Arbete pågår i tankens mönster och kroppens miljöer

Arbete pågår i tankens mönster och kroppens miljöer Redaktörer Anders Houltz, Brita Lundström, Lars Magnusson, Mats Morell, Marie Nisser, Eva Silvén

ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Uppsala Studies in Economic History, 86

Abstract Houltz, A., Lundström, B., Magnusson, L., Morell, M., Nisser, M., Silvén, E. (redaktörer), Arbete pågår i tankens mönster och kroppens miljöer. (Work in progress in mind and materiality). Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Economic History 86. 299 pp. Uppsala. ISBN 978-91-554-7291-7 Work is always in progress, somewhere, in some form. In a historical perspective the view of work has changed, as have the contexts where work takes place. Still there are strongly rooted images of what work is in the patterns of thought and material conditions. This book embarks from the idea that work is something both immaterial and material. It discusses work as a conception and cultural norm, but also as something very tangible and concrete. Researchers from an array of scientific fields have gathered together around these questions. The idea has been to twist and turn the conceptions of what work is and embarking from one s own discipline to contribute new perspectives on this topic. Keywords: work, conceptions of work, work conditions, multi-disciplinary approach, economic history, art history, industrial heritage, industrial relations, micro-history, museology, gender division of labour, history of sports, identity, branding The authors 2008 ISSN 0346-6493 ISBN 978-91-554-7291-7 Department of Economic History, Uppsala University, Box 513, SE-751 20, Uppsala, Sweden Printed in Sweden by xxx 2008

Innehåll Förord...7 Inledning...9 I. Symboler och representation Marie Nisser Ett arbetets landskap Allart van Everdingen och Julita...19 Dag Avango & Anders Houltz Arbetets hjältar? Skildringar av liv och arbete i Arktis under tidigt 1900-tal...37 Ann-Sofi Forsmark Arbetsplats Stockholm Fotografiska visualiseringar av arbete och yrken...53 Ella Johansson Nationens pigor Dalkullor i nationell ikonografi och social praxis....71 Brita Lundström Brännmärkt It takes a fool to remain sane...89 Eva Silvén Att tävla i yrkesskicklighet Om arbetslivets estetisering... 103 II. Metoder Janken Myrdal Kvinnor och kor Ägande och arbete i medeltidens Sverige.... 127

Bo Larsson Den agrara verkstaden En mikrohistorisk undersökning... 145 Anna Götlind & Helena Kåks Forskningscirkeln Ett redskap för att få perspektiv på det egna arbetet... 159 Johan Samuelsson & Anna Storm Inspektörens besök Ett fältarbete om skolarbete?... 173 III. Förändringsprocesser Anders Björklund Från landsbygdsknog till storstadslyx Livet genom en dagbok.... 189 Susanna Hedenborg & Mats Morell Hästar och hästarbete Ett klass-, genus- och generationsperspektiv på förändringarna under 1900-talet.... 203 Iréne A. Flygare Det bekönade fältet Kvinnors jordbruksarbete i politisk retorik och vardaglig praktik... 219 Susanna Fellman Finska företagsledare möter svensk modernitet Modeller för arbetets organisering och ledning 1930 60... 237 Anja Kervanto Nevanlinna När arbetarna lämnar staden Industriarbetets miljöer som motorer för kontinuitet och omvandling... 259 Lars Magnusson Den svenska modellens förutsättningar och begränsningar... 277 Summary... 289 Författarpresentationer... 297

Att tävla i yrkesskicklighet Om arbetslivets estetisering Eva Silvén I love work. It fascinates me. I could sit and watch it for hours. Jerome K. Jerome: Three men in a boat (1889) Att mäta arbetets resultat och värdera dess utförande är något som förekommer varje dag i olika sammanhang: telefonförsäljare och ackordsarbetare får lön efter prestation medan dansare, musiker och andra artister bedöms i dagspressens recensioner. Även till vardags identifierar kritiska blickar professionalitet, handlag eller raka motsatsen, samtidigt som många lockas att för sin egen skull överträffa tidigare mål. Den här texten handlar om när yrkesarbete blir formell tävlingssport, med exempel från bland annat plöjningstävlingar, Yrkes-VM, Årets Kock och World Latte Art Championship. I nära samspel med media blir evenemangens symboliska representationer av arbetslivet ett sätt att ge branscher marknadsfördelar, definiera kompetens och skänka yrken legitimitet. Precis som inom idrotten avgörs resultatet av en sammanvägning av både mätbara och icke mätbara faktorer, i den performativa prestation som varje yrkesutövande utgör. Avslutningsvis diskuteras tävlingarna som ett spel mellan att befästa normer och främja kreativitet, i en estetiserande konsumtionskultur. Nya plogar och raka fåror Inom de naturbruksanknutna näringarna har det sedan länge förekommit organiserade tävlingar i bland annat plöjning, mjölkning, slåtter och skogskörning med häst, evenemang där utförande och resultat samtidigt är en del av prestationen. Mer produktorienterade tävlingar har handlat om exempelvis trädgårdsodling, slöjd och hantverk, smörframställning och husdjursavel, där resultatet visats upp och belönats vid utställningar och premieringar. De här verksamheterna tog organiserad form runt 1800-talets mitt vid de lantbruksmöten som initierades av regionala hushållningssällskap med stöd av Lantbruksakademien och Patriotiska Sällskapet. Avsikten var inte bara att uppmuntra

Eva Silvén Första fåran. Tävlingsplöjning i Uppland, september 1935. (Foto: Paul Sandberg, Upplandsmuseet.) och premiera odlingsflit utan också att öka kännedomen om och stödja introduktionen av nya maskiner, grödor och metoder: De år 1840 [på Gotland] började plöjningstävlingarna voro upptakten till de utställningar och uppvisningar, expositioner, som i likhet med vad som redan var vanligt på fastlandet anordnades av hushållningssällskapet. Plöjningarna voro icke blott en arbetstävlan utan också en prövning av de många plogtyper, som vid denna tid utexperimenterades. 1 I början av 1900-talet hade tävlingsverksamheten blivit en del i en hel väv av verksamheter för att sprida kunskaper bland bönderna och fostra dem till självmedvetna marknadsproducenter. 2 Till följd av den ökande urbaniseringen bildades 1918 Jordbrukareungdomens Förbund, JUF, bland annat i syfte att motverka flykten från landsbygden. Genom studiegrupper och tävlingar erbjöds tillfällen för ungdomar att träffas och roa sig och samtidigt öka sina kunskaper om jordbruk och lanthushållning. 3 Tävlingsplöjning blev ett självklart inslag, och JUF ansvarar än idag för det årliga evenemanget SM i plöjning. Från 1930-talet och framåt tilltog tävlingsverksamheten markant, även med andra organisatörer, som en del av en bred informationssatsning till stöd för jordbrukets utveckling och för att bygga upp bondeungdomarnas självbild. 4 Vanligast var plöjning med hästar och handmjölkning av kor, den förra huvudsakligen utövad av män, den senare av kvinnor. Med mjölkningens mekanisering följde på 1950-talet tävlingar i maskinmjölkning, som dock snart försvann ur bilden. Med den nya tekniken hade mjölkningen maskuliniserats, men för männen lockade uppenbarligen en annan tävlingsgren mer nu när även åkerbruket genomgått ett teknikskifte och dragdjuren ersatts med traktorer. Inom 104

Att tävla i yrkesskicklighet de naturbruksrelaterade tävlingarna blev traktorplöjningen den helt dominerande grenen, efterhand än mer mekaniserad och maskuliniserad. 5 Tävlingsidrotten fick sitt breda genombrott både nationellt och internationellt efter andra världskriget, i ett ömsesidigt samspel med den framväxande medialiseringen och med återverkan också inom andra samhällssektorer. 6 Ibland talas om en allmän sportifiering, och även plöjningstävlingarna blev ett uttryck för denna process. Från att ha varit lokala uppgörelser hade de vuxit till distriktsmästerskap och från 1930-talet till svenska mästerskap. 7 1953 organiserade det nybildade WPO, World Ploughing Organization, det första världsmästerskapet. Tävlingen hålls varje år och Sverige har hittills stått som värd tre gånger, nästa tillfälle blir 2011. Till 2008 års tävlingar i Österrike är femtiosex ekipage från tjugoåtta länder anmälda. Alla deltagare tituleras Mr., och är följaktligen män, och kommer huvudsakligen från västvärlden: Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Lika noga anges vilka maskintillverkare som är representerade: alla utom fyra deltagare använder plogar av märket Kverneland, nitton ekipage kör en traktor från Massey Ferguson medan de övriga trettiosju är spridda på tretton andra märken. 8 Betydelsen av att visa upp nymodigheter förefaller bestå, och det är lika mycket människan som maskinen som tävlar. I VM tävlas bara med moderna traktorer och plogar. På nationell nivå är tävlingarna däremot mer diversifierade, med olika klasser för juniorer och seniorer med moderna traktorer och plogar, parallellt med hästar eller veterantraktor. 9 De historiska teknikerna är inte bara uppvisningsobjekt utan även formella tävlingsgrenar. Liksom i VM är den manliga dominansen i det närmaste total, möjligen någon gång med undantag bland hästplöjarna. Bland hästplöjarna talas mycket om samspel och ögonblicklig kommunikation med djuren. Men när det gäller traktorplöjning handlar det idag mycket om teknik, om att mäta och skruva och om exakta inställningar av plogen. På en yta av tretusen kvadratmeter ska det gå jämnt upp mellan fårorna, på två och en halv centimeter när. Vissa delmoment är av mer teknisk natur, som till exempel plöjningsdjup, andra är en blandning mellan teknik och estetik: fårorna ska vara raka, tiltorna jämnstora, anslutningarna perfekta och det ska vara rent och prydligt vid vändtegen. Ett uttryck vid tävlingsarenan är: Det får inte lysa grönt (eller gult), det vill säga allt gräs (alternativt halmstubb) ska vara ordentligt nedplöjt. 10 Under de senaste decennierna har också traktorkörning utan plöjning utvecklats till en ren motorsport, frikopplad från den tidigare arbetsprocessen, i form av tractor pulling, styrketävlingar mellan specialbyggda traktorliknande fordon som ska dra tunga släp. 11 Även här är den manliga dominansen signifikant. Idag uppges ofta den första svenska tävlingen ha hållits 1982, men enligt andra uppgifter förefaller det ha förekommit tävlingar i traktorkörning utan plöjning redan 1955. 12 Sporten har sannolikt en bakgrund i motsvarande kraftmätningar med hästar i det för- och tidigindustriella jordbruket och som fortfarande på vissa håll utövas som horse pulling. 13 105

Eva Silvén En sista naturbruksanknuten tävlingsgren jag tänker nämna är westernridningen, som bygger på de arbetsmoment som cowboyen och hans häst ställdes inför, som att skilja ut och driva boskap, fånga kalvar med lasso och att ta sig över olika slags hinder som kan förekomma i naturen, som grindar, broar och stockar. Western Riders Association of Sweden, grundad 1982, är idag den största svenska organisationen, med olika regionala distrikt och tävlingar. 14 Enligt Riksidrottsförbundet är westernridning, både nationellt och internationellt, den snabbast växande ridsporten, trots att yrket inte har bedrivits vare sig i Sverige eller många andra länder. 15 Noteras bör att detta är en tävlingsform där åtminstone i Sverige kvinnorna dominerar stort över männen, i enlighet med den genusomkodning som hästarbetet och hästsporten här har genomgått. 16 Yrkeslandslaget Även yrken inom industri, hantverk, service och tjänsteutövning har sina nationella och internationella arenor för organiserad tävling. 1950 brukar anges som startåret för det som ursprungligen kallades International Vocational Training Contest, senare International Youth Skill Olympics och som idag heter WorldSkills Competition, på svenska ofta kallat Yrkes-VM eller Yrkesolympiaden. Jämfört med VM i plöjning gör WorldSkills något mer skäl för sitt namn: tjugoen medlemsländer finns i Europa, sexton i Asien och Mellanöstern, sex i Syd- och Mellanamerika, tre i Afrika samt USA, Canada, Australien och Nya Zeeland. 17 Tävlingarna är öppna för ungdomar upp till tjugotvå års ålder och hålls numera vartannat år, Sverige har deltagit sedan 1994 men har hittills inte varit arrangör. För närvarande finns fyrtio officiella yrkesgrenar och vid senaste mästerskapet i Japan 2007 deltog Sverige i trettiotvå av dem och erövrade två brons- och fjorton hedersmedaljer. I maj 2008 korades vinnarna i årets Yrkes-SM: sju tjejer (billackerare, elinstallatör, florist, frisör, grafisk designer, kyltekniker samt omvårdnad och trädgårdsanläggning, de två sista vardera tillsammans med en kille) och tjugosex killar (bland annat bilskadereparatör, byggnadsplåtslagare, CNC-svarvare, lastbilsmekaniker, målare, möbelsnickare, offsettryckare, plattsättare, svetsare och webbdesigner). Dessa SM-vinnare utgör grunden för det yrkeslandslag som tävlar för Sverige i det allra första EuroSkills i Rotterdam, september 2008, och i det fyrtionde WorldSkills i Calgary, september 2009. 18 Det svenska deltagandet organiseras av Youth Skills Sweden, ett trepartssamarbete mellan LO, Svenskt näringsliv samt staten genom Utbildningsdepartementet, Myndigheten för skolutveckling och Internationella programkontoret. Samtidigt som tävlingarna blir ett tillfälle för de stödjande företagen att visa upp sig och sina produkter, är den uttalade avsikten att höja intresset, statusen och kvaliteten på svensk yrkesverksamhet och yrkesutbildning. 19 106

Att tävla i yrkesskicklighet De nationella uttagningarna uppmärksammas ofta i media, inte minst lokalpressen, det är inte sällan ungdomar från små orter och företag över hela landet som vinner SM och därmed en biljett till de internationella tävlingarna. Rubriken Robert laddar inför VM i morgon introducerar Robert Molin, vvs-montör från Visby, medan artikeln Anton vann yrkes-sm handlar om Anton Svensson, yrkesförare från Burgsvik. 20 2008 års SM-vinnare i elinstallation, Kajsa Eriksson Rosenqvist, arbetar på Everöds Elbyrå i Skåne och Sverigemästaren i billackering, Camille Cederlund, finns på Avesta-Krylbo Billackering. 21 Tävlingarna ger status inte bara för arbetsgivaren och hemorten utan även för karriären, det menar snickaren Emil Karlsson: Det smäller högre att ha varit med i SM än att ha tagit gesällprov. Det visar att man är snabb och kan köra sitt eget race. 22 Synlighet och legitimitet Våren 2008 sändes i TV3 och TV6 en så kallad realityserie från 2007, Yrkeslandslaget: De utvalda, som följde de svenska representanterna i årets World- Skills i Japan. Serien är ett uttryck för hur yrkesutövning blivit medierad underhållning i tävlingsform. I Kanal 5:s populära inredningsprogram Roomservice är det en snickare och en målare som tillsammans kämpar mot klockan, medan det i TV4:s Kockduellen är två lag som, också med tidsbegränsning, konkurrerar om studiopublikens röster. Matlagning som tävling och underhållning är något som ökat kraftigt i Sverige på senare år. Ett exempel är Årets Kock, som arrangerats sedan 1983 och från 2000 med status av svenskt mästerskap i professionell matlagning. 23 En annan publikdragande tävling är Årets Konditor, som 2008 firar tjugoårsjubileum. 24 En Årets Kock och en Årets Konditor har varit kvinna, alla de övriga män. Bägge evenemangen uppmärksammas i media och sänds ibland i tv. De skänker glans inte bara åt de tävlande utan även åt arrangörer och sponsorer: Arla, Sveriges mejeriföretag och Sveriges bagare & konditorer. Den senare är bageriernas branschorganisation, som sedan 2002 även arrangerar Mack-SM, hittills med uteslutande kvinnliga segrare. 25 Långt äldre än Mack-SM är den internationellt sett mest prestigefyllda bland matlagningstävlingarna, nämligen den tyska IKA, Internationale Kochausstellung, som har arrangerats i princip vart fjärde år sedan 1900. Evenemanget har status som Olympiade der Köche, Culinary Olympics eller, på svenska, OS i matlagning. Sverige representeras av Kocklandslaget, som tog guldmedalj både år 2000 och 2004 i huvudklassen för seniorlandslag. Det finns också deltävlingar för juniorlag, militära kök och storkök. Det svenska kocklandslag som hösten 2008 tävlar i Erfurt mot över trettiofem andra nationella lag består av tretton kockar och konditorer, alla män utom en av kockarna. 26 Att på det här viset konstruera nationella och internationella mästerskap samt tv-sända tävlingsprogram är ett sätt att skaffa medial uppmärksamhet åt 107

Eva Silvén Martina Alm, finalist i Mack-SM 2008. (Foto: Jens Berming, Eggeborns Foto/ www.mack-sm.se.) en bransch, i förhoppning om positiva kommersiella följdverkningar. Men det ses också som ett sätt att öka rekryteringen till och statusen på ett yrke. Just kockarna brukar lyftas fram som en förebild för framgång, genom ett skickligt samspel med media och olika tävlingsverksamheter. På 1990-talet hade ett annat yrkesområde, måleribranschen, hamnat i en komplicerad position mellan efterkrigstidens industrialiserade byggsektor och den kulturhistoriska byggnadsvården. Både anseendet och arbetstillfällena ansågs vara i fara. Facket och företagarna startade då en gemensam kampanj där måleribranschen beskrevs som ett varumärke som hade urholkats och nu måste fyllas med positiva värderingar. Färg och måleri skulle framöver inte associeras med det tunga underarbetet och den solkiga byggbranschen utan med den färdiga ytan, med upplevelser, fantasi, design och högre utbildning samt förknippas med ansvar för hälsa och miljö. I den här processen refererade 108

Att tävla i yrkesskicklighet Domarna kontrollerar och fotograferar. Kock-VM i Luxemburg 2006. (Foto: Per Erik Berglund/Znapshot, www. kocklandslaget.se.) måleriets företrädare gärna till de opinionsmässiga framgångar som kockyrket hade haft, och med uppenbar avund talades om den förändrade, höga status som de tidigare hamburgervändarna kommit att åtnjuta: I dag ser vi dem i tv, och Tina och Nigella och Jamie är lika kända som rockstjärnor. Därför ingick också finansieringen av det ovan nämnda programmet Roomservice i kampanjen. 27 Ett riktigt yrke Tävlingar och exponering i media har gett inte bara kockarna och konditorerna erkännande och ny legitimitet, det gäller även yrken inom den näraliggande dryckesbranschen. 1949 bildades Svenska Bartenders Gille, en ideell förening med syfte att främja bartenderns yrkesstolthet och kompetens, bland annat genom de årliga Svenska mästerskapen i drinkblandning. 28 Föreningen var 1951 med och grundade International Bartenders Association, som från början hade på sin dagordning att ordna international mixed drink competitions en spegling inte bara av tävlingsidrottens ovan nämnda inverkan på samhället i stort utan även av själva tävlingsformens betydelse för kompetensutveckling och yrkesprofilering. 29 2007 bytte de svenska mästerskapen namn till Årets Bartender, vars webbplats har som underrubrik ett riktigt yrke. I den egna beskrivningen av tävlingen talas om betydelsen av att branschen får ett evenemang att identifiera sig med: Namnet, Årets Bartender, kommunicerar en tydligare innebörd för yrket så att alla kan förstå 109

Eva Silvén dess mening. Det är mycket viktigt att även konsumenter uppmärksammar yrket. Den som blir Årets Bartender kan räkna med en rejäl uppmärksamhet, liksom vinnarens arbetsplats och själva drinkingredienserna. 30 Trademark-märket är givetvis ingen tillfällighet. Det varumärkestänkande som kännetecknar vår tid har inspirerat även olika yrkesföreträdare i deras önskan att profilera sig, och då fyller bland annat tävlingarna en medial funktion. 31 Något som ytterligare bidragit till att väcka intresse är att deltagarna numera inte bara tävlar i vad som kallas klassisk stil utan också i flair (flair bartending, freestyle bartending), som innefattar både artistisk uppvisning och helt fria nyskapande drinkar efter eget huvud. 32 Bartender är alltså gammalt yrke som än en gång ömsat skinn med hjälp av tävlingsformen, som en del av ett nutida varumärkesbygge. Barista, i sin nuvarande betydelse, får däremot snarast betraktas som ett helt nytt yrke för vår tid, och därtill ett extremt trendyrke. Ursprungligen är benämningen det italienska ordet för en vanlig bartender, men idag har innebörden växlat till en specialist på kaffedrycker och kaffedrinkar. 33 I Arbetsförmedlingens yrkeslista finns idag barista som en egen specialitet under huvudrubriken bartender: En kaffebartender som tillreder espresso, cappuccino och andra kaffedrycker kallas barista. En barista arbetar oftast på caféer, coffee shops, konditorier eller restauranger. 34 Också Nationalencyklopedin och Svenska Akademiens Ordlista innefattar sedan några år begreppet barista i denna betydelse. Börjar man åter en sökning på Internet, motsvarande de tidigare behandlade yrkesområdena, öppnar sig ännu en internationell värld av tävlingar, mästerskap, medaljörer, organisationer, sponsorer och intrikata kriterier för professionalitet och expertis. Här är fenomenet dock helt nytt, de svenska mästerskapen Barista Cup och Beige Award har bara funnits sedan millennieskiftet. I dessa tävlingar är uppgiften att tillreda en espresso, en cappuccino, en så kallad signaturdrink (espressobaserad dryck utan alkohol) samt en caffè latte till var och en av domarna. 35 De svenska tävlingarna arrangeras av SCAE Sweden, en gren av Speciality Coffee Association of Europe, och bakom Beige Award står även Beige Association, som väl får antas ha tagit sitt namn efter caffè lattens färg och som består av sponsorer och leverantörer: Arla Foods, Löfbergs Lila, Danisco Sugar, Milko, Skånemejerier och Norrmejerier. 36 Segrarna i respektive gren, Årets Barista och Beige Champion, går sedan vidare till de (likaledes nystartade) internationella tävlingarna World Barista Championship, WBC, och World Latte Art Championship, WLAC. 37 De stora internationella mästerskapen för bartenders och baristas kan i likhet med tidigare nämnda yrkesområden samla upp emot femtio deltagarländer. Västvärlden dominerar också här stort, även om den internationella spridningen är något större vad gäller baristas. Det finns kvinnor som tagit hem förstapriser men i sin helhet kvarstår den tidigare konstaterade manliga dominansen bland de tävlande. 38 Till skillnad mot alla idrottsgrenar utom 110

Att tävla i yrkesskicklighet ridsport konkurrerar dock män och kvinnor i alla yrkestävlingar med varandra på lika villkor. Mäta eller bedöma I många idrottsgenar jämförs prestationerna utifrån mått som tid, längd, höjd, antalet klarade eller missade mål, bollar och hinder. Men inom bedömningssporterna rangordnar domarna utifrån en kombinerad värdering av det tekniska och estetiska utförandet. Förutom att vissa rörelser ska utföras på ett bestämt sätt och inom en begränsad tid används begrepp som harmoni, ledighet, följsamhet och mjuka övergångar vid tävlingar i exempelvis konståkning och dressyrridning för övrigt grenar som mött ett allt större publikintresse för just de moment som innebär fria program till musik. Sportintresserade med inriktning på tider och andra mätbara prestationer kan här bli frustrerade. Det gällde bland andra Jens Littorin, journalist på Dagens Nyheter, när han under OS i Lillehammer 1994 kommenterade finalen i konståkning. Han hävdade då att idrott ska gå att mäta, med klocka eller måttband: När det blir upp till domare att bedöma kan det inte uteslutas att medaljer hamnar i fel händer. 39 Men i sporter där domarens bedömning i stunden avgör eller påverkar utgången av tävlingen är syftet att lyfta fram det omedelbara och totala intrycket som den tävlande ger, samspelet mellan det tekniskt-funktionella, det rörelseekonomiska och det visuellt estetiska. Det handlar om en helhetsupplevelse, som aldrig kan rekonstrueras hur många gånger man än kör videon fram och tillbaka. Det handlar om ett möte mellan människor, som ju alltid innehåller något mer än vad en teknisk registrering av detta möte någonsin kan återge. Det här svårfångade momentet aktualiseras vid alla yrkestävlingar, där handlar det aldrig bara om det rent mätbara utan alltid om en kombination av flera bedömningsgrunder. De objektivt mätbara dimensionerna är tid, prestation och precision och finns formulerade i tävlingsuppgiften: I Team Penning, en gren inom westerridningen, ska ett lag på tre ryttare inom angiven tid skilja ut och driva in optimalt tre djur, märkta med samma siffra eller med samma färg på halsbandet, i en fålla. Snabbaste tiden vinner. Kocklandslaget ska på fem timmar i deltävlingen det varma köket laga till en trerätters meny för etthundratio personer. Deltagarna i Barista Cup och Beige Award har tjugotvå minuter på sig att servera fyra domare de fyra ovan nämnda dryckerna. 40 Tidsramen är givetvis en praktisk nödvändighet, men begränsningen frammanar också en fokusering som både kan gynna kreativiteten och skilja de tävlande åt. Spänningen ökar och därmed även underhållningsvärdet för åskådarna. I det faktiska arbetslivet är ju tidsdimensionen också ständigt närvarande, oavsett om man arbetar på ackord eller med ständigt tickande deadlines för manusinlämning. Att kunna balansera tidsåtgång mot prestation och precision är en del av yrkesskickligheten. Jämfört med tävlingsarenan finns dock 111

Eva Silvén ett utrymme för förhandling, konsten är att lära sig göra relevanta kompromisser och avvägningar utifrån ett helhetsperspektiv på uppdraget ifråga. En ackordsarbetande byggnadsmålare läser beställningen, bestämmer precisionen utifrån en bedömning av projektets allmänna kvalitetsnivå och anpassar sedan arbetstakten efter den lön laget vill ha och vad produktionsläget kräver. 41 Det vardagliga yrkeslivets ursäkter, som när målaren säger de ska väl ha möbler också eller den plöjande bonden det växer lika bra där det är lite krokigt, har däremot ingen plats på tävlingsarenan. Där gäller inga undanflykter, där finns inget utrymme för kompromisser. Genom detta formuleras en vägledande förebild, där precisionen blir en del av yrkesskickligheten; det är viktigt för alla yrkens status att kunna ge gästen eller kunden exakt det som efterfrågats och att leverera i tid. Tävlingarna definierar en idealtypisk norm, närvarande också i vardagens arbete, men där förhandlingsbar. En professionell koreografi Parallellt med de mer objektiva kriterierna löper de subjektiva bedömningarna, med inriktning på estetiska kategorier som form och framträdande. Domarna följer de tävlande under arbetet, samlar sina intryck och sätter poäng på de olika delmomenten, såväl i de inledningsvis nämnda plöjningstävlingarna som när det gäller hantverk, mat och dryck. I kocklandslagets varma meny poängsätts varje rätt utifrån fyra aspekter: mis en place och renlighet, hantverk, tillagning och presentation samt smak. 42 I Barista Cup och Beige Award rangordnas de tävlande utifrån dryckernas smak och utseende samt baristans teknik och artisteri i framförandet. 43 Årets Barista 2007 korades exempelvis med följande motivering: En fulländad teknik, stark passion för kaffe och en personlig presentation med djup ledde denna barista till segern idag. 44 Här räcker det inte att åstadkomma ett perfekt resultat vad gäller form och smak, det ska också göras på ett visst sätt. Professionalitet i yrkeslivet inbegriper ett utförande, en gestaltning, som skänker utövaren auktoritet och legitimitet genom att överensstämma med den för situationen gällande normen. Professionalitet är i detta avseende något performativt som måste ges en form, iscensättas med kroppen, verktygen och råmaterialen och i relation till de eventuellt närvarande kunderna. 45 Detta blir särskilt viktigt i yrken med oklara gränser till amatörernas sfär, som exempelvis inredningsmåleri, matlagning och kaffebryggning. Professionalitetens exakta, välövade och målmedvetna rörelser kan, med Bourdieus terminologi, sägas utgöra ett yrkes eller en individs habitus, ett både fysiskt internaliserat kunnande och ett socialt erkänt värde, som i sin tur skapar distinktion gentemot amatörerna. 46 Jag har tidigare kallat detta en professionell koreografi; på samma sätt som ett dansframträdande kan ett välorganiserat och välövat arbete sägas vara styrt av en princip, ett slags manuskript. 47 Det fyller dock inte bara en avgränsande funktion, det är också nära sammanvävt med arbetets praktiskt funktionella sidor. När exempelvis antropologen Mi- 112

Att tävla i yrkesskicklighet chael Jackson under ett fältarbete i Sierra Leone lärde sig göra eld på samma sätt som kvinnorna där, upptäckte han det nära släktskapet mellan rörelseekonomi och det han kallade grace of movement. 48 På liknande sätt definierade sociologen Douglas Harper under sitt fältarbete hos en bilmekaniker dennes kroppsligt internaliserade kunskap med smoothly working rhythms och appropriate power. 49 Inom kultur- och samhällsvetenskapen har arbete, yrke och professionalitet dock förhållandevis sällan studerats ur ett utsagt performativt och estetiskt perspektiv, oavsett om de handlar om att producera varor, tjänster eller upplevelser, trots att begreppet yrkesutövare borde kunna leda tankarna åt det hållet och vilket alltså tävlingsverksamheten gör. 50 Här ligger ännu en jämförelse med tävlingsidrotten nära till hands, enligt idrottshistorikern Jan Lindroth det senaste seklets kanske mest expansiva kulturfenomen. Som bakomliggande faktorer brukar nämnas spänning, identifikation och gemenskap, vilket som vi sett även kan sägas gälla för yrkestävlingarna. Men på samma sätt som inom yrkes- och arbetslivsforskningen har idrotten som estetisk upplevelse underkommunicerats, de visuella intrycken av kroppar i rörelse har förbisetts och med andra ord även idrotten som performans. 51 Normer, nya stilar och artistisk kreativitet Som har framgått ovan präglas yrkestävlingarna av en spänning mellan att följa och bryta det etablerade. Å ena sidan upprepas och bekräftas den gällande normen, oavsett om det gäller traktorplöjning eller drinkblandning, en norm som samtidigt förändras successivt i takt med ny teknik, nya råvaror och nya smakmässiga preferenser såväl den sinnliga smaken som den socialtkulturella. Å andra sidan inbjuds uttryckligen till alternativa sätt att utöva verksamheten, vilka i sin tur kan utvecklas till nya normer eller egna specialiteter, såväl i tävlingssammanhang som i arbetslivet. Det är som inom idrotten, där exempelvis fjärilssim och längdåkningens skating eller fristil efter en tid som avvikelse i marginalen blev erkända som alternativa stilar eller till och med fristående olympiska grenar. 52 Kreativitet, det vill säga den mänskliga aktivitet som utifrån nya tankar och idéer omformar en existerande kulturell praktik, kan gälla såväl arbetets resultat som utförande. 53 Kategorierna förrätt, huvudrätt och efterrätt kvarstår för kockarna, men råvaror, tillagning, smaker och smakkombinationer samt inte minst presentationen på tallriken kan gå på tvärs mot tidigare normer, som när det för några år sedan byggdes mycket på höjden. I tävlingen Beige Award, som fångar upp det explosivt ökade intresset för kaffedrycker, handlar det om att göra en personlig tolkning av den klassiska caffè latten, avslutad med ett konstnärligt mönster Latte art. 54 Ett annat exempel är den signaturdrink som Årets Barista 2007 serverade: en kaffekräm gjord på espresso från en indisk kaffeböna, citronsås, socker, kakao, lättgrädde och 113

Eva Silvén flingsalt. Krämen toppades med en enkel espresso gjord på en kenyansk kaffeböna och dekorerades med ett citronskal på toppen. 55 Och i den tidigare nämnda grenen flair har deltagarna i det närmaste helt fria händer: En Fancy drink innebär att du utgår från ditt valda glas. Som kan i princip se ut som helst, det kan vara hur stort som helst, hur litet som helst, fritt val! Max sju valfria ingredienser, tillgängliga i Sverige. De flesta fancydrinkar brukar vara stora, färgglada och häftigt dekorerade. 56 Årets Bartenders webbplats hävdar också att det just vid tävlingarna finns utrymme att prova såväl gamla som nya produkter i oväntade kombinationer, något som kanske inte alltid är möjligt på arbetsplatsen. 57 Här skulle alltså de regelstyrda tävlingarna kunna utgöra en mer tillåtande arena än vardagen. 58 Men den kreativa omformningen av en existerande praktik gäller inte bara resultatet utan även arbetets utförande, tydligare i vissa yrken än andra. Flair handlar inte bara om att åstadkomma den nyss nämnda drinken, vägen dit är också öppen för en motsvarande fri tolkning, en show där bartendern med koreograferade moves till musik jonglerar med flaskor och shakers samtidigt som han eller hon tillreder drinken ifråga. Som organiserad underhållning och tävlingssport har flair funnits i omkring tio år, tidigare med benämningen extreme bartending eller performance bartending, idag med FBA, Flair Bartenders Association, som största organisation. 59 Inom tävlingsidrotten kan man jämföra med de moment inom innebandyn som i Sverige kallas zorro, zorrotrick eller zorrofint, en ekvilibristisk lek med klubban och bollen. Både flair och zorro kan ingå som en del av det vardagliga yrkesutövandet eller sporten, ett litet extra trick utöver den vanliga rutinen, som att kasta en isbit i luften och fånga upp den i ett glas, men kan också utövas som en fristående show eller tävling. 60 Till artisteri och nya stilar kan avslutningsvis också räknas dagens krav på yrkesutövarna inom vissa branscher att vid tävlingarna kunna göra muntliga presentationer och tala för sin vara, där de när det gäller mat och dryck beskriver ingredienserna, hur de har bearbetats och vad avsikten är, det vill säga vilka smaksensationer som eftersträvas och på vilket sätt deras egen personlighet kommer till uttryck i prestationen. 61 Det betyder å ena sidan att ingredienserna tolkas i enlighet med den rådande diskursen, så att dagens kockar förväntas kunna redogöra för rätternas näringsvärde, vilka råvaror som är ekologiska och var de kommer ifrån. Varje barista blir en virtuos, inte bara vad gäller att till synes rent magiskt åstadkomma mönstret i caffè lattens översta mjölkskikt, han eller hon skapar också en professionell distinktion genom att kunna redovisa exakt vilka bönor från vilka kaffeproducerande länder som har använts. Men hela detta kroppsliga och verbala artisteri skulle också kunna ses som ett stiliserat uttryck för det uppträdande jaget, modernitetens och postmodernitetens personlighetstyp enligt bland andra sociologen Mike Featherstone, där kroppen ständigt befinner sig på en offentlig scen, till allmän beskådan och bedömning. 62 114

Att tävla i yrkesskicklighet Bols Bartender Flair, Hard Rock Café i Göteborg 2006. (Foto: Heikki Tomperi, www.sbg.nu.) Arbetslivets estetisering Det vore emellertid fel att tro att estetiseringen av arbetet enbart hör hemma på tävlingsarenan. Otaliga är exemplen på att yrkesutövare värderar ett arbetsresultat som lyckat eller misslyckat i estetiserande termer. En målad vägg kan se ut som en altartavla eller en potatisåker, bland anläggningsarbetare kallas oönskade håligheter gjutsår eller råttbon, medan typografer (åtminstone förr) rörde sig med termer som horungar och mödomssidor. Ovana skogsarbetares huggarskiften kunde sägas se ut som om någon slagit ut en ask tändstickor. 63 Men det finns också en annan estetisk dimension som har mer att göra med utförandet och som aktiveras när den som fysiskt behärskar ett arbete tillåter sig att släppa fram kroppsligt sinnliga upplevelser, att ritualisera, briljera och utmana sig själv, för att förhindra en utarmande rutin och tristess. 64 Att laborera med formen blir då ett sätt att skapa mening i det som annars skulle kunna bli monotont och stumt, vilket också skulle kunna vara en drivkraft bakom flair. En annan variant är att skapa rytm i mekaniskt rutinarbete, inte bara för att det är nödvändigt för att kunna utföra uppgiften ifråga, vilket exempelvis de förindustriella arbetssångerna gestaltar, utan också för att arbetet ska kännas estetiskt och kreativt tillfredsställande. Antropologen Michael Owen Jones berättar i en studie hur en stansoperatör försöker hålla en särskild takt i förhållande till sina arbets- 115

Eva Silvén kamrater, bum, bum, bum zing; bum, bum, bum babum, zing. Arbete, lek och estetisk kreativitet är på detta vis tätt sammanbundna. 65 Den mer perfektionistiska estetiken, som här skildrats ur så många vinklar, är som nämnts förhandlingsbar i det faktiska arbetslivet men ändå ständigt närvarande. Bonden som ovan menade att det växer lika bra fast fårorna är lite krokiga var en gotlänning som blev trea i plöjnings-sm 1963. Långt efter intervjuades han i lokalpressen: Jag har ju alla åkrarna utmed stora vägen, skrattar Lasse. Nej, jag försöker verkligen plöja rakt, även om det växer bra när det är lite krokigt också. Men det finns inget fulare än när det ligger tuvor uppåtvända på tegen. 66 Är det den före detta tävlingsplöjaren som talar, eller är det en demonstration av att tävlingsarenans elaborerade estetik hämtar sin legitimitet ur den vardagliga praktikens värderingar? Yrkestävlingarnas växande popularitet kan förstås som ett uttryck för den vardagslivets estetisering och formmässiga gestaltning som sedan några decennier blivit ett begrepp, bland annat hos Featherstone. 67 Inte bara livet generellt ska göras till ett konstverk utan även arbetets utövande och resultat. Fenomenet brukar betraktas som en del av en postmodern konsumtionskultur, med varumärke som ett uttryck för sambandet mellan form och identitet. Yrkestävlingarna förefaller passa detta intresse för ett estetiskt förhöjande av vardagen, men de kan också fogas in i det som ibland formuleras som en ny uppmärksamhetsekonomi, där synlighet och just uppmärksamhet är hårdvaluta. Vad det betyder att de nutida yrkestävlingarna, i likhet med många andra postmoderna företeelser, har sina rötter i det moderna kan det dock finnas skäl att återkomma till. Yrken och yrkeskonstruktion Arbetstävlingarna och deras medialisering kan alltså sägas ha ett kommersiellt syfte, för att ge uppmärksamhet åt olika branscher och främja konsumtionen av olika slags varor (som den speciella Baristamjölk som numera finns i matvaruaffärens mejerikyl). Men syftet är också att stödja rekryteringen till olika yrken, att legitimera yrken, definiera yrkesskicklighet och professionalitet, hävda normer och främja kreativitet. Tävlingarnas estetiserade yrkesliv har blivit en del av en evenemangs- och konsumtionskultur, där publikens intresse fångas både genom tävlingsmomentets inneboende attraktionskraft och funktionen att utgöra underhållning vid olika tillställningar och i media. De är en (seriös) lek för både deltagare och åskådare. Till följd av en könsmässig obalans kan verksamheten dock få till följd att den bekräftar en rådande genusordning inom yrkeslivet. Å andra sidan framstår män och kvinnor som jämställda såtillvida att de här tävlar mot varandra på lika villkor. Maths Isacson och jag skrev för några år sedan en artikel om yrken och yrkeskonstruktion, där vi beskrev hur samhällets och arbetslivets förändring påverkar yrkens struktur och innehåll. 68 Vi beskrev yrken som ett sätt att organisera kompetens och skapa identitet och kön, gestalta värderingar och 116