BILAGA 2 - FINANSPOLICY KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 EKONOMI ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Organisation av finansförvaltningen...3 2. Skulder...3 2.1 Upplåning allmänt...3 2.2 Målsättning...3 2.3 Tillåtna instrument...4 2.4 Riskhantering...4 2.5 Finansieringsrisk...4 2.6 Ränterisk...5 2.7 Valutarisk...5 3. Likviditetsrisk och placeringar...6 3.1 Derivatinstrument...6 3.2 Förfinansiering...6 3.3 Utlåning till bolag...7 4. Rapportering...7 5. Befattningshavare med beslutsbefogenheter...7
3(7) 1. Inledning Kommunfullmäktige har i Finanspolicyn delegerat till kommunstyrelsen att fatta beslut om tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten. 1.1 Organisation av finansförvaltningen Kommunchefen Ansvarar för den operativa finansiella verksamheten. Ekonomisektionen Finanskommitté Hanterar de dagliga finansfrågorna. Administration och samordning av koncernens betalningsströmmar genom koncernkonto. Koncernens likviditet Genomföra koncernens upp- och utlåning Bevakning av utvecklingen i de finansiella marknaderna Rapportering till kommunchef och kommunstyrelsen Gemensamma frågor för kommunkoncernens finansiella verksamhet skall förankras med representanter för de kommunala bolagen. 2. Skulder 2.1 Upplåning allmänt Upplåning får genomföras för investeringar eller kortfristig betalningsberedskap. Låneportföljens förfallotidpunkter skall harmoniera med kommunens och kommunkoncernens förväntade kapitalbehov och fastställda risker vid finansiering. En jämn förfallostruktur skall därför eftersträvas varvid även likviditetsaspekter av större ränteförfall skall beaktas. På delegation från kommunstyrelsen fattar kommunchefen beslut, väljer finansieringsinstrument, långivare samt när i tiden transaktionen skall genomföras. Samtliga finansiella transaktioner skall omedelbart bokföras. Ekonomisektionen skall vid dessa affärer ansvara för att korrekta redovisningsunderlag upprättas samt att dessa transaktioner registreras. Samtliga handlingar från affärsmotpart skall efter genomförd transaktion adresseras till ekonomisektionen. 2.2 Målsättning Upplåning skall ske med beaktande av kommunkoncernens likviditetssituation, penningmarknadsläge samt planerad investeringstakt. Upplåningen skall ske till betryggande säkerhet och utan spekulativa inslag. Upplåningen skall ske till lägsta möjliga kostnad.
4(7) 2.3 Tillåtna instrument Lånefinansiering får ske enligt nedan: Lån hos kommunen eller företag inom kommunkoncernen Lån hos annan svensk kommun eller kommunföretag Lån hos Kommuninvest i Sverige AB (publ) Lån hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) Lån hos Nordiska Investeringsbanken (NIB) Lån hos Europeiska Utvecklingsbanken (CEB) Lån hos Svensk Exportkredit AB (SEK) Lån hos Svenska staten, svensk bank eller svenskt finansinstitut/ försäkringsbolag/pensionsanstalt Lån hos Utländsk bank eller finansinstitut om upplåningen sker med tillämpning av svensk lag och lånedokumentation. Utgivande av kortfristiga skuldebrev på penning- och kapitalmarknaden (certifikatprogram) Checkräkningskredit (för att täcka det kortfristiga likviditetsbehovet) 2.4 Riskhantering Risker uppkommer i all finansiell verksamhet. En aktiv finansförvaltning skapar dock möjligheter till ett rationellt hanterande av dessa. 2.5 Finansieringsrisk Finansieringsrisk innebär att medel inte alls kan lånas upp eller endast till kraftigt ökade kostnader. Genom följande åtgärder kan risken minimeras: Kommunen skall hålla en löpande checkkredit på minst 200 MSEK. Vid finansiering av stora projekt skall huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Nettoförfall av lån överstigande 50 MSEK under en period av 5 bankdagar skall undvikas. Refinansieringsrisk innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till fördelaktiga villkor placera om stora volymer lån. Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden, blir också refinansieringsrisken mindre. Följande förfallostruktur bör eftersträvas för att undvika att stora delar av låneportföljen förfaller samtidigt: Kreditförfall inom: Min Max 1 år 0 % 20 % 1-2 år 0 % 20 % osv. 10- år 0 % 20 % Ingen maximal kreditförfallotid per kredit fastslås, då denna är beroende av finansieringsbehovet. Avvikelser från förfallostrukturen rapporteras till kommunstyrelsen.
5(7) 2.6 Ränterisk Med ränterisk avses hur avkastningen på en räntebärande tillgång eller skuld påverkas av en förändring av räntenivån. Denna risk beror främst på räntebindningstiden. För att begränsa ränterisken bör räntebindningstiden för olika lån spridas över tiden. Räntebindningstiden för varje enskilt lån bör inte överstiga 10 år. Räntebindningstiden får ändras inom angivna gränser genom att använda godkända derivatinstrument. Ränteriskberäkningen avser kommunens nettoskuld d v s totala finansiella skulder minus finansiella tillgångar. Andelen kortfristig räntebindning får variera inom nedan angivna intervall beroende på ränteläget. Avvikelser från dessa rapporteras till kommunstyrelsen. Lånen skall således spridas på olika räntebindningsperioder enligt följande: Ränteförfall Min Max - 1år 20 % 50 % 1-3år 15 % 50 % 3-5år 10 % 40 % 5-10år 10 % 30 % 2.7 Valutarisk Kommunkoncernen får inte ta valutarisker vid upp- eller utlåning.
6(7) 3. Likviditetsrisk och placeringar Likviditetsrisken innebär att god betalningsberedskap inte kan upprätthållas. Med god betalningsberedskap menas här att inom en vecka kunna frigöra medel motsvarande en månads löpande utgifter. Grunden till god betalningsberedskap bygger på koncernsamordning, kontrakterade krediter, lånelöften och andra garantier. För att tillförsäkra omsättningsbarheten skall samtliga finansiella tillgångar vara placerade i likvida instrument som vid var tidpunkt kan säljas. Följande instrument är tillåtna: Kortfristig utlåning, max 1 år, till helägda kommunala bolag Statsskuldväxlar, max 1 år Statsobligationer med högst 1 års återstående löptid Kommunobligationer med högst 1 års återstående löptid Bostadsobligationer med högst 1 års återstående löptid Avistaräkning/specialinlåning i svensk bank Deposition i svensk bank K1 ratade företag, max 6 månader Vid placering av medel bör minst tre placeringsalternativ tas fram innan placering verkställs. Kommunkoncernens externa kortfristiga placeringar skall beslutas av Ekonomisektionen. 3.1 Derivatinstrument För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får användas endast för att minska och sprida riskerna inom givna mandat. Nedanstående finansiella instrument får användas: Ränteterminer, FRA (Future Rate Agreement), Räntetak, (cap & floor) Ränteswappar Externa ränteswappar får endast ske med följande godkända motparter: Skandinaviska Enskilda Banken AB Swedbank AB Nordea AB Svenska Handelsbanken AB 3.2 Förfinansiering Förfinansiering d v s upplåning för senare utlåning till bolagen, får ske med ett belopp motsvarande högst 50 % av de beslut om upplåning och vidareutlåning till kommunens bolag som vid var tid har beslutats av kommun. Avvikelser från detta skall beslutas av kommunstyrelsen. Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst (arbitrageaffärer) är inte tillåten.
7(7) 3.3 Utlåning till bolag Förfallotidpunkt och räntebindningstid för den lånefinansierade delen av kommunens utlåning till bolagen skall följa upplåningens förfallotidpunkt och räntebindningstid. 4. Rapportering Rapporteringen syftar framförallt till att löpande informera om skuldportföljens sammansättning. Rapportering ska ske i samband med den ekonomiska uppföljningen, varje tertial. Rapport till kommunstyrelsen och, för kännedom till ekonomiberedning och kommunrevisionen, skall innehålla följande uppgifter: Skuldportföljens sammansättning inkl förändringar Skuldportföljens genomsnittliga räntesats Skuldportföljens genomsnittliga kredit- och räntebindningstid Omfattningen av skuldportföljens derivat swappar terminer räntetak Kommunens borgensåtaganden Likviditet och ev placeringar Rapport till kommunchefen och finanskommittén lämnas fyra gånger per år och innehåller, förutom ovanstående, ytterligare uppgifter såsom skuldportföljens utfall i förhållande till stadgade intervall för kreditoch räntebindning. Avvikelser mot styrdokument skall rapporteras omedelbart. 5. Befattningshavare med beslutsbefogenheter Kommunchef: Kenth Johansson Chefsekonom: Redovisningschef: Ersättare: Lars Davidsson Åsa Andersson Lena Ohlén