Innehållsförteckning Ärende 17... 3 Förbundsstyrelsens förslag nr 1... 3 Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO... 3 Ärende 19... 9 Förbundsstyrelsens förslag nr 2... 9 Revidering av alkohol- och narkotikapolitiska programmet... 9 Ärende 21... 31 Förbundsstyrelsens förslag nr 3... 31 Plform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet... 31 IOGT-NTO:s roll... 35 Ärende 51... 37 Förbundsstyrelsens förslag nr 4... 37 IOGT-NTO:s strategi 2016 2021... 37 Ärende 52... 45 Förbundsstyrelsens förslag nr 5... 45 IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning 2016 2017... 45 Ärende 62... 53 Förbundsstyrelsens förslag nr 6... 53 Nedläggning av IOGT-NTO:s jubileumsfond för alkohol- och folkrörelseforskning... 53 Ärende 63... 55 Förbundsstyrelsens förslag nr 7... 55 Medlemsavgifter... 55 Ärende 65... 57 Förbundsstyrelsens förslag nr 8... 57 Rambudget för 2016 2017... 57 Ärende 73... 65 Förbundsstyrelsens förslag nr 9... 65 Stadgeändringar och utredning om framtida ändringar... 65 Ärende 74... 79 Riksstyrelsens förslag nr 1... 79 Stadgeändringar... 79 Ärende 75... 87 Riksstyrelsens förslag nr 2... 87 Värd för 2019 års kongresser... 87 1
2
Ärende 17 Förbundsstyrelsens förslag nr 1 Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta om genomförande av testverksamhet med tre olika modeller för distriktens roll och verksamhet i framtidens IOGT-NTO. Syftet är i första hand söka modeller för frigöra det ideella engagemanget bland medlemmar som i dag inte är aktiva i verksamheten. Kongressen 2013 uppdrog till förbundsstyrelsen i samarbete med distrikten utreda förutsättningar för framtidens förtroendevalda och distriktens organisering detta utifrån två motioner som inkommit. I november 2013 tillse förbundsstyrelsen en fristående arbetsgrupp i syfte ta sig an dessa frågor. Gruppen har haft representation från distrikten och förbundsstyrelsen. Gruppens arbete har redovisats och diskuterats dels vid distriktsstyrelsesamlingen i Lund hösten 2014 och vid samlingen för distriktsordföranden och distriktskassörer på Tollare folkhögskola i januari 2015. Förbundsstyrelsen har behandlat ärendet vid sina sammanträden i november 2014 och mars 2015. Det är denna process, från november 2013 till och våren 2015, som ligger till grund för styrelsens förslag till kongressen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta genomföra en testverksamhet i enlighet med förbundsstyrelsens förslag nr 1, därvid medge avvikelse från stadgarna gällande direktdemokratin i inriktning 1 samt uppdra åt förbundsstyrelsen erbjuda administrativ service till distrikten enligt beskrivningen i styrelsens förslag nr xx. 3
Distriktens roll i framtidens IOGT-NTO Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta om genomförande av testverksamhet med tre olika modeller för distriktens roll och verksamhet i framtidens IOGT-NTO. Syftet är i första hand söka modeller för frigöra det ideella engagemanget bland medlemmar som i dag inte är aktiva i verksamheten. Bakgrund Kongressen 2013 uppdrog till förbundsstyrelsen i samarbete med distrikten utreda förutsättningar för framtidens förtroendevalda och distriktens organisering detta utifrån två motioner som inkommit. I november 2013 tillse förbundsstyrelsen en fristående arbetsgrupp i syfte ta sig an dessa frågor. Gruppen har haft representation från distrikten och förbundsstyrelsen. Gruppens arbete har redovisats och diskuterats dels vid distriktsstyrelsesamlingen i Lund hösten 2014 och vid samlingen för distriktsordföranden och distriktskassörer på Tollare folkhögskola i januari 2015. Förbundsstyrelsen har behandlat ärendet vid sina sammanträden i november 2014 och mars 2015. Det är denna process, från november 2013 till och våren 2015, som ligger till grund för styrelsens förslag till kongressen. Uppdraget Förbundsstyrelsen formulerade uppdraget till gruppen på följande sätt: Kongressen gav styrelsen i uppdrag utreda distriktens framtida organisering samt förutsättningar för framtidens förtroendevalda. På styrelsemötet i september beslutade styrelsen även göra ett arbete kring rusta folkrörelsen inför framtiden. Dessa tre uppdrag föreslås samsas i en och samma utredning som föreslås fokusera på distriktens roll och uppdrag, hur distrikten bäst kan organisera sig för uppfylla dessa uppdrag samt vilka förutsättningar förtroendevalda behöver ha för bidra till uppdraget. Rusta folkrörelsen inför framtiden Formuleringen rusta folkrörelsen inför framtiden är central i uppdragsbeskrivningen. Gruppen har utgått från de beskrivningar av framtiden som formulerats i de gällande styrdokumenten. I IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning för 2014 2015 finns ett antal målformuleringar som beskriver hur vi bestämt oss för hur vi vill se IOGT-NTO. Bland annat kan vi läsa: IOGT-NTO har fler medlemmar som känner de engagerar sig i organisationen. Allmänheten deltar i större utsträckning i vår öppna verksamhet och i våra kampanjer. IOGT-NTO har verksamhet i hela Sverige och ökar särskilt i storstäderna. IOGT-NTO har engagerade och kompetenta förtroendevalda som skapar förutsättningar för ny verksamhet IOGT-NTO bedriver politisk påverkan i en majoritet av landets kommuner. IOGT-NTO bidrar till priset på alkohol har höjts, tillgängligheten och marknadsföringen har begränsats. Fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen bär den restriktiva alkoholpolitiken. Alla känner till någon som är medlem i IOGT-NTO. Allmänheten har en ökad kännedom om IOGT-NTO och känner till vad vi gör. Möjligen kan uppdraget sammanfas med tre begrepp: IOGT-NTO ska erbjuda Nykter gemenskap, stimulera till engagemang och bedriva aktiv påverkan i organisationens kärnfrågor. Det är dessa centrala uppgifter i uppdraget som gruppen haft för ögonen när man diskuterat distriktens roll/-er i arbetet. 4
Distriktens situation Vilka är förutsättningarna för distrikten uppfylla målen? I olika undersökningar och i samtal med distrikten, har framkommit: Andelen medlemmar som är aktiva i föreningsverksamheten är låg (20 procent). 12 procent av medlemskåren är direktanslutna. Andelen direktanslutna högst i storstadsområdena. Stockholm 30 procent, Göteborg o Bohus 20 procent. Av IOGT-NTO:s drygt 30 000 medlemmar är det endast cirka 5 500 som deltar i föreningarnas verksamhet. En minoritet av föreningarna genomför verksamheter inom de områden som prioriteras i mål och verksamhetsinriktningen. Omvänt genomförs mycket av sådan verksamhet i distrikten, antingen med distriktet som genomförare eller av intressegrupper. Det blir allt svårare rekrytera ledamöter till styrelseuppdrag i distrikten. Under resursutredningen (RUT) framkom allt färre gör allt mer. Att hitta former för avlastning av styrelsernas ledamöter är viktigt. I förhållande till distriktsstyrelsernas vilja, ägnas alltför lite tid åt utvecklingsarbete och alltför mycket åt administrativa och förvaltande uppgifter. Under processen med utarbeta förbundets framtida strategiska inriktning fördes samtal med distriktsstyrelserna. I dessa framkom en klar majoritet av styrelserna upplever en frustration över listan på saker som organisationen förväntar sig av distrikten är alldeles för lång. Distrikten ska på många sätt hantera allt. Listan över uppgifter som behöver utföras är mycket längre än listan över uppgifter som är möjliga genomföra. Det finns en önskan lägga mer energi och resurser på utvecklingsfrågor än vad många distrikt i praktiken har möjlighet göra. Utvecklingsfrågor kan vara allt från hjälpa, stötta och utveckla verksamheter, stärka medlemsengagemanget och utbilda befintliga medlemmar i olika frågor. Något som tar mycket resurser är frågor av administrativ och förvaltande karaktär. Här återfinns till exempel fastighetsfrågor, föreningar som har ekonomiska eller demokratiska problem, arbetsgivarfrågor, administrativa uppgifter, hålla luft i befintliga föreningar, etc. Behovet av testverksamhet kring distriktens roll IOGT-NTO:s organisationsstruktur har sitt ursprung från sammanslagningen av IOGT och NTO år 1970. Då spelade bland annat reglerna för samhällets stöd till de ideella organisationerna en viktig roll för hur dessa organiserades. Regelverken för statsbidrag, landstingsbidrag och kommunala bidrag ställde också tydliga krav på organiseringen av den ideella sektorn. I dag har vi inte samhällsbidrag till vuxenorganisationerna på samma sätt som tidigare. Och de bidrag som finns, styr inte alls på samma sätt som tidigare hur organisationerna är strukturellt formade. Vidare, vilket vi fått bekräftat både genom forskningen och undersökningar om vår egen verksamhet, har medlemmarna och presumtiva medlemmar helt andra förväntningar på organisationen än tidigare. Föreningsformen upplevs inte längre som nödvändig eller en förutsättning för ideellt engagemang. Efter 45 år med samma organisationsstruktur finns anledning pröva om det kan finnas andra sätt locka till ideellt engagemang bland medlemmarna. 5
I förslaget till IOGT-NTO:s strategi för ett nyktrare samhälle rörelseriktning för 2016 2021 sägs: IOGT-NTO måste bli bättre på möta det engagemang som finns för våra frågor. Ibland står vår organisationsstruktur i vägen för ett ideellt engagemang och nya tankar om hur vi flyttar fram positionerna. Nu gäller skapa strukturer för engagemang inte engagemang för strukturer. Distriktets uppdrag enligt stadgarna I stadgarna beskrivs distriktsstyrelsens uppdrag på detta sätt: Distriktsstyrelsen är distriktets verkställande organ. Mellan distriktsårsmötena är distriktsstyrelsen distriktets beslutande organ. Den leder distriktets arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program samt distriktsårsmötets och kongressens beslut. Distriktsstyrelsen ska ge stöd åt föreningarna och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. Till distriktsårsmötet ska distriktsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och förslag till arbetsplan och budget. Ramar för tre testmodeller Förbundsstyrelsen söker nu kongressens stöd för genomföra testverksamhet under sex (6) år (samma tid som strategidokumentet 2016 2021 omfar) med tre (3) olika inriktningar. Testverksamheten är frivillig. De distrikt som tycker det kan vara intressant pröva något nytt kan anmäla intresse, övriga arbetar vidare som i dag. Tanken är starta testverksamheten med ett mindre antal distrikt, tre till fem. Ramarna för dessa är: Inriktning 1: Ett medlemsstyrt distrikt distriktsförening Inriktningen går ut på testa tanken med distriktsförening. En distriktsförening ersätter nuvarande distrikt. Den här inriktningen förutsätter direktdemokrati de medlemmar som kommer på årsmötet utgör ombudsförsamling. Till skillnad mot i dag då föreningarna väljer ombud till årsmötet. För kunna genomföra testverksamhet med modellen krävs stöd från kongressen om en avvikelse från stadgarna under testperioden. Alla medlemmar inom det geografiska området blir medlemmar i distriktsföreningen. Distriktsföreningen är den minsta gemensamma nämnaren för alla medlemmar. Som medlem kan du utöver detta också välja bli medlem i en lokalförening om du så önskar. Huvuduppdraget för en distriktsförening är hjälpa medlemmar kanalisera sitt engagemang. Det kan vara genom delta av distriktsföreningen organiserade aktiviteter, starta ny verksamhet eller slussa till befintlig verksamhet inom ramen för distriktsföreningen. Det kan även vara starta upp nya föreningar eller slussa vidare till befintliga föreningar. Fokus ligger på utveckling och verksamhet. För fokusera kompetens och resurser lyfts administrativa och förvaltande uppgifter från distriktsföreningen till central administrativ service. Fastighetsfrågor, arbetsgivarfrågor och ekonomisk administration samordnas i syfte nå effektivitet och bygga spetskompetens inom dessa områden. Relationen mellan distriktsföreningen och det administrativa rådet blir konsultativt. Inriktning 2: Ett föreningsstyrt distrikt Den här inriktningen har sin utgångspunkt i den befintliga organisationsstrukturen. Distriktet har forts en aktiv roll i stimulera och utveckla den lokala föreningsverksamheten för målen i verksamhetsplanerna ska uppfyllas. Vidare ska distrikten stimulera den stora grupp medlemmar som inte är medlemmar i någon förening. 6
Denna grupp ökar dessutom. För frigöra kraft för detta utvecklingsansvar ska så stora delar som möjligt av administrativa och förvaltande uppgifter läggas ut på samma sätt som i förslag 1. Inriktning 3: Ett förbundsstyrt distrikt Inriktningen kan uppfas som långtgående för distrikten. Här tar förbundet över ansvaret för både utveckling av verksamhet och medlemmarnas ideella engagemang. Förbundsstyrelsen är väl medveten om det. Detta till trots vore det spännande få pröva denna modell. Fördelen skulle kunna visa sig i : Distriktet fortsätter vara kittet i lokalföreningarnas vardagsverksamhet. Utvecklingsarbetet ges möjlighet bedrivas utan störas av de vardagskrav som många distriktsstyrelser upplever som det främsta hindret för ett effektivt utvecklingsarbete. Distriktet ansvarar för administrativa och förvaltande uppgifter samt står för service och stöd till lokala föreningar. Förbundet ansvar för det verksamhetsmässiga utvecklingsarbetet och utvecklingen av det ideella engagemanget hos medlemmarna. Tanken är inte förbundet ska besluta vad som ska göras inom distriktet. Det diskuteras fram i dialog mellan förbundet och distriktet och befästs i en överenskommelse. Arbetet leds av den centralt anställde utvecklingskonsulenten som rapporterar till en styrgrupp med representation från både distriktet och förbundet. För utvecklingsarbetet disponeras de centrala ekonomiska resurser som distriktet tilldelas genom ansökan. Administrativt stöd Ett stort hinder för distriktens möjligheter arbeta med verksamhetsutveckling anges vara belastningen av administrativa och förvaltande uppgifter. Därför ber förbundsstyrelsen om uppdraget erbjuda administrativ service till distrikten. I samråd med distrikten prioriteras de administrativa områden som ger mest avlastning för distriktsstyrelserna. I de diskussioner som genomförts under processen med detta förslag har bland annat följande områden nämnts: Personaladministration - löneadministration - avtals- och pensionsfrågor - fortbildning - central anställning av distriktens personal Bokföring och redovisning Ekonomisk förvaltning Fastighetsförvaltning Utvärdering Planering och genomförande av de olika modellerna sker i nära samverkan mellan respektive distrikt och förbundet. Detta för en bra utvärdering ska kunna genomföras och för generaliserande kunskaper och erfarenheter ska kunna dras av testverksamheterna. Dialog med aktuella distrikt Detaljerna om hur verksamheten inom de tre inriktningarna ska genomföras ska diskuteras med vart och ett av de distrikt som kommer delta i testverksamheten. Med dessa tecknas en överenskommelse enligt följande: Distriktets uppdrag, i tillägg till stadgarna, är inom ramen för testverksamheten skapa nya strukturer för verksamhet där enskilda medlemmar kan ge uttryck för sitt engagemang. 7
I överenskommelsen tas därutöver bland annat följande punkter upp: Syftet med testet är aktivera de medlemmar, såväl föreningsanslutna som centralt anslutna, som inte deltar i föreningarnas eller distriktets reguljära verksamhet. Att nya plformar för verksamheter ska utvecklas inom ramen för testet. En beskrivning av vilka uppgifter som ska lyftas bort från DS för skapa utrymme för de uppdrag som ligger inom ramen för testet. Beskrivning av hur utvärderingen av testet ska genomföras. De ekonomiska förutsättningarna för testet. Hur testverksamheten regelbundet ska följas upp. För inriktning 3 dessutom: Utvecklingskonsulentens roll som ledare av projektet. Ansvaret för arbetsledningen av fältanställd personal inom distriktet. Det verksamhetsmässiga gränssnittet mellan distriktet och förbundet. 8
Ärende 19 Förbundsstyrelsens förslag nr 2 Revidering av alkohol- och narkotikapolitiska programmet På kongressen 2003 antog det första samlade alkohol- och narkotikapolitiska programmet därefter reviderades programmet 2009 med mindre förändringar. De största förändringarna i förslaget till nytt AN-program är strukturella och rör främst uppbyggnaden av programmet utan förändra innehållet. Programmet har också fått ett nytt samlande namn, drogpolitiska programmet. En arbetsgrupp bestående av Jan Linde, Monica Ståhl och Kjell-Ove Oscarsson utsågs och tillsammans med sekreterarna Linda Engström och Simon Holmesson har ett nytt förslag tagits fram. Gruppen har vid tre tillfällen träffats för fysiska möten och därutöver haft kontakt via mail för diskutera de saker som behöver läggas till och skrivas om i programmet. Därefter har också synpunkter tagits från övriga tjänstemän på kansliet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta rikta ett tack till arbetsgruppen för revidering av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta ändra namn på IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program till IOGT-NTO:s drogpolitiska program samt anta IOGT-NTO:s drogpolitiska program. 9
Programmets uppbyggnad Genom den tillagda innehållsförteckningen kan läsare få en uppfning om programmets innehåll och lätt navigera mellan de olika delarna. Programmets textmängd har minskat något och samtidigt utformats mer pedagogiskt. I det tidigare AN-programmet fanns en lång textmassa om skador från alkohol och andra droger som blivit uppdelad i ämnesstycken och rubriks därefter för programmet ska vara lättare navigera i. Tillagt på skador är icke-smittsamma skador (NCD:s), demokratiska skador samt ekonomiska skador. Ett nytt stycke om alkoholnorm och alkoholkultur är tillagt. I skrivningen beskrivs och synliggörs hur normen och kulturen kring alkohol påverkar vårt samhälle och individer. De drogpolitiska modellerna totalkonsumtionsmodellen, preventionsparadoxen, desintresseringsprincipen samt narkotikapolitiska åtgärder har till största del funnits med i tidigare program men har fått en utvecklad text samt de har placerats innan de politiska förslagen som bygger på dessa modeller. Aktiv prispolitik Angående alkoholsker har ett krav om en regelbunden ökning med 2 procent årligen utöver inflation lagts till. Marknadsföring På området marknadsföring har ett antal nya, mer detaljerade krav, upprättats eftersom det har utvecklats nya marknadsföringskanaler som kräver olika åtgärder. Tillagda punkter: All sponsring från alkoholindustrin ska förbjudas. Regelverket ska skärpas för så kallad konsumentupplysning kring alkohol i exempelvis tv-program. All lagstiftning som reglerar marknadsföring av alkohol ska utformas teknikneutralt. Förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter eller -bilder och får inte visa marknadsföring för innehållet/produkten. Tillgänglighet Det finns ett nytt hot mot detaljhandelsmonopolet som kräver nya åtgärder från beslutsfare. För närvarande handlar det främst om näthandel där vi har ett nytt krav: Förbud mot kommersiellt främjande av privatimport ska införas. Globalt De globala punkterna har utformats så de stämmer överens med våra med våra krav kopplat till vårt internationella arbete. Sverige ska verka för alkohol ses som ett hinder för en hållbar utveckling, vilket ska genomsyra alla politikområden. Sverige ska arbeta aktivt för utesluta alkoholindustrin från policyprocesser kopplade till folkhälsa. Narkotikapolitiska åtgärder Majoriteten av narkotikapolitiken förs på global nivå vilket också avspeglas i de politiska kraven. Det är punkt tillagd för bemöta liberaliseringsdeben. Sverige ska nationellt och internationellt motarbeta alla former av liberalisering av narkotikapolitiken. 10
Hållbara levnadsvanor Under rubriken hållbara levnadsvanor samlas krav från både alkohol- och narkotikaområdet. De politiska kraven rör i denna kategori vilka miljöer som ska vara fria från alkohol, vilken bildning som behövs i samhället kring alkohol och andra drogers påverkan och vilka stöd och vårdinsatser som hjälper människor ut ur beroende. Kunskap Ett nytt område bland de politiska kraven är ökade resurser till forskning. Dessa punkter är därför tillagda: Forskning kring skador orsakade av alkohol och andra droger ska bedrivas, såväl ekonomiskt som i andra avseenden, fritt från påverkan av alkoholindustrin och andra som har intresse av alkoholförsäljning. Ökade resurser till forskning om alkoholreklam, alkoholpolitikens effekter och effekter av alkoholinformation ska utvecklas. All forskning ska också ha ett genusperspektiv. På EU-nivå ska jämförande forskningsprojekt inom samma områden stimuleras. Trafik Trafiknykterhet är en fråga som varit aktuell i hög utsträckning på den politiska dagordningen, särskilt genom införandet av alkobommar. Ett antal förslag har tillkommit: Alkobommar ska användas vid Sveriges samtliga hamnar. Eftersupning vid trafikolycka ska kriminaliseras. Stöd, vård och behandling Detta område har fått en mindre omarbetning med tillägg av argument och förstärkta skrivningar varför stöd, vård och behandling ska prioriteras. Landsting/regioner och kommunerna ska mer aktivt arbeta för brukarråd organiseras. Bostadsort ska inte avgöra om kunskapsbaserad vård och stöd erbjuds. Drogfri vård ska vara huvudalternativet för behandlingsinsatser och sprututbytesprogram ska inte användas. 11
IOGT-NTO:s drogpolitiska program om alkohol och narkotika IOGT-NTO:s drogpolitiska program om alkohol och narkotika... 12 Omvärldsbild... 14 Droger... 15 Drogskador... 15 Medicinska skador... 15 - Psykologiska skador... 16 - Sociala skador... 16 - Ekonomiska skador... 16 - Demokratiska skador... 16 Normer... 16 - Alkoholnorm... 16 - Alkoholkultur... 17 - Överföring av dryckesvanor... 17 Drogpolitiska modeller... 17 - Totalkonsumtionsmodellen... 17 - Preventionsparadoxen... 17 - Desintresseringsprincipen... 17 - Narkotikapolitiska åtgärder... 18 En restriktiv solidarisk alkoholpolitik... 19 Aktiv prispolitik... 19 - Effekter av aktiv prispolitik... 19 - Regelbunden höjning av sk... 19 Marknadsföring... 19 - Påverkan av marknadsföring... 20 - Utländska bolag... 20 - Sponsring... 20 - Förpackning... 20 - Digitala medier... 20 - Självreglering... 20 Tillgänglighet... 21 - Detaljhandelsmonopol... 21 - Åldersgräns... 22 - Näthandel... 22 - Införselkvoter... 22 - Serveringspolitik... 22 Globalt... 23 - Påverka andra länder... 23 En restriktiv solidarisk narkotikapolitik... 24 12
Narkotikapolitiska åtgärder... 24 - Målinriktning... 24 - Unga... 24 - Cannabis... 24 - Globalt... 25 Hållbara levnadsvanor... 26 Drogfria miljöer... 26 - Punktnykterhet... 26 - Vuxnas ansvar... 26 Kunskap... 27 - Aktivt förebyggande... 27 - Forskning... 27 - Aktörer... 27 Trafik... 27 - Trafiknykterhet... 28 Stöd, vård och behandling... 28 - Fler behöver stöd... 29 - Återfallsprevention... 29 - Brukarråd... 29 - Primärvård... 29 - Bryta beroende... 29 - Sprututbyte... 30 13
Omvärldsbild IOGT-NTO verkar i en föränderlig omvärld. Det ställer stora krav på hur vi genomför vår vision och formar ett hållbart samhälle. Vårt påverkansarbete sätter fokus på förverkliga våra grundsatser genom få fram lagstiftning och information som i så stor utsträckning som möjligt begränsar skadorna av alkohol och andra droger. Tillgängligheten av alkohol ökar i takt med en starkt växande alkoholnorm. Alkoholindustrins aktiviteter i Sverige är mer och mer synliga genom marknadsföring samt ekonomisk och politisk påverkan på organisationer, myndigheter och beslutsfare. Uppfningen om alkohol som ett allvarligt samhällsproblem har minskat i den allmänna opinionen sedan början av 1990-talet. Betydelsen av alkoholpolitik som politikområde har också sjunkit hos de politiska partierna och mer marknadsliberala strömningar, som inkluderar området kring alkohol, har vuxit fram i några partier. Vår uppgift som folkrörelse är tillsammans med fler aktörer motverka alkoholens roll i samhället. Parallellt med utvecklingen inom alkoholområdet har nya deber kring narkotika vuxit fram. Det finns en stor enighet bland Sveriges befolkning och riksdag, liksom i IOGT-NTO, målet med narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle.1 På grund av ett antal nya droger och distributionssätt har tillkommit behövs insatser som verkar för en restriktiv och human narkotikapolitik, inriktad på förhindra individer och grupper börjar använda narkotika. Det är viktigt med insatser stötta dem som i dag använder narkotika bryta beroendet och återgå till ett narkotikafritt liv. Det ska vara svårt börja och lätt sluta använda narkotika. Sammankopplingen av alkohol- och narkotikaområdet är tydlig eftersom minskad totalkonsumtion av alkohol leder till minskad användning av narkotika. De politiska besluten kring alkohol och andra droger har diskuterats i större utsträckning på global nivå. Genom bland annat medlemskapet i EU påverkas allt fler beslut av bestämmelser och avtal som sluts inom EU och kräver en mer nivåneutral politik. Det pågår även en utveckling där ansvar flyttas från politiker till ansvariga tjänstemän, som till exempel jurister, i både Europa och Sverige. Detta ställer nya krav på IOGT-NTO. 1 Med narkotikaanvändande menas allt icke-medicinskt användande av narkotika. 14
Droger Drogskador En drog är en substans med en berusande, beroendeframkallande och giftig effekt på människan. Alkohol och andra droger behöver därför motverkas till så stor utsträckning som möjligt. Alkohol är en laglig drog som behandlas restriktivt. Alkoholens negativa inverkan på folkhälsan i Sverige är motivet till alkohollagstiftningen är en skyddslagstiftning. Det innebär alkohol till viss del är undantagen andra lagar för begränsa konsumtion och skadeverkningar. Narkotiska preparat är olagliga droger med undantag för godkända läkemedel utskrivna av läkare. Syftet med en restriktiv och förbjudande narkotikapolitik är förebygga och minska användandet av narkotika genom upprätthålla en kulturell och samhällelig norm där narkotika inte är accepterat. Narkotika angrips och stoppas därför i varje led, det vill säga produktion, distribution och användande. Detta är ett viktigt skydd för barn och unga, ett starkt stöd för föräldrar i skyddet för sina barn och avgörande för samhällets möjligheter tidigt ingripa och agera som stöd. De tre samverkande faktorerna som förklarar drogers skadeverkningar och som är definitionen för en drog delas upp i 1) medicinska genom drogers giftverkan, 2) psykologiska genom påverkan och 3) sociala i form av beroende. Medicinska skador Droger skadar människor fysiskt genom skador på kroppens yttre och inre delar. Inre skador som kan orsakas är icke-smittsamma sjukdomar (NCD, non-communicable diseases) som magsår, hjärt-kärlsjukdom, cancer, njursjukdom, leverskador, kroniska luftvägssjukdomar och ett försämrat immunförsvar. Barn till mammor som konsumerar alkohol under graviditeten kan få bestående fosterskador. Yttre skador på grund av alkohol sker ofta direkt eller indirekt genom olycksfall, våld och övergrepp.2 Kroppens kognitiva och motoriska förmågor blir kraftigt nedsa under påverkan av alkohol, vilket bland annat innebär förmågan kunna arbeta och köra bil försämras. 3 I Sverige svarar de icke-smittsamma sjukdomarna för nio av tio dödsfall i förtid.4 De fyra stora riskfaktorerna för utveckla eller drabbas av dessa är alkoholkonsumtion, tobaksbruk, ohälsosam mat och för lite motion. En restriktiv alkoholpolitik är nödvändig för minska dödsfallen. Den allmänna kunskapen om alkoholkonsumtionens inverkan på icke-smittsamma sjukdomar är generellt mycket låg. Svenska medborgare har lägst uppfning om kopplingen mellan alkohol och de icke-smittsamma sjukdomarna.5 Det leder till många utsätter sig för risker de inte är medvetna om. 2 Peter Anderson, Lars Møller and Gauden Galea(red.) Alcohol in the European Union: Consumption, harm and policy approaches, WHO Europa, Köpenhamn, 2012 3 Ibid 4 Sweden, Noncommunicable diseases country profiles 2014, WHO (http://www.who.int/nmh/countries/swe_en.pdf) 5 Eurobarometer 2010. 15
Psykologiska skador Kroppen har svårt bryta ner alkoholen eftersom den är ett gift. Det skapar trötthet, koncentrationssvårigheter och ångest, vilket kan leda till depression och självskadebeteende. Sociala skador Alkoholkonsumtion är en av de främsta orsakerna till våld i hemmet, misshandel och splittrade familjer. Framförallt barn hamnar i en uts situation när otrygghet uppstår från problem i nära relationer. Konsekvenserna för barnen blir ofta de får svårigheter i förskola och skola. Barn till individer med beroende löper även större risk än andra själva utveckla alkoholberoende. Beroende inom familjen påverkar dessutom föräldraskapet negativt. Förnekande, skuld, skam, oberäknelighet, inkonsekvens och konflikter är begrepp som känns igen av den som lever i en familj där alkohol eller andra droger används. Även det som definieras måttligt vardagsdrickande får sociala konsekvenser på såväl den som dricker som människor runt omkring personen. Ekonomiska skador Alkohol och andra droger kostar samhället stora summor pengar varje år. Bara inom beroendevården visade sig den ekonomiska kostnaden vara 150 miljarder kronor årligen enligt missbruksutredningen 2011. Till detta kommer insatser av polis, sjukvård och rättsväsende samt kostnader för skadegörelse och sjukfrånvaro för de som använder alkohol men inte är beroende. Ett exempel är samhällskostnaden för en tungt alkoholberoende man i 30-årsåldern uppgår till drygt 7 miljoner kronor per år. Samhällskostnaden för en kvinna i 20-årsåldern med aktivt heroinmissbruk 10 miljoner kronor per år. 6 En betydande del av alkohol och andra drogers kostnad kommer från produktionsbortfall där arbetsinsatser uteblir eller försämras. Om insatser görs så en person kan bryta sitt beroende och komma i arbete blir besparingen så mycket som 6 miljoner kronor per år.7 Demokratiska skador Alkohol och andra droger passiviserar människor och är ett hinder för vi tillsammans ska kunna hjälpas åt förbättra tillvaron. I ett väl fungerande samhälle är alla delaktiga och ingen är påverkad av droger. Droger får människor fly bort från verkligheten och skapar problem för både användaren och individer i omgivningen. Under påverkan eller kvardröjande effekter av droger kan inte individer ta tag i problem i sitt eget liv eller vara aktiva i samhället. Normer Alkoholnorm Normer består av en uppsättning värderingar där en finner vägledning för vad som är socialt accepterat eller ett önskvärt beteende. Normen kring alkoholkonsumtion är stark och påverkar ofta oreflekterat människors agerande. Alkoholnormen innebär det finns en förväntan om vuxna ska konsumera alkohol och de som ibland eller alltid avstår från alkohol blir ifrågasa för deras val. För normen ska förändras behöver den synliggöras och utmanas. Genom det finns fler alkoholfria miljöer i bland annat utbudet av fritids- och nöjesaktiviteter samt ett brett utbud av alkoholfritt kan alkoholnormen motverkas. 6 Glenngård, A. et.al. (2011). Missbrukets ekonomiska börda i Sverige. I Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga, (Statens Offentliga Utredningar 2011:6), kapitel 19 7 Ibid 16
Alkoholkultur Alkoholkulturen är såväl situationsbaserad som kulturellt betingad och skiljer sig därför mellan och inom länder. Alkoholkultur handlar om hur alkohol konsumeras och vilka beteenden som uppskas eller accepteras både av dem som dricker alkohol och de som inte gör det. Romantiserande av alkohol är vanligt förekommande med ett synsätt där människor genom användande av alkohol och andra droger kan släppa loss eller fly verkligheten. Alkoholnormen och alkoholkulturen kan utmanas genom samla individer som väljer vara nyktra. Genom detta skapas större möjlighet för fler göra val som grundas på personliga ställningstaganden och förnuft snarare än på förväntan, kultur och tradition. Överföring av dryckesvanor En oroande trend är hur dryckesvanor av alkohol överförs mellan länder, samhällen och grupper. Kvinnor tar efter männens högre konsumtion, vilket gör den negativa inverkan på kvinnors liv och hälsa ökar. I takt med alkoholen normaliseras sker ett ökat vardagsdrickande med följd av ökad konsumtion och skador. I västvärlden sker en mindre ökning av alkoholkonsumtionen, men från en redan hög nivå. I utvecklingsländer sker det en större ökning eftersom alkoholindustrin har stor påverkan genom marknadsföring och lobbyarbete. Drogpolitiska modeller Det finns viktiga samband och forskningresultat mellan de politiska åtgärder som är effektiva använda för minska droganvändning och därmed skadorna. De flesta av dessa regleras på nationell nivå och beslutas av regering och riksdag. De viktigaste sammanfas här: Totalkonsumtionsmodellen Totalkonsumtionsmodellen är den modell som påvisar samvariationen mellan den genomsnittliga konsumtionen av alkohol i ett samhälle och antalet högkonsumenter. Om den genomsnittliga konsumtionen stiger så ökar också antalet högkonsumenter och vice versa. Därför behövs en alkoholpolitik som syftar till minska hela befolkningens konsumtion. En restriktiv solidarisk alkoholpolitik gör det svårare för alla få tag i alkohol och räddar liv.8 Preventionsparadoxen En vanlig uppfning är alkoholproblem bäst åtgärdas genom insatser för dem som har störst problem, det vill säga de som har ett utvecklat beroende. Forskning visar dock måttlighetskonsumenter som grupp åstadkommer fler alkoholrelaterade skador än högkonsumenter. Preventionsparadoxen innebär den totalt sett största förebyggande effekten uppnås om de alkoholpolitiska insatserna riktas mot hela befolkningen och inte bara mot gruppen med högst alkoholkonsumtion. Desintresseringsprincipen Innebörden av denna princip är så långt som möjligt begränsa vinstintresset. I Sverige sker detta genom ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker med målet begränsa skadeverkningarna i samhället. Företag och branschorganisationer där vinstintresse går före folkhälsomotivet ska inte ges inflytande över alkoholpolitiken. 8 Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford, 2010 17
Narkotikapolitiska åtgärder Inriktningen för åtgärder på narkotikaområdet ska vara ett drogfritt liv. I många länder ställs krav på lindra skadorna av narkotikaanvändandet genom så kallad harm reduction (skadebegränsning), med exempelvis utdelning av gratis sprutor, substitutionsbehandling och legalförskrivning av narkotiska preparat. En mer restriktiv och solidarisk politik avsätter resurser på insatser där individer slutar använda narkotiska preparat. 18
En restriktiv solidarisk alkoholpolitik Aktiv prispolitik Sken på alkoholhaltiga drycker över 2,8 volymprocent ska höjas årligen med 2 procent över inflationen. Alkoholhaltiga drycker över 2,8 volymprocent ska beskas progressivt. Skeavdrag för alkoholdrycker ska inte tillåtas vid representation. Befintliga minimisker på alkohol ska höjas. Alkoholsk ska vara ett instrument i EU:s skedirektiv för sänka alkoholkonsumtionen i Europa. Effekter av aktiv prispolitik Priset på alkohol är en av de mest effektiva faktorerna för uppnå minskad alkoholkonsumtion och därmed minska samhällets kostnader från alkoholen. För varor i allmänhet är prissambandet starkt: om priset ökar minskar efterfrågan och vice versa. Flera studier visar också tydligt prishöjningar på alkohol minskar alkoholkonsumtionen bland alla konsumentgrupper.9 Beskning som metod för minska alkoholskadorna har inte använts i tillräckligt hög utsträckning trots effekterna är vetenskapligt säkerställda. Regelbunden höjning av sk Möjligheterna för en regelbunden skehöjning är stora med tanke på ett sådant system redan finns på tobaksområdet och motiveras av folkhälsoskäl. En restriktiv prispolitik förutsätter en regelbunden höjning av alkoholsken. Utan en regelbunden höjning av alkoholsken skapar inflation och inkomstökningar sjunkande priser på alkohol. Mätningar av de höjningar som gjorts på tobak visar en skehöjning med 10 procent minskar konsumtionen med 3 5 procent bland vuxna. Bland enbart ungdomar är effekten ännu större. WHO rekommenderar en årlig höjning av tobakssken med 5 procent över inflationen för en restriktiv prispolitik.10 Inom ramen för EU:s direktiv11 finns det i dag bara utrymme för en progressiv alkoholsk i förhållande till alkoholstyrka för spritdrycker. Detta bör utvidgas också gälla övriga alkoholdrycker. Marknadsföring All marknadsföring för alkohol ska förbjudas. All sponsring från alkoholindustrin ska förbjudas. Regelverket ska skärpas för så kallad konsumentupplysning kring alkohol i exempelvis tv-program. All lagstiftning som reglerar marknadsföring av alkohol ska utformas teknikneutralt. Sanktionerna för brott mot reklamförbudet ska skärpas. Förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter eller -bilder och får inte visa marknadsföring för innehållet/produkten. 9 Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford, 2010 10 http://www.who.int/tobacco/mpower/publications/en_tfi_mpower_brochure_r.pdf 11 EU:s direktiv för harmonisering av punktskerna på alkohol (92/83). 19
Påverkan av marknadsföring Befintlig forskning visar alkoholmarknadsföring ökar konsumtionen bland unga och får fler börja dricka alkohol tidigare. Den ökade exponeringen bidrar också till en normalisering av alkohol som riskerar öka vardagsdrickandet. Marknadsföring av alkohol ska därför vara förbjuden för värna folkhälsan i Sverige. Det gäller också så kallad textreklam, det vill säga artiklar eller reportage utformade som marknadsföring av alkohol i redaktionell form. I jämförelse med tobak, där det finns ett totalförbud mot marknadsföring, kan liknande argumentation för ett förbud mot alkoholmarknadsföring vara fullt möjligt genom folkhälsomotiv och opinion. Utländska bolag Den marknadsföring som i dag kringgår svensk lagstiftning genom sändas från andra europeiska länder anspelar i stor utsträckning på sexuell eller social framgång kopplat till alkoholkonsumtion. Det bidrar till en högre alkoholkonsumtion och ökade skador på samhället. Det är därför viktigt prioritera ett agerande för stoppa sådana sändningar. Sponsring Alkoholindustrins sponsring av olika evenemang, såsom idrotts- och musikarrangemang, är en marknadsföring av alkohol där olika åldrar utsätts för exponering. Genom ett kraftigt understöd från alkoholindustrin blir restauranger och pubar marknadsföringsplatser för alkohol, vilket leder till ökad konsumtion och skador. Detsamma gäller för exempelvis livsmedelsaffärer och bensinstationer som säljer öl klass II. Förpackning Varningstexter på förpackningar höjer medvetenheten om alkohol är en hälsofarlig produkt men är inte ett effektivt verktyg ur alkoholpolitiskt restriktiv synpunkt.12 Likt tobaksområdet bör plain packaging införas, där endast namn och hälsovarning får finnas på förpackningen/flaskan. Digitala medier Teknikutvecklingen har skapat många nya kanaler för marknadsföring av alkohol. Unga är överrepresenterade i den grupp som snabbast tar del av nya digitala medier. Nya och framtida lagar kring alkoholmarknadsföring ska skrivas teknikneutrala för täcka nuvarande och framtida kommunikationskanaler. Självreglering Alkoholindustrins hållning om införa självreglering är ineffektiv, eftersom den inte ger en skyddseffekt. 13I stället visar forskning unga skulle utsättas för mer marknadsföring av alkohol och påverka i större utsträckning och därmed ökad konsumtion liksom en mer utbredd normaliserad roll av alkohol. 12 Alkohol ingen vanlig handelsvara, Statens folkhälsoinstitut, rapport 2004:45, sid 325. 13 Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford, 2010 20
Tillgänglighet Detaljhandelsmonopolet ska stärkas som ett av de viktigaste verktygen för en restriktiv alkoholpolitik i Sverige. Serviceambitioner får inte skjuta undan den socialpolitiska uppgift som är fundamentet för detaljhandelsmonopolet. Åldersgränserna för inköp av alkohol respektive alkoholservering ska samordnas till 20 år. Förbud mot kommersiellt främjande av privatimport ska införas. Införselkvoterna för alkohol inom EU ska sänkas till de nivåer som gällde vid Sveriges EU-inträde och göras absoluta. Ingripande mot smuggling och olaglig införsel ska prioriteras i tullens och åklagarnas arbete samt ges ökade resurser och befogenheter. Ett utökat samarbete mellan tull och polis krävs för bekämpa alkoholrelaterade brott. Varje kommunledning måste ta helhetsansvar för kommunens alkoholpolitik och en ANDT-strategi upprättas och implementeras. Staten, landstingen och kommunerna ska inrätta och fastställa alkoholpolitiska handlingsprogram i samrådsgrupper, där civilsamhället bjuds in för vara med vid utformning och utvärdering. Antalet serveringstillstånd ska begränsas inom en kommun, bland annat med hänsyn till befolkningsmässiga och socioekonomiska faktorer samt folkhälsoskäl. Länsstyrelsen ska ha det övergripande och samordnande ansvaret för tillsynen i kommunerna. På nationell nivå ska den statliga Folkhälsomyndigheten ha tillsynsansvaret. Serveringstillstånd ska kunna överklagas av varje kommuninvånare, Länsstyrelse och Folkhälsomyndigheten. Tillsyn av serveringstillstånd ska prioriteras i kommunens arbete. Tillfälliga tillstånd ska beviljas restriktivt. Alkoholservering ska inte ske senare än kl. 01.00. Den som har serveringstillstånd ska också erbjuda ett rikt utbud av alkoholfria drycker. De alkoholfria dryckerna ska marknadsföras i minst lika stor utsträckning som alkoholhaltiga drycker. Detaljhandelsmonopol Tillgängligheten är en viktig faktor för skapa respektive motverka efterfrågan av alkohol. För minska totalkonsumtionen av alkohol krävs insatser som minskar tillgängligheten. Försäljningsställenas antal, åldersgränser, exponering av drycker, pris och öppettider är faktorer som påverkar konsumtionen och därmed omfningen av alkoholrelaterade skador.14 Det privata vinstintresset är en viktig drivkraft bakom ökad tillgänglighet på alkohol. Ett statligt försäljningsmonopol är det mest effektiva verktyget för begränsa privata vinstintressen.15 14 Babor T, Caetano R, Casswell S m fl. (2010). Alcohol: No ordinary commodity, 2nd ed. Oxford University Press, Oxford, 2010 15 Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets detaljhandelsmonopol avskaffades? Statens folkhälsoinstitut, rapport 2008:19. 21
Det finns en konflikt mellan målen för en socialpolitisk alkoholpolitik och alkoholindustrins vinstintresse. Genom detaljhandelsmonopolet motverkas vinstintresset och alkoholens skadeverkningar minskas. Detaljhandelsmonopolet behöver hålla en balans mellan den primära socialpolitiska uppgiften och de serviceambitioner som kommit till praktiskt uttryck. Fler butiker, lördagsöppet, utkörning och självbetjäning kan motverka de folkhälsopolitiska motiven för monopolets existens och bör därför minimeras. För den alkohol som säljs i livsmedelshandeln och på serveringsställen ska regler om åldersgränser finnas och efterlevnaden kontrolleras bland annat genom provköp. Åldersgräns Skillnaden i åldersgräns för inköp av alkohol i detaljhandeln, på restauranger respektive Systembolaget, undergräver respekten för den högre åldersgränsen (20 år) samt stimulerar till alkoholinköp och konsumtion där åldersgränsen är 18 år. Forskning, framförallt i USA, har visat höga åldersgränser (21 år) har god effekt. Bland annat genom en senare alkoholdebut minskar riskerna för ett alkoholberoende.16 Myndighetsåldern används ofta som argument för sänka inköpsåldern på Systembolaget till 18 år, men med kunskap om konsekvenserna av en sådan förändring, ligger det bara i alkoholbranschens intresse genomföra en sådan ändring. Det skydd som ungdomar behöver mot en massiv kulturell krogmiljö och annan påverkan dricka alkohol, får inte motverkas av åtgärder som skulle medföra ett ökat antal skador på grund av alkohol. Därför bör åldersgränsen för inköp av alkohol och alkoholservering samordnas till 20 år. Näthandel Enligt EU-rätten är det ett krav kommersiella vinstintressen hålls borta om monopol ska kunna upprätthållas det är i detta sammanhang som frågan om privatimport av alkohol ska ses. Svårigheten undanta utländska aktörer innebär förbudet inte ger någon verkan. Ett förbud mot kommersiellt främjande av privatimport av alkohol är en viktig åtgärd för skydda monopolet. Införselkvoter Prispolitiken försvåras av de generösa införselkvoterna för privatpersoner. Kvoterna är viktiga för länder med folkhälsomässigt motiverade alkoholsker. Sverige ska verka för EU sänker kvoterna till 1995 års nivå där det tilläts införa en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och 15 liter starköl. Dagens kvoter motverkar en restriktiv prispolitik och är orealistiskt höga, eftersom de inte är anpassade till vad som kan anses vara rimligt för personligt bruk. Serveringspolitik En viktig aspekt när beslut om serveringstillstånd ska fas är en majoritet av det alkoholrelaterade våldet sker i krog- och restaurangmiljöer. På restauranger konsumeras en betydande del av den totala alkoholkonsumtionen och en stor del är högkonsumenter. 16 Dawson, D. A., Goldstein, R. B., Patricia Chou, S., June Ruan, W., & Grant, B. F. (2008). Age at First Drink and the First Incidence of Adult Onset DSM IV Alcohol Use Disorders. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 32(12), 2149-2160. DeWit, D. J., Adlaf, E. M., Offord, D. R., & Ogborne, A. C. (2000). Age at first alcohol use: a risk factor for the development of alcohol disorders. Age, 157(5). 22
Tillstånd för servering av alkohol ska handläggas av länsstyrelserna, för säkerställa staten har ett regelverk som upprätthåller lagen ur alkoholpolitisk synpunkt. Länsstyrelsen ska dock kunna delegera tillståndsgivningen till kommuner som fullgör sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Länsstyrelserna ska även kunna återta ansvaret för tillsynen och beslut om åtgärder vid överträdelse av alkohollagens bestämmelser. Globalt Sverige ska verka för alkohol ses som ett hinder för en hållbar utveckling, vilket ska genomsyra alla politikområden. Alkohol ska undantas i samtliga handelsavtal. Sverige ska arbeta aktivt för utesluta alkoholindustrin från policyprocesser kopplade till folkhälsa. Påverka andra länder Alkohol hindrar individers och samhällens utveckling samt är den främsta riskfaktorn bakom ohälsa i stora delar av världen. Varje år dör 3,3 miljoner människor av alkoholrelaterade orsaker. Oavsett om det handlar om figdomsbekämpning, hiv/aids, utbildning, jämställdhet eller demokrati hindrar alkoholkonsumtion människors möjlighet till utveckling och delaktighet. Det gör alkoholfrågan till en högst relevant faktor, som bör genomsyra svensk utvecklingssamarbete (bistånd) och utrikespolitik. Med globaliseringen ökar utbytet av varor och kulturer över världen. Det gäller även alkohol, som i dag ofta ses som en handelsvara. Genom aggressiv marknadsföring och global opinionsverksamhet påverkar alkoholindustrin särskilt de världsdelar som saknar alkohollagstiftning eller har en svag implementering av alkohollagstiftningen. Dessa brister har lett till en snabbt ökande alkoholkonsumtion och skador orsakade av alkohol. Därför behöver Sverige arbeta aktivt för stoppa alkoholindustrins inflytande i andra länders alkohollagstiftning. Sverige bör samtidigt erbjuda evidensbaserade alkoholpolitiska åtgärder och se till alkohol utesluts i handelsavtal. 23
En restriktiv solidarisk narkotikapolitik Narkotikapolitiska åtgärder All befning med narkotika, det vill säga konsumtion, innehav och överlåtelse, ska vara förbjuden. Sverige ska spela en mer aktiv roll för samordningen av narkotikabekämpningen mellan stater och deras regeringar. Sverige ska nationellt och internationellt motarbeta alla former av liberalisering av narkotikapolitiken. Civilsamhället ska ha möjlighet påverka och spela en aktiv roll i arbetet mot narkotika. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och narkotikaberoende och minskad alkoholkonsumtion är ett viktigt bidrag i kampen mot narkotikaberoende ska uppmärksammas. Gränskontrollerna ska skärpas genom tullen får bättre resurser och befogenheter kontrollera narkotikaflödet mellan länder samt kriminaliseringen av nya substanser av narkotika går snabbare. Upptäckt av drogberoende hos ungdomar under 18 år ska prioriteras och alltid följas av snabb reaktion och insatser. Domstolarnas handläggning av mål som rör unga ska prioriteras för ge bättre möjligheter till vård och konstruktiva påföljder utan onödigt dröjsmål. Målinriktning Det är viktigt behålla en restriktiv narkotikapolitik, eftersom majoriteten av alla narkotikaanvändare inte är socialt utslagna och därmed känsligare för samhällets ityder och reaktioner. En politik inriktad på minskning av efterfrågan på narkotika verkar samtidigt återhållande på tillgången. Även det omvända förhållandet gäller, varför olika metoder i syfte hindra ett beroende vanligen kompletterar, och inte motverkar, varandra. Unga Narkotikaanvändande skildras ofta som ett ungdomsproblem. Det är dock en felaktig analys. Majoriteten av de som är beroende av narkotika är vuxna och en stor grupp har ekonomiska förutsättningar fortsätta sitt beroende. Den övervägande delen av nyrekryteringen och det experimentella beroendet sker dock bland ungdomar. Därför har kommunerna och civilsamhället en nyckelroll i det narkotikarestriktiva arbetet. Cannabis Antalet vetenskapliga studier om cannabis och tillhörande skador har under 2000-talet ökat, till stor del på grund av det växande intresset för cannabinoider som läkemedel. Det är viktigt cannabis likt övriga narkotikapreparat forts ska vara olagligt använda, distribuera och inneha. Skadeverkningar som kan uppstå redan vid enstaka cannabisanvändning är allvarliga. Försämrat minne, koncentration och analysförmåga är några möjliga skador. Cannabis kan också bli en inkörsport till många andra narkotikapreparat. 24
Globalt Narkotikahandeln är ett globalt problem. FN och WHO har därför viktiga roller i samordningen mellan världens länder. Det skapar förutsättningar för ett ökat samarbete mellan producent- och konsumentländer, i syfte stoppa handel, produktion och användning. FN:s narkotikakonventioner är viktiga i den globala kampen mot narkotika för den restriktiva politiken ska kunna bibehållas. 25