Moderna trähus det nya sättet att bygga



Relevanta dokument
Det Moderna Träbyggandet

Nytt Byggande för en Ny Tid. Trämarknaden 2011 Karlstad /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli

Nytt byggande för en Ny tid

INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE OCH DESS DRIVKRAFTER SUSANNE RUDENSTAM AVESTA

Träbyggnadsboom i Sverige

Nytt byggande för en ny tid

Träbyggnadsstrategi. Mora kommun

Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN SUSANNE RUDENSTAM

1 TRÄBYGGNADSSTRATEGI

Framtidens biobaserade byggande och boende. Marie Johansson SP Hållbar samhällsbyggnad

Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå

Mer klimatvennlig bygging

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

Återrapportering av slutredovisade projekt Projekten har slutredovisats under perioden september oktober 2013

Martinsons Group AB Mikael Lindberg

Invigning av Martinsons nya produktionslinje, 30 mars 2017

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

Växjö. den moderna trästaden. Växjö kommuns träbyggnadsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman

Byggandet av ett nytt, modernt och klimatneutralt samhälle i norr

SnABbT, snyggt och hållbart

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

Minimässa träbyggande Trollhättan 11 april 2019

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR

Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv

Växjö Europas första Moderna Trästad. Med hållbarhet som grund i byggande

Affärsmodeller i de Nordiska träbyggindustrierna

Hans Andrén. The 21st Century the Century of Wood Riga March 7, 2013

Gröna exempel från Växjö kommun

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

BYGGMETODER HÖGA HUS I TRÄ

Hans Andrén. Halmstad högskola 24rd September 2014

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

Lean Wood Engineering

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Växjö Den moderna trästaden

Skog- og treseminar. 10.mai Johanna Blom, Skogsindustrierna

Energi-

PARALELLA SEMINARIUM 1:

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

Riksbyggens arbete med träbyggnation. Charlotta Szczepanowski,

Nybyggarland i Kungens Kurva

WOOD PARK ORSA. En nationell och internationell TRÄMÖTESPLATS

DET GODA BYGGANDET 1

Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö

Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential

Industriellt träbyggande med byggsystem

Träbyggnadsteknik. Forskning vid Linnéuniversitetet. Erik Serrano, Byggteknik

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN

Storsjö Strand - stadens pärla

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

Växjö Den moderna trästaden

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Fremtiden bygges i tre Bergen 16 oktober 2012

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Hur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas

Möjligheter med limträ TRE BESTÄLLARE TRE BYGGARE + EN BONUS

Dagens träbyggande. Carl-Johan Johansson. SP Trätek

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Energi och klimatseminarium 2018 Fossilfritt Dalarna. Färdplan fossilfritt i byggsektorn

Mean. Green. Lean. Puupäivä, Helsinfors 27 oktober Rationellt byggande sunt boende

Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen

Smart Cities Frågeställning ? SP:s insats ! Resultat =

EXAMENSARBETE. Flervåningshus i trä. En undersökning rörande byggandet i Halland. Emily Ödman och Linus Karlsson. Byggingenjör 180hp

Varför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?

PROJEKTUTVECKLING. En ansvarstagande samhällsutvecklare

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

BYGG STORT. och spännande i trä. Välkommen till en unik möjlighet att följa modernt träbyggande i praktiken.

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande:

3 nov invigning Wood Building Summit, Skellefteå

Lean Wood Engineering. Kompetenscenter. Utveckling av fuktsäkert möte mellan fasad och fönster. Johan Jönsson LTH, Konstruktionsteknik

Med gröna ögon 3VISION 3VISION. Miljövänligt byggsystem i trä utan köldbryggor och plast. SVERIGE AB SVERIGE AB

Träbyggnadsstrategi. Antagen av Kommunfullmäktige

Från planta till förnybara produkter. Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige

MODULARISERADE INSTALLATIONER. Martin Lennartsson Stockholm 22 september 2009

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

DEN MODERNA TRÄBYGGNADSINDUSTRIN - en möjlighet för specialtransportörerna? MANTORP ANDERS JOSEPHSSON

MODERNT TRÄHUSBYGGANDE. 7 november i Trollhättan

Träbyggnadsstrategi Antagen av kommunfullmäktige i Skellefteå 2014

Gapanalys funktionella och affärsmässiga luckor. projekledare

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Solstaden, Växjö 1947

Modernt träbyggande. effektivt byggande med låg klimatpåverkan

3D dimensioneringsverktyg för träkonstruktioner

Klimatkommunernas årsmötesdagar 2018

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

TRÄ. ett medvetet val

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson,

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Transkript:

Moderna trähus det nya sättet att bygga Kommunal Teknik 2009 Hållbar stadsutveckling och livsmiljö 30 september 2009 Anders Jonsson Anders.H.Jonsson@lansstyrelsen.se 070 315 4124

Sveriges Träbyggnadskansli - en koncentration av erfarenheter: Inom kansliet och med anknytning till branschorganisationerna har vi samlade erfarenheter av träbyggnadsfrågor som sträcker sig tillbaka till de första flervåningsbyggena i mitten av 1990-talet. Vi erbjuder givetvis Era organisationer också våra resurser för hur ni kan bidra till träbyggnadsutveckling. Niclas Svensson: 070-372 34 06 Hans-Eric Johansson: 070-527 30 62 www.trabyggnadskansliet.se www.trastad22012.se

Erfarenheter från vida världen Leonardo viadukten Moelven Norge

Modernt träbyggande - framtidens byggande

Vad är modernt träbyggande?

Jo, det handlar om organisation, logistik och process inte om materialval!

Sveriges Träbyggnadskansli 2008 - Två politiska kärnfrågor: 2012 Två politiska kärnfrågor Klimatpåverkan Industriell utveckling

Koldioxidbalanser vid produktion av byggnader 1. Fossila koldioxidutsläpp från energianvändning vid produktion och distribution av byggmaterial samt för uppförande och rivandet av byggnader 2. Substitution av fossilt bränslen med restprodukter från skogsavverkning, träbearbetning och rivningsmaterial 3. Koldioxidbalanser för cementreaktioner (kalcinering & karbonatisering) 4. Kollagring i träprodukter

Mer än dubbelt så mycket som globala flygtrafiken

I form av ett normalhus I form av ett lågenergihus

Koldioxidbalanser för produktion av ett fyravåningshus med 16 lägenheter och 1190 m 2 boyta Case-study building: Wood frame Reference building: Reinforced-concrete frame Construction cost 19.1 MSEK 2004 Hypothetical building with identical size and function Estimated construction cost 19.9 MSEK 2004

Ne tco 2 e mis s io n ( tc). Kolbalans vid produktion av byggnader med trä- och betongstomme över en 100 års livscykel 80 60 W ood fram e Conc rete fram e 40 20 0-20 -40-60 -80-100 Fossil fuel for C eme nt B ioma ss for Fore st stock B uilding stock T ota l m ateria l produc tion re ac tions fossil fuel repla ce ment change change

Ökade nettoutsläpp av CO2 över hundra år om huset byggs med betongstommar i stället för trästommar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fossila bränslen (kol) som ersätts med biobränsle Fossila bränslen som används i materialproduktion Cement reaktioner Kollager i byggnad Källa: Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 2006. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): 667-691.

1000 Kostnadsfördelar energi och koldioxidemissioner vid produktion av trähus jämfört med betonghus 25 20 Ersättning av fossila bränslen (kol) med bioenergi Energi och cementreaktioner för materialproduktion 15 10 5 0-5 Inga skatter Industriella skatter Sociala kostnader för koldioxidutsläpp* (550 ppm) * Stern Review on the Economics of Climate Change, 2006 Sociala kostnader för koldioxidutsläpp* (BAU)

Industriellt producerade passivhus i massivträ

Ståthållaren 74 bostäder 5 punkthus i 5 våningar Inflyttning 2008/2009 Tomträtt cirka 80 kr/m 2

Moderna trähus i massivträ

Hög prefabriceringsgrad

Kategorihusbyggande

Påbyggnader

Anläggningar

Integrerade system

Stora spann

FLERBOSTADSHUS London, England

Kommersiella fastigheter

Industriellt byggande

Elementbyggande

Volymbyggande

Pelar/balkbyggande

32 6.10.2009

Träelement TRÄSTOMME KERTOPELARE OCH BALKAR TRÄBASERAD E BJÄLKLAG KASETTBJÄLKLAG I KERTOTRÄ FASADELEMENT YTTERVÄGGSELEMENT HAR BÄRANDE STOMME, ISOLERING, FÖNSTER, INVÄNDIG VÄGGBEKLÄDNAD FASADYTTERPANEL KUNINGASPALKKI KLUVET LIMTRÄ HALVSPONTPROFIL FASADGALLER THERMOWOOD VÄRMEBEHANDLAT TRÄ 33

Storskaligt byggande 34 6.10.2009

Leverantörer från hela Sverige står bakom Sveriges Träbyggnadskansli/Trästad 2012 Lindbäcks Bygg Moelven Byggmodul Moelven Töreboda Martinsons Group KLH Scandinavia MHM Scandinavia Setra Group Lelånghus Derome Götenehus Finndomo Ekologibyggarna LB Hus

Produktionskapaciteten har snabbt byggts ut. 1997 2002 2005 2008 Prognos 2011 Lindbäcks:300 lght Myresjö: 100 lght Lindbäcks:400 lght Moelven: 200 lght Finndomo 100 lght Lindbäcks: 650 lght Moelven: 300 lght Finndomo: 100 lght Martinsons: 100 lght Plusshus 50 lght Övriga (egen regi mm) 100 lght Lindbäcks:800 lght Moelven: 300 lght Martinsons:250 lght KLH: 100 lght Derome: 150 lght Setra: 50 lght Övriga (egen regi mm) 200 lght Lindbäcks:1000 lght Moelven:200 lght Martinsons:400 lght KLH: 300 lght Setra: 300 lght Derome: 200 lght Övriga: (egen regi mm) 300 lght 400 700 1300 1850 2800 Under de kommande åren med lågt bostadsbyggande kan det industrialiserade trähusbyggandet bli marknadsledande för flerfamiljshus.

Vad är då skillnaden? Den traditionella byggindustrin är organiserad efter skråmodellen Exempel på en produktionsprocess i byggindustrin. att bygga ett badrum Yrkeskategori Arbetsmoment leverantör Betongarbetare 2 egen Rörläggare 2 underentr Mattläggare 1 underentr Kakelsättare 1 underentr Målare 1 underentr Elektriker 2 underentr Snickare 2 egen

Ett annat sätt att producera samma produkt. Integrerad IT-design Golvtillverkning Plattläggaren Väggar och beslagning

Sammansättning Produktionsplatsen Kvalitetskontroll Leverans

Arbetstiden är ungefär 5% av den tid som åtgår med traditionell skråbaserad byggmetod.. Slutmontering

Drivkrafter för framtidens utveckling. Samhällets behov av boende och verksamhetslokaler till priser som brukarna kan efterfråga utan mellanliggande subventioner.. Apartment price index KPI, (RPI, retail price index) Detta är ingen omöjlighet men kräver en effektiv process i alla led från produktion till drift..

Drivkrafter för framtidens utveckling. Vi har nu fler ungdomar på väg ut i eget boende än vi haft sedan krigsårgångarna..

Drivkrafter för framtidens utveckling. S m åhus 10 0 96 92 88 F lerbostadshus 84 80 76 72 68 64 60 56 52 48 44 40 36 32 28 24 20 16 12 8 4 0-100000 -80000-60000 -40000-20000 0 20000 40000 60000 80000 100000 De flesta barn i Sverige föds till småhusboende. vi flyttar till flerbostadshus som första egna hem. vi flyttar till och lever som familj i ett småhus vi rör oss så småningom mot flerbostadsboende när barnen flugit ut..

Drivkrafter för framtidens utveckling. År 1920 Förändrade värderingar och livsmönster Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom År 1960 År 2000 År 2040 (Källa: Kairos Future) 20 30 40 50 60 70 80 ålder

År 1920 År 1960 Drivkrafter för framtidens utveckling. Åren i livsfaser där man i hög grad lever singel eller utan hemmavarande barn ökar Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom År 2000 År 2040 Livstid och livsstil där boende i flerfamiljshus dominerar 20 30 40 50 60 70 80 Behovet av mindre lägenheter ökar långt över tillgången i det befintliga bostadsbeståndet ålder

Det nya Byggandet

Vidareutveckling av industriellt och klimatanpassat träbyggande i den hållbara staden

Mål med Trästad 2012 Skapa attraktiva stadsdelar som markerar Sveriges ledande ställning i Europa ifråga om hållbart byggande baserat på industriella byggsystem med förnybart stommaterial och med kostnadseffektiv drift/underhåll, modern arkitektur och effektiva funktionslösningar

Sponsorer Region Västra Götaland, Skövde, Trollhättan, Borås SP Trätek, Region Kalmar, Länsstyrelsen Kronoberg, Regionförbundet S:a Småland Västervik, Växjö, Eksjö Växjö Universitet Länsstyrelsen Dalarna, Mora, Orsa, Falun, Älvdalen, Leksand Högskolan Dalarna Länsstyrelsen BD, Länsstyrelsen AC, Region Västerbotten, Kalix, Piteå, Skellefteå, Umeå, Lycksele LTU

Konceptutveckling Stadsdelsförnyelse Kategoribyggnader Integration anpassning förtätning Hållbart byggande och boende

Exempel Ungdomsboende, +55, äldreboende Lågenergihus, passivhus, kretsloppshus Påbyggnader, kompletteringsbyggande Stadsdelsförnyelse Nya stadsdelar som förenar byggande-fövaltningservice-infrastruktur i ett kretsloppstänkande Bygga prisvärt

Kunskapsstafett 9 stafettpinnar Introduktion till det moderna träbyggandet Träbyggandet i modern stadsplanering nya koncept Kvalitet (ljud,fukt,brand,beständighet) Klimat, miljö, energi Industrialiserat byggande Utformning och estetik Förvaltning; underhåll/drift och anpassningsbarhet Upphandling samspel beställare/leverantör nya kluster Den moderna Trästaden

Klusterutveckling Nya leverantörsgrupper Nya samarbetsformer Nya upphandlingssätt

Verksamhetsplan Fyra budkavlar mötesstafetter Budkavle 1 syftar till att identifiera, inventera, bedöma och kvalificera alla de intressanta och realistiska koncept som finns i den egna kommunen (med omnejd). I processen ska naturligtvis alla bedömningar med relevans för projektets inriktning effektivitet, hållbarhet, estetik och funktionsduglighet redovisas. Budkavle 2 avser de möten som utgör slutpunkten på den process som Budkavle 1 utgjort. I denna fas redovisas vilka koncept man valt, varför och hur man avser att genomföra konceptet Budkavle 3 redovisar erfarenheterna från genomförandefasen nya metoder, ny teknik, nya samverkansformer och analys av effekter ifråga om stadsmiljöutveckling och klimat/miljö/energi Budkavle 4 redovisar resultat av genomförda insatser och reflekterar över framtiden

Bygga billiga och bra Bygga klimatsmart Bygga attraktiva stadsmiljöer

1900-tal Exploatering

2000-tal Förnyelse