödvändigt att genomföra parallella insamlingar fram till dess att de tidigare systemen kan fasas ut. Som exempel kan nämnas gymnasieskolan, där elevstatistik har tagits fram både för de gamla och för de nya programmen. Skolverket är dessutom beroende av registeruppgifter från Centrala studiestödsnämnden och Universitetsoch högskolerådet. Om dessa myndigheter inte kan anpassa sina system fullt ut till reformförändringarna har Skolverket inte någon möjlighet att komplettera deras insamlingar. Som exempel kan nämnas att det inte kommer att finnas några uppgifter om gymnasieelevernas yrkesutgång. De dubbla systemen har också medfört svårigheter för skolorna att rapportera korrekta studievägskoder och statistikframställningen har därför drabbats av merkostnader för kvalitetsgranskning. När uppföljningssystemet utökas i enlighet med de beslutade reformerna medför det ytterligare kostnader för nya insamlingar men även för framtagning av statistik. Under 2013 anpassades statistiken över grundskolans betyg till den nya betygsskalan, fler nationella prov tillkom och statistik togs fram över betygen i årskurs 6. För att göra det möjligt att följa och utvärdera de omfattande reformernas effekter är det viktigt att Skolverket, IFAU och andra utvärderande myndigheter och institutioner har tillgång till registerdata och statistik av tillräcklig omfattning och kvalitet som beskriver skolsystemets utveckling. Sammanfattningsvis behöver den nationella infrastruktur som uppföljningssystemet utgör en förstärkning för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen inom utbildningsväsendet. I nuläget saknas det helt finansiering för flera omfattande och betydelsefulla statistikinsamlingar. Det kan leda till att det kan komma att saknas medel för att publicera exempelvis viss statistik om provresultat och betyg om inte ytterligare resurser tillförs verksamheten. Sammantaget hemställer Skolverket om en utökning av 1:1 Statens Skolverk med 10 mnkr från 2015 och framåt för att uppföljningssystemet ska kunna omfatta fler insamlingar än idag och samtidigt bibehålla den nuvarande kvalitetsnivån. Därutöver behövs ett tillfälligt tillskott med 4 mnkr 2015 för att kunna göra justeringar i det befintliga tabellverket.

Skolverket 11 (21) 2.1.6 Nationell ämnesutvärdering De internationella studierna är en fundamental del av den nationella infrastrukturen för resultatutvärdering av svensk skola. Samtidigt så fokuserar de endast på ett begränsat antal ämnesområden. Att endast förlita sig på de internationella studierna ger alltså en i och för sig korrekt men också obalanserad bild av resultatutvecklingen. Studier som berör andra ämnesområden visar att resultatbilden inte är densamma för de i olika ämnena. En nationell ämnesutvärdering syftar precis som de internationella studierna inte endast till att mäta kunskapsutveckling. Ett andra syfte är att öka kunskaperna om vad som förklarar utvecklingen och skillnader mellan olika grupper av elever och skolor. Ytterligare ett syfte är att ge kunskapsunderlag som bidrar till att utveckla allmänna och ämnespedagogiska metoder. En bred och balanserad resultatutvärdering förutsätter alltså att de internationella studierna kompletteras på ett resurseffektivt sätt med nationella ämnesutvärderingar. Skolverket hemställer om en utökning av 1:1 Statens Skolverk för nationella ämnesutvärderingar med 5,5 mnkr 2015, 7 mnkr 2016 och 7 mnkr 2017. 2.1.7 Utveckling av det nationella provsystemet Det nationella provsystemet är i behov av en översyn och modernisering. Den ökade användningen av digitala hjälpmedel och svenska elevers vana att använda sig av dessa i sitt lärande kommer på sikt att medföra att även de nationella proven till stora delar behöver digitaliseras. Att it-basera genomförande och rapportering medför i längden en stor administrativ lättnad för och lärarna. För att i god tid och i en lämplig takt kunna förbereda införandet av digitaliserade prov finns behov av långsiktighet. Erfarenheter från andra länder visar att det tar 3 5 år att förbereda, utveckla och implementera sådana prov. Förberedelserna inkluderar både utveckling av själva proven och handhavande på skolorna. Skolverket har erfarenheter från införandet av it-baserade sfi-prov både när det gäller utveckling och införande och kommer ta avstamp och lärdom i de slutsatser som drogs av det arbetet. Skolverket kommer att intensifiera dialogen med lärosätena i syfte att säkra och höja kvalitén i provsystemet. Skolverket kommer att påbörja arbetet med en förstudie och återkommer med förslag till genomförande och beräkning av kostnader under 2014. 2.2 Utgiftsområde 16 Anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2.3 1:5.2 Internationella studier De internationella studierna står idag för trendmätning av kunskapsutvecklingen i svensk skola. Studierna har hög trendmätningskvalitet och bred täckning inom respektive ämnesområde. Efter ett reformskede i både grundskolan och gymnasieskolan samt vikande resultatutveckling i svensk grundskola, fångad av PISA 2012, är de internationella studierna betydelsefulla för att följa utvecklingen framöver. I

12 (21) Skolverket praktiken finns inga andra studier som belyser förändring över tid och därmed effekter av reformer. Under de senaste åren har också ett flertal omfattande satsningar gjorts eller kommer att genomföras, exempelvis inom matematikämnet, och det är angeläget att mäta effekterna av såväl reformer och särskilda satsningar på elevernas kunskaper i både grund- och gymnasieskola. De internationella programmen följer givna cykler. PISA genomfördes våren 2012 och nästa insamling planeras till 2015, förstudie genomförs våren 2014. Nästa omgång av TIMSS och TIMSS Advanced huvuddatainsamlingar planeras till våren 2015 med förstudier våren 2014. PIRLS och ICCS planerar huvuddatainsamlingar 2016 och förstudier 2015 respektive hösten 2014. Också andra studier med datainsamlingar under perioden 2014 2017 kan bli aktuella att ta ställning till under 2014. Mot bakgrund av denna anhopning av datainsamlingar i de internationella programmen kommer de totala kostnaderna för de internationella studierna att variera över de kommande åren och en ökning av kostnaderna kan förväntas under de datainsamlingsintensiva åren 2015 2017. Till detta tillkommer att kostnadsläget för genomförande av internationella studier har förändrats som konsekvens av regeringsbeslut rörande lärosätenas kostnadstäckning för externa uppdrag. I nedanstående skattning ingår de totala kostnaderna för deltagande i TALIS 2012, PISA 2015, TIMSS åk 4 och 8, TIMSS Advanced, ICCS och PIRLS under 2015 2017. Deltagande i ytterligare internationella studier förändrar kostnadsskattningarna. Skolverket vill understryka att dessa förstärkningar krävs för att Sverige ska kunna delta i de internationella studierna. Skolverket hemställer om en utökning av 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet anslagsposten 2 Internationella studier med 6 mnkr 2015, 2 mnkr 2016 och 1 mnkr 2017. 2.4 1:5.3 Till Skolverkets disposition 2.4.1 Administrativa medel inom uppdrag Karriärtjänster samt avsteg från kapitalförsörjningsförordningen Med anledning av det utökade uppdraget avseende karriärtjänster för lärare begär Skolverket utökade administrativa medel med tillhörande avsteg från kapitalförsörjningsförordningen för att hantera it-investeringar från 2015 och framåt. Det är idag inte möjligt att göra en lika exakt estimering som för 2014 men med utgångspunkt i de ökade volymerna ökar också behovet av handläggare. Totalt bedömer Skolverket att de administrativa medel som behöver tillföras projektet för att vi ska klara våra åtaganden och färdigställa it-stödet uppgår till 15 respektive 11 mnkr för åren 2015 och 2016 samt cirka 7 mnkr årligen från 2017. Dessa beräkningar kan dock komma att revideras under året. Undantag från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) önskas för hela beloppen men bör

Skolverket 13 (21) minst uppgå till 12 respektive 8 mnkr för 2015 och 2016 samt 4 mnkr för 2017 och framåt. Skolverket hemställer om administrativa villkor motsvarande 15 mnkr 2015 11 mnkr 2016 och 7 mnkr från 2017 och framåt. I villkoret bör också avsteg från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) medges. 2.5 Avgiftsfinansierad verksamhet 2.5.1 Legitimering av lärare och förskollärare Ekonomiskt mål Legitimeringen av lärare och förskollärare är avgiftsfinansierad och avgiften ska ge full kostnadstäckning enligt riksdagens beslut. Skolverket anser att det finns skäl att avvika från full kostnadstäckning. Regeringen har fastställt avgiften utifrån målgruppens betalningsförmåga och inte de kostnader som legitimering av lärare och förskollärare genererar. De kostnadsbedömningar som gjorts sen införandet av kravet på avgift för lärarlegitimation har grundat sig på beräkningar i förväg och inte på faktiska kostnader. Löpande förändringar i regelverk under hand har också försvårat kostnadsberäkningarna. Preliminära beräkningar visar att den avgift som är beslutad på sikt inte kommer att täcka Skolverkets kostnader men en högre avgift skulle kunna medföra att de berörda lärarna avstår från att ansöka om tillstånd vilket skulle kunna innebära en risk för att krav på full kostnadstäckning får till följd att syftet med reformen motverkas. Skolverket föreslår därför att underskott i verksamheten får täckas med anslag. När verksamheten befinner sig i ett normalläge med organisation, systemstöd m.m. kan nya beräkningar göras. Efter samråd med ESV kan Skolverket sedan återkomma till regeringen med nya kostnadsberäkningar. Kostnader för legitimering 2015 2017 Skolverkets framtida kostnader för legitimering av lärare och förskolelärare är svårförutsägbara. Myndigheten befinner sig fortfarande långt ifrån ett normalläge och de olika förändringar av regelverket som skett påverkar hela handläggningsprocessen. Under första kvartalet 2014 kommer en analys göras av ärendehandläggningsprocessen och hur myndigheten ska arbeta när ett normalläge infaller i slutet av 2015. Analysen avser arbetssätt och resursbehov samt en handlingsplan. Skolverket väljer utifrån ovanstående att ligga kvar med de beräkningar för 2015 och framåt som tidigare lämnats. Vi vill dock tydliggöra att det med all sannolikhet kommer att behövas göras korrigeringar utifrån nya beräkningar under 2014. Avgiftstabellen återfinns på sidan 21. Skolverket hemställer om att underskott i legitimeringsverksamheten kan täckas med anslag och att det ekonomiska målet om full kostnadstäckning inte ska gälla. Slutligen hemställer Skolverket om anslagsmedel på 1.5:3 för fortsatt it-utveckling under 2015. Fortsatta investeringar i anläggningstillgångar bör finansieras över anslag vilket utgör ett avsteg från 2 kap.1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

14 (21) Skolverket 2.6 Verkets åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter som lämnar förslag som leder till ökade kostnader redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. En stor del av Skolverkets verksamhet styrs av regeringsuppdrag, med en hög grad av styrning av hur dessa ska genomföras. Utrymmet för myndigheten att omprioritera inom befintlig verksamhet är därför starkt begränsat. De insatser som föreslås i denna framställan är i stor utsträckning relaterade till att öka effektiviteten i myndigheten genom verksamhetsutveckling både inom kärnverksamheten och stödverksamheten vilket på sikt kommer att leda till högre flexibilitet och lägre kostnader.

Skolverket 15 (21) 3 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras (tkr) Beräknade belopp för åren 2015 2017 är baserade på inlagda uppgifter i Hermes. Utgiftsområde 16 Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Beräkning 2016 Beräkning 2017 1:1 Statens Skolverk (ram) 412 947 472 315 535 259 542 484 563 666 1:1 Statens Skolverk 412 947 472 315 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 346 666 2 537 500 3 163 799 3 021 456 2 716 769 1:5.1 Medel för Tekniksprånget (ram) 29 185 29 500 1:5.2 Internationella studier (ram) 14 870 15 000 1:5.3 Till Statens Skolverks disposition (ram) 1 041 998 2 447 000 1:5.4 Bidrag till vissa organisationer (ram) 45 037 46 000 1:5.9 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 215 576 0 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet (ram) 185 970 224 910 236 911 235 267 240 853 1:6.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder (ram) 185 970 224 910 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m (ram) 3 670 660 3 691 000 3 691 000 3 691 000 3 660 000 1:7.1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m (ram) 3 655 271 3 660 000 1:7.2 Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (ram) 15 389 31 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m (ram) 138 068 189 816 199 186 197 614 201 978 1:8.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram) 29 683 30 000 1:8.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m. (ram) 83 385 109 816 1:8.3 Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd (ram) 25 000 50 000 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet (ram) 89 938 105 878 110 303 108 682 110 869 1:9.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet (ram) 88 846 104 278 1:9.2 Utvecklingsarbete (ram) 1 092 1 600 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal (ram) 337 694 400 400 247 241 83 241 8 241 1:10.1 Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal (ram) 319 906 359 900 247 241 83 241 8 241 1:10.3 Fortbildning av förskolepersonal (ram) 17 788 40 500 0 0 0

16 (21) Skolverket 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildningen 1 249 896 1 075 951 260 816 268 825 161 913 1:14.1 Statsbidrag till vuxenutbildningen 52 334 56 250 1:14.2 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar 9 796 9 928 1:14.6 Statsbidrag till förarutbildningar 59 155 65 773 1:14.8 Statsbidrag till yrkesutbildning inom komvux och särvux 1 128 611 944 000 Utgiftsområde 13 1:1 Integrationsåtgärder 69 962 50 000 0 0 0 1:1.7 SFI-bonus 69 962 50 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 14 779 18 000 1 500 1 500 1 500 3:1.23 Särskilda jämställdhetsåtgärder del till Statens Skolverk 14 779 18 000 Utgiftsområde 1 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 651 1 200 1 200 229 229 7:2.3 Utbildningsåtgärder för den nationella minoriteten romer 651 1 200 Summa anslag 7 517 231 8 766 970 8 447 215 8 150 298 7 666 018 Övriga intäkter 4 mm 61 250 61 800 40 000 41 600 43 200 Bidrag 8 537 7 000 7 000 7 000 7 000 Finansiella intäkter 689 600 600 600 600 Summa övriga inkomster 70 476 69 400 47 600 49 200 50 800 Summa finansiering 7 587 707 8 836 370 8 494 815 8 199 498 7 716 818 3.2 Investeringsbehov i anläggningstillgångar Skolverkets låneram har legat på nuvarande nivå sedan 2012 samtidigt som verksamheten vuxit kraftigt. Myndighetens behov av att modernisera och effektivisera är stort. I många uppdrag som kräver investeringar har myndigheten fått avsteg från kapitalförsörjningsförordningen och därmed kunnat finansiera investeringarna direkt över sakanslagen. När det gäller investeringar kopplat till våra instruktionsenliga uppgifter och uppdrag där det saknas avsteg från kapitalförsörjningsförordningen är det dock låneramen som belastas. Myndighetens slutsats är att behovet av utrymme för investeringar ökar under de närmaste åren och myndigheten behöver ha ett större handlingsutrymme. Myndigheten ser i dagsläget följande investeringsbehov de närmaste tre åren Modernisering och utveckling av uppföljningsstatistiken Skolverkets uppföljningssystem är omfattande och statistikanvändarna har många olika behov. Förutom de förändringar som följer av regeringens reformer finns det också ett behov av att modernisera uppföljningssystemet. Användarna ställer stora krav på såväl statistikens innehåll och aktualitet som användarvänligheten.

Skolverket 17 (21) För att tillgodose användarnas behov behöver Skolverket utveckla en sammanhållen publiceringsdatabas med statistik över alla verksamhetsformer på alla befintliga redovisningsnivåer (riket, län, kommun, skola, huvudman). Den tekniska utvecklingen i samhället ställer dessutom allt högre krav på datatillgänglighet och publicering genom s.k. webbtjänster som efterfrågas idag av allt fler användare. Utvecklingen av en ny statistikdatabas beräknas ta ungefär tre år och kostnaden uppskattas till totalt ca 20 mnkr. Den fortsatta förvaltningskostnaden beräknas bli lägre än den nuvarande, men det är i nuläget inte möjligt att göra en sådan kalkyl. Övrigt Ersättningsinvesteringar i hårdvara (servrar, datakommunikationsutrustning, datalagringsutrustning etc.) Komplettering av programvarulicenser för servrar, datalagring, datakommunikation och backup Systemstöd för diarie-, arkiv- och ärendehantering CRM-system (customer relationship management) för hantering av relationer med huvudmän/skolor i samband med urval i enkäter Lån i Riksgälden samt räntor och amorteringar Utfall Prognos Beräkning (tkr) 2013 2014 2015 2016 2017 IB lån i Riksgäldskontoret 41 465 34 049 44 749 47 749 52 749 Beräknad nyupplåning 9 398 30 000 25 000 30 000 30 000 varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar 6 074 12 000 15 000 20 000 20 000 Beräknad amortering -16 814-19 300-22 000-25 000-25 000 UB lån i Riksgäldskontoret 34 049 44 749 47 749 52 749 57 749 Beslutat/föreslagen låneram 46 000 46 000 50 000 55 000 60 000 Beräknad ränteutgift 400 671 716 791 866 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 16-16 414-18 629-21 284-24 209-24 134 Skolverket hemställer om en utökning av låneramen 4 mnkr 2015, 9 mnkr 2016 och 14 mnkr 2017.

18 (21) Skolverket 3.3 Räntekonto med kredit Krediten på räntekontot ska täcka den differens som kan uppstå på grund av ojämnt betalningsflöde i förhållande till att medel tillförs räntekontot den 25:e i varje månad. Statens Skolverk föreslår en oförändrad nivå på 10 procent av tilldelade medel under berört anslag. Föreslagen kredit 2014 2015 2016 Summa anslag 45 076 45 048 45 666 1:1 Statens skolverk 45 076 45 048 45 666 1:1.1 Statens skolverk 45 076 45 048 45 666 3.4 Anslagskredit på ramanslag Skolverket hemställer om tre procents anslagskredit på alla anslag under åren 2015 2017. 3.5 Bemyndiganden Skolverket hemställer om att få utnyttja befogenheter att utföra nedanstående åtaganden avseende anslagen 1:5 ap 1, 1:5 ap 3, 1:10 ap 1 och 1:10 ap 3 under åren 2015-2016. Tekniksprånget Regeringen har uppdragit åt Skolverket att ingå ett avtal med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) med innebörden att IVA ska administrera och genomföra en satsning på praktikplatser inom tekniksektorn för ungdomar, det s.k. Tekniksprånget under 2012-2016. I avtalet mellan Skolverket och IVA ska framgå att de medel som IVA erhåller med anledning av avtalet årligen ska fastställas utifrån en avpassning till satsningens uppnådda resultat och omfattning, med särskild hänsyn tagen till antalet praktikanter föregående år. Den första avpassningen ska ske efter årsskiftet 2013/14. Satsningen ska syfta till att stimulera unga kvinnor och unga män som har avslutat naturvetenskapligt eller tekniskt program i gymnasieskolan att välja en högskoleutbildning och framtida karriär inom teknikområdet. 1:5.1 Tekniksprånget 2013 utfall 2014 prognos 2015 Ingående åtaganden 74 000 61 200 33 200 Nya åtaganden (+) 15 200 2016 2017 Infriade åtaganden (-) 28 000 28 000 18 000 15 200 0 Utestående åtaganden 61 200 33 200 15 200 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 61 200 33 200 15 200

Skolverket 19 (21) Rektorsprogrammet, Karriärtjänster, Matematiklyftet och Läslyftet. Rektorsprogrammet Syftet med bemyndigandet för rektorsprogrammet är att Skolverket i god tid före kommande budgetårs start ska kunna ge högskolorna besked om de ekonomiska förutsättningar som reglerar antalet skolledare som kan erbjudas plats på Rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är en treårig befattningsutbildning och bemyndigandet måste säkerställa att redan intagna skolledare kan slutföra sin utbildning. Karriärtjänster För karriärtjänster har bidragsårets början ändrats från 1 januari till 1 juli. Ändringen innebär att Skolverket beslutar om statsbidrag för halva bidragsåret, dvs den del av bidragsåret som utgörs av kommande budgetår. Exempelvis ska beslut om statsbidrag för bidragsåret 2014/15 fattas senast 1 april 2014. Halva beloppet utgörs av statsbidrag som avser budgetåret 2015 och som Skolverket därför behöver ha bemyndigande att besluta om. Matematiklyftet Inom Matematiklyftet ansvarar Skolverket för framtagande av didaktiskt stödmaterial, utbildning av matematikhandledare och rektorer och fördelning av statsbidrag till huvudmännen. Inom samtliga ansvarsområden finns det ett behov av att anslaget omfattas av ett bemyndigande för Skolverket. Vid överenskommelser med lärosäten gällande utbildning av handledare och rektorer eller framtagande av didaktiskt stödmaterial behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att teckna överenskommelser som sträcker sig över kommande budgetår medför även att Skolverket kan vara tydliga mot huvudmännen. Information kan ges angående vilket ytterligare didaktiskt innehåll som blir tillgängligt kommande läsår och huvudmännen kan därmed lättare planera sitt deltagande i Matematiklyftet utifrån sina lokala behov. När det gäller statsbidraget till huvudmän avseende matematikhandledare och matematiklärare lämnas bidrag för högst ett år per lärare. Huvudman och rektor behöver i god tid inför läsåret få vetskap och överblick över vilka lärare och handledare som ska delta i fortbildningen, för att kunna ta hänsyn till detta vid tjänstefördelning och schemaläggning. Om matematiklärarna ska vara i fortbildning under ett år kommer statsbidrag att behöva beviljas per läsår, dvs. för hela läsåret 2014/15. Läslyftet Skolverket har fått i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildningen av lärare i läs- och skrivutveckling med fokus på det kollegiala lärandet med stöd av en handledare. Skolverket svarar även för utbildning av handledare och vissa insatser ska riktas mot rektorer. Skolverket ska utveckla en särskild webbplattform till vilket forskningsbaserat stödmaterial ska tas fram. Vid framtagandet av forskningsbaserat stödmaterial och för utbildningen av handledare behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att göra så medför att Skolverket kan vara tydlig

20 (21) Skolverket gentemot de huvudmän vars lärare deltar i Läslyftet. Tidig information om vilket stödmaterial som blir tillgängligt kommande läsår underlättar för huvudmännen att planera sitt deltagande utifrån sina lokala behov. Även kostnader för insatser mot rektorer kommer sträcka sig över årsskiftet. Skolverket kan komma att lämna bidrag för handledare som stödjer de lärare som deltar i Läslyftet. Fortbildningen i Läslyftet kommer att följa läsåret och inte kalenderår. Detta medför att bidrag kommer att fördelas per läsår. Slutligen ska Läslyftet i enlighet med uppdraget utvärderas. Under 2014 kommer utvärdering av utprövningsomgången att påbörjas, vilket medför kostnader även under 2015. Under 2015 påbörjas utvärderingen av Läslyftets huvudomgång vilket kan medföra kostnader fram till 2018. Bemyndiganderamen har tidigare avsett Rektorsprogrammet, Matematiklyftet och Karriärtjänster. Skolverket önskar bemyndigande för Läslyftet för 2014 på 7 mnkr att infrias under 2015, samt bemyndigande för 2015 på 32 mnkr att infrias under 2016-2018. 1:5.3 Utvecklingsarbete och kompetensutveckling 2013 2014 2015 m.m. utfall prognos beräkning Ingående åtaganden 207 300 256 382 918 028 Nya åtaganden (+) 123 382 794 645 813 355 2016 2017 2018 Infriade åtaganden (-) 74 300 132 999 800 435 808 048 62 700 62 700 Utestående åtaganden 256 382 918 028 931 248 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 1 215 400 1 550 800 930 248 Fortbildning av lärare och rektorer Skolverket köper kurser terminsvis. Kurser som köps på våren startar på hösten och de som köps på hösten startar på våren nästa budgetår. Avtal om köp av kurser som startar vårterminen 2015 träffas under 2014, det är för kurserna under vårterminen som bemyndigande behövs. Lärarlyftet 2 avslutas år 2016. 1:10.1 Fortbildning av lärare och rektorer 2013 2014 2015 utfall prognos Ingående åtaganden 191 633 99 707 135 024 Nya åtaganden (+) 99 707 135 024 67 000 2016 2017 Infriade åtaganden (-) 191 633 99 707 135 024 67 000 0 Utestående åtaganden 99 707 135 024 67 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 377 000 205 123 67 000 3.6 Avgiftsbelagd verksamhet Skolverket tar in avgifter för ansökan om legitimation för lärare och förskolelärare som redovisas mot inkomsttitel och inte disponeras enligt nedan. Det framgår att Skolverket långsiktigt ser ett behov av att täcka underskottet med anslagsmedel. Mer information om detta finns på sidan 13.