1 (14) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 18 december 2003 kl 14.45-15.40 Beslutande Maidie Wiklund Robert Uitto Mona Nyberg Bengt Bergqvist Karin Paulsson Thomas Andersson Inger Jonsson Bernt Söderman Nina Fållbäck-Svenson Börje Frisk Jan-Olof Dahlin Finn Cromberger Bo Danielsson för Jan-Olof Andersson för Monalisa Norrman Övriga deltagande Charlotte Wäreborn Schultz Staffan Granström Åsa Norlin Linda Henriksson Peter Ahlberg, 189 Åke Westerlind Utses att justera Thomas Andersson Justeringens plats och tid 2003-12-19 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 188-204 Staffan Granström Ordförande Maidie Wiklund Robert Uitto, 191 Justerande Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse 2003-12-18 Thomas Andersson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2003-12-19 Datum för anslags uppsättande 2003-12-19 Datum för anslags nedtagande 2004-01-09 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin
2 (14) 188 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. 1. Ärende om remissvar över ansökan om fristående gymnasieskola i Krokoms kommun tas upp som ärende nr 18. 2. Preliminär föredragningslista fastställs i övrigt som slutlig föredragningslista. 189 Landstingsdirektörens rapport 1. Åtgärder inom länssjukvården till följd av delårsbokslut och prognos Prognosen för länssjukvården per november visar på ökat underskott, drygt 26 mkr, att jämföras med prognosen per oktober som visade ett underskott på 21 mkr. Den egna verksamheten visar överskott, medan riks- och regionsjukvården visar ett fortsatt och ökande underskott. Det är bl a ett fåtal särskilda patientärenden som påverkat underskottet. De åtgärder som vidtagits är desamma som vid tidigare redovisningar, dvs minskats antal besök, reducering av vårdplatser, nya larmregler för ambulanshelikopter mm. 2. Kostnadsreduceringar i landstingets verksamhet Landstingsstyrelsen beslutade den 23 september 2003, 143, att uppdra till landstingsdirektören att utarbeta direktiv för att åstadkomma kortsiktiga kostnadsreduceringar i landstingets verksamhet. Vikarietillsättningar och återanställningar av tillsvidaretjänster ska begränsas liksom övertid och mertid. Kostnaderna för konsulter, resor, koferenser, hotell o dyl ska begränsas. Enligt landstingsplanen för 2004 ska kostnaderna minska med ca 25% under 2004. Uppföljning skulle ske i samband med snabbrapportrer och delårsbokslut. Ett särskilt IT-stöd för uppföljningen, analysverktyget ProDiver, presenteras för styrelsen. 3. Karolina-projektet Inom ramen för Karolina-projektet genomfördes den 11 december en Work Shop med fullmäktige. Arbetet fortsätter nu i fyra genomförandegrupper (vårdkedjor/processer, tillgänglighet, ledarskap/medarbetarskap, prioritering) under perioden januari t o m mars 2004. I detta arbete medverkar referensgrupper med förtroendevalda, bl a fullmäktiges permanenta beredningar. Därefter genomförs det konkreta arbetet med Landstingsplan 2005. Fullmäktige fattar beslut om planen i november 2004.
3 (14) 190 Vården av hjärtinfarktpatienter (Jll 631/2000) Landstingets revisorer överlämnade till landstingsstyrelsen hösten 2000 en studie av vården av hjärtinfarktpatienter i länet. Landstingsstyrelsen yttrade sig 2000-12-14 ( 180) över de synpunkter och förslag som revisorerna lämnade med anledningen av studien. Landstingets revisorer har nu begärt en samlad redovisning av vilka åtgärder som vidtagits beträffande information till patienten, användningen av ambulanshelikopter samt sekundärpreventiva/rehabiliterande åtgärder. Förslag till svar på de frågor som revisorerna ställt har utarbetats av länssjukvården och landstingets kansli. Svar avges enligt upprättat förslag. 191 Sjukvårdsrådgivning 2004-2006 (Jll 1200/2003) Fr o m 2004 blir sjukvårdsrådgivningen en egen basenhet i primärvården. Sjukvårdsrådgivning kommer under 2004 även att ingå i ett nationellt projekt, Vårdråd per telefon VPT. Syftet med projektet är bl a att undersöka förutsättningarna för ett nationellt gemensamt telefonnummer till sjukvårdsrådgivning. I samband med diskussionerna om en förbättrad tillgänglighet har även andra landsting och kommuner hört sig för angående möjligheten att köpa sjukvårdsupplysningstjänster fr o m 2004-01-01. Jämtlands läns landsting kan via sjukvårdsrådgivningen träffa överenskommelser med t ex Västernorrlands läns landsting angående utvidgat samarbete kring sjukvårdsrådgivningen. Förutsättningen är att intäkterna från avtalet om sjukvårdsrådgivning täcker de merkostnader för ytterligare anställning av distriktssköterskor och eventuellt ökade driftskostnader. Kostnaden uppskattas idag till mellan 57 och 60 kr per samtal.
4 (14) För att trygga det fortsatta samarbetet med SOS-Alarm föreslås att landstingsdirektören får i uppdrag att teckna avtal om tjänsteköp från SOS-Alarm samt teckna avtal om hyra, driftskostnader m m. 1. Jämtlands läns landsting deltar i det nationella projektet Vårdråd per telefon 2. Uppdrag till landstingsdirektören att teckna avtal/överenskommelser om sjukvårdsrådgivningstjänster till andra landsting och kommuner. 3. Uppdrag till landstingsdirektören att teckna erforderliga avtal med SOS-Alarm Sverige AB om tjänsteköp, hyra av lokaler samt driftkostnader. 4. Uppföljning av sjukvårdsrådgivningsverksamheten görs i samband med delårsbokslut och verksamhetsberättelse. I beslutet deltar ej Maidie Wiklund och Finn Cromberger. 192 Mid Sweden Office projektorganisation 2004-2008 (Jll 1201/2003) Den politiska ledningsgruppen för Mid Sweden Office beslutade vid ett ägarråd den 14 november 2003 att anta förslaget till en ny projektorganisation och budget. Syftet med den nya projektorganisationen är att förstärka och förtydliga innehållet i samarbetet. Genom den föreslagna projektorganisationen sker en tydligare rollfördelning mellan ägarråd och ledningsgrupp samt en fokusering av bevakningsområden för hemmaorganisationen. Mid Sweden Office skall samarbeta för tillväxt och utveckling inom prioriterade områden i länens respektive Tillväxtprogram. Visionen är att de båda länen tillsammans bildar en aktiv och framgångsrik region i Europasamarbetet. Huvudmännens önskan är att Jämtlands och Västernorrland utvecklar sitt Europasamarbete i riktning mot denna vision. Kommunförbundet Västernorrland har uppdraget från övriga huvudmän att utgöra projektägare för den nya organisationen samt att verkställa rekrytering av en ny chef för Mid Sweden Office i enlighet med projektplanen.
5 (14) Överenskommelse mellan huvudmännen för Mid Sweden Office verksamhet skall gälla enligt projektbeskrivningen Mid Sweden Office - Representationskontor i Bryssel och gemensam hemmaorganisation. 1. Projektorganisation inklusive budget för Mid Sweden Office 2004-2008 godkänns. 2. Medfinansiering beviljas enligt projektbudget motsvarande 250 000 kronor årligen under 2004 2006. 193 Finansiell samordning (Jll 1057/2003) Försäkringskassan i Jämtland frågar i en skrivelse om landstingets inställning till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Frågan ställs med anledning av de nya möjligheter som ges fr om 2004-01-01. Jämtlands läns landsting har på olika sätt, i huvudmännens gemensamma projekt - Tidig samordnad rehabilitering - aktivt verkat för att någon form av finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet skulle kunna ske i Jämtland. Landstingets inställning i frågan har inte ändrats. Landstinget ser således positivt på att ett fortsatt arbete sker med att lägga fram ett förslag till en finansiell samordning. I enlighet med de synpunkter som framkommit bl a på det länsgemensamma TSR-mötet i oktober 2003 bör ett förslag formas av kommunerna. Inom ramen för Karolinaprojektet kan också landstinget komma att beröra frågan i samråd med framför allt kommunerna. Upprättad skrivelse avges till Jämtlands läns försäkringskassa.
6 (14) 194 Landstingsgemensamma rekryterings- och anställningsförmåner (Jll 270/2002) Landstingets revisorer har i skrivelse till landstingsstyrelsen påpekat att de vid granskning kunnat konstatera att det finns andra rekryterings- och anställningsförmåner än de som landstingsfullmäktige beslutat om den 19 februari 2003, 26. Ärendet har remitterats av styrelsen till personalpolitiska delegationen. Personalpolitiska delegationen föreslår att utarbetat förslag till skrivelse överlämnas till landstingets revisorer. Enligt personalpolitiska delegationens förslag. Landstingsstyrelsen bifaller personalpolitiska delegationens förslag att överlämna skrivelsen till landstingets revisorer. 195 Regler och förmåner vid tidsbegränsade chefsförordnanden (Jll 557/1999) Landstingets revisorer har begärt en skriftlig redovisning över resultatet av de åtgärder som vid överläggningar med styrelsens presidium i november 1999 sades vara på väg att slutföras vad avser chefsförordnanden m m. Ärendet har remitterats av styrelsen till personalpolitiska delegationen. Personalpolitiska delegationen föreslår att utarbetat förslag till skrivelse överlämnas till landstingets revisorer. Enligt personalpolitiska delegationens förslag.
7 (14) Landstingsstyrelsen bifaller personalpolitiska delegationens förslag att överlämna skrivelsen till landstingets revisorer. 196 Avveckling av Stiftelsen Jämtlands läns Forskningsråd (Jll 768/2003) Stiftelsen Jämtlands läns Forskningsråd bildades 1992. Stiftelsens huvudmän är landstinget i Jämtlands län och Östersunds kommun. Stiftelsens ändamål är att arbeta för etableringen av ett Mittsvenskt universitet med en väsentlig del i Östersund. Därvid kan stiftelsen: - ta initiativ till, och hel- eller delfinansiera samt låta genomföra tillämpad forskning och utvecklingsarbete, - finansiera gästprofessurer vid Högskolan i Östersund och andra kvalitetshöjande åtgärder, - stödja tillämpad forskning och utvecklingsarbete genom finansiering av forskningsprojekt som initierats av andra, - sprida kunskap om Högskolans utbildning och forskning. Stiftelsens verksamhet har finansierats genom bidrag från länsstyrelsen, landstinget och Östersunds kommun som bidragit med respektive 15 mkr, 6 mkr och 6 mkr. Medlen har varit placerade på räntebärande konton vilket tillfört stiftelsen ytterligare 3,6 mkr till och med 2002. Vid årsmöte den 3 september 2003 konstateras i protokollet 18: Stiftelsen tillförs sedan flera år inga nya medel för sin verksamhet. Samtliga tilldelade projekt har nu slutredovisat sina verksamheter och stiftelsen bör därför upplösas. Enligt stadgarna skall dess tillgångar då användas för ändamål som huvudmännen finner närliggande stiftelsens ursprungliga syfte. Styrelsen har genomfört en utvärdering av stiftelsens verksamhet och upprättat en slutrapport, vilka biläggs detta protokoll. Styrelsens förslag är att stiftelsens behållning överförs till Mitthögskolan och dess del i Östersund och tillförs en stipendiefond för att främja studenternas och lärarnas internationalisering. Vid utgången av 2002 är behållningen 745 313 kronor. Stämman beslutar att rekommendera huvudmännen att upplösa stiftelsen och att överföra resterande
8 (14) medel efter avvecklingskostnader till en stipendiefond vid Mitthögskolan. Stämman beslutar vidare att överlämna slutrapport och utvärdering till huvudmännen. Stämman uppdrar till styrelsen att efter beslut hos huvudmännen upplösa stiftelsen och att arkivera stiftelsens handlingar vid länsstyrelsen. Upplösning kan göras utan att ett nytt årsmöte hålls. 1. Under förutsättning att Östersunds kommun fattar motsvarande beslut godkänner landstingsstyrelsen förslaget att upplösa stiftelsen enligt stämmans rekommendation. 2. Den avgående styrelsen får i uppdrag att överföra resterande medel efter avvecklingskostnader till en stipendiefond vid Mitthögskolan. 197 Medlemskap i och stöd till intresseföreningen Norrtåg (Jll 977/2003) Persontågstrafiken i Norrland har utvecklats kraftigt under senare tid och har en nyckelroll för regionvidgning och rörlighet på arbetsmarknaden. Utvecklingspotentialen är dock fortfarande stor och betydande förbättringar kan göras, inte minst i syfte att skapa en bättre regional balans. Nya snabbtåg är billigare och mer kostnadseffektiva än de som används idag, en gemensam tågtrafikmarknad för Norrland kan optimera resursanvändandet och nya infrastruktursatsningar kan minska restiderna dramatiskt. Intresseföreningen Norrtåg har bildats i Norrland i syfte att aktivt för att driva på utvecklingen av persontågstrafiken och infrastrukturutvecklingen inom järnvägsområdet. Detta utvecklingsprojekt ska vara navet i en process som förväntas ge avsevärt förbättrad persontågstrafik avseende restider, komfort, frekvens och regional fördelning. Inte minst trafikeringen i Norrland förväntas genomgå avsevärda förändringar under de närmaste åren beroende på en väntad avreglering, etableringen av Botniabanan med ny trafik mot söder, norr, väster. Regionen kommer att få spela en stor roll i detta arbete och arbetet över länsgränserna kommer att vara intensivt. Norrtågssamarbetet ska vara arenan för denna process. I Jämtland berörs den framtida trafiken på: - Atlantbanan (Stockholm-Jämtland-Trondheim) - Mittbanan (Sundsvall-Jämtland-Trondheim) - Stambanan (Jämtland-Umeå) Intresseföreningen tog initiativ till ett utvecklingsprojekt som har pågått i två år och som nu föreslås förlängas i ytterligare två år enligt beslut i Norrtågs styrelse. Det finns en enighet i Norrland kring
9 (14) att fortsätta samarbetet med dessa frågor ytterligare ett steg. Den första fasen har haft karaktären av förstudie- och förankringsprocess för att etablera tanken på, skapa opinion för och kunskap kring ett norrländskt samarbete om tågfrågor. Detta har uppnåtts och processen bör därför fortsätta med nästa utvecklingssteg. Det fortsatta arbetet koncentreras till följande tre områden, fokus kommer att ligga på trafikeringsfrågorna, där nu ytterligare utvecklingssteg tas: - Etablering av snabbtågstrafik - Infrastrukturutveckling - Näringslivets järnvägstransporter Utöver strukturfondsmedel är den nationella finansieringen indelat i tre kategorier: - De fem länsstyrelserna 1.600.000 kr - Projektstöd från regionen 800.000 kr - Intresseföreningen Norrtågs egen finansiering (medlemsavgifter) 860.000 kr Medlemmarna i Norrtåg d v s kommuner, landsting och länstrafikbolag förväntas medverka i finansieringen genom medlemsavgifterna under de två åren. Detta innebär att kommuner med mindre än 30.000 invånare medfinansierar 2 x 5.000 kronor. Övriga medfinansierar 2 x 10.000 kronor. Utöver medlemsavgiften söks projektstöd från respektive region för att skapa en balans mot länsstyrelsernas insatser. Finansieringsfördelningen mellan regionerna har beräknats och fördelats genom en schablonmässig uppskattning av nytta och omfattning. Varje län har olika lösningar utifrån förutsättningarna. Utifrån denna modell har fördelningen mellan de regionala aktörerna följande finansiella lösning i de berörda länen: - Gävleborg: Landstinget hela insatsen 250.000 kr - Västernorrland: Länstrafiken hela insatsen 200.000 kr - Västerbotten: Länstrafiken och Kommunförbundet 62.000 kr var, totalt 125.000 kr - Norrbotten: Länstrafiken hela insatsen 100.000 kr I de diskussioner som har förts med berörda parter i Jämtland har förslaget blivit att kommunerna och landstinget ska dela på den regionala insatsen på totalt 125.000 kronor utifrån en fördelningsnyckel baserad på folkmängden: 2004 2005 Totalt Inkl medlem Östersunds kommun 30.000 35.000 65.000 85.000 Krokoms kommun 8.000 8.000 16.000 26.000 Åre kommun 5.500 5.500 11.000 21.000 Bräcke kommun 4.000 4.000 8.000 18.000 Landstinget 15.000 10.000 25.000 45.000
10 (14) 1. Jämtlands läns landsting går in som medlem i intresseföreningen Norrtåg och stödjer etapp 2 i pågående utvecklingsprojekt enligt förslag från Intresseföreningen Norrtågs styrelse. 2. Medlemsavgift 2004 och 2005 på tillsammans 20.000 kr och projektstöd på 25.000 kr, totalt 45.000 kr, uppdelat per år 25.000 (2004) och 20.000 (2005) som finansieras ur länsutvecklingens budget. 3. En representant i Norrtågs styrelse utses av landstingsstyrelsen och en representant i Norrtågs tjänstemannagrupp utses av landstingsdirektören. 1. Jämtlands läns landsting går in som medlem i intresseföreningen Norrtåg och stödjer etapp 2 i pågående utvecklingsprojekt enligt förslag från Intresseföreningen Norrtågs styrelse. 2. Medlemsavgift 2004 och 2005 på tillsammans 20.000 kr och projektstöd på 25.000 kr, totalt 45.000 kr, uppdelat per år 25.000 (2004) och 20.000 (2005) som finansieras ur länsutvecklingens budget. 3. Som landstingsstyrelsens representant i Norrtågs styrelse utses Robert Uitto. 198 Remissvar över ansökan om en fristående gymnasieskola i Krokoms kommun (Jll 1191/2003) Dille gård AB har hos Skolverket ansökt om statlig tillsyn och rätt till en fristående gymnasieskola i Krokoms kommun fr.o.m. läsåret 2004/2005. Utbildningen avses genomföras enligt naturbruksprogrammet med inriktning islandshäst och 25 elever per årskurs. Fullt genomförd omfattar skolan totalt 75 elever. Undervisningen kommer att bestå av en tredjedel kärnämnen, en tredjedel karaktärsämnen och en tredjedel praktiska ämnen. Utbildningen skall leda till allmän behörighet till högskola. Elevrekrytering avses ske från hela landet. Förslag till yttrande över ansökan har utarbetats vid länsutvecklingsförvaltningen. Utarbetat yttrande avges till Skolverket.
11 (14) Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. 199 Likviditetsrapport 2003-11-30 (Jll 236/2003) Likviditetsrapporten per den 30 november 2003 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under november 2003. Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens räntetutveckling. Likviditetsrapporten noteras till protokollet. 200 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 28/2003) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. PROTOKOLLSANTECKNING Jan Olof Dahlin antecknar till protokollet: Om delgiven skrivelse från länsmusikchefen ligger till grund för och utgör beslut om drastiska förändringar av Länsmusiken så är det fullständigt otillfredsställande. Ett beslut av den omfattning som beskrivits i media måste underställas demokratisk behandling i form av beslutsärende till landstingsfullmäktige.
12 (14) 201 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 29/2003) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen 2002-12-19, 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. Ärenden till landstingsfullmäktige 202 Motion från Jan Olof Dahlin (mp) m fl om elöverkänslighet (Jll 67/2003) Jan Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws har i en motion föreslagit att en redovisning av vidtagna åtgärder vad gäller elöverkänslighet skall göras i fullmäktige, att landstinget skall verka för att minimera uppkomsten av elektromagnetiska fält och strålning inom sjukhuset, samt att landstinget skall ordna ett elsanerat rum i sjukhuset för elöverkänsliga. Ärendet har beretts av beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur. Beredningen föreslår landstingsfullmäktige att motionen skall anses besvarad vad avser vidtagna åtgärder liksom frågan om att minimera uppkomsten av elektromagnetiska fält samt avslår förslaget om elsanerat rum för överkänsliga. Landstingsstyrelsen har återremitterat svaret och vill ha en kostnadsbedömning för att iordningställa ett elsanerat rum på sjukhuset. Emefté fastighet har lämnat en redovisning av kostnader för iordningställande av ett patientrum inklusive förrum och hygienrum på 266 tkr. Utgångspunkten har varit, för elektriska och magnetiska fält Nuteks rekommenderade värden.
13 (14) Landstingstyrelsen tillstyrker beredningens förslag till svar på motionen om elöverkänslighet med följande ändring: Ett elsanerat rum på sjukhuset iordningställs. Tidpunkt för genomförande bestäms i kommande revidering av investeringsplanen. 203 Motion från Åke Westerlind (sjp) om värdar/värdinnor vid Östersunds sjukhus (Jll 68/2003) Åke Westerlind föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att värdar/värdinnor ska finnas vid Östersunds sjukhus för att ta emot nya patienter som ska läggas in på olika avdelningar. En inventering har gjorts av länssjukvården som visar att det finns behov av värdar/värdinnor. Tidigare fanns ett antal sjukhusvärdinnor vid Östersunds sjukhus. Funktionen upphörde när den s k plusgruppen upphörde. Länssjukvården uppger att det idag finns ett flertal personer som är under rehabiliteringsutredning som skulle kunna arbeta som sjukhusvärdinnor. Dessa personer har vårdutbildning och är väl lämpade för ett sådant arbete. Om personer utanför organisationen, t ex från en ideell förening, skulle komma ifråga, behöver bl a frågor om ansvar och befogenheter, kompetens mm utredas närmare. Landstingsstyrelsen anser att ett positivt och respektfullt bemötande är en viktig del i hälso- och sjukvården. Tillgång till värdar/värdinnor vid sjukhuset kan medverka i det sammanhanget. Det ankommer på länssjukvården att inom ramen för befintliga resurser tillgodose det behov av värdar/värdinnor som föreligger enligt länssjukvården. Därmed anses motionen besvarad. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till ovanstående redovisning.
14 (14) 204 Ändring av fakturakredit- och kravpolicy för Jämtlands läns landsting (Jll 707/2002) Landstingsfullmäktige antog vid sitt sammanträde den 26--27 november 2002, 135, en fakturakredit- och kravpolicy för Jämtlands läns landsting. I policyn har i tredje stycket under rubriken vårdavgifter, öppenvårdsavgifter och tandvårdsavgifter följande reglerats: Vid tandvårdsbehandlingar som medför större avgifter ska en kreditprövning göras av patienten. Om patienten inte bedöms vara kreditvärdig ska avgiften betalas i förskott. Om patienten bedöms vara kreditvärdig skall avgifter betalas löpande genom à-conto betalningar i takt med att behandlingen utförs. Avgiften ska vara betald när behandlingen är avslutad. Sedan policyn antogs har landstinget tecknat avtal med ett kreditföretag om förmedling av kredit till tandvårdspatienter. Något behov av kreditgivning till, och därmed kreditprövning av, tandvårdspatienter finns därför inte längre för landstinget utan huvudprincipen om kontant betalning kan upprätthållas också i denna situation. För att inte principen i praktiken ska urholkas och för att minimera kreditrisken för påbörjade behandlingar bör det finnas en tydlig reglering att förskottsbetalning gäller vid tandvårdsbehandlingar som medför större avgifter. Nuvarande reglering bör därför ersättas med följande: Vid tandvårdsbehandlingar som medför större tandvårdsavgifter ska avgiften vara betald innan behandlingen påbörjas. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Följande bestämmelse i Fakturakredit- och kravpolicyn för Jämtlands läns landsting upphävs: Vid tandvårdsbehandlingar som medför större avgifter ska en kreditprövning göras av patienten. Om patienten inte bedöms vara kreditvärdig ska avgiften betalas i förskott. Om patienten bedöms vara kreditvärdig skall avgifter betalas löpande genom à-konto betalningar i takt med att behandlingen utförs. Avgiften ska vara betald när behandlingen är avslutad. I stället för den upphävda bestämmelsen fastställs följande bestämmelse: Vid tandvårdsbehandlingar som medför större avgifter ska en tandvårdsavgiften vara betald innan behandlingen påbörjas.