K-avtalet 2004 2006 Allmänna anställningsvillkor för tjänstemän Fastigo / SKTF Ledarna CF Sv Arkitekter Giltighetstid 2004-05-01 2007-03-31 2004/05
Övriga centrala kollektivavtal Förutom detta avtal om allmänna anställningsvillkor och bilagda överenskommelser, gäller även nedanstående centrala kollektivavtal inom avtalsområdet. Avtalen finns i separata avtalstryck eller förhandlingsprotokoll. Löneavtal 2004 2006, Fastigo SKTF, CF, Sv Arkitekter Huvudavtal om lönebildning, Fastigo Ledarna, 1993 Samverkansavtal, 1996 Reseavtal, 1991 Pensionsavtal PFA-Fastigo, 1998 Pensionsavtal PA-KAB, 1993 Trygghetsavtal, 1973 Huvudavtal, 2004 Avtal om förslagsverksamhet, 1987 Avtal om rätten till arbetstagares uppfinningar, 1997 Beredskap vid krig/krigsfara, 1990
Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning m m Sid 3 2 Anställningsform 4 3 Allmänna förhållningsregler 5 4 Arbetstid 6 5 Semester 8 6 Lön vid sjukdom 16 7 Föräldraledighet 23 8 Ersättning för övertidsarbete och restid 25 9 Löner 30 10 Permission, tjänstledighet m m 31 11 Uppsägning 35 12 Plikttjänstgöring 40 13 Resebestämmelser 41 14 Avtalsförsäkringar 41 15 Giltighetstid 41 Bil. 1 Överenskommelse om korrigering av preliminär lön 43 Bil. 2 Avtalsförsäkringar 45 Bil. 3 Bil. 4 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare Bidrag för resa mellan bostad och byggarbetsplats från och med den 1 juli 1991 46 48
Paragraf 1. Kollektivavtal mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och SKTF, Ledarna, Sveriges Civilingenjörsförbund CF samt Sveriges Arkitekter rörande allmänna anställningsvillkor för tjänsteman vid i särskild förteckning upptagna företag. 1. Avtalets omfattning m m Mom 1. Avtalet gäller för tjänsteman, som är anställd vid företag anslutet till Fastigo. Mom 2. Avtalet omfattar inte tjänsteman i företagsledande ställning, vars allmänna anställningsvillkor regleras i särskild överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren. Protokollsanteckning Med tjänsteman i företagsledande ställning avses tjänsteman som inte omfattas av lagen om anställningsskydd. Mom 3. För tjänsteman, som med tillämpning av 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt 1 mom 4 och 1 mom 5. Rätten till sjuklön enligt 6 mom 3:2 är dock enligt lagen om sjuklön 3 begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad. Mom 4. För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom 6 mom 3:2. Mom 5. För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt vid företaget tillämpligt pensionsavtal gäller avtalet med följande inskränkningar. Allmänt Företagsledande ställning Vikarier, praktikanter mfl Bisyssla Pensionärer 3
Paragraf 2. 6 mom 3:3 gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Uppsägningstiden framgår av 11 mom 3:3. Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsålder, som tillämpas vid detta. Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar. 2. Anställningsform Anställningsformer Anställningsbevis och tjänstbarhetsintyg Visstidsanställning Mom 1. Tjänsteman anställs som tillsvidareanställd eller visstidsanställd enligt mom 3 eller provanställd enligt mom 4. Mom 2:1. Anställning ska bekräftas med anställningsbevis med angivande av anställningsform. Mom 2:2. Om arbetsgivaren så påfordrar, är tjänsteman i samband med anställningstillfället eller eljest skyldig att avlämna av läkare utfärdat intyg om tjänstbarhet. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren. Mom 3:1. Visstidsanställning avser anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete enligt LAS5. Vad nedan sägs i detta moment ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställningar som följer av LAS 5. Mom 3:2. Med vikarie avses arbetstagare som anställs för att tjänstgöra i stället för annan tjänsteman under tid, då denne åtnjuter ledighet från anställningen (egentligt vikariat). 4
Paragraf 3. Som vikarie anses också tjänsteman, som efter tjänstemans avgång anställs för att helt eller delvis uppehålla dennes arbetsuppgifter intill dess efterträdare utsetts och tillträtt anställningen. Därvid förutsätts att tiden för sådant vikariat ej bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt åtgår tills efterträdaren tillträtt anställningen. Anmärkning Till tid som i fallet normalt åtgår hänförs tid för ledighetsförklarande, ansökningstid, tid för tillsättningsförfarandet och tid till dess utsedd efterträdare tillträtt. I andra vikariatsfall än ovan angivits gäller vad lagen om anställningsskydd (LAS) stadgar. Mom 3:3. Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid under en sammanhängande tid av högst tre månader. Mom 4. Provanställning kan ifrågakomma under sammanlagt högst sex kalendermånader där arbetsgivaren så finner erforderligt på grund av särskilda omständigheter. Provanställning Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt Samverkansavtalet ske. Mom 5. Arbetsgivare och lokal tjänstemannaorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelse från LAS 28 angående skyldighet att underrätta lokal tjänstemannaorganisation om tidsbegränsad anställning. Underrättelse om tidsbegränsad anställning 3. Allmänna förhållningsregler Mom 1. Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter såsom Allmänt 5
Paragraf 4. prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt. Konkurrens mm Mom 2. En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren. 4. Arbetstid Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg. Heltidsanställning Mom 1. Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska i den mån inte annat följer av vad nedan sägs ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt, innebärande att denna arbetstid i vecka, då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s k lätthelgdag) nedgår med antalet ordinarie arbetstimmar som eljest skulle fullgjorts sådan dag. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd utgöra i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. 6
Paragraf 4. Mom 2. Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd tjänsteman ska eftersträvas att arbetstiden uppgår till minst 17 timmar per vecka. Anmärkning Ovan angivet tidsmått har fastställts med hänsyn till att vissa sociala förmåner enligt lag och avtal är beroende av arbetstidens längd. Mom 3. Med helgdag enligt mom 1 ovan likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. Mom 4. Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller dylikt, som överenskommes med företrädare för den fackliga organisationen. Anmärkning Vid bristande enighet om arbetstidsschema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran därom ska ha inkommit till arbetsgivaren inom tio dagar. Om så ej sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelserna i denna paragraf. Deltidsanställd Helgdagar Förläggning Mom 5. Oavsett vad som sägs i arbetstidslagen (ATL) får rast under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad. Mom 6. Arbetsgivare och tjänstemannaorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelser från 5 andra stycket ATL om längre begränsningsperiod än fyra veckor 7
Paragraf 5. 7 andra stycket (10 första stycket) ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid 8 ATL om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid 13 första stycket ATL om nattvila 14 första stycket ATL om veckovila 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster, samt 15 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom 4. Anmärkning Ovanstående reglering avser inte att utesluta tillämpning av arbetstidslagen 3 andra stycket. Sommartid Mom 7. Med undantag från ovanstående regler kan för att möjliggöra sommartid olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året under förutsättning att i mom 1 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår bibehålls. Flexibel arbetstid Mom 8. Överenskommelse om flexibel arbetstid kan träffas företagsvis. 5. Semester Allmänna bestämmelser Undantag från semesterrätt Mom 2. Tjänsteman som anställs för en tid av högst tre månader har inte rätt till semesterledighet. Intjänandeår/- semesterår Mom 1. Semesterförmåner utges enligt gällande lag i den mån inte annat följer av vad nedan sägs. Mom 3. Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår. Arbetsgivaren och den lokala 8
Paragraf 5. tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. Mom 4. gälla. Vid förläggning av semester ska följande Mom 4:1. Om annat inte överenskommes ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. Mom 4:2. Vid förläggning av semesterledighet ska eftersträvas att tjänstemannen får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt Samverkansavtalet förläggas även till maj och september eller del av dessa månader. Förläggning av semester Efter lokal överenskommelse eller om särskilda skäl föreligger, kan semesterledighet förläggas till annan tid än maj september. Mom 4:3. Vid upprättande av semesterlista ska om inte annat lokalt överenskommes nedanstående ordning gälla. Tjänsteman ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskommes, uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista tillkännages för berörda tjänstemän och översänds till den lokala tjänstemannaorganisationen senast vid tidpunkt som lokalt överenskommes. Lokal tjänstemannaorganisation kan senast inom tio dagar härefter påkalla förhandlingar enligt Samverkansavtalet om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Mom 4:4. Tjänsteman ska underrättas om fastställd semester. 9
Paragraf 5. Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter, ska arbetsgivaren, om särskilda skäl inte föreligger, underrätta tjänstemannen om semesterförläggningen senast två månader innan semesterledigheten. Semesterlönegrundande frånvaro Sjukdom m m under semester Antal semesterdagar Semesterns längd Mom 5. Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om a) ledighet av anledning och omfattning som sägs i semesterlagen 17 b) offentligt förtroendemannauppdrag eller annan ledighet av vikt för företaget c) ledighet för fullgörande av centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Mom 6. Infaller under semesterledighet dag, som enligt mom 5 ovan är semesterlönegrundande och gör tjänstemannen därom framställning utan dröjsmål ska han under sådan dag i stället för semesterledighet anses åt njuta annan ledighet. Mom 7:1. Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänandeåret, under vilket tjänstemannen har innehaft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än semester eller ledighet som enligt mom 5 är semesterlönegrundande. Mom 7:2. Antal semesterdagar till och med det kalenderår varunder tjänstemannen fyller 39 år: 25 från och med det kalenderår tjänstemannen fyller 40 år: 31 från och med det kalenderår tjänstemannen fyller 50 år: 32 10
Paragraf 5. Protokollsanteckning Denna bestämmelse står helt i överensstämmelse med lagstiftarens intentioner beträffande reduktion av antalet semesterdagar. Anmärkning Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänsteman med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i semesterlagen 7. Mom 7:3. Om semesterledighet som avses i mom 4 på arbetsgivarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni augusti erhåller tjänsteman, som fått högst fjorton semesterdagar förlagda under juni augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret. extra semesterdagar Tjänsteman som fått 15 19 semesterdagar förlagda under juni augusti erhåller en betald semesterdag extra under semesteråret. Anmärkningar 1) Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att tjänstemannen är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. 2) Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 ej uppnåtts för arbetstagare med arbetstid enligt 4 mom 1 första stycket som erhållit semester med midsommarafton eller annandag pingst i direkt anslutning till semesterledigheten. Mom 7:4. Om en tjänsteman är deltidsarbetande med arbetstidsschema som innebär att arbete inte utförs varje dag varje vecka gäller följande. semesterkvot för deltidsarbetande Antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten beräknas enligt följande formel. 5 x b = c varvid a a= antalet ordinarie arbetsdagar, som tjänstemannen enligt fastställt arbetstidsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, 11
Paragraf 5. b= antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, c= antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten semesterkvot. Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen. Exempel Tjänstemannens arbetstid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar/vecka 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,0 Antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten = semesterkvot 1,25 1,43 1,66 2,00 2,50 5,00 Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras ska semesterkvoten omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semesterdagstillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar enligt mom 7:2 och 7:3. Ändrad sysselsättningsgrad Mom 7:5. Om tjänstemannen under intjänandeåret/semesteråret byter sysselsättningsgrad ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. 12
Paragraf 5. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se mom 8:1. Anmärkning Regler om ändrad sysselsättningsgrad gäller från den 1 januari 1996. Mom 8:1. Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semesterdagstillägg enligt nedan. Semesterlön För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad. Semesterdagstillägg utges vid det ordinarie löneutbetalningstillfället närmast före huvudsemestern för varje uttagen betald semesterdag med belopp som beräknas på följande sätt. 0,8 % x aktuell månadslön Mom 8:2. För rörliga lönedelar som utbetalats under föregående intjänandeår utges semestertillägg med belopp som beräknas på följande sätt. 0,5 % x summan av den rörliga lönedel som utbetalats under föregående intjänandeår rörliga lönedelar Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar premielön skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. 13
Paragraf 5. Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under föregående intjänandeår, ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro, läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under föregående intjänandeår utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt semesterlagen 7 ) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen under kalenderåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar. Anmärkningar 1. Semesterdagstillägget 0,5 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet, ska semesterdagstillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 7:2 och 7:3 och divideras med antalet betalda semesterdagar, som tjänstemannen har intjänat. 2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar, som har direkt samband med tjänstemannens personliga insats. 3. Övertidsersättning, fyllnadslön och restidsersättning inbegriper semesterlön. Semesterersättning Mom 9. Semesterersättning utgörs av semesterlön som inte utgetts i samband med semesterledighet, beräknad som 5,4 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. 14
Paragraf 5. Mom 10. För varje semesterdag utan semesterlön görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen. Mom 11. Tjänsteman som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår. Obetald semester Sparande av semesterdagar Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Tjänsteman, som vill ta i anspråk högst fem sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. Betald semesterdag, som inte kunnat utläggas under semesteråret överförs om inte annat överenskommes med tjänstemannen till nästa semesterår som sparad semesterdag. I den mån antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag. Mom 12. Har tjänsteman erhållit flera betalda semesterdagar än han blivit berättigad till under året ska han återbetala för mycket utbetald semesterlön. Återbetalning av semesterlön Arbetsgivare äger i detta fall rätt att göra avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning för att nedbringa denna fordran. Återbetalningsskyldighet åligger inte avliden tjänstemans dödsbo. Mom 13. Tjänsteman är skyldig att, om synnerliga skäl föreligger, avbryta sin semester och inträda i tjänstgöring. Vistas han därvid på annan ort, äger han uppbära ersättning för de extra kostnader, som avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga. Avbruten semester 15
Paragraf 6. 6. Lön vid sjukdom Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1. Sjuklön från arbetsgivaren under de första fjorton kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2, 2 st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m femtonde kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Mom 1:2. När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra ska han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (SjLL 8 1st). Försäkran och läkarintyg Mom 2:1. Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (SjLL 9 ). Mom 2:2. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (SjLL 8 2st). Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarin- 16
Paragraf 6. tyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Mom 3:1. Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Mom 3:2. För första sjukfrånvarodagen i sjukperioden (karensdagen) görs avdrag per timme med: månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Anmärkning Om tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden erhållit avdrag tio gånger enligt ovan angivna regel, ska vid följande sjuktillfällen under perioden avdrag göras enligt reglerna för andra till och med fjortonde dagen även för den första sjukfrånvarodagen. Sjuklönens storlek sjukdom tom fjortonde kalenderdagen per sjukperiod För andra frånvarodagen till fjortonde kalenderdagen i sjukperioden görs avdrag per timme med: 20%x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 procent av den beredskaps-, jour- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om. Anmärkningar 1. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt reglerna för andra till och med fjortonde dagen även för denna dag. 2. Ny sjukperiod, som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats, ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) definition av månadslön och veckoarbetstid 17
Paragraf 6. Med månadslön avses i detta moment fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid 0 4 avrundas nedåt och 5 9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. sjukdom fromfemtonde kalenderdagen Mom 3:3. För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande. För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: 90%x månadslönen x 12 365 För tjänsteman med månadslön över 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: 90%x 7,5 x basbeloppet 365 + 10 % x (månadslönen x 12) (7,5 x basbeloppet) 365 18
Paragraf 6. Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12 365 Om tjänstemannen varit frånvarande hel kalendermånad utan rätt till sjuklön kan avdrag ske med hel månadslön. Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats garanterad minimiprovision eller liknande. Mom 3:4. Huvudregel Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön enligt mom 3:3 ska arbetsgivaren utge sådan till honom enligt följande. sjuklönetidens längd För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med nittionde kalenderdagen i sjukperioden mindre än ett år till och med 45 kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i sjukperioden. 19
Paragraf 6. Undantag 1 Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för tjänsteman som varit anställd minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar totalt 45 dagar för tjänsteman som varit anställd mindre än ett år. Om tjänstemannen därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön enligt mom 3:2 påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Undantag 2 Om hel sjukpension enligt AGS-KL eller ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön. Vissa samordningsregler Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan istället utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan. Mom 4:2. Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än AGS-KL, ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgiva- 20
Paragraf 6. ren har betalat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:3. Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:4. (Gäller endast företag som tecknat AGS-KL) För tjänsteman som enligt mom 3:4 ej längre har rätt till sjuklön, ska fortsatt sjuklön utges för de lönedelar som överstiger 7,5 basbelopp. Sjuklön ska tillsammans med sjukpenningen utgöra 80 procent av tjänstemannens aktuella månadslön. Mom 5:1. Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte ska ha rätt till sjuklön enligt mom 3:3. Inskränkningar i rätten till sjuklön Om sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom 5:2. Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön enligt mom 3:3 vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:3. Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom 5:4. Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om respektive i den utsträckning tjänstemannen inte 21
Paragraf 6. kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom 5:5. Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön enligt mom 3:3 endast om han särskilt åtagit sig detta. Mom 5:6. Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön enligt mom 3:3 om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas. Anmärkningar 1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension, se mom 3:4 Undantag. 2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön enligt mom 3:3 för tjänsteman som uppnått pensionsåldern, se 1. 3. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler, se mom 4. Ersättning till smittbärare Mom 6. Om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs sjukavdrag per dag enligt mom 3:3 från och med första dagen. Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se mom 3:2 respektive mom 3:3. Övriga bestämmelser Mom 7. Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med 22
Paragraf 7. motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. För samordning med vissa andra ersättningar, se kollektivavtal 1990-03-09. 7. Föräldraledighet Mom 1:1. En tjänsteman har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär havandeskapspenning. Föräldralön betalas inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad. Mom 1:2. Föräldralön utgörs av en månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej två år i följd tre månadslöner minus 90 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom enligt mom 3:3, om tjänstemannen varit anställd under två år i följd eller mer. Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en respektive tre månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar. Mom 1:3. Föräldralön utbetalas månatligen vid ordinarie löneutbetalningstillfälle från tjänstledighetens början. Mom 1:4. Under föräldraledighet görs avdrag enligt 10 mom 3. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när sådan rätt saknas. 23
Paragraf 7. Mom 1:5. Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt 10 mom 3. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när hon saknar sådan rätt. Lön för tillfällig vård av barn Mom 2:1. Lön motsvarande sjuklön erhålls när en tjänsteman är frånvarande från arbetet på grund av tillfällig vård av barn och därvid erhåller tillfällig föräldrapenning. För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av tillfällig vård av barn, görs avdrag per timme med: För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: månadslönen x 12 80 % x 52 x veckoarbetstiden För tjänsteman med månadslön över 7,5 x gällande prisbasbelopp / 12: 7,5 x basbeloppet 80 % x + 52 x veckoarbetstiden 20 % x (månadslönen x 12) (7,5 x basbeloppet) 52 x veckoarbetstiden Ersättning enligt detta moment utges under högst fem arbetsdagar per kalenderår och arbetstagare. För varje arbetsdag som tjänstemannen är helt eller delvis ledig tas en av de fem dagarna i anspråk. Mom 2.2. Under annan tid än vad som sägs i mom 2:1 ovan ska, när tjänsteman är frånvarande för tillfällig vård av barn, avdrag göras per timme med månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden 24
Paragraf 8. 8. Ersättning för övertidsarbete och restid Mom 1. Som övertidsarbete räknas arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet per dag. Om arbetstiden under viss del av året är förkortad utan att motsvarande förlängning förekommit under annan del av året sker övertidsberäkningen under sådan period med utgångspunkt från den längre dagliga arbetstiden. Övertid Sådan tid som åtgår till nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten (t ex för kontorsvaktmästare) räknas ej som övertid. Mom 2. Tjänsteman erhåller kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet på förhand beordrats eller, då så icke kunnat ske, i efterhand godkänts av behörig överordnad. Mom 3:1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att ersätta rätten till övertidskompensation med fler semesterdagar än som anges i 5och/eller högre lön. Detta kan ske i följande fall. 1. Om en tjänsteman på grund av sin tjänsteställning har rätt att självständigt beordra andra tjänstemän till övertidsarbete eller om en tjänsteman har rätt att självständigt avgöra om han ska arbeta övertid. 2. Om en tjänstemans arbetstid är okontrollerbar och han därför har frihet beträffande arbetstidens förläggning. 3. Om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra egentligt förberedelse- och avslutningsarbete. 4. Om annars särskilda skäl föreligger. Förutsättning för övertidskompensation Inskränkning i rätten till övertidskompensation 25
Paragraf 8. Anmärkningar: 1. Överenskommelse enligt 4. ovan kan inte träffas under de första sex månaderna av en nyanställning. 2. Parterna hänvisar till Arbetstidslagen 11 rörande anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Det är ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaorganisationerna att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidsvolymen för tjänstemännen. Om den lokala tjänstemannaparten så begär ska arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för tjänstemännen. Mom 3:2 Om tjänstemannen så begär ska överenskommelse om annan övertidskompensation träffas mellan arbetsgivaren och den fackliga organisation, som tjänstemannen tillhör. Överenskommelse enligt detta moment ska avse en period om ett år om arbetsgivaren och tjänstemannen, alternativt den lokala fackliga organisation som tjänstemannen tillhör, inte överenskommit om annat. Enkel/kvalificerad övertid Mom 4. Övertid kan vara enkel eller kvalificerad. Med arbete på kvalificerad övertid avses sådant övertidsarbete, som fullgörs intill två timmar före eller tidigast två timmar efter den för dygnet fastställda arbetstiden, dock, att om övertidsarbete fullgörs både före och efter denna tid, såsom arbete på kvalificerad övertid ska betraktas det övertidsarbete, som sammanlagt överstiger två timmar. Med arbete på enkel övertid avses övertidsarbete på andra tider än ovan angivna. När övertidsarbete påbörjats före kl 05:00 ska oberoende av vad som ovan sägs ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstids början. 26
Paragraf 8. Mom 5. Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget i form av ledig tid (kompensationsledighet). Övertidskompensation Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas. Mom 6. Kompensationsledighet utges med för timme räknat en och en halv timme för enkel övertid och två timmar för kvalificerad övertid. Ersättningens storlek Övertidsersättningen utges med för timme räknat vid enkel övertid månadslönen 90 och vid kvalificerad övertid månadslönen 70 Anmärkning Övertidsersättningen inkluderar semesterlön. Mom 7. Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden. Undantag För sådant övertidsarbete i omedelbar anslutning till den för dygnet fastställda arbetstiden, som inte uppgår till minst en halv timme i följd, utges ej kompensation förrän arbetstiden per helgfri vecka överstiger 40 timmar. I övrigt ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Mom 8. Beträffande deltidsanställd förstås med övertidsarbete vad som överskjuter för motsvarande heltidsanställd gällande normal arbetstid. Deltidsanställd 27
Paragraf 8. fyllnadslön Deltidsanställd tjänsteman, som utöver för deltidsanställningen fastställd tjänstgöringstid fullgör mertidsarbete arbete på tid som ej räknas som övertid enligt nedan erhåller fyllnadslön. Fyllnadslön per timme utgör månadslön vid heltidsanställning 140 Anmärkning Ersättningen inkluderar semesterlön. övertidsersättning Deltidsanställd tjänsteman, som utför arbete utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda tjänstgöringstiden (övertidsarbete), erhåller kompensation härför under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller ej ska a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag, som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, samt b) arbetstid, som överstiger åtta timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid utgöra arbete på övertid. Restidsersättning rätt till restidsersättning Mom 9:1. Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag. Huvudregel Om en tjänsteman har rätt till kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 9:2 och 9:3 nedan. Om tjänstemannen inte har rätt till kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 9:2 och 9:3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänste- 28
Paragraf 8. mannen ska vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning. Undantag Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utges i annan form, till exempel att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen. Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan. Mom 9:2 Med restid, som medför rätt till ersättning, avses den tid under en beordrad tjänsteresa, som åtgår för själva resan till bestämmelseorten. förutsättning för restidsersättning Restid, som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid, som gäller för tjänstemannen, räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna ska tiden kl 22 08 ej medräknas. Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresan själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser, som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. 29
Paragraf 9. restidsersättningens storlek Mom 9:3 månadslönen 240 Restidsersättning utges per timme med utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen 190 Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn. Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad. Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. Anmärkningar 1. Restidsersättningen inkluderar semesterlön. 2. Ovanstående ersättningsregler gäller från och med den 1 april 1990. Fram till denna tidpunkt gäller tidigare regler. 9. Löner Månadslön Mom 1. Lön fastställs enligt bestämmelserna i överenskommelser om löner för tjänstemän, som tid efter annan gäller mellan de avtalsslutande parterna. Deltidsanställd Mom 2. Månadslönen till deltidsanställd utges med så stor del av den till motsvarande heltidsanställd utgående lönen, som svarar mot arbetstidens längd i förhållande till för motsvarande heltidsanställd gällande normalarbetstid. 30
Paragraf 10. Mom 3. Om tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt. För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. månadslönen x 12 Dagslön = 365 Lön för del av löneperiod Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad. För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Mom 4. Lön utbetalas månadsvis i efterskott. Utbetalning 10. Permission, tjänstledighet mm Mom 1. Permission (kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. Om synnerliga skäl föreligger kan dock permission beviljas för en eller flera dagar. Permission Såsom synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning eller urnsättning av sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar samt mor- och farföräldrar. Rätt till permission föreligger ej om tjänsteman har rätt till ersättning enligt lagen om allmän försäkring. Mom 2. Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget. Tjänstledighet När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. 31
Paragraf 10. Tjänstledighet får ej förläggas så, att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas. Tjänstledighetsavdrag Mom 3. När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande. Om tjänsteman är tjänstledig under del av dag del av dag görs avdrag för varje full halvtimme Avdrag per timme = månadslönen 175 högst fem (sex*) dagar längre än fem (sex*) dagar en period om högst fem (sex*) arbetsdagar ska avdrag göras för varje dag med Avdrag per dag = månadslönen 21 (25*) en period längre än fem (sex*) arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen. månadslönen x 12 Dagslön = 365 Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad. För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Deltidsarbete Mom 4. Om en tjänsteman är deltidsarbetande och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande. Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar/vecka x 21 (25*) 5 (6) * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka. 32
Paragraf 10. Exempel Tjänstemannens deltid är förlagd till arbetsdagar per vecka 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Avdrag månadslön dividerad med 16,8 14,7 12,6 10,5 8,4 Med arbetsdagar per vecka avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad. Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom. Beträffande begreppet månadslön se mom 3. Anmärkning Vid ledighet för värnpliktstjänstgöring m m enligt 12 mom 1 3 ska detta moment inte tillämpas utan ledigheten i löneberäkningshänseende avses omfatta endast sådana kalenderdagar för vilka dagpenning utges enligt förordning om förmåner till totalförsvarspliktiga. Avdraget utgör härvid en dagslön. Mom 5. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder, som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet kalendermånad mot avräkningsperiod. Mom 6. Vid ledighet del av dag eller annan partiell ledighet under hel kalendermånad görs avdrag på månadslönen med så stor andel som motsvarar ledighetens omfattning. Ledighet hel månad Partiell ledighet 33
Paragraf 10. Tjänstledighet för studier Mom 7:1. Vid tjänstledighet för studier gäller studieledighetslagen. Mom 7:2. Vid ledighet för att genomgå utbildning kan tjänstemannen av arbetsgivaren medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd tjänsteman kan av arbetsgivaren även medges rätt till fyllnadslön eller del därav. Arbetsgivaren äger föreskriva särskilda villkor för att tjänsteman ska äga uppbära och behålla lön, som beviljats för här avsedd ledighet. Mom 7:3. Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgörs i anställningen, äger tjänstemannen förutom bibehållen lön om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar i förekommande fall dessutom behålla vad som skulle utgått i tillägg för obekväm arbetstid om tjänstemannen fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter. Deltidsanställd tjänsteman, som utöver fastställd arbetstid deltar i verksamhet, som i föregående stycke nämnts, erhåller fyllnadslön härför, dock högst så att utfyllnad sker till den lön som gäller för motsvarande heltidsanställd. Kompensation för övertidsarbete enligt 8 utgår ej i fall som avses i detta moment. Dock erhåller heltidsanställd tjänsteman för varje fullgjord utbildningstimme på dag som enligt ordinarie arbetstidsförläggning skulle varit fridag, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utgår istället ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 8 mom 8. 34
Paragraf 11. 11. Uppsägning Mom 1:1. Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande antal månader om inte annat följer av mom 3.1 3.5 nedan. Anställningstid vid företaget < 6 mån 6mån 6år >6år Tjänstemannens ålder 25 >25 >30 >35 1 1 1 1 1 2 1 2 3 1 3 3 Uppsägning från tjänstemannens sida uppsägningstid Anmärkningar 1. För att det ej ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. 2. Se anmärkning under 2.1. Mom 2:1. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande antal månader, om inte annat följer av mom 3 4 nedan. Anställningstid vid företaget < 6 mån 6mån 6år 6år 9år 9år 12år >12år Tjänstemannens ålder 25 >25 >30 >35 >40 >45 1 1 2 1 2 3 3 3 Anmärkningar 1. Om uppsägningen sker på grund av arbetsbrist måste observeras att det i Trygghetsavtalet finns bestämmelser, som ska beaktas av arbetsgivaren. 2. Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställningsskydd 3. 1 3 4 4 4 1 4 5 5 6 1 5 5 6 6 1 6 6 6 6 Uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstid 35
Paragraf 11. varsel Mom 2:2. Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till tjänstemannaorganisation ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress. lön under uppsägningstid Mom 2:3. I anslutning till lagen om anställningsskydd 12 gäller följande för tjänstemän, som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden. För tjänsteman, som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande gäller tjänsteman med tantiem, produktionspremie eller dylikt. Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, joureller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen. Övriga bestämmelser överenskommelse om annan uppsägningstid Mom 3:1. Arbetsgivaren och tjänsteman kan överenskomma om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:1. 36
Paragraf 11. i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1. Mom 3:2. Under provanställning gäller att tjänsteman eller arbetsgivare, som vill att provanställningen ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning, ska underrätta varandra om detta senast en (1) månad före provtidens utgång. Mom 3:3. Om tjänsteman kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt pensionsplan är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen. provanställning pensionärer Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta. Mom 3:4. En tjänstemans anställning upphör utan uppsägning om tjänstemannen uppnått den ålder, som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension, såvida inte annat överenskommes. Tjänstemannen uppnår pensionsåldern vid ingången av den kalendermånad under vilken han fyller 65 år. Mom 3:5. Om tjänsteman på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges. Mom 3:6. Om tjänsteman lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet, som därigenom vållas, dock högst med ett belopp, som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden, som tjänstemannen ej har iakttagit. uppnådd pensionsålder förkortning av uppsägningstid för tjänsteman skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstid 37