Moderna trähus det nya sättet att bygga Kommunal Teknik 2009 Hållbar stadsutveckling och livsmiljö 30 september 2009 Anders Jonsson Anders.H.Jonsson@lansstyrelsen.se 070 315 4124
Sveriges Träbyggnadskansli - en koncentration av erfarenheter: Inom kansliet och med anknytning till branschorganisationerna har vi samlade erfarenheter av träbyggnadsfrågor som sträcker sig tillbaka till de första flervåningsbyggena i mitten av 1990-talet. Vi erbjuder givetvis Era organisationer också våra resurser för hur ni kan bidra till träbyggnadsutveckling. Niclas Svensson: 070-372 34 06 Hans-Eric Johansson: 070-527 30 62 www.trabyggnadskansliet.se www.trastad22012.se
Erfarenheter från vida världen Leonardo viadukten Moelven Norge
Modernt träbyggande - framtidens byggande
Vad är modernt träbyggande?
Jo, det handlar om organisation, logistik och process inte om materialval!
Sveriges Träbyggnadskansli 2008 - Två politiska kärnfrågor: 2012 Två politiska kärnfrågor Klimatpåverkan Industriell utveckling
Koldioxidbalanser vid produktion av byggnader 1. Fossila koldioxidutsläpp från energianvändning vid produktion och distribution av byggmaterial samt för uppförande och rivandet av byggnader 2. Substitution av fossilt bränslen med restprodukter från skogsavverkning, träbearbetning och rivningsmaterial 3. Koldioxidbalanser för cementreaktioner (kalcinering & karbonatisering) 4. Kollagring i träprodukter
Mer än dubbelt så mycket som globala flygtrafiken
I form av ett normalhus I form av ett lågenergihus
Koldioxidbalanser för produktion av ett fyravåningshus med 16 lägenheter och 1190 m 2 boyta Case-study building: Wood frame Reference building: Reinforced-concrete frame Construction cost 19.1 MSEK 2004 Hypothetical building with identical size and function Estimated construction cost 19.9 MSEK 2004
Ne tco 2 e mis s io n ( tc). Kolbalans vid produktion av byggnader med trä- och betongstomme över en 100 års livscykel 80 60 W ood fram e Conc rete fram e 40 20 0-20 -40-60 -80-100 Fossil fuel for C eme nt B ioma ss for Fore st stock B uilding stock T ota l m ateria l produc tion re ac tions fossil fuel repla ce ment change change
Ökade nettoutsläpp av CO2 över hundra år om huset byggs med betongstommar i stället för trästommar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fossila bränslen (kol) som ersätts med biobränsle Fossila bränslen som används i materialproduktion Cement reaktioner Kollager i byggnad Källa: Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 2006. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): 667-691.
1000 Kostnadsfördelar energi och koldioxidemissioner vid produktion av trähus jämfört med betonghus 25 20 Ersättning av fossila bränslen (kol) med bioenergi Energi och cementreaktioner för materialproduktion 15 10 5 0-5 Inga skatter Industriella skatter Sociala kostnader för koldioxidutsläpp* (550 ppm) * Stern Review on the Economics of Climate Change, 2006 Sociala kostnader för koldioxidutsläpp* (BAU)
Industriellt producerade passivhus i massivträ
Ståthållaren 74 bostäder 5 punkthus i 5 våningar Inflyttning 2008/2009 Tomträtt cirka 80 kr/m 2
Moderna trähus i massivträ
Hög prefabriceringsgrad
Kategorihusbyggande
Påbyggnader
Anläggningar
Integrerade system
Stora spann
FLERBOSTADSHUS London, England
Kommersiella fastigheter
Industriellt byggande
Elementbyggande
Volymbyggande
Pelar/balkbyggande
32 6.10.2009
Träelement TRÄSTOMME KERTOPELARE OCH BALKAR TRÄBASERAD E BJÄLKLAG KASETTBJÄLKLAG I KERTOTRÄ FASADELEMENT YTTERVÄGGSELEMENT HAR BÄRANDE STOMME, ISOLERING, FÖNSTER, INVÄNDIG VÄGGBEKLÄDNAD FASADYTTERPANEL KUNINGASPALKKI KLUVET LIMTRÄ HALVSPONTPROFIL FASADGALLER THERMOWOOD VÄRMEBEHANDLAT TRÄ 33
Storskaligt byggande 34 6.10.2009
Leverantörer från hela Sverige står bakom Sveriges Träbyggnadskansli/Trästad 2012 Lindbäcks Bygg Moelven Byggmodul Moelven Töreboda Martinsons Group KLH Scandinavia MHM Scandinavia Setra Group Lelånghus Derome Götenehus Finndomo Ekologibyggarna LB Hus
Produktionskapaciteten har snabbt byggts ut. 1997 2002 2005 2008 Prognos 2011 Lindbäcks:300 lght Myresjö: 100 lght Lindbäcks:400 lght Moelven: 200 lght Finndomo 100 lght Lindbäcks: 650 lght Moelven: 300 lght Finndomo: 100 lght Martinsons: 100 lght Plusshus 50 lght Övriga (egen regi mm) 100 lght Lindbäcks:800 lght Moelven: 300 lght Martinsons:250 lght KLH: 100 lght Derome: 150 lght Setra: 50 lght Övriga (egen regi mm) 200 lght Lindbäcks:1000 lght Moelven:200 lght Martinsons:400 lght KLH: 300 lght Setra: 300 lght Derome: 200 lght Övriga: (egen regi mm) 300 lght 400 700 1300 1850 2800 Under de kommande åren med lågt bostadsbyggande kan det industrialiserade trähusbyggandet bli marknadsledande för flerfamiljshus.
Vad är då skillnaden? Den traditionella byggindustrin är organiserad efter skråmodellen Exempel på en produktionsprocess i byggindustrin. att bygga ett badrum Yrkeskategori Arbetsmoment leverantör Betongarbetare 2 egen Rörläggare 2 underentr Mattläggare 1 underentr Kakelsättare 1 underentr Målare 1 underentr Elektriker 2 underentr Snickare 2 egen
Ett annat sätt att producera samma produkt. Integrerad IT-design Golvtillverkning Plattläggaren Väggar och beslagning
Sammansättning Produktionsplatsen Kvalitetskontroll Leverans
Arbetstiden är ungefär 5% av den tid som åtgår med traditionell skråbaserad byggmetod.. Slutmontering
Drivkrafter för framtidens utveckling. Samhällets behov av boende och verksamhetslokaler till priser som brukarna kan efterfråga utan mellanliggande subventioner.. Apartment price index KPI, (RPI, retail price index) Detta är ingen omöjlighet men kräver en effektiv process i alla led från produktion till drift..
Drivkrafter för framtidens utveckling. Vi har nu fler ungdomar på väg ut i eget boende än vi haft sedan krigsårgångarna..
Drivkrafter för framtidens utveckling. S m åhus 10 0 96 92 88 F lerbostadshus 84 80 76 72 68 64 60 56 52 48 44 40 36 32 28 24 20 16 12 8 4 0-100000 -80000-60000 -40000-20000 0 20000 40000 60000 80000 100000 De flesta barn i Sverige föds till småhusboende. vi flyttar till flerbostadshus som första egna hem. vi flyttar till och lever som familj i ett småhus vi rör oss så småningom mot flerbostadsboende när barnen flugit ut..
Drivkrafter för framtidens utveckling. År 1920 Förändrade värderingar och livsmönster Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom År 1960 År 2000 År 2040 (Källa: Kairos Future) 20 30 40 50 60 70 80 ålder
År 1920 År 1960 Drivkrafter för framtidens utveckling. Åren i livsfaser där man i hög grad lever singel eller utan hemmavarande barn ökar Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom År 2000 År 2040 Livstid och livsstil där boende i flerfamiljshus dominerar 20 30 40 50 60 70 80 Behovet av mindre lägenheter ökar långt över tillgången i det befintliga bostadsbeståndet ålder
Det nya Byggandet
Vidareutveckling av industriellt och klimatanpassat träbyggande i den hållbara staden
Mål med Trästad 2012 Skapa attraktiva stadsdelar som markerar Sveriges ledande ställning i Europa ifråga om hållbart byggande baserat på industriella byggsystem med förnybart stommaterial och med kostnadseffektiv drift/underhåll, modern arkitektur och effektiva funktionslösningar
Sponsorer Region Västra Götaland, Skövde, Trollhättan, Borås SP Trätek, Region Kalmar, Länsstyrelsen Kronoberg, Regionförbundet S:a Småland Västervik, Växjö, Eksjö Växjö Universitet Länsstyrelsen Dalarna, Mora, Orsa, Falun, Älvdalen, Leksand Högskolan Dalarna Länsstyrelsen BD, Länsstyrelsen AC, Region Västerbotten, Kalix, Piteå, Skellefteå, Umeå, Lycksele LTU
Konceptutveckling Stadsdelsförnyelse Kategoribyggnader Integration anpassning förtätning Hållbart byggande och boende
Exempel Ungdomsboende, +55, äldreboende Lågenergihus, passivhus, kretsloppshus Påbyggnader, kompletteringsbyggande Stadsdelsförnyelse Nya stadsdelar som förenar byggande-fövaltningservice-infrastruktur i ett kretsloppstänkande Bygga prisvärt
Kunskapsstafett 9 stafettpinnar Introduktion till det moderna träbyggandet Träbyggandet i modern stadsplanering nya koncept Kvalitet (ljud,fukt,brand,beständighet) Klimat, miljö, energi Industrialiserat byggande Utformning och estetik Förvaltning; underhåll/drift och anpassningsbarhet Upphandling samspel beställare/leverantör nya kluster Den moderna Trästaden
Klusterutveckling Nya leverantörsgrupper Nya samarbetsformer Nya upphandlingssätt
Verksamhetsplan Fyra budkavlar mötesstafetter Budkavle 1 syftar till att identifiera, inventera, bedöma och kvalificera alla de intressanta och realistiska koncept som finns i den egna kommunen (med omnejd). I processen ska naturligtvis alla bedömningar med relevans för projektets inriktning effektivitet, hållbarhet, estetik och funktionsduglighet redovisas. Budkavle 2 avser de möten som utgör slutpunkten på den process som Budkavle 1 utgjort. I denna fas redovisas vilka koncept man valt, varför och hur man avser att genomföra konceptet Budkavle 3 redovisar erfarenheterna från genomförandefasen nya metoder, ny teknik, nya samverkansformer och analys av effekter ifråga om stadsmiljöutveckling och klimat/miljö/energi Budkavle 4 redovisar resultat av genomförda insatser och reflekterar över framtiden
Bygga billiga och bra Bygga klimatsmart Bygga attraktiva stadsmiljöer
1900-tal Exploatering
2000-tal Förnyelse