BUY SMART Grön upphandling för smarta inköp Energieffektiv upphandling Riktlinjer för upphandling av grön el Stöds av www.buy-smart.info
Riktlinjerna har tagits fram inom ramen för EU programmet Buy smart Grön upphandling för smarta inköp med stöd från programmet Intelligent Energy Europe. Utgivare: Energikontor Sydost AB Framtidsvägen 10 A 351 96 Växjö Telefon 0470 72 33 20 info@energikontorsydost.se www.energikontorsydost.se Innehållet har tagits fram av: Berliner Energieagentur GmbH: Kerstin Kallmann, Vanessa Hübner Utformning och textbearbetning: Berliner Energieagentur GmbH Svensk textbearbetning: Energikontor Sydost, Sverige Datum: November 2009 Friskrivningsklausul: Utgivaren garanterar på inget sätt att informationen i dessa riktlinjer i alla avseenden är fullständig, korrekt eller aktuell. Det gäller även för referenser som dessa riktlinjer hänvisar till. Upphovsmännen ansvarar ensamma för innehållet i dessa riktlinjer. De företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen i dokumentet. 2
Innehåll 1. Inledning 2 1.1 Juridiska frågor 5 2. Aktuella produkter och kriterier för grön el 6 2.1 System för grön el 6 2.1.1 Grön el och additionaliteten för miljön 7 2.1.2 Grön el enligt traditionell modell 7 2.1.3 Grön el från producenten 8 2.1.4 Grön el med stöd 9 3. Miljömärkning för grön el i Europa 10 3.1 Ursprungsgarantier 11 3.2 Ursprungsmärkning av el 12 3.3 RECS internationellt system för handel med elcertifikat 13 3.4 Bra Miljöval, Sverige 14 3.5 Miljömärkning i Österrike 14 3.6 100 % Grön el, Italien 15 3.7 Milieukeur, Nederländerna 15 3.8 Norppa, Grön energimärket i Finland 16 3.9 ok power, Tyskland 17 3.10 TÜV Mark EE01/02, Tyskland 18 3.11 TÜV Mark UE01/02, Tyskland 18 4. Praktiska råd om upphandling av grön el 19 4.1 Att integrera kriterier i upphandlingsprocessen 19 4.1.1 Beskrivning av prestanda 19 4.1.2 Kvalificering och kriterier för tilldelning av kontrakt 21 4.2 Råd om upphandling av grön el 22 4.3 Förslag på tillvägagångssätt 23 4.3.1 Introduktion 23 4.3.2 Tillvägagångssätt vid upphandling 23 5. Referenser 25
1. Inledning Med avregleringen av elmarknaden 1996 lades grunden för fri konkurrens på den europeiska elmarknaden. El blev en fri handelsvara 1999 i de flesta av EU:s medlemsländer. För majoriteten av kunderna är priset det viktigaste beslutskriteriet eftersom andra egenskaper hos elen som tillförlitlighet eller frekvensfluktuationer tas för givna. Eftersom elen är av hög kvalitet i de flesta av EU:s medlemsländer återstår bara dess ursprung och hur den genereras som jämförelsegrund, som man ibland bortser från och ibland inte kan härleda. I och med avregleringen av elmarknaden kan kunderna förlita sig inte bara till lokala elproducenter utan även till andra konkurrenter. Antalet producenter av grön el från förnyelsebara energikällor som sol, vind och vatten har ökat i de flesta EU länderna under de senaste åren, se Figur 1. För att förse konsumenterna med effektiva och begripliga råd när de ska köpa el på den komplicerade elmarknaden har man utvecklat olika miljömärkningar för grön el och introducerat dem på marknaden. I dessa riktlinjer beskrivs hur man i upphandlingsprocessen kan ta med att elproduktionen sker från förnyelsebara källor genom att märka den som grön el. Dessutom undersöks kvaliteten hos erbjudandena om grön och vilken miljöpåverkan den har. Figur 1. Installerad kapacitet för elproduktion baserad på förnyelsebara källor i EU, 2007 (BMU, 2009) 1, totalt 190 GWh eller 24 % av kapaciteten för elproduktion. Mörkblått: vattenkraft >10 MW; blålila: vattenkraft <10 MW; grått: avfall; mörkgrönt: trä och träavfall; ljusgrönt: biogas; ljusblått: vindenergi; rött: geotermisk energi; gult: solel. 1 BMU 2009, http://www.bmu.de/english/renewable_energy/downloads/doc/5996.php 2
Tabell 1: Tillgång till el från förnyelsebara källor inom EU (BMU 2009). Längst till höger anges målet i % för år 2010. 3
Tabell 2: Elproduktionens fördelning på förnyelsebara energikällor i EU länder 2007 (BMU, 2009). Vattenkraft Vindenergi Biomassa, fast Biogas Biomassa, flytande Avfall, sopor Geotermisk energi Solel 4
1.1 Juridiska frågor Vid offentlig upphandling får man ställa högre krav på miljöprestanda än vad lagen föreskriver, så länge som det inte leder till att möjliga anbudgivare diskrimineras 2. Upphandling av el i offentlig sektor tas upp i följande EU direktiv: Bild: ap_47632_photovoltaik-element_mit_ Strommast_2008_stormpic_aboutpixel_de_300 Direktiv 2004/17/EG från Europaparlamentet och Rådet av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transport och posttjänster (försörjningsdirektivet). 3 Direktiv 2004/18/EG från Europaparlamentet och Rådet av den 31 mars 2004 om samordning av förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. 4 Direktiven gör det möjligt för offentliga kunder att kräva att varan som upphandlas tillverkas på ett visst sätt till exempel el från förnyelsebara energikällor. I överensstämmelse med beslut från EG domstolen kan följande principer för grön el definieras: Miljökrav utöver stödformer enligt nationell lagstifning om förnyelsebar energi är i princip tillåtna, men o o måste vara i anslutning till produkten som upphandlas och måste anges explicit vid utlysning av upphandling som minimikrav eller som kriterier för tilldelning. Krav på att elen produceras med en viss teknik, till exempel enbart vindkraft eller vattenkraft, skulle vara diskriminerande och är därför förbjudna vid offentlig upphandling. 2 Tolkning från EU kommissionen av gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och möjligheterna att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling, KOM (2001) 274 slutlig från 4.7.2001. 3 http://eur lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32004l0017:sv:html 4 http://eur lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32004l0018:sv:html 5
2. Aktuella produkter och kriterier för grön el 2.1 System för grön el Sedan år 2000 har i de flesta europeiska länderna olika regelverk för att stödja förnyelsebar energi trätt i kraft. Regelverken innehåller vanligen garantier för godkännande och lägsta ersättning för leverans av el från förnyelsebara källor till elnätet, det vill säga nätägaren betalar producenten av grön el en juridiskt fastställd ersättning. Utöver dessa förpliktelser för förnyelsebar energi har andra regelverk införts, som incitament i form av tariffsystem samt krav på (förnyade) tillstånd för anläggningar. Alla dessa former av stödsystem sammanfattas i fortsättningen som nationella regelverk eller nationell lagstiftning. Allmänt kan elleverantören besluta sig för att leverera grön el som en del av energimixen och därigenom fördela kostnaderna på alla kundgrupper, eller genom att samla ihop all grön el, marknadsföra den som det och låta de kunder som köper grön el betala kostnaden för den. Grön el har traditionellt producerats enbart med stödformer baserade på nationella regelverk, medan nya leverantörer av oftast 100 % ren grön el erbjuder något annat. De tillhandahåller ännu fler fördelar för miljön. Det gäller inte bara vilken produktionsteknik som används, utan även andelen nya investeringar som får stöd i form av ersättningen för den så kallade additionaliteten för miljön. Additionalitet innebär i det här fallet att ny produktion tillkommer, så att det inte handlar om befintlig förnybar elproduktion. Allmänt handlar additionalitet om effekter som sker genom att man väljer eller köper en produkt, och som annars inte skulle ha skett. Ambitiösa erbjudanden skiljer sig åt när det gäller grön el från traditionella leverantörer (se avsnitt 3.2 till 3.4), speciellt beroende på hur man tolkar begreppet nya anläggningar. Att betala extra för grön el är ofta kopplat till att man varit med och investerat i nya produktionsanläggningar baserade på förnyelsebar energi 5. För att främja att fler tekniker används investeras de extra pengarna i elproduktionsanläggningar som annars inte skulle vara kostnadseffektiva. Vi börjar med att undersöka vilka fördelar för miljön grön el medför. Därefter visar vi hur några olika modeller för grön el kan se ut. 5 Att köra igång en stängd elproduktionsanläggning räknas som att bygga en ny anläggning, liksom att förhindra att en som var tänkt att stängas stängs. 6
2.1.1 Grön el och additionaliteten för miljön Genom att nya anläggningar för förnybar energi uppförs, som annars inte skulle ha byggts, medför köp av grön el även additionalitet för miljön (additionalitet innebär som nämnts att ny produktion uppförs, så att det inte handlar om befintlig förnybar elproduktion.) Det är bara nya anläggningar som bidrar till att minska utsläppen enligt det här synsättet gör redan amorterade produktionsanläggningar för förnybar el inte det. När man väljer grön el rekommenderas att man även tänker på miljökriterier, eftersom alla alternativ inte kan garantera samma fördelar för miljön. Den vanliga elmixen i Europa idag innehåller redan en viss andel grön el i Sverige är den över 50 %. Att överföra befintlig produktion av förnybar el från den vanliga elmixen till grön el ökar inte produktionen. För att förklara det beskrivs i det följande olika sätt att erbjuda grön el. 2.1.2 Grön el enligt traditionell modell El som produceras från förnybara energikällor med stöd enligt nationellt regelverk, distribueras proportionellt till elnätägarna och vidare till elproducenterna. Vissa elleverantörer slår ihop sin andel till grön el. I detta fall ger den extra ersättningen enligt nationellt regelverk stöd enbart till kunden som köper grön el inte till alla kunder gemensamt. Inga nya anläggningar byggs men kostnaderna för de anläggningar som skulle ha byggts i alla fall betalas bara av kunder som köper grön el. Dessa erbjudanden har ingen ytterligare påverkan på marknadsutvecklingen för förnybar energi. Modellen illustreras i Figur 2. Grön el enligt traditionell modell Producent av grön el Grön el GRL* Leverantör av grön el (Elnätägare) * GRL: Lägsta ersättning för grön el enligt nationellt regelverk Grön el Kund Eltariff + tilläggsavgift för grön el Figur 2: Grön el enligt traditionell modell 7
2.1.3 Grön el från producenten Producenter av grön el förser kunder med energi från förnyelsebara energikällor (eller kraftvärme upp till 50 %). Tillgång till grön el tryggas avtalsenligt genom en kvantitativ balans mellan el som köpts in och el som levererats. En viss andel måste komma från nya anläggningar som av ekonomiska skäl inte skulle ha byggts utan den extra ersättningen. Dessa anläggningar får vanligtvis ingen ersättning från stödformer enligt nationella regelverk. Genom att köpa grön el bidrar konsumenten till att minska sina CO 2 utsläpp eftersom elen produceras i anläggningar baserade på förnyelsebar energi, se Figur 3. Grön el från producenten Överföringsavgift Producent av grön el Elnätägare Grön el Kund Eltariff + tilläggsavgift för grön el Den gröna elen erbjuds kommersiellt av elproducenten men levereras fysiskt av elnätägaren till kunden. Producenten av grön el betalar en överföringsavgift för detta. Figur 3: Grön el från producenten 8
2.1.4 Grön el med stöd Modellen för grön el med stöd innebär att man betalar ett fastställt ekonomiskt stöd för förnybar energi utöver stödformer enligt nationellt regelverk. Man stödjer ekonomiskt anläggningar för förnybar energi som även har stöd enligt nationellt regelverk, som annars inte skulle kunna uppföras eller drivas. Kunden betalar detta stöd utöver den normala energitaxan och elproducenten måste investera dessa pengar i nya anläggningar. Kunden köper inte den gröna el som produceras vid nya anläggningar med detta extra ekonomiska stöd utan får som vanligt grön el från befintliga vattenkraftverk. Eftersom elen fortfarande kommer från förnybara energikällor bidrar köparen till lägre CO 2 utsläpp än vad som annars hade varit fallet. Eftersom additionaliteten för miljön inte är direkt kopplad till produkten man köper (grön el), ska grön el med stöd inte användas vid offentlig upphandling. Å andra sidan är modellen lämplig för alla andra upphandlande organisationer, eftersom det är ett effektivt sätt att använda det ekonomiska stödet för att skapa en ökad andel grön el i den vanliga elmixen på lång sikt. Figur 4 ger en bild av modellen. Grön el med stöd Producent av grön el Grön el GRL* Elnätägare Grön el Eltariff + tilläggsavgift för grön el Grön el eller aktuell elmix Eltariff + tilläggsavgift för grön el Kund Kund Gråtonat område symboliserar elmarknaden, som påverkas av stöd till grön el. Figur 4. Grön i el med stöd * Lägsta ersättning för grön el enligt nationellt regelverk 9
3. Miljömärkning för grön el i Europa I Europa finns för närvarande tio olika sorters miljömärkning av grön el. Alla anger en uppsättning kriterier som ska säkerställa att den gröna el som erbjuds verkligen är bra för klimatet och miljön. Icke desto mindre skiljer de sig åt i flera avseenden. Varje miljömärkning har sin egen definition på förnyelsebar energi. Dessa definitioner stämmer inte alltid överens med den som finns i direktiven om främjande av användning av energi från förnybara energikällor (det så kallade RES direktivet, direktiv 2009/28/EG som ersätter direktivet 2001/77/EG). I många fall är definitionen mer strikt än i direktivet, i andra fall inte. Dessa miljömärkningar kan användas som ett slags enkel bekräftelse på att elen kommer från förnyelsebara källor, ifall den som lägst innehåller den förnybara energi som anges i direktivet. Direktivet om främjande av användning av energi från förnybara energikällor 6 fastställer följande definitioner: (1) energi från förnybara energikällor ska innebära förnybara icke fossila energikällor (vindenergi, solenergi, geotermisk energi, tidvattenenergi, vågenergi, termisk energi från vatten och luft, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk och biogas); (2) biomassa ska innebära den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall; (3) el producerad från förnybara energikällor ska innebära el som är producerad i kraftverk som enbart använder förnybara energikällor, liksom den andel av elen som produceras från förnybara energikällor i hybridkraftverk som även använder konventionella energikällor, inklusive den el från förnybara energikällor som används för att fylla lagringssystem, men exklusive den el som produceras som ett resultat av lagringssystem. Direktivet om förnybar energi kräver att alla medlemsländer tar fram system för ursprungsgarantier. Trots att de redan skulle funnits på plats sedan oktober 2003 är det bara några få länder som har giltiga system för ursprungsgarantier så att de kan certifiera ursprunget för den el som förbrukas. Ett alternativ tills systemen är färdiga kan vara att använda certifikat som man kan handla med (t.ex. RECS, frivilliga gröna certifikat via en internationell intresseorganisation). Ett centralt 6 http://eur lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2009:140:0016:01:sv:html 10
organ ger ut certifikat till producenter av grön el och kan sedan säljas (antingen tillsammans med eller fristående från elen). 3.1 Ursprungsgarantier Mål: Att reducera utsläppen av koldioxid; handel över gränserna mellan 27 EU länder med el producerad från förnybara energikällor. Produkter/tjänster: Grön el el producerad från förnybara energikällor (RES E). Utfärdas av samt kriterier: Ursprungsgarantier (på engelska Guarantee of Origin, GoO) är ett bevis på urspunget, inte en märkning eller ett varumärke. Det är en garanti för den som köper grön el att den producerats av förnybara energikällor i den betydelse som finns i EU direktivet 2001/77/EG. Ursprungsgarantier ska förebygga bedrägeri i handeln med grön el. Det är obligatoriskt för medlemsländerna att utfärda ursprungsgarantier till elproducenter när de producerar el baserad på förnybara energikällor. Med förnybara energikällor menar man i direktivet icke fossila (vind, sol, geotermisk energi, vågor, tidvatten, vattenkraftanläggningar med effekten högst 10 MW samt biomassa vilket omfattar produkter från jordbruk och skogsbruk, vegetabiliskt avfall från jordbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri, obehandlat träavfall och korkavfall) 7. Direktivet trädde i kraft 27 september 2001. EU:s medlemsländer förpliktigades att överföra direktivet till nationell lag till oktober 2003. Alla 27 medlemsländer har ännu inte infört system för att utfärda ursprungsgarantier. På Energimyndighetens webbplats kan man läsa mer om hur elcertifikatsystemet i Sverige fungerar 8. 7 I definitionen kan ingå el som produceras från förnybara energikällor i hybridanläggningar som använder konventionella energikällor, speciellt om det är som reservbränsle. 8 http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/elcertifikat/ 11
3.2 Ursprungsmärkning av el Mål: Med ursprungsmärkning av el ökar konsumenternas uppmärksamhet på den miljöpåverkan som följer av energiförbrukning. Genom information om hur den levererade elen producerats och om elens miljöprestanda (åtminstone koldioxidutsläpp och mängd kärnbränsleavfall) ska alla elerbjudanden bli jämförbara och transparenta. Produkter/tjänster: Ursprungsmärkning av el krävs för all slags elkraft för hushållskunder. Utfärdas av samt kriterier: Ursprungsmärkning av el baseras på EU direktivet 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el. 9 Direktivet ska ha överförts till nationell lag i respektive medlemsländer till 15 december 2005. Det har ännu inte lösts i vissa EU länder. Ursprungsmärkning av el ger pålitlig information om sammansättningen av energin (kärnkraft, förnybar energi, fossil energi och andra energikällor) och dess specifika miljöpåverkan som CO 2 utsläpp per kwh och kärnavfall. Energiproducenter är tvungna att deklarera åtminstone denna fastställda information på elräkningen eller i en bilaga. Betydelse på marknaden: Ursprungsmärkning av el ger bara information i vissa avseenden om den el man köper. Det som inte visas är vilken sammansättning den förnybara elen har liksom om den har inverkan på miljön på annat sätt. Därför kan ursprungsmärkning av el inte ersätta de märkningar för grön el som finns, utan mer bidra till att öka underlaget för jämförelser och ge större insyn. 9 http://eur lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32003l0054:sv:html 12
3.3 RECS internationellt system för handel med elcertifikat Webbplats: RECS (Renewable Energy Certificate System) är ett internationellt system för att handla med elcertifikat. Mer information finns på www.recs.org. Mål: Handel nationellt och över gränserna mellan 27 medlemsländer i EU med el producerad från förnybara energikällor för att påtagligt minska koldioxidutsläppen. Produkter/tjänster: Grön el el producerad från förnybara energikällor (RES E). Man kan handla med certifikat enligt RECS samt certifikat för ursprungsgarantier, som baseras på nationell lagstiftning i linje med direktivet 77/2001/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. Utfärdas av samt kriterier: Den internationella organisationen RECS bygger på en frivillig överenskommelse mellan producenter av förnyelsebar energi, elhandlare och elleverantörer i Europa. Varje land som deltar har utsett ett oberoende nationellt organ som utfärdar certifikat för att sköta handelssystemet. Organisationen RECS är icke vinstdrivande och är registrerad i Bryssel. Kriterierna för att kvalificera sig för RECS är i överensstämmelse med direktivet 77/2001/EG. Produktionsanläggningen för förnybar el måste registreras och den el som produceras ska regelbundet mätas. Som en del av handelssystemet RECS kan man även handla med certifikat för ursprungsgarantier via internetplattformen AIB/RECS. Minst vart femte år måste varje produktionsanläggning på nytt söka om att bli registrerad. En oberoende revisor kontrollerar varje produktionsenhet enligt reglerna för RECS minst vart femte år. Avgifter: För att delta i RECS måste man vara medlem under året och betala en inträdesavgift. Betydelse på marknaden: Systemet RECS startade kring år 2000. Idag handlar cirka 180 medlemmar med certifikat (RECS, ursprungsgarantier) i mer än 15 länder i Europa. 13
3.4 Bra Miljöval, Sverige Webbplats: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron guide/bra miljoval/ Utfärdas av: Bra Miljöval är svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning. Betydelse på marknaden: Systemet omfattar för närvarande tolv produktområden. Upphandling på alla Sveriges kontor är i fokus för en av Naturskyddsföreningens kampanjer. Sedan maj 1998 har man samma kriterier i Norge och Finland efter samarbete med systerorganisationen Norges Naturvernforbund. Bra miljöval el är en del av Naturskyddsföreningens arbete med energi. 3.5 Miljömärkning i Österrike Webbplats: www.umweltzeichen.at Mål: Österrikes miljömärkning ger information om vilken miljöpåverkan produktion och användning av el samt avfallshantering har och presenterar miljövänliga alternativa produkter för konsumenterna. Produkter/tjänster: Miljömärkningen ges till ett antal olika produktgrupper inom byggnadssektorn, hushållen, trafiksektorn, städning och hygien, förnybara energikällor och energieffektivisering, kontorsutrustning och trädgårdsskötsel. Det handlar om produkter som mineralvatten, rengöringsmedel, trämöbler, lacker, ljuskällor eller grön el. Dessutom ges märkningen till turistbranschen (hotell, restauranger, värdshus) samt skolor och träningsanläggningar. Utfärdas av: Utfärdande organ är miljödepartementet i Österrike. Betydelse på marknaden: Sedan den introducerades på marknaden 1990 har den blivit mycket väl etablerad och är den enda relevanta miljömärkningen i Österrrike. 14
3.6 100 % Grön el, Italien Webbplats: http://www.centopercentoverde.org Mål: Miljömålet med den italienska märkningen 100 % Grön el (100 % energia verde) är är att använda godkända energikällor i energiproduktionen. Produkter/tjänster: I Italien utges certifikat för energi som producerats från vind, solceller, solpaneler, geotermiska källor, hållbar vattenkraft samt våg och tidvattenkraft, biogas och biobränsle. Certifikat gäller inte energi från fossila bränslen, kärnkraft och värme producerad från fasta sopor. Det är dock tillåtet att 20 % av energiproduktionen kommer från vattenkraft som inte är hållbar. Betydelse på marknaden: Märkningen 100 % grön el är en frivillig märkning nationellt, inom EU och internationellt. Den är internationellt gångbar och baseras på certifikat från det internationella systemet RECS för handel med elcertifikat, som garanterar att energin kommer från förnybara energikällor. Märkningen betecknar energiproducenter, elhandlare och kunder som engagerar sig för miljön. 3.7 Milieukeur, Nederländerna Webbplats: www.milieukeur.nl Utfärdas av: Märkningen Milieukeur utfärdas av Stichting Milieukeur, Den Haag. Betydelse på marknaden: Milieukeur är den officiella holländska miljömärkningen som certifierar mer än 220 produkter, däribland grön el. 15
3.8 Norppa, Grön energimärket i Finland Webbplats: http://www.ekoenergia.fi/svenska/index_html Mål: Huvudmålet med den finska miljömärkningen Norppa är att göra energiförbrukningen mer hållbar och att öka allmänhetens medvetande om energiproduktionens miljöpåverkan. Produkter/tjänster: Värme eller el med finska Grön energimärket produceras med vindenergi, solenergi eller av trä och andra biobränslen. Det finns en uppsättning kriterier för källor och tillgång till biobränsle för att säkerställa att produktionen baseras på godtagbara ekologiska metoder. Vattenkraft kan vara berättigad under vissa förutsättningar (ingen nyutbyggnad accepteras). Grön energimärket kan även användas för tjänster. Utfärdas av samt kriterier: Finlands Naturskyddsförbund beviljar rätten att använda Grön energimärket. För att ett företag ska få det måste det visa att de är engagerade inte bara när det gäller att producera och använda ekologiskt godtagbar energi, utan också genom att ha med energieffektivsering som en del av sin policy. Kontrollsystem: Företag som använder märkningen ska ha en bokföring där de data som märkningen kräver kan kontrolleras Betydelse på marknaden: Grön energimärket Norppa introducerades 1998 i samband med att energimarknaden öppnades. Motsvarande märkning finns i Sverige (Bra Miljöval) och Norge. 16
3.9 ok power, Tyskland Webbplats: www.energie-vision.de Mål: Huvudmålet med den tyska miljömärkningen ok power är att bygga ut produktionen av förnybar energi med nya anläggningar. Produkter: Grön el som producerats från förnybara energikällor utöver redan befintlig kapacitet. Kriterier: Målet med märkningen är att uppnå additionalitet för miljön genom att använda grön el. Certifikat kan utfärdas för två olika produkter. Den ena är Grön el från producenten: här levereras grön el till kunden. Den andra är Grön el med stöd: el levereras till kunden precis som förut och kunden betalar en tilläggsavgift som används för att bygga nya anläggningar för att producera förnybar energi. Minst 1 % av den gröna elen ska komma från solenergi. Endast 50 % ska komma från kraftvärme. Utfärdas av: Föreningen EnergieVision e.v., WWF i Tyskland och konsumentbyrån NRW utfärdar märkningen ok power i Tyskland. Betydelse på marknaden: Märkningen ok power har funnits sedan år 2000. Hittills har 16 elleverantörer fått märkningen. Märkningen garanterar att ytterligare anläggningar för förnybar energi byggs utöver vad som regleras i lagen om förnybar energi. Märkningen har hög trovärdighet genom en årlig granskning av oberoende ackrediterade laboratorier. För kunden är den därför en bra vägvisare på marknaden för grön el. Märkningen innebär inget förbud mot att äga kärnkraftsanläggningar. Därför kan märkningen också vara intressant för stora producenter som även har kapacitet för kärnkraft. 17
3.10 TÜV Mark EE01/02, Tyskland Webbplats: http://www.tuev sued.de Mål: Märkningen stödjer investeringar i nya anläggningar för förnybar energi (TÜV Mark EE 01). Märkningen certifierar producenter av grön el som förser kunder med el producerad från förnybara eller miljövänliga energikällor. Att producenterna följer lagstadgade krav och tilläggskrav kontrolleras. Produkter/tjänster: Certifiering av el som produceras från 100 % förnybara energikällor (TÜV Mark EE 01) eller 100 % vattenkraft (TÜV Mark EE 02). Utfärdas av: Märkningen utfärdas av TÜV Management Service GmbH. Betydelse på marknaden: Kriterierna kräver förhållandevis lite jämfört med andra märkningar för Grön el. Kraven i EE01 garanterar att elen produceras från förnybara energikällor men källorna anges ej. I båda märkningarna ingår el från kritiserad vattenkraft. Det finns inga tydliga krav på att man ska investera i nya kraftverk. Därför innebär märkningen ingen förbättring i miljöhänseende jämfört med regelverket i lagstiftningen om förnybar energi. Namnet och symbolen TÜV är mycket mer välkänd än märkningen i sig och vad den innebär. Den vanliga konsumenten litar på varumärket TÜV som är brett etablerat på en rad tekniska områden. Det är en fördel för märkningen att ha denna framtoning och det förtroende det medför. 3.11 TÜV Mark UE01/02, Tyskland Webbplats: www.tuev sued.de Mål: Huvudmålet med TÜV Mark UE01/02 är att investera i anläggningar som producerar förnybar energi. Produkter/tjänster: Certifiering av el som produceras av miljövänliga källor (minst 50 % från förnybara energikällor och resten från kraftvärme) Utfärdas av: Märkningen utfärdas av TÜV Management Service GmbH. Betydelse på marknaden: Kriterierna är inte så krävande jämfört med andra märkningar för grön el. Kraven i UE01 innehåller även att 25 % av intäkterna ska investeras i nya anläggningar för förnybar el, men inga garantier finns för en förbättring jämfört med den tyska lagen om förnybar energi. Elektriciteten produceras delvis från förnybara energikällor, men källorna anges ej. Vattenkraftproducerad el är inte tillåten för dessa två märkningar. 18
4. Praktiska råd om upphandling av grön el 4.1 Att integrera kriterier i upphandlingsprocessen Grön el kan efterfrågas som huvuderbjudande eller tilläggserbjudande. Anbudsunderlaget för grön el kan integreras i olika faser av upphandlingsprocessen. 4.1.1 Beskrivning av prestanda a) Det är tillåtet att välja grön el i ett anbudsunderlag. När prestanda specificeras i anbudsunderlaget kan inköparen bestämma vilken produkt som ska upphandlas. Tekniska krav ska avse användning av förnybara energikällor i allmänhet och inte enskilda tekniker som exempelvis el från vindkraftverk. En sådan begränsning skulle diskriminera producenter av grön el från andra förnybara energikällor. Om det inte är 100 % grön el som efterfrågas, så är det möjligt att utesluta kärnkraft, liksom andra icke förnybara energikällor för resterande delen som ej är förnybar. b) Miljömärkning är ett intyg på att prestanda som efterfrågas är uppfyllda. I ett offentligt anbudsunderlag kan de som upphandlar även hänvisa till kriterier för frivillig miljömärkning för grön el. Ett likvärdigt erbjudande måste accepteras. Kriterierna måste dock anges som efterfrågade prestanda, det räcker inte att enbart hänvisa till märkningen. c) Formuleringar om additionalitet för miljön är juridiskt möjliga, men Specifika krav som efterfrågas men inte har direkt anknytning till produkten som ska köpas in är inte tillåtna enligt lagen om upphandling. Det gäller speciellt grön el med stöd. Att hänvisa till sådana kriterier och/eller märkning som ansluter till dem rekommenderas inte vid offentlig upphandling. 19
d) Att efterfråga grön el utanför ramen av stödformer enligt nationella regelverk diskriminerar inte utländska leverantörer. I nästan alla länder i EU produceras grön el med stöd enligt nationella regelverk. Grön el från nationella marknader kan dock knappast jämföras när det gäller volymer som marknadsförs och energimixer. Sett mot den bakgrunden kan inköp av el som inte har stöd enligt nationella regelverk utvärderas som ett steg i att förhindra diskriminering på grund av nationellt ursprung. e) Grön el från producenten kan övervägas vid upphandling av grön el grön el med stöd endast vid privat upphandling. Grön el från producenten kan användas i offentliga offerter eftersom additionaliteten för miljön kombineras med grön el, medan modellen grön el med stöd enbart ska användas av privata företag. Bild: sunflower_2008_stormpic_aboutpixel_de 20
4.1.2 Kvalificering och kriterier för tilldelning av kontrakt a) Kvalificerande utvärdering. Kvalificerande utvärdering ger ingen möjlighet att ta hänsyn till kriterier för grön el. Vissa kriterier hos producenten kan inkluderas, till exempel certifiering enligt ett miljöledningssystem (om man hänvisar till egna miljömål). Att utesluta elproducenter som erbjuder kunderna kärnkraft är diskriminerande och inget som offentliga upphandlare får göra. 10 b) Miljökriterier för tilldelning av kontrakt kan utvärderas med tilläggspoäng. Miljökriterier som integreras i kriterier för tilldelning av kontrakt måste vara relaterade till grön el och definieras i anbudsunderlaget. Typiska kriterier för tilldelning som man kan vikta med tilläggspoäng är exempelvis: Större bidrag till att minska CO 2 utsläppen jämfört med energimixen eller de minimikrav som fastställs i de tekniska specifikationerna. Utveckling av nya produktionsanläggningar för energi utöver de som kommer till med hjälp av stöd från nationella regelverk. Om man tar hänsyn till dessa kriterier måste de specificeras i kriterier för tilldelning och anges så detaljerat som möjligt i anbudsunderlaget. c) Viktning av miljökriterier med andel upp till 45 % är förenlig med europeisk gemenskapslagstiftning (enligt domen Wienstrom C 448/01, 4 december 2003 m.fl.). Det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet tilldelas kontraktet. Om miljökriterier viktas vid sidan av priset måste det anges i förväg i anbudsunderlaget. 10 Så gör man i t.ex. det tyska GrünerStromLabel. 21
4.2 Råd om upphandling av grön el 1. Upphandling av grön el ska kombineras med energisparåtgärder för att man ska få den mest kostnadseffektiva minskningen av koldioxidutsläppen. Mer att läsa om hur man kombinerar användning av grön el och energisparåtgärder finns att läsa på engelska från det europeiska projektet GreenEffect European nitiative for energyefficient office buildings (www.greeneffect.org). 2. En rekommendation är att om möjligt samla ihop många byggnader till en grupp och ta fram ett gemensamt anbudsunderlag. Med olika löptid på leveranskontrakten kan leveranspunkten göras upp enligt ett schema. Fördelarna är lägre kostnader per byggnad för att uppfylla anbudet, liksom förväntad kostnadsminskning för efterfrågan på större kvantiteter el. 3. Direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG kräver en samordning av upphandlingen i hela Europa när värdet uppgår till minst följande tröskelvärden 11 (revideras vartannat år): 133 000 euro för centrala statliga myndigheter 206 000 euro för andra upphandlande myndigheter. För att uppskatta värdet på upphandlingen multipliceras den årliga elförbrukningen med antalet år som anges i avtalet och ett genomsnittligt marknadspris; om avtalet löper tills vidare utan tidsangivelse multipliceras genomsnittligt marknadspris med fyra år. Bild: elledning_bernd boscolo_aboutpixel 11 http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/businesses/public_procurement/l22009_sv.htm Senaste ändringen av tröskelvärden enligt Kommissionens förordning (EG) nr 1422/2007: http://eur lex.europa.eu/lexuriserv/site/sv/oj/2007/l_317/l_31720071205sv00340035.pdf 22
4.3 Förslag på tillvägagångssätt 4.3.1 Introduktion Upphandling av el kan ske enligt två olika alternativ: Alternativ A: Förenklad procedur som enbart beaktar obligatoriska kriterier (minimikrav), där den förhållandevis låga arbetsinsatsen ger en relativt liten effekt på miljön. Alternativ B: Fullständig procedur där man väger långtgående miljökrav mot totalkostnader, och genom den större arbetsinsatsen även får en större effekt på miljön och samtidigt det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet. Tillvägagångssättet är möjligt/inte möjligt: möjligt för länder med eller utan speciella inmatningstariffer eller andra former av stöd och nationella regelverk för förnyelsebar energi beroende på förhållandena i de olika europeiska medlemsländerna inte möjligt i en upphandling över hela Europa, då är det lämpligt med ett mer omfattande tillvägagångssätt. 4.3.2 Tillvägagångssätt vid upphandling Det viktigaste beslutet är att slå fast andelen grön el av den totala elförbrukningen, med hänsyn till: att andelen grön el stämmer överens med de mål man har för att minska sina koldioxidutsläpp att den vanligtvis högre kostnaden för grön el (2 %) är ekonomiskt hållbar med tanke på budgeten. För att ge producenter som specialiserat sig på grön el möjlighet att delta i anbudsprocessen är det lämpligt att dela upp den i delar. Upphandling av el från kraftvärmeverk tas inte upp i det här förslaget. 4.3.2.1 Alternativ A (förenklad procedur) Datablad upphandling för alternativ A används: Datablad upphandling innehåller enbart obligatoriska kriterier (minimikrav). Bestäm minsta andel av den totala elleveransen som ska vara grön el (punkt 1.2), andelen bör hänga samman med de klimatmål den upphandlande organisationen har (den 23
andel el som verkligen erbjuds kommer att specificeras av producenten under punkt 1.3, den kan vara större än den efterfrågade). Skicka med Datablad upphandling som en del av anbudsunderlaget, och påpeka att o produkter som ej uppfyller kriterierna kommer att uteslutas från upphandlingen. Producenten ska i detalj ange all information som efterfrågas för att bekräfta att de obligatoriska kriterierna uppfylls. Om enstaka obligatoriska kriterier ej uppfylls kommer dessa anbud att uteslutas. Livscykelkostnaden kan om man så önskar beräknas med beräkningshjälpmedlet. 4.3.2.2 Alternativ B (fullständig procedur) I Alternativ B kan man använda sig av följande verktyg: Datablad upphandling för Alternativ B med tilläggskriterier jämfört med Alternativ A. Beräkningshjälpmedel för att utvärdera de totala kostnaderna. Utvärderingsverktyg för att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet genom att kombinera dessa två (modul inkluderas i beräkningshjälpmedlet). Datablad upphandling för Alternativ B kommer att användas på följande sätt: Datablad upphandling för Alternativ B består av tilläggskriterier. Fastställ önskad minsta andel grön el av totala elleveransen (punkt 1.2) i Datablad upphandling A, en andel som ska stämma överens med de klimatmål den upphandlande organisationen har (andelen grön el som verkligen erbjuds kommer att specificeras av producenten vid punkt 1.3, den kan bli högre än vad man frågat efter). Skicka med Datablad upphandling som en del av anbudsunderlaget, och påpeka att: o producenten är skyldig att fylla i Datablad upphandling fullständigt o produkter som inte uppfyller obligatoriska kriterier kommer att uteslutas. Bestäm andel för viktning av miljökriterier (Datablad upphandling), andra kriterier och livscykelkostnader och slå fast det i anbudsunderlaget. o Vi rekommenderar en andel på 30 % för miljökriterierna. Den ska inte vara högre än 45 %, för att vara förenlig med gemenskapsrätten (vilket har behandlats i bland annat domen Wienstrom C 448/01 från 4 december 2003). 24
o Om man får poäng för andra kriterier ska man se till att andelen för viktning av livscykelkostnaderna är mer än 50 % och alltså förblir det viktigaste kriteriet för att acceptera anbudet. Producenten ska i detalj ange all information som efterfrågas (speciellt målkriterierna) respektive bekräfta att de obligatoriska kriterierna uppfylls. Anbud där enstaka obligatoriska kriterier ej är uppfyllda kommer att uteslutas. I beräkningshjälpmedlet har man ett stöd för att utvärdera totalkostnaderna och grundat på det det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet: Fyll i beräkningshjälpmedlet i den produktspecifika information som producenten lämnar i Datablad upphandling samt antal poäng för målkriterier som utvärderats i Datablad upphandling; dessutom kan beräkningen av poäng för målkriterier kontrolleras. Fyll i viktningsandelen för miljökriterier om den inte är 30 %. Kostnadsberäkningen ger totalkostnad per år. Resultatet är en utvärdering av det ekonomiskt sett mest fördelaktiga erbjudandet. Upphandlingsverktyg finns att ladda ner i word format på webbplatsen www.buy smart.info. 5. Referenser Referenser finns i noter i den löpande texten. Alla länkar till webbplatser i hela dokumentet har hämtats och gäller i november 2009. 25