1 (12) PM Bengt Norrby Svar på regleringsbrevsuppdrag Till Socialdepartementet Regleringsbrevsuppdrag 2016: Utveckla typfallsmått Sammanfattning Regleringsuppdraget innebär att Pensionsmyndigheten löpande varje år ska redovisa pensionsutvecklingen som pensionsinkomsten efter skatt och bidrag under en tioårsperiod för några typiska ensamstående pensionärer födda 1938 eller senare. Typfallen avser en garantipensionär, genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär samt en pensionär med hög allmän pension. I Sverige är pensionsåldern flexibel från och med 61 års ålder. De flesta väljer att gå i pension vid 65 års ålder. I promemorian används en longitudinell ansats vilket betyder att tidigare typfall följs under hela perioden. Det innebär typfall födda 1941 eftersom det var den senaste årskullen som 2014 hade varit pensionerade i tio år förutsatt pensionering vid 65 års ålder. Som underlag för rapporten har Pensionsmyndigheten hämtat in årets inkomster för de olika typfallen för att därigenom få representativa uppgifter. Inkomsterna räknas sedan tillbaka med kända omräkningar som har legat till grund för olika inkomster. Garantipension och bostadstillägg räknas ut med hjälp av nödvändig information. Inkomstskatterna och eventuellt bostadstillägg beräknas utifrån gällande års regler. Tioårsperioden 2007-2016 har präglats av både en internationell finanskris och en skuldkris. Båda har haft effekt på den svenska reala ekonomin. Under 2009 krympte BNP med över 5 procent, en återhämtning skedde dock under 2010 men genom den förvärrade internationella skuldkrisen bromsade ekonomin åter in de följande åren. Under 2014 och 2015 har det skett en återhämtning och Sverige ser ut att ha lämnat perioden med lågkonjunktur för att 2016 befinna sig i en högkonjunktur. Den finansiella krisen har även påverkat pensionerna. 2010 trädde den automatiska balanseringen i kraft som en konsekvens av nedgången i den reala ekonomin. Utvecklingen i fasta priser sedan 2007 (=100) med prognos för 2017-2020 för de fyra olika typfallen ges i figur 1. Utfallet beror på pensionsomräkningarna där balanseringen har betytt mycket liksom av att skatteregler med höjt grundavdrag 1 samt att bostadstillägg har ändrats och höjts under perioden. Prognosen för 2017-2020 är beräknade med 2016 års regler. Dagens regler för bostadtillägget är angivna i nominella regler varför deras värde urholkas med inflationen. De lägre bostadstilläggen i fasta priser är orsaken till att garantipensionären och medelkvinnan beräknas få successivt fallande disponibla inkomster i framtiden, förutsatt att nu gällande regler råder. Figur 1 Utvecklingen av typfallens disponibla inkomster samt utvecklingen av BNP per capita 2007-2016, prognos 2017-2020 uttryckt i 2016 års priser, 2007 = 100 120 115 110 105 100 95 90 Prognos 2017-2020 BNP per capita Typfall 1: Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man Typfall 4: Pensionär med hög pension 1 De kommunala skattesatserna har dock i genomsnitt höjts och delvis motverkat de höjda avdragens effekt på pensionärernas disponibla inkomster.
2 (12) Inledning I årets regleringsbrev ges Pensionsmyndigheten uppdraget att följa upp tidigare års typfallsmått. Pensionsmyndigheten har utveckla typfallsmått som visar utvecklingen av pension efter skatt för ensamstående. Typfallsmåtten inkluderar personer födda 1938 och senare för fyra typfall motsvarande pensionsnivåerna: Garantipensionär Genomsnitt, kvinna Genomsnitt, man Maximal pension (hög pension) Redovisningen ska avse den senaste tioårsperioden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 3 maj 2016. Promemorian inleds med en kort redovisning av olika möjligheter och val till att utveckla typfallsmåtten. Vårt förslag på typfallsmått redovisas därefter i avsnitten Definition av typfallen samt Återkommande rapportering och underlagets aktualitet. Föreslaget typfallsmått ger en bild eller en vinkling av pensionärernas inkomster och deras utveckling. Det finns många frågor, mer eller mindre specifika, som delvis eller inte alls fångas i det föreslagna typfallsmåttet. För att kunna besvara sådana frågor behövs andra typfall/annan statistik tas fram för analys. Typfall - några alternativa val Vad som menas med ett typfall kan tolkas på olika sätt. Alternativen som diskuteras nedan exemplifieras med ett av de fyra typfallen, den genomsnittlige mannen. 1 Tvärsnittlig ansats Med tvärsnitt menas här att typfallet är en typ av medelvärde av årets pensionärer avseende pensionsutbetalningar. Till exempel kan genomsnittspensionen motsvara medelvärdet av utbetalningarna runt medianvärdet i intervallet 45-55 percentilen. Genomsnittsmannen är alltså en typisk pensionär i det aktuella årets pensionärskollektiv. Kollektivets sammansättning ändras varje år under den redovisade tioårsperioden, nya pensionärer kommer till och andra faller ifrån. Om man begränsar sig till pensionärer 65 år och äldre så ingår i kollektivet 2016 kohorterna 1938-1951. Tio år tillbaka i tiden, startåret 2007, ingår endast kohorterna 1938-1941 i kollektivet. Kollektivet växer alltså successivt och inkluderar successivt även äldre pensionärer. Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av 20-delsinfasningen ju yngre årskull desto mindre del av tilläggspensionen. Tvärsnittsmannen är således inte representativ för beståndet ålderspensionärer. Det dröjer ytterligare tiotalet år innan de flesta åldrar finns representerade i tvärsnittet. På grund av övergångsreglerna kan han inte heller sägas vara en representant för det nya pensionssystemet. 2 Longitudinell ansats Med longitudinell ansats menas här att utvecklingen för individen, som har definierats som ett typfall, följs under en tioårsperiod. Den utveckling som visas är hur individens pension förändras till följd av indexeringar, systemets regler m.m. I både det här fallet och det tidigare framgår förstås också skillnader i inkomst mellan pensionärer i olika skikt. Det finns också flera sätt att beräkna snittpensionären. Man kan anta att personen har förvärvsarbetat genomsnittligt länge eller ett visst antal år och haft en genomsnittlig begynnelse- eller slutinkomst som utvecklats i takt med inkomstindex. Personens ålder och pensionsåldern ska bestämmas. Typfallets
3 (12) begynnelsepension beräknas enligt dessa förutsättningar. Ett annat sätt är att bestämma genomsnittlig pension utifrån kollektivet pensionärer, dvs. med en tvärsnittsansats. Antingen det är begynnelsepension eller pensionen idag 2016 som bestäms på detta sätt är det endast kohorterna 1938-1942 som kan komma ifråga på grund av kravet på tio år som pensionär om pensionsåldern sätts till 65 år, den ålder som de flesta tar ut sin ålderspension. I samråd med Socialdepartementet har den longitudinella ansatsen tidigare valts där genomsnittet bestäms med pensionsutbetalningarna som bas. Pensionsmyndigheten har valt att fortsätta med denna ansats eftersom det bäst svarar på den information, att kunna studera de äldres disponibla inkomster över en tioårsperiod, som önskas. Typfallen beskrivs i detalj nedan. Definition av typfallen Utgångspunkten för typfallen är summa utbetald pension i form av tilläggs- inkomst-, premie- och garantipension till ensamstående och födda 1940. Utbetalningsåret är 2016 och uppgifterna kommer från SCB och undersökningen om hushållens ekonomi 2. Hög pension utgörs av medelvärdet från 80-90 percentilen 3. De allra högsta pensionerna tas inte med, eftersom de till stor del är pensioner som lyfts flera år efter 65-årsdagen. Genomsnittlig manlig resp. kvinnlig pensionär utgörs av medelvärdet från 45-55 percentilen. Garantipensionär avser de som inte har några inkomstrelaterade pensioner. För typfallen, hög respektive snittpensionären ovan beräknas även medelvärdet av utbetald tjänstepension respektive privat pension. Uppgifterna för 2016 beräknas sedan bakåt i 10 år. Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med PPM-index 4 och tjänstepension och privat pension med förändringen i prisbasbeloppet. För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. Som boendekostnad används genomsnittlig boendekostnad för ensamstående personer 65 år och äldre boende i hyresrätt 2012 enligt SCB:s statistik. Boendekostnaden räknas om med boendeindex till aktuellt redovisningsår. Typfallen antas inte ha någon förmögenhet som reducerar eventuellt bostadstillägg. I tabellen nedan redovisas ingångsvärdena 2016 för de fyra olika typfallen. Tabell 1 Bruttoinkomster för de fyra olika typfallen 2016, kronor per månad Garantipensionär Genomsnittlig kvinnlig pension Genomsnittlig manlig pensionär Pensionär med hög pension Tilläggspension 0 7 120 9 371 10 621 Inkomstpension 0 3 391 5 360 6 083 Premiepension 0 125 180 195 Tjänstepension 0 1 929 4 140 6 016 Privat pension 0 402 787 1 408 Typfallen antas bo i hyresrätt utan kapitalinkomster vilket förenklar beräkningarna då ingen hänsyn behöver tas till fastighetsskatt eller kapitalskatt. Typfallens boendekostnad antas vara 5 250 kronor per månad 2016, 2 Senaste urvalet är från 2013 och är framräknad till 2016 med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regler. 3 Individernas allmänna pensioner sorteras i stigande ordning. 80 percentilen innebär det värde på allmän pension där 80 procent har lägre och 20 procent har en högre allmän pension. 4 Genomsnittlig fondavkastning inom premiepensionssystemet
4 (12) vilket beräknas motsvara medelhyran för äldre 2016 och har förändrats i takt med boendekostnadsindex (delkomponent till KPI). Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år. Kyrkoskatten är exkluderad eftersom den anses vara privat konsumtion, se tabell B5 i bilaga. Utifrån dessa uppgifter beräknas för varje år individens garantipension, inkomst efter skatt och bostadstillägg. I antagandena ingår 40 års bosättning, så äldreförsörjningsstöd blir aldrig aktuellt. Total pension före och efter skatt beräknas. I bilaga redovisas typfallens utveckling 2007 2016 med prognos för 2017 2020. Prognosen är baserad på Pensionsmyndighetens senaste prognos för inkomstindex, balansindex m.m. samt antagande om oförändrade skatte-och bidragsregler. Sist i bilagan ges även en jämförelse med utvecklingen av BNP per capita i fasta priser. Återkommande rapportering och underlagets aktualitet förslag Det första rapporteringsåret 2014 bestod underlaget för typfallen av då kvarlevande pensionärer i åldern 74 år. I gruppen ingår personer som har pensionerats någon gång mellan 61 och 73 års ålder. Förslagsvis används samma typfall för tioårsperioden 2007-2016 osv. År 2019 kan en motsvarande serie påbörjas för kohort 1945.
5 (12) BILAGA Utfallet för de fyra typfallen mm I denna bilaga återges det ekonomiska utfallet i fasta priser (2016 års nivå) för de fyra olika typfallen garantipensionär, genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och pensionär med hög pension. Tabell B1. Garantipensionär, inkomster 2007-16, prognos 2017-2020, uttryckt i 2016 års priser 5, kr/månad. Tilläggspension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inkomstpension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Premiepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Garantipension 7 739 7 609 7 968 7 795 7 667 7 813 7 905 7 884 7 923 7 863 7 778 7 711 7 794 7 920 Tjänstepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Privat pension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inkomstskatt -1 704-1 672-1 520-1 391-1 181-1 207-1 178-1 075-1 082-910 -903-893 -903-918 Bostadstillägg 4 873 4 862 4 776 4 709 4 693 4 652 4 994 4 992 5 006 5 090 4 990 4 892 4 796 4 702 Disponibel inkomst 10 908 10 800 11 224 11 114 11 179 11 258 11 722 11 801 11 846 12 043 11 866 11 710 11 687 11 704 Motsvarande tabell i löpande priser återges sist i tabellbilagan. Figur B1. Garantipensionärs ekonomiska utveckling 2007-2016, prognos 2017-2020 uttryckt i 2016 års priser. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 Prognos 2017-2020 Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt -10 000 Av figuren ovan finns naturligt enbart garantipension och bostadstillägget för garantipensionären. Skälet till att etiketterna för övriga inkomster finns med är att de övriga typfallen har sådana. I fasta priser har garantipensionären fått drygt 12 000 kronor i månaden. Av dessa utgör garantipensionen nästan 7 900 kronor/månad och resterande är bostadstillägg. År 2009 sker en relativt stor omräkning av garantipensionen eftersom prisbasbeloppet (som mäter inflationen juni 2007- juni 2008) ökade med 4,4 procent medan den underliggande inflationen (förändringen av årsmedeltalet för KPI 2008/09) var negativ, -0,3 procent. 5 Deflatorn är årsmedeltalet för KPI.
6 (12) Tabell B2 Genomsnittlig kvinnlig pensionär, inkomster 2007-2016, prognos 2017-2020, uttryckt i 2016 års priser, kr/månad Tilläggspension 7 002 6 957 7 293 6 989 6 519 6 688 6 965 6 774 6 854 7 120 7 179 7 259 7 240 7 198 Inkomstpension 3 334 3 313 3 473 3 328 3 105 3 185 3 317 3 226 3 264 3 391 3 419 3 457 3 448 3 428 Premiepension 123 117 75 95 97 82 89 103 122 125 123 122 120 119 Garantipension 143 140 147 144 141 144 146 145 146 145 143 142 144 146 Tjänstepension 1 899 1 867 1 955 1 913 1 881 1 917 1 940 1 934 1 944 1 929 1 908 1 892 1 912 1 943 Privat pension 395 389 407 398 392 399 404 403 405 402 397 394 398 405 Inkomstskatt -3 257-3 228-3 302-3 001-2 458-2 523-2 587-2 410-2 456-2 432-2 471-2 519-2 495-2 461 Bostadstillägg 1 950 1 936 1 731 1 827 2 118 2 003 2 165 2 290 2 247 2 116 1 948 1 772 1 716 1 691 Disponibel inkomst 11 590 11 493 11 779 11 692 11 796 11 896 12 438 12 467 12 527 12 796 12 647 12 519 12 483 12 468 Motsvarande tabell återges i löpande priser sist i tabellbilagan. Figur B2. Genomsnittlig kvinnlig pensionärs ekonomiska utveckling 2007-2016, prognos 2017-2020 uttryckt i 2016 års priser. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt -10 000 Den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens disponibla inkomster har i fasta priser ökat under perioden 2007-2016 från 11 590 till omkring 12 796 kronor. Enlig nuvarande prognos förväntas de dock sjunka något framöver med drygt 300 kronor uttryckt i 2016 års priser. 2009 omräknades inkomst- och tilläggspensionen med 4,5 procent samtidigt som priserna minskade något (-0,3 procent). 2010 begränsades de allmänna inkomstrelaterade pensionsomräkningarna av den automatiska balanseringen (bromsen). År 2013 var omräkningen av pensionerna relativt hög, 4,1 procent medan 2014 var den åter negativ. För 2015 var omräkningen 0,9 procent och för 2016 var den 4,2 procent. Uttryckt i kronor var den genomsnittliga ökningen för år 2016, 450 kronor före skatt.
7 (12) Tabell B3 Genomsnittlig manlig pensionär, inkomster 2007-2016 prognos 2017-2020, uttryckt i 2016 års priser, kr/månad Tilläggspension 9 215 9 157 9 598 9 198 8 581 8 803 9 167 8 916 9 022 9 371 9 449 9 554 9 529 9 474 Inkomstpension 5 271 5 237 5 490 5 261 4 908 5 035 5 243 5 099 5 160 5 360 5 404 5 464 5 450 5 418 Premiepension 178 169 108 137 140 118 128 149 176 180 178 176 173 171 Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tjänstepension 4 075 4 006 4 195 4 104 4 037 4 113 4 162 4 151 4 171 4 140 4 095 4 060 4 104 4 170 Privat pension 775 762 798 780 767 782 791 789 793 787 779 772 780 793 Inkomstskatt -5 569-5 506-5 690-5 259-4 436-4 552-4 719-4 498-4 583-4 797-4 845-4 908-4 886-4 849 Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Disponibel inkomst 13 945 13 825 14 499 14 222 13 997 14 300 14 772 14 606 14 739 15 041 15 059 15 118 15 151 15 176 Motsvarande tabell återges i löpande priser sist i tabellbilagan. Figur B3 Genomsnittlig manlig pensionär, ekonomisk utveckling 2007-2020, prognos 2017-2020 uttryckt i 2016 års priser 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 Bostadstillägg Garantipension Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt -10 000 Den manliga genomsnittliga pensionärens disponibla inkomster har varierat något mer än genomsnittliga kvinnans inkomster. Skälet är att mannen inte får någon utfyllnad av varken bostadstillägg eller garantipension. Åren 2009, 2013 och 2016 sker som redan nämnts relativt höga omräkningar av den allmänna inkomstpensionen.
8 (12) Tabell B4 Pensionär med hög allmän pension, inkomster 2007-2016, prognos 2017-2020, uttryckt i 2016 års priser, kr/månad Tilläggspension 10 445 10 379 10 879 10 426 9 726 9 978 10 390 10 106 10 226 10 621 10 710 10 829 10 801 10 738 Inkomstpension 5 982 5 944 6 231 5 971 5 570 5 715 5 951 5 788 5 857 6 083 6 134 6 202 6 186 6 150 Premiepension 192 183 117 147 151 128 138 161 190 195 192 190 187 185 Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tjänstepension 5 922 5 822 6 097 5 965 5 867 5 978 6 049 6 032 6 062 6 016 5 952 5 900 5 964 6 060 Privat pension 1 386 1 363 1 427 1 396 1 373 1 399 1 416 1 412 1 419 1 408 1 393 1 381 1 396 1 418 Inkomstskatt -7 110-7 024-7 283-6 800-5 911-6 059-6 270-6 036-6 139-6 378-6 422-6 485-6 472-6 442 Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Disponibel inkomst 16 818 16 668 17 468 17 105 16 777 17 139 17 674 17 463 17 614 17 946 17 958 18 018 18 062 18 109 Motsvarande tabell återges i löpande priser sist i tabellbilagan. Figur B4 Pensionär med hög allmän pension, ekonomisk utveckling 2007-2016, prognos 2017-2020 uttryckt i 2016 års priser 25 000 20 000 Bostadstillägg Garantipension 15 000 10 000 5 000 0-5 000 Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Tilläggspension Disponibel inkomst Skatt -10 000 Av figurerna ovan framgår att den disponibla inkomsten för garantipensionären och genomsnittkvinnan har utvecklats på snarlikt vis samt att genomsnittmannens och höginkomstagrens inkomst har samma mönster. Skälet är att genomsnittkvinnan får lite garantipension samt bostadstillägg vilket genomsnittmannen och höginkomsttagaren inte har. Jämfört med riket totalt, BNP per capita, drabbades inte pensionärerna av den finansiella krisen 2009 direkt utan nedräkningen kom 2010 när den automatiska balanseringen trädde i kraft.
9 (12) Figur B5 Typfallens procentuella utvecklig av disponibla inkomsterna samt utvecklingen av BNP per capita 2008-2016, prognos 2017-2020, uttryckt i 2016 års priser 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Typfall 1: Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man Typfall 4: Pensionär med hög pension BNP per capita Ett alternativt till figuren ovan är att jämföra utvecklingen av de disponibla inkomsterna sedan 2007 (index=100). Figur B6 Typfallens utvecklig av de disponibla inkomsterna samt BNP per capita 2007-2016, prognos 2017-2020 uttryckt i 2016 års priser 120 115 110 105 100 95 90 BNP per capita Typfall 1: Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man Typfall 4: Pensionär med hög pension 2006 höjdes bostadstillägget (höjd övre hyresgräns med 180 kronor per månad för ensamstående och med 90 kronor per månad för samboende samt höjd kompensationsgrad under året från 91 till 93 procent av boendekostnaden) 6. Garantipensionären fick det också bättre 2009 beroende på det höjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna, jfr figur B7 nedan. 2009 var omräkningen av inkomst- och tilläggspensionen den högsta under hela perioden (+4,5 procent) samtidigt var omräkningen av garantipensionen också den högsta för perioden (4,4 procent). Under perioden 2007-2016 har den genomsnittliga omräkningen av pensionen varit 1,1 procent per år. 6 Bostadstillägget ändrades 2007 så att ev. arbetsinkomster viktades ner från 80 till 50 procent. År 2012 höjdes den maximala bidragsgrundande hyran med 170 kr/månad för ensamstående och 340 kr för samboende hushåll. År 2013 ökades bidragsgrundande hyran ytterligare med 170 kronor/månad för ensamstående. 2014 infördes ett fribelopp för arbetsinkomster med 24 000 kronor. Under 2015 höjdes kompensationsgraden till från 93 till 95 procent.
10 000 28 000 46 000 64 000 82 000 100 000 118 000 136 000 154 000 172 000 190 000 208 000 226 000 244 000 262 000 280 000 298 000 316 000 334 000 352 000 370 000 388 000 406 000 424 000 442 000 460 000 478 000 496 000 514 000 532 000 550 000 568 000 586 000 10 (12) Förutom att bostadstillägget i nominella termer har höjts så har även skatterna förändrades. Grundavdraget har höjts men även de genomsnittliga kommunalskattesatserna har ökat över perioden. I figuren nedan visas de äldres grundavdrag förutsatt 2016 års prisbasbelopp om 44 300 kronor. Figur B7 Grundavdrag för äldre över 65 år, 2006-2016 Grundavdrag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 2016 2014 2013 2011 2010 2009 2006 0 Taxerad inkomst Av figuren framgår att grundavdraget har ändrats och succesivt ökat under perioden 2006-2016. Höjt grundavdrag innebär lägre beskattningsbara inkomster och lägre inkomstskatt. Inkomståren 2007 och 2008 gjordes ingen förändring av grundavdraget utan denna konstruktion var densamma som 2006. För taxeringsåret 2016 har grundavdraget höjts i de lägre inkomstlägena. Under perioden har dock kommunerna höjt de kommunala inkomstskatterna med 50 öre, från 31,60 till 32,10 7 vilket motverkar höjningen av grundavdraget och ökar inkomstskatten. 7 Avspeglar sannolikt till viss del individernas önskemål om utökad kommunal service men till en större del av ökande behov av skola, vård och omsorg och på senare år ökade kostnader för asylmottagning.
11 (12) Tabell B5: Genomsnittlig kommunalskattesats mm Total kommunal skattesats Kommunal skattesats Skattesats landsting Begravningsavgift 2005 31,60 20,84 10,76 0,22 2006 31,60 20,83 10,76 0,22 2007 31,55 20,78 10,78 0,22 2008 31,44 20,71 10,73 0,22 2009 31,52 20,72 10,80 0,22 2010 31,56 20,74 10,82 0,22 2011 31,55 20,73 10,82 0,22 2012 31,60 20,59 11,01 0,22 2013 31,73 20,62 11,11 0,22 2014 31,86 20,65 11,20 0,22 2015 31,99 20,70 11,29 0,22 2016 32,10 20,75 11,35 0,22 Källa: SCB I tabell B6 nedan återges tidigare tabeller B1-B4 i löpande priser. Tabell B6 De olika typfallens inkomster 2007-2016 med prognos 2017-2020 i löpande priser, kr/månad Garantipensionär Tilläggspension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inkomstpension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Premiepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Garantipension 7 153 7 277 7 597 7 526 7 597 7 810 7 898 7 881 7 898 7 863 7 934 8 023 8 271 8 573 Tjänstepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Privat pension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inkomstskatt -1 575-1 599-1 449-1 343-1 170-1 207-1 177-1 075-1 079-910 -921-929 -959-994 Bostadstillägg 4 503 4 650 4 553 4 546 4 650 4 650 4 990 4 990 4 990 5 090 5 090 5 090 5 090 5 090 Disponibel inkomst 10 081 10 329 10 701 10 729 11 077 11 253 11 712 11 796 11 809 12 043 12 103 12 184 12 402 12 669 Genomsnitt, kvinna Tilläggspension 6 471 6 654 6 952 6 747 6 459 6 686 6 959 6 771 6 833 7 120 7 322 7 552 7 683 7 791 Inkomstpension 3 082 3 169 3 311 3 213 3 076 3 184 3 314 3 225 3 254 3 391 3 487 3 597 3 659 3 710 Premiepension 114 112 71 91 96 82 89 103 121 125 126 127 127 128 Garantipension 132 134 140 139 140 144 146 145 146 145 146 148 153 158 Tjänstepension 1 755 1 786 1 864 1 847 1 864 1 916 1 938 1 934 1 938 1 929 1 947 1 968 2 029 2 103 Privat pension 365 372 388 384 388 399 403 403 403 402 405 410 423 438 Inkomstskatt -3 010-3 087-3 148-2 897-2 436-2 522-2 585-2 409-2 448-2 432-2 521-2 621-2 648-2 664 Bostadstillägg 1 802 1 852 1 650 1 764 2 099 2 002 2 164 2 289 2 240 2 116 1 987 1 844 1 821 1 831 Disponibel inkomst 10 712 10 991 11 230 11 288 11 687 11 891 12 427 12 462 12 488 12 796 12 900 13 025 13 247 13 496
12 (12) Genomsnitt, man Tilläggspension 8 517 8 758 9 151 8 880 8 502 8 800 9 159 8 913 8 994 9 371 9 638 9 940 10 112 10 254 Inkomstpension 4 871 5 009 5 234 5 079 4 863 5 033 5 239 5 097 5 144 5 360 5 512 5 685 5 784 5 865 Premiepension 165 162 103 132 139 118 128 149 175 180 182 183 184 185 Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tjänstepension 3 766 3 831 4 000 3 962 4 000 4 112 4 158 4 149 4 158 4 140 4 177 4 224 4 355 4 514 Privat pension 716 728 760 753 760 782 791 789 791 787 794 803 828 858 Inkomstskatt -5 147-5 266-5 425-5 077-4 395-4 550-4 715-4 497-4 568-4 797-4 942-5 107-5 185-5 249 Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Disponibel inkomst 12 889 13 222 13 822 13 730 13 868 14 294 14 760 14 600 14 693 15 041 15 360 15 729 16 078 16 427 Hög allmän pension Tilläggspension 9 654 9 926 10 372 10 066 9 636 9 974 10 382 10 102 10 194 10 621 10 924 11 267 11 462 11 623 Inkomstpension 5 529 5 685 5 940 5 765 5 519 5 712 5 946 5 786 5 838 6 083 6 256 6 453 6 564 6 657 Premiepension 178 175 111 142 150 128 138 161 189 195 196 197 199 200 Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tjänstepension 5 473 5 568 5 813 5 758 5 813 5 976 6 044 6 030 6 044 6 016 6 071 6 139 6 329 6 560 Privat pension 1 281 1 303 1 361 1 348 1 361 1 399 1 415 1 411 1 415 1 408 1 421 1 437 1 481 1 535 Inkomstskatt -6 571-6 717-6 943-6 565-5 856-6 056-6 265-6 034-6 120-6 378-6 550-6 747-6 868-6 973 Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Disponibel inkomst 15 544 15 941 16 653 16 514 16 622 17 132 17 659 17 456 17 560 17 946 18 318 18 746 19 167 19 601