Avskaffande av det särskilda bostadstillägget till pensionärer

1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Avskaffande av det särskilda bostadstillägget till pensionärer m. fl. (SBTP) Sammanfattning I regleringsbrevet för budgetåret 2008 har Försäkringskassan fått i uppdrag att utreda möjligheterna att avskaffa det särskilda bostadstillägget till pensionärer m fl. (SBTP). Försäkringskassan anser att det finns skäl att avskaffa SBTP med hänsyn till att det är relativt få personer som i dag uppbär förmånen (ca 7 000 personer). Sedan SBTP infördes 1991 har en ny förmån införts, nämligen äldreförsörjningsstöd (ÄFS) år 2003. Denna förmån har likartade regler som SBTP. Antalet personer med ÄFS är också förhållandevis litet (ca 11 000 personer). Det finns, enligt Försäkringskassans mening, ingen anledning att behålla två så likartade förmåner som SBTP och ÄFS som var för sig omfattas av relativt få personer. Personer som i dag uppbär ålderspension kan istället för SBTP beviljas äldreförsörjningsstöd (ÄFS) utan att detta får negativa konsekvenser för flertalet pensionstagare eller medför ökade kostnader för statsverket. Situationen är dock annorlunda för personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning eftersom ÄFS endast kan beviljas personer som har fyllt 65 år. Ett alternativ till ÄFS är därför att låta personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ansöka om bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. (BoB). Detta förslag innebär att reglerna för BoB måste anpassas till den nya målgruppen. En sådan anpassning gäller framför allt nivåerna på BoB eftersom BoB i dagsläget är lägre än BTP. Frågan om vilket bostadsstöd som ska beviljas personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har också aktualiserats av regeringens beslut att inrätta en ny pensionsmyndighet från år 2010. För att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning inte ska behöva kontakta två myndigheter i sina försäkringsärenden skulle ett alternativ kunna vara att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska erhålla BoB istället för BTP. Ett sådant förslag innebär för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att de bara behöver ha kontakt med en myndighet också i fortsättningen, nämligen Försäkringskassan. Mot denna bakgrund föreslår Försäkringskassan att frågan om vilket bostadsstöd som ska beviljas personer med sjuk- eller aktivitetsersättning utreds sär- Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (8) skilt. I avvaktan på en sådan översyn bör SBTP bibehållas för såväl ålderspensionärer som för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Regeringsuppdraget Enligt Försäkringskassans regleringsbrev för år 2008 ska Försäkringskassan lämna förslag till regeländringar som avskaffar det särskilda bostadstillägget (SBTP) utan att det får påtagliga negativa konsekvenser för de som idag har SBTP. Utgångspunkten ska vara att kostnaderna för statsbudgeten inte ökar. Alternativ som presenteras ska analyseras med avseende på fördelningseffekt och kostnader på lång och kort sikt. Kort historik Reglerna för SBTP tillkom 1991 och har sedan dess i huvudsak varit oförändrade. Reglerna anpassades dock till det nya pensionssystemet 2003. Avsikten var inledningsvis att reglerna skulle vara tillfälliga i avvaktan på resultatet av den samtidigt tillsatta KBT-utredningen 1. Utredningen hade tillsatts för att utreda möjligheterna att förändra bostadstillägget från en kommunal till en statlig angelägenhet. Från 1995 blev bostadstillägget helt och hållet en statlig förmån och SBTP kom att permanentas. SBTP blev en förhållandevis billig metod att försäkra sig om att det stora flertalet pensionärer hade ett visst ekonomiskt utrymme sedan en skälig bostadskostnad är betald. SBTP:s syfte Syftet med SBTP är att tillförsäkra en pensionär och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning en skälig levnadsnivå sedan en skälig bostadskostnad är betald. Vad som är skälig nivå styrdes ursprungligen av Socialstyrelsens riktlinjer men är numera reglerat i BTP-lagen. Nivåerna ligger nu strax över vad som gäller för socialbidrag. På detta sätt var tanken att undvika att pensionärer långsiktigt skulle bli beroende av socialbidrag. Nuvarande regler SBTP är en inkomstprövad förmån. Rätten till SBTP prövas i samband med att den försäkrade ansöker om bostadsillägg till pensionärer m fl (BTP) och något separat ansökningsförfarande behövs inte. Beräkningen går till så att de faktiska inkomsterna summeras och beviljat BTP läggs till, därifrån dras en schablonberäknad skatt och en skälig bostadskostnad. Om nettot sedan understiger 1,294 prisbasbelopp för den som är ogift ( 4 421 kr/mån) och 1,084 prisbasbelopp för den som är gift (3 704 kr/mån) utbetalas mellanskillnaden ut med SBTP. Regelverket kan belysas med följande exempel (avser en ensamstående pensionär): Wimi 2005 FK90010_003_G 1 KBT = kommunalt bostadstillägg till pensionärer.

3 (8) Inkomst 8 200 BTP 4 163 Avdrag för skatt - 2 460 Bostadskostnad - 5 800 Netto 4 103 Eftersom nettot understiger den skäliga levnadsnivån på 4 421 kr/mån utgår SBTP med mellanskillnaden, dvs. med 4 421 4 103 = 318 kr/mån. Vid beräkning av inkomsterna ska den allmänna pensionen alltid upptas med vissa lägsta belopp (2,17 prisbasbelopp för ogift och 1,935 prisbasbelopp för gift) även om den faktiska pensionen är lägre. Denna situation kan uppkomma om någon gjort tidigt uttag, underlåtit att betala in tillräckliga avgifter till pensionssystemet eller på grund av kortare bosättning i landet fått sin pension reducerad med ett antal 30- eller 40-delar. Motivet för denna regel är att SBTP inte ska kompensera pensionärer för de medvetna reduceringar som faktiskt gäller för den med exempelvis tidigt uttag. Genom införandet av ÄFS kan dock denna förmån kompensera för nämnda reduceringar av ålderspensionen. Det kan i det här sammanhanget nämnas att för personer som är födda 1938 eller senare uppgår garantipension till 2,13 prisbasbelopp, varför personer med hel förmån kan ha rätt till ÄFS. Regelverket för SBTP upplevs som omständligt, svårt att förstå och genomskåda för den enskilde. Då det finns ett gott IT-stöd för uträkningen innebär emellertid SBTP ingen större administrativ belastning. Antalsutveckling - SBTP Antalet SBTP-tagare har kontinuerligt minskat sedan det infördes. En ökning av antalet inträffade år 2007 beroende på en förändrad tolkning av beräkningen av det lägsta belopp som alltid ska medräknas som inkomst av den allmänna pensionen. 25000 20000 Antal 15000 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal 22965 12806 12992 9919 6671 5312 3563 7338 Prognosen för kommande år innebär att antalet SBTP-tagare kommer att hålla sig på samma nivå som år 2007.

4 (8) Äldreförsörjningsstödet Ett alternativ till SBTP är att istället betala ut äldreförsörjningsstöd (ÄFS), eftersom regelverket är likartat det som gäller för SBTP. Också beloppsmässigt är förmånerna likartade. Det finns därför anledning att närmare redogöra kortfattat för några fakta om ÄFS. Äldreförsörjningsstödet syftar till att tillförsäkra den stödberättigade dels en skälig levnadsnivå dels täcka de bostadskostnader som inte överstiger vissa belopp. Uträkningen av storleken på SBTP och ÄFS följer samma regler. Också inkomstprövningsreglerna är densamma. ÄFS kan dock endast beviljas personer som har fyllt 65 år. Genom att ÄFS infördes 2003 var tanken att återställa socialtjänstens försörjningsstöd till att vara en individuellt, behovsprövat bistånd som är föranlett av tillfälliga ekonomiska problem. Regelverket kan belysas med följande exempel för en ensamstående ålderspension (beloppet avser kr/mån) Inkomst 6 000 BTP 4 650 SBTP 476 Avdrag för skatt - 1 800 Bostadskostnad - 5 800 Netto 3 526 Eftersom nettot understiger den skäliga levnadsnivån på 4 421 kr/mån utgår ÄFS med mellanskillnaden, dvs. med 4 421 3 526 = 895 kr/mån. Antalsutveckling ÄFS ÄFS infördes 2003 och sedan dess har antalet personer som uppbär ÄFS varit relativt konstant. 12000 11500 Antal 11000 10500 10000 9500 2003 2004 2005 2006 2007 Antal 10806 11572 10831 10361 10591 Prognosen för ÄFS tyder på att antalet ÄFS-tagare kommer att öka något under de kommande åren.

5 (8) Alternativ till SBTP Om SBTP ska avskaffas och den försäkrade inte ska få minskad ersättning kan de personer som i dag uppbär SBTP istället beviljas en annan förmån. I första hand bör därvid ÄFS vara ett alternativ eftersom reglerna för SBTP och ÄFS är likartade och dessutom beloppsmässigt lika stora. Den stora skillnaden mellan SBTP och ÄFS är att SBTP kan beviljas både till ålderspension och sjuk- eller aktivitetsersättning medan ÄFS endast kan beviljas den som har fyllt 65 år. SBTP till ålderspension Om SBTP avskaffas kan den som uppbär ålderspension istället vara berättigad till ÄFS. Beloppsmässigt innebär detta ingen skillnad mot dagens situation, vilket framgår av följande typfallsbeskrivningar: Typfall 1 Ogift pensionär med en årsinkomst på 80 388 kr och en boendekostnad på 72 000 kr per år (6 000 kr per månad). Skatten på årsinkomsten beräknas till 17 600 kr. Förmån Dagens regler SBTP slopas BTP 55 800 55 800 SBTP 348 0 ÄFS 6 118 6 466 Totalt 62 266 62 266 Typfall 2 Gift ålderspensionär med en inkomst på 77 534 kr och en boendekostnad på 100 236 kr per år (8353 kr per månad). Skatten på årsinkomsten beräknas till 16 461 kr. Förmån Dagens regler SBTP slopas BTP 22 674 22 674 SBTP 2 109 0 ÄFS 1 237 2 292 Totalt 26 021 24 966 Som framgår av detta typfall kan ersättningen för gifta pensionärer i vissa fall bli lägre om SBTP ersätts av ÄFS. SBTP till sjuk- och aktivitetsersättning Det finns i dag ca 4 000 personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning och som beviljats SBTP. Om SBTP avskaffas kan den som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning inte ansöka om ÄFS, eftersom ÄFS med nuvarande regler endast kan beviljas den som har fyllt 65 år. Det innebär att dessa personer skulle få en sänkt ersättning om inte andra lösningar erbjuds.

6 (8) Om man istället väljer att ändra reglerna för ÄFS så att det kan beviljas även för personer under 65 år ökar försäkringskostnaderna. Ett sådant förslag beräknas öka antalet personer som har rätt till ÄFS med ca 5 300 personer. För personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning uppgår försäkringskostnaderna till ca 4 005 miljoner kronor (varav 3 948 miljoner kr för BTP och 57 miljoner kr för SBTP). Ett förändrat regelverk innebär visserligen att kostnaderna för SBTP bortfaller (57 miljoner kr) men samtidigt beräknas kostnaderna för ÄFS öka till ca 190 miljoner kr, alltså en nettoökning av försäkringskostnaderna med ca 133 miljoner kr. Den beräknade nettoökningen beror på att fler personer än i dag kan få rätt till ÄFS. Konsekvenser för den enskilde Om SBTP avskaffas och personer med sjuk- och aktivitetsersättning får rätt till ÄFS kommer det totala antalet ersättningsberättigade personer att öka från ca 7 700 till uppskattningsvis ca 22 500 personer. En beräkning av det totala antalet personer med SBTP och ÄFS visar att av dessa 22 500 personer kommer ca 12 300 personer att få oförändrade förmånsbelopp jämfört med dagens utbetalningar, medan ca 7 700 personer får en ökad utbetalning (framför allt personer med sjuk- och aktivitetsersättning och ca 2 500 personer en minskad ersättning (i huvudsak gifta personer). Överväganden och förslag Antalet försäkrade som uppbär SBTP är relativt litet (drygt 7 000 personer). Redan av det skälet kan ifrågasättas om det finns anledning att bibehålla förmånen. SBTP innebär inget administrativt merarbete för Försäkringskassans handläggning, då uträkningen kan ske automatiskt. Däremot innebär regelverket att det är mycket svårt för den enskilde att kunna kontrollera uppgifterna, som ligger till grund för beräkningen liksom uträkningen av förmånen. Sedan SBTP infördes 1991 har situationen förändrats genom införandet 2003 av ÄFS. Detta är en förmån som beloppsmässigt överensstämmer med SBTP och som dessutom har ett regelverk som är likartat. Också antalet personer som uppbär ÄFS är relativt litet. Det kan därför ifrågasättas om det finns skäl att behålla två så likartade förmåner som var för sig omfattar relativt få personer. För de personer som har beviljats ålderspension innebär nuvarande regler att ÄFS kan beviljas istället för SBTP. För dessa personer medför detta i princip ingen ändrad ersättningsnivå jämfört med dagens regler. Inte heller medför en sådan förändring att kostnaderna för statsverket ökar. Situationen är däremot annorlunda för personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. De har inte rätt, med nuvarande regler, att bli beviljad ÄFS, eftersom denna förmån endast kan beviljas den som har fyllt 65 år. För att dessa personer inte ska få en totalt sänkt ersättning måste alltså särskilda åtgärder vidtas för denna grupp. Ett sätt att åstadkomma en oförändrad situation för pensionstagarna och personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning är att höja ersättningsnivåerna för BTP. Detta förslag medför dock betydande ökningar av statens kostnader för bostadstillägget och är därför inte aktuellt.

7 (8) Ett annat alternativ är att ÄFS ska kunna beviljas även personer som inte har fyllt 65 år men som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta alternativ innebär dock att försäkringsutgifterna kommer att öka med ca 133 miljoner kr, eftersom en sådan ändring medför att fler personer än i dag kan bli beviljade ÄFS. Ett tredje alternativ kan vara att personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning istället kan ansöka om bostadsbidrag (BoB). En sådan lösning måste dock kombineras med att storleken på BoB för de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning höjs för att undvika att enskilda försäkrade får en sänkt ersättning. Redan i dag gäller olika beloppsgränser för BoB beträffande barnfamiljer och ungdomar under 29 år. Det skulle därför inte möta några principiella hinder att också för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning införa ytterligare beloppsnivåer. Reglerna om beräkning av inkomster och bostadskostnad skulle dock vara lika för alla sökande om BoB också skulle kunna beviljas personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.. Regeringen har beslutat att en ny pensionsmyndighet ska inrättas från år 2010. Den nya myndigheten ska handlägga ärenden om bl.a. BTP, medan ärenden om sjuk- eller aktivitetsersättning även i fortsättningen ska handläggas av Försäkringskassan. En av de frågor som inrättandet av en ny pensionsmyndighet aktualiserats gäller handläggningen av BTP till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Om dessa ska ansöka om BTP hos den nya myndigheten innebär det att dessa försäkrade måste vända sig till två myndigheter i sina försäkringsärenden. För att undvika en sådan situation kan en möjlighet vara att låta personer med sjuk- eller aktivitetsersättning få BoB i stället för BTP. I samband med en sådan förändring är det möjligt att anpassa de nya reglerna till en situation där SBTP inte längre finns kvar och utan att den försäkrade behöver drabbas av ekonomiska försämringar. Försäkringskassan anser att det finns goda skäl att avskaffa SBTP och istället låta personer med ålderspension bli beviljade ÄFS. En sådan förändring innebär att regelverket förenklas för två förmåner som var för sig omfattar förhållandevis få personer. Eftersom ansökningsförfarandet för BTP/SBTP och ÄFS är gemensamt innebär förslaget inga förändrade administrativa rutiner för kunden eller för Försäkringskassan. I dagsläget kan en person, som i övrigt uppfyller kraven för förmånerna, ansöka om både BTP och BoB. I praktiken är det personer med sjuk- eller aktivitetsersättning som har denna möjlighet. Administrativt innebär detta ett visst merarbete vid beräkningen av bostadsstöden. Om personer med sjuk- eller aktivitetsersättning hänvisas till att ansöka om BoB skulle möjligheterna att ansöka om både BTP och BoB kunna avskaffas utan några negativa effekter för den enskilde. Därmed skulle också administrationen av bostadsstöden underlättas något. Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår Försäkringskassan att frågan om vilket bostadsstöd som ska utbetalas till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning utreds ytterligare. Inriktningen på en sådan översyn ska vara att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska beviljas BoB i stället för BTP. I avvaktan på en sådan översyn bör nuvarande regler för SBTP inte ändras, varken för personer med ålderspension eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Enligt

8 (8) Försäkringskassans uppfattning bör man inte förändra reglerna för en grupp försäkrade som i dag har rätt till SBTP men inte för en annan grupp. En sådan lösning skapar oklarheter för den enskilde att förstå förmånssystemet. Beslut i detta ärende har fattats av försäkringsdirektör Gunnar Johansson i närvaro av försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, chefsjurist Eva Nordqvist och avdelningsdirektör Stig-Åke Petersson, den senare som föredragande. Gunnar Johansson Stig-Åke Petersson