Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun

Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategi C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor Antagen av kommunfullmäktige 24 maj 2004

II

Förord I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt är kopplingarna mellan energifrågorna och påverkan på klimatet och växthuseffekten starka. Under våren 2003 har kommunen därför fattat beslut om en ny energi- och klimatstrategi. Syftet med strategin är att skapa medvetenhet om hur energifrågorna påverkar miljön och att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi- och miljöområdet, samt att ta fram en handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser. Energi- och klimatstrategin har också utgjort underlag för kommunens ansökan till regeringen om medel för klimatinvesteringsprogram, s.k. Klimp-medel. En viktig del i uppdateringen av energiplanen har varit att integrera energifrågorna med de strategiska kommunala klimatfrågorna till en samlad energi- och klimatstrategi för kommunen. För att få en helhetssyn och på grund av mängden utsläpp av klimatgaser ingår också transportsektorn i energi- och klimatstrategin. Helhetssynen innebär också att verksamheter där kommunen ej har ett direkt inflytande ingår i strategin. Tidshorisonten för kommunens energi- och klimatstrategi är 2010 eftersom tanken är att ett antal konkreta projekt ska genomföras för att uppnå uppställda mål. De mer övergripande målsättningarna kan ha en längre tidshorisont. Energi- och klimatstrategin har tagits fram av en arbetsgrupp inom Sundsvalls kommun i samverkan med Energikonsult A BAUER AB och Trivector Traffic AB. Förslaget till strategi skickades ut på samråd under hösten 2003 då också ett energi och klimatseminarium genomfördes. Upplysningar om energi- och klimatstrategin lämnas av: Nils Eriksson, Kommunstyrelsekontoret, tel. 060-191349 E-post: nils.eriksson@sundsvall.se Marie-Louise Henriksson, Kommunstyrelsekontoret, tel. 060-191398 E-post: marie-louise.henriksson.@sundsvall.se Ingmar Agrell, Sundsvall Energi AB, tel. 060-192068 E-post: ingmar.agrell@serva.se Per Hansson, Miljökontoret, tel. 060-191137 E-post: per.hansson@sundsvall.se III

IV

Innehållsförteckning Del A Prioriterade åtgärder...1 1.1 Kommunfullmäktiges beslut om strategi för genomförande... 3 1.2 Det fortsatta arbetet och uppföljning... 9 Del B Förutsättningar för energi- och klimatstrategin...11 2. Inledning... 13 2.1 Bakgrund... 13 2.2 Syfte... 13 2.3 Avgränsning... 13 2.4 Organisation... 14 2.5 Tidigare energiplanering och uppföljning... 14 2.6 Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram... 14 3. Åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser... 15 3.1 Global samverkan... 15 3.2 Åtgärder inom EU... 16 3.3 Sveriges åtaganden... 16 4. Nationella, regionala och kommunala mål och riktlinjer... 17 4.1 Nationella miljömål... 17 4.2 Övergripande nationella mål för transportpolitiken... 18 4.3 Regionala miljömål... 18 4.4 Kommunala mål och riktlinjer... 19 5. Styrmedel inom energi- och miljöområdet... 25 5.1 Lagstiftning... 25 5.2 Skatter och avgifter... 26 5.3 Statligt bidrag och stöd... 26 Del C Den totala energianvändningen i Sundsvall...27 6. Energitillförsel och energianvändning... 31 6.1 Energitillförsel i Sundsvall... 31 6.2 Energianvändning... 32 6.3 Energitillförsel, sektorredovisning... 33 7. Beräknade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar... 39 7.1 Utsläpp av växthusgaser... 39 7.2 Utsläpp av luftföroreningar... 40 V

8. Framtida energibehov... 43 8.1 Framtida energibehov... 43 9. Förslag till åtgärder... 45 9.1 Projektförteckning... 45 9.2 Bedömda minskade utsläpp av växthusgaser... 48 Del D Energianvändningen inom transportsektorn...47 10. Beskrivning av nuläget... 53 10.1 Val av färdsätt... 53 10.2 Kommunens egna transporter... 56 10.3 Dagens trafikarbete... 57 10.4 Transporternas nuvarande energianvändning... 59 10.5 Utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar... 60 11. Den framtida utvecklingen... 63 11.1 Trafikens utveckling på nationell nivå... 63 11.2 Trafikens utveckling i Sundsvall... 64 12. Strategier för minskad energianvändning och klimatpåverkan... 67 12.1 Generella förhållningssätt... 67 12.2 En hållbar samhällsplanering... 69 12.3 Ökad cykeltrafik... 71 12.4 Ökat kollektivtrafikresande... 72 12.5 Minskad och mer energisnål biltrafik... 74 12.6 Organiserade resor och transporter... 75 13. Förslag till åtgärder... 77 13.1 Nuvarande tillstånd och det framtida arbetet... 77 13.2 Förslag på tänkbara åtgärder... 78 13.3 Översiktlig bedömning av möjliga effekter... 85 13.4 De viktigaste åtgärderna... 86 Del E Bilageförteckning...83 Bilaga 1 Definitioner och facktermer... 91 Bilaga 2 Lag om kommunal energiplanering... 93 Bilaga 3 Uppföljning av 1997 års energiplan... 95 Bilaga 4 Skatter på energi... 99 Bilaga 5 Programöversikt, finansieringsstöd... 101 VI

A prioriterade åtgärder Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategin C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor 1

2

1.1 Kommunfullmäktiges beslut om strategi för genomförande Strategin för att förverkliga kommunens mål och riktlinjer omfattar ett antal åtgärder både inom den traditionella energisektorn och inom transportsektorn. Utifrån de förslag till tänkbara åtgärder som konsulterna redovisat och de förslag och synpunkter som lämnats av remissinstanserna har en prioritering skett. Prioritering av åtgärderna har bl.a. skett med hänsyn till inverkan på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Tabellen sammanfattar de åtgärder som behandlas i strategin, såväl pågående åtgärder, förslag till ytterligare åtgärder som åtgärder där kommunen ej har ett direkt inflytande. Åtgärderna har sorterats efter fyra strategiska områden och kommenteras efter tabellen. STRATEGIER ÅTGÄRDER ANSVAR Utveckling av Avfallsbränsle Korstaverket (varm.nu) SEAB fjärrvärmesystemet Energikombinat Korstaverket och Ortvikens SEAB, SCA Pappersbruk Ytterligare spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet SEAB, SCA m.fl. Anslutning av villor till fjärrvärmenätet (Ny teknik SEAB och konvertering) Ny fjärrvärmecentralsteknik för lägenheter SEAB Anslutning av Mårtensroområdet till fjärrvärme SEAB Anslutning av gamla LV 5-området till fjärrvärme SEAB, SKIFU, Berörda företag Anslutning av större anläggningar till fjärrvärmenätet SEAB, berörda företag Ytterligare anslutningar i Matfors, Kvissleby och SEAB, FK Indal Nyetablering av fjärrvärme/ närvärmenät SEAB, FK Fjärrkyla SEAB, SVAB Effektivisering och hushållning med energi Effektivare energianvändning och alternativa drivmedel inom transportsektorn Energieffektivisering och minskade utsläpp vid modernisering av Kubals aluminiumsmältverk Minskning av den specifika energianvändningen inom industrin Åtgärder i kommunens fastighetsbestånd Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Samverkan inom länet för ett hållbart resande Marknadsföring och direktbearbetningskampanjer för ökad busstrafik 3 Kubal Industrin, KSK, Kultur & Fritid Kommunala bolag, FK KSK, Kultur & Fritid KSK, Kultur & Fritid Västernorrlands Energikontor Bussentreprenör, Länstrafiken

Fysisk planering för effektivare energianvändning Förbättrad trafikantinformation Alternativa drivmedel för stadsbussarna Alternativa drivmedel för dieselfordon Tankställe för alternativa drivmedel Gratis parkering för miljöfordon Avgiftsbelagda arbetsplatsparkeringar Gemensam bilpool för kommun och landsting Utbildning i sparsamt körsätt både för lätta och tunga fordon Bokning av samåkning via webben Utveckling av projektet Cykla i Sundsvall Utbyggnad av gång och cykelvägar Prioritering av drift och underhåll av gång- och cykelvägar Skyltning av cykelleder Inrättande av cykelparkeringar Information och marknadsföring för att få fler som går och cyklar Planering för en förtätad bebyggelse Fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser Nedsänkning av järnvägen genom centrala Sundsvall Långsiktig lösning för E14 och E4 Syd Länstrafiken Focusera FK m.fl. FK m.fl. SBK FK, SBK, Parkera FK, KSK Kommunala förvaltningar och bolag KSK SBK, FK SBK, FK FK FK, SBK,KSK FK, SBK KSK, Kultur & Fritid SBK, KSK SBK, FK, Vägverket Banverket, SBK, KSK Vägverket, SBK, KSK Avfallsbränsle Korstaverket (varm.nu) och Energikombinatet Varm.nu och Energikombinatet innebär en samordning av energiförsörjningen för SEAB:s (Sundsvall Energi AB) Korstaverket och SCA: s pappersbruk i Ortviken. Projekten bedöms sammanlagt spara ca 50 000 m 3 olja genom att mer spillvärme nyttjas i fjärrvärmenätet från SCA och ångförsörjning av SCA från den planerade avfallsförbränningen vid Korstaverket sker via en ny ångledning. 100 000 ton avfall från regionen samt 50 000 ton avfall från Sundsvall skall förbrännas i denna nya anläggning. Utsläppen totalt inom kommunen av svavel minskar med ca 25 %, NO x med ca 10 % och CO 2 med ca 12 %. En minskning av oljeanvändningen med 50 000 m 3 ger 150 000 ton i minskade CO 2 utsläpp. Korstaverkets avfallsförbränningsanläggning beräknas tas i drift under 2006. Ytterligare spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet SEAB har genomfört ett flertal utredningar om möjliga spillvärmekällor och möjligheter till omhändertagande av industriell spillvärme inom fjärrvärmenätet i Sundsvall. I en rapport från 2003 redovisas potentiella spillvärmekällor hos SCA Ortviken, Kubal, och Akzo Nobel på sammanlagt ca 400 GWh/år. Enligt rapporten kommer en utökad avfallsförbränning vid Korstaverket i enlighet med projektet varm.nu att minska mottagningskapaciteten för spillvärme i Sundsvalls fjärrvärmenät. Energikombinatet, sammankopplingen mellan Korstaverket och SCA Ortviken, innebär emellertid ökade möjligheter att ta emot mycket mer spillvärme, upp till ca 200 GWh/år. Förutsättningarna för utnyttjande av spillvärmekällorna bör analyseras vidare. Anslutning av villor till fjärrvärmenätet i Sundsvall Det är fullt möjligt att ansluta ca 400 villor årligen utan att behöva öka produktionskapaciteten inom SEAB. Om detta arbete startas med början 2005 kan ca 2 400 småhus anslutas 4

till år 2010 motsvarande ett årligt värmebehov av ca 8 GWh. Fördelningen mellan oljeeldning och elpannor som kan ersättas bedöms vara hälften av vardera slaget. Detta motsvarar minskade CO 2 utsläpp med 1 900 ton år 2010. Ny fjärrvärmecentralsteknik för villor och konvertering av villor med direktverkande elvärme är viktiga inslag i en sådan satsning Anslutning av Mårtensroområdet till fjärrvärme I Mårtensro uppförs i en första etapp 63 villor. Anslutningen till fjärrvärme i området är naturligtvis avhängig efterfrågan. Fullt utbyggt motsvarar området ett värmebehov på ca 1 GWh/år. Anslutning av gamla LV 5-området till fjärrvärme Byggnaderna inom gamla LV 5-området ägs till mer än hälften av privata fastighetsägare idag (2004) medan resterande fastigheter ägs av SKIFU och hyrs ut till företagare. Vid övertagandet av området fanns det planer att i framtiden koppla hela området till fjärrvärme varvid elpannor installerades i fastigheterna. Utbyggnad av fjärrvärme inom området har hitintills inte varit ekonomiskt genomförbart och en del av fastigheterna har efterhand låtit installera värmepumpar. Övriga uppvärms fortfarande med i huvudsak vattenburen elvärme. Området bedöms ha ett värmeunderlag mellan 3,5-5 GWh, vilket motsvarar ca 160-230 ton i minskade CO 2 utsläpp genom minskad elanvändning. Anslutning av större anläggningar till fjärrvärmenätet Ett flertal större anläggningar kvarstår för anslutning av fjärrvärme inom centralorten. Däribland kan nämnas Vin & Sprit, Sundfrakt, Milko och Metso Papers anläggningar. Idag används inom dessa företag både olja och el för uppvärmning och i något fall för ångproduktion. Innan anslutning till fjärrvärmenätet kan ske krävs kanske i något fall viss ombyggnation av fastigheterna. Det totala värmebehovet har bedömts till nära 20 GWh/år varav olja idag svarar för knappt hälften vilket motsvarar drygt 2 900 ton i minskade CO 2 utsläpp. Ytterligare anslutningar i Matfors, Kvissleby och Indal I Matfors finns några flerfamiljshus med direktverkande elvärme och bergvärme, två större industrifastigheter samt villabebyggelse som kan anslutas. Totala tillkommande potentialen är ca 4,5 GWh/år vilket motsvarar ca 200 ton i minskade CO 2 utsläpp. I Kvissleby är det framförallt villor som är aktuella att ansluta till fjärrvärmenätet. Ca 400 villor med direktverkande el och 950 med vattenburen värme bedöms som möjliga att ansluta till nätet. Detta motsvarar ca 20 GWh för villor med vattenburen elvärme och ytterligare ca 10 GWh för villor med direktverkande elvärme. Detta motsvarar ca 1 400 ton i minskade CO 2 utsläpp. Fjärrvärmeleveranserna i Indal beräknas kunna ökas från 0,8 GWh till ca 2 GWh genom anslutning av villor. Vid en utökad fjärrvärmeleverans kommer ett antal flerfamiljshus, skola och daghem också att anslutas. 70 % av den tillkommande värmeförsörjningen utgörs av vattenburen elvärme, resterande olja. Utbyggnaden med fjärrvärme motsvarar ca 360 ton i minskade CO 2 utsläpp genom minskad el- och oljeanvändning. Nyetablering av fjärrvärme/närvärmenät Ett flertal mindre fjärrvärmenät avses etableras inom en 10-årsperiod. Dessa är: Lucksta ca 1,5 GWh Stöde ca 1,6 GWh Liden ca 1,8 GWh Fanbyn ca 0,7 GWh Njurundabommen ca 2,0 GWh Klockarberget ca 5,0 GWh (direktverkande elvärme) I de planerade mindre fjärrvärmenäten är skolor och äldreboenden de stora förbrukarna. På de orter där det finns flerfamiljshus och villor kommer dessa att erbjudas fjärrvärme om de ligger rimligt nära fjärrvärmenätet. 5

Totalt värmebehov är ca 12 GWh biobränsle där andelen oljeeldning respektive elvärme har bedömts till 50 % vardera. Utbyggnaden av fjärrvärme bedöms kunna minska CO 2 -utsläppet med ca 2 000 ton årligen vid 10-årsperiodens slut. Fjärrkyla SEAB har planer att satsa på att erbjuda fjärrkyla med en bedömd tidigaste start 2005. Den teknik som nu är aktuell är en användning av billig högtempererad sommarfjärrvärme för drift av lokalt utplacerade absorptionskylmaskiner. I nuläget är möjligheterna dock svårbedömbara, dels med avseende på teknik/ekonomi dels med avseende på den framtida tillgången på den billiga energin. Sundsvall Vatten AB (SVAB) levererar i några fall vatten från ledningsnätet för kylning. Kapacitet finns till utökning av denna verksamhet. Modernisering av Kubals aluminiumsmältverk Kubals pågående projekt att modernisera ugnarna genom att installera datorstyrda punktmatare är den enskilda åtgärd som ger störst minskning av utsläpp av klimatgaser och reducerar även övriga utsläpp till luft och vatten. Åtgärderna innebär också att elförbrukningen per ton producerat aluminium reduceras med ca 4 %. Kubal har fått anstånd med genomförandet som delvis finansieras med LIP-bidrag. De åtgärder som beräknas genomföras till 2010 innebär att utsläppen av PFC kommer att minska med 80 % motsvarande ca 230 000 ton koldioxidekvivalenter. Minskning av den specifika energianvändningen inom industrin Regeringen har under 2003 redovisat ett förslag till program för energieffektivisering i energiintensiva företag. Förslaget innebär att de energiintensiva industrier som ingår i energieffektiviseringsprogram kommer att slippa den elskatt på 0,5 öre per kwh som införs från den 1 juli 2004. I företagens åtagande ingår att införa ett energiledningssystem och genomföra en energianalys för att hitta åtgärder som kan genomföras. Utöver energieffektiviseringsåtgärder kan även åtgärder som ökar andelen förnybara bränslen eller tar tillvara spillvärme ingå. Eftersom bl.a. Kubal och SCA har inlett ett sådant arbete kan minskningen bli betydande. Den energi- och transportrådgivning som nedan föreslås för de mindre och medelstora företagen förväntas också ge effekter. Åtgärder i kommunens fastighetsbestånd Idag är i princip samtliga Mitthems fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet. Förbrukningen för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion, har från början av 1980-talet sänkts från 250 kwh/m 2 till runt 170 kwh/m 2 år 2002. Framtida nybyggnation/inköp av fastigheter inom centralorten bör anslutas till fjärrvärmenätet. Industrifastighetsbolaget SKIFU äger ett antal fastigheter inom gamla LV 5-området där individuella elpannor är installerade. Därutöver äger SKIFU ytterligare ca 50 000 m 2 byggnadsyta som hyrs ut till företagsverksamhet. För en stor del av dessa bekostar hyresgästen själv uppvärmningen och en stor del av fastigheterna är eluppvärmda. SKIFU bör arbeta fram en handlingsplan för att minska olje- och elanvändningen sitt fastighetsbestånd och i samråd med SEAB medverka till att fjörrvärme kan etableras inom onrådet. En grov beräkning visar att övergång till annan uppvärmning än el- och oljebaserad skulle innebära en minskning med ca 500 ton koldioxidekvivalenter. Av PARKERA:s fastigheter är endast en uppvärmd med el, övriga är anslutna till fjärrvärmenätet. För denna fastighet med elpanna bör klargöras om fjärrvärmeanslutning är möjlig. Inom fastighetskontoret finns ett antal oljeeldade fastigheter med en förbrukning av sammanlagt ca 1 GWh som idag kan anslutas till fjärrvärme då de är belägna i direkt anslutning till fjärrvärmenätet. För ett drygt 10-tal fastigheter med en oljeförbrukning mellan 15-80 m 3 per fastighet, bör förutsättningarna för pelletseldning utredas. Det totala värmebehovet för fastigheterna ligger på ca 4 GWh. Av dessa fastigheter är motsvarande ca 1,5 GWh belägna intill befintliga pelletsanläggningar. Åtgärderna motsvarar sammantaget en minskning av ca 1 300 ton koldioxidekvivalenter 6

Energi- och transportrådgivning till allmänhet och småföretag Kulturmagasinet som ligger mitt i centrum fungerar som en samlingspunkt för sundsvallsborna. Kulturmagasinet inrymmer såväl huvudbibliotek som museum. Hit strömmar ung och gammal för att se utställningar, läsa tidskrifter, delta i utbildning, lyssna på föredrag och mycket annat. På huvudbibliotek i Kulturmagasinet finns sedan tidigare lokaler där allmänheten kan möta konsumentrådgivarna, budgetrådgivaren och energirådgivaren. I lokalen ryms också litteratur om ämnena och mindre utställningar med energispartips, miljötips för vardagen eller konsumentinformation. Ambitionen är att nuvarande energirådgivning ska utvecklas och även kompletteras med transportrådgivning. I lokalen ska även delar av det medborgarinriktade Agenda 21-arbetet presenteras. Energi- och transportrådgivningen ska underlätta för sundsvallsborna att göra miljö- och klimatvänliga val och visa på alternativ. Vidare ska sundsvallsföretagen, speciellt små och medelstora, få ökade möjligheter att få råd om energibesparing, energieffekvisering samt effektiva och miljövänliga transporter. I anslutning till rådgivningen ska det också finnas möjlighet till videokonferenser. Samlade effekter inom transportsektorn Effekterna av insatser inom transportsektorn och inom fysisk planering är svåra att beräkna. Enligt den översiktliga bedömning som konsulten har gjort i avsnitt 12.3 uppgår potentialen för minskade utsläpp av CO 2 fram till år 2010 till sammanlagt ca 22 300 ton med följande fördelning: -Hållbar samhällsplanering 400 ton -Fler som går och cyklar 4400 ton -Fler som åker kollektivt 2200 ton -Minskad och mer energisnål biltrafik 8800 ton -Organiserade resor och transporter 6500 ton Samverkan inom länet för ett hållbart resande Hållbara transporter i Västernorrland som är ett Mål 1 projekt, pågår till juni 2006. Projektet samordnas av Västernorrlands Energikontor och syftar till ett regionalt nätverk för utbyte av kunskap och erfarenheter om ett effektivt och hållbart transportsystem, som kan bidra till att uppfylla regionala och nationella miljömål för klimatpåverkan och luftkvalité. I nätverket ingår länsstyrelsen, landstinget, Vägverket, kommuner, länstrafiken med flera. I projektet ingår bland annat förslag till kostnadseffektiva åtgärder för en regionalt utformad luftkvalitets- och klimatstrategi, ökad konkurrenskraft för företag och organisationer genom åtgärder för effektiva transportlösningar och ökad medvetenhet om de lösningar som finns för hållbara transporter för företag och allmänheten. Vidare ska projektet stärka utvecklingsarbetet om hållbara transporter i företag, kommuner och övriga organisationer och bidra till regionförstoring för den regionala marknaden. Alternativa drivmedel för dieselfordon och stadsbussarna samt tankställe EcoPar är en syntetisk diesel och ett alternativ till konventionellt dieselbränsle. Egenskaperna för EcoPar som idag utvinns ur naturgas är jämförbara med MK1-diesel beträffande prestanda, förbrukning och hantering. EcoPar kan användas i en konventionell dieselmotor utan modifieringar och kan blandas med vanlig diesel. Trots det fossila ursprunget ger Eco- Par en CO 2 -reduktion på 20 % jämfört med vanlig diesel. Under 2005 räknar man med att syntetisk diesel som producerats från biomassa (BioPar) kommer att finnas tillgänglig. Med ren BioPar kommer CO2-reduktionen att bli 90 %. Sedan 2002 körs några av kommunens arbetsmaskiner och sedan 2003 körs två av stadsbussarna på EcoPar. Resultatet har varit positivt och ambitionen är att utöka antalet arbetsmaskiner, tunga fordon och stadsbussar med inledningsvis EcoPar som bränsle med en successiv övergång till BioPar. En förutsättning för att kommunen och övriga ska få tillgång till EcoPar/BioPar är att det byggs en ny tankanläggning. Denna anläggning kan placeras vid fastighetskontorets nuvarande tankanläggning eller på annan lämplig plats. 7

Gratis parkering för miljöfordon För att stimulera sundsvallsborna att välja miljöfordon finns sedan våren 2003 möjlighet att erhålla ett tillstånd till gratis parkering för miljöfordon. Tillståndet erhålls efter ansökan och prövning så att kriterierna uppfylls. Hittills har 65 tillstånd beviljats. Under 2004 kommer kriterierna för miljöfordon att ses över och föreslås samordnas med de kriterier som väntas ställas upp i samarbetet inom BioFuelRegion. Avgiftsbelagda arbetsplatsparkeringar För att göra det mer attraktivt att gå, cykla eller åka kollektivt kan en avgift som minst motsvarar förmånsvärdet tas ut för parkeringsplatser vid arbetsplatser och skolor. Idag är det ovanligt att någon förmånsbeskattas för att man har tillgång till gratis parkeringsplats vid arbetet eller skolan. De arbetsgivare som både vill sköta sina ekonomiska åtaganden och värna miljön kommer sannolikt att vara välvilligt inställda till att ta ut en avgift för arbetsplatsparkeringar. För att detta ska få full effekt är det viktigt att den anställde inte behöver använda den privata bilen i arbete Gemensam bilpool för kommuner och landsting Våren 2003 startade projektet Sampool som är ett samarbetsprojekt mellan Sundsvalls kommun, Örnsköldsviks kommun och Landstinget Västernorrland med stöd av Vägverket Region Mitt. Projektet syftar till att persontransporter ska kunna genomföras säkert, ekonomiskt, energisnålt och med minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö Projektets mål är att bilpooler införs/utvecklas inom respektive aktörs verksamheter. Ett boknings- och redovisningssystem, som är möjligt att samordna till ett gemensamt system, för bilpoolerna införs. Vidare ska ett förslag till gemensamt system som innebär att aktörerna kan samverka både funktionellt och administrativt tas fram. Förslaget kan fungera som beslutsunderlag för att se om det är möjligt att parterna går vidare med fördjupad samverkan. Det kan gälla möjlighet att samutnyttja varandras bilpoolbilar, eller att ge möjlighet till samåkning mellan de olika aktörerna m.m. Systemen ska vara utformade så att ett miljöanpassat resande stimuleras, kostnaderna för resorna minskar och tryggheten/säkerheten i trafiken ökar. För att klara målen krävs att både systemen och resvanorna förändras. Utbildning i sparsamt körsätt både för lätta och tunga fordon Utbildning i EcoDriving har påbörjats för personal inom kommunens förvaltningar och bolag. Fullmäktige har uppdragit åt kommunkoncernen att låta utbilda den personal som kör mycket bil i tjänsten i sparsam körning. Hittills har några personer fått utbildning och en större satsning planeras Heavy EcoDriving-utbildning har bl.a. genomförts för bussförare. Bokning av samåkning via webben Alla bor inte så att de har tillgång till kollektivtrafik för sina resor till/från arbetet. Som en förmån för de anställda som så önskar har kommunen som arbetsgivare sedan januari 2004 erbjudit en webbaserad bokningstjänst för samåkning. Systemet ska utvärderas i slutet av år 2004 Ökad cykeltrafik Under åren 2002-2003 har ett projekt för ökad cykeltrafik, Cykla i Sundsvall, genomförts. I projektets slutrapport föreslår en rad åtgärder för att förbättra cykelmöjligheterna. Det gäller bland annat åtgärder som att göra kompletteringar av cykelbanor där de gör mest nytta, öka tryggheten för cyklister och gående, att förbättra cykelparkeringsmöjligheterna, ordna bättre vägvisning för cyklister och att förbättra vinterväghållningen för cyklister och gående. Vidare har en ny cykelkarta tagits fram. Åtgärder läggs in i fastighetskontorets flerårsplan för investeringar. Marknadsföring och direktbearbetningskampanjer samt förbättrad trafikantinformation för ökad busstrafik Under åren 1993-1996 genomförde kommunen ett större projekt för bra och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Sundsvalls tätortsområde, det s.k. MOPS-projektet. Projektet ledde 8

fram till en omläggning av trafiken med stomnätslinjer, tiominuterstrafik, kundanpassad trafik, kortare restider, bra information till resenärer m.m. Man har också aktivt arbetat med direktbearbetning av boende i flera bostadsområden. Resultatet blev en resandeökning och den förbättrade kvaliteten i busstrafiken har i huvudsak kunnat bibehållas, dock att vissa förändringar tvingas fram under 2004 på grund av ekonomiska svårigheter. Gällande nettoavtal med bussentreprenören ansvarig för trafikökning innebär också att entreprenören har ett ansvar för marknadsföring såsom direktbearbetning. Länstrafiken arbetar fortlöpande med marknadsföring och förbättring av trafikantinformationen. Planering för förtätad bebyggelse Planeringen av markanvändningen, bebyggelsen och infrastrukturen har stor betydelse för transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan.. Genom att förtäta stadskärnan och större tätorter, istället för att exploatera områden som ligger i tätorternas utkanter eller mellan tätorterna skapas kortare resvägar. Därvid minimeras biltrafikens energianvändning, samtidigt som cykelns relativa konkurrenskraft ökar. Genom att dessutom förtäta utmed viktiga kollektivtrafiklinjer ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Nya bebyggelseområden ska lokaliseras så att det finns tillgång till kollektivtrafik. Bostadsexploateringar som minimerar ökningen av trafikarbetet i Sundsvalls tätort bör prioriteras. Fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser Under de senaste 10 åren har i genomsnitt minst en cirkulationsplats byggts per år i Sundsvalls tätortområde. Cirkulationsplatserna ger ökad trafiksäkerhet, ökad kapacitet och minskade stopp i trafiken vilket innebär minskade utsläpp. Under 2004 kommer två rondeller att byggas och planering för ytterligare rondeller pågår. Nedsänkning av järnvägen genom centrala Sundsvall I den järnvägsutredning som har genomförts för järnvägen genom centrala Sundsvall har tre alternativ studerats. Kommunen har förordat ett alternativ som innebär en nedsänkning och överdäckning av järnvägen. Detta alternativ innebär också stora fördelar för vägtrafiken. Alternativ med vägunderfarter innebär stora nackdelar för kollektivtrafiken. I framtidsplanen för järnvägar som Regeringen har fattat beslut om, har 330 mkr föreslagits för planskildheter i centrala Sundsvall för perioden 2007-2009. För att en nedsänkning ska kunna ske erfordras ytterligare medel. Det är därför angeläget att lösa finansieringsfrågan. Långsiktig lösning för E14 och E4 Syd Planeringen för en ombyggnad av E14 har genomförts i tre etapper enligt följande: E4- Parkgatan, Parkgatan-Timmervägen och Timmervägen-Matfors. Vägutredningar har genomförts för samtliga etapper med kommunen som planeringsansvarig för delen Parkgatan- Timmervägen. Beslut om vilket alternativ som man ska arbeta vidare med i de olika etapperna saknas våren 2004. I den nationella väghållningsplanen som Regeringen har fattat beslut om under 2004, har 230 mkr tagits upp för etappen Timmervägen-Matfors under perioden 2008-2015. För övriga etapper saknas ännu finansiering. För E4 Syd har vägutredning genomförts. Ärendet ligger för tillåtlighetsprövning hos Regeringen. I den nationella väghållningsplanen finns 2 215 mkr upptaget för perioden 2012-2015 och senare Den rådande trafiksituationen gör det angeläget att fullfölja planeringsarbetet och lösa finansieringsfrågorna för båda objekten. 1.2 Det fortsatta arbetet och uppföljning Kommunen har begränsade möjligheter att kunna påverka utvecklingen utanför den egna verksamheten. Det fortsatta arbetet ska därför bedrivas med berörda förvaltningar, kommunala bolag och andra aktörer inom energimarknaden som ansvariga. Vad Sveriges riksdag har påtagit sig att ha genomfört till år 2010 är att koldioxidutsläppet skall ha minskat med 4 % jämfört med utsläppssituationen 1990. För detta måste både kommunen 9

med dess verksamheter, de kommunala bolagen, företagen inom kommunen och övriga aktörer medverka och ta sitt ansvar. Kommunens förvaltningar och bolag ska vid planering och budgetering av sina verksamheter ta hänsyn till och följa de fastlagda riktlinjerna och målsättningarna. Kommunens förvaltningar och bolag ska årligen i Sundsvalls Livsmiljöbokslut redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka projekt som genomförts eller påbörjats för att nå målen i denna plan. 10

B Förutsättningar för energi- och klimatstrategin Strategin omfattar följande delar: A: Prioriterade åtgärder B: Förutsättningar för energi- och klimatstrategin C: Den totala energianvändningen i Sundsvall D: Energianvändningen inom transportsektorn E: Bilagor 11

12

2. Inledning 2.1 Bakgrund I Sundsvall, som är en av landets energiintensivaste kommuner, har energifrågorna stor betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt är kopplingarna mellan energifrågorna och påverkan på klimatet och växthuseffekten starka. Av de tio målen i Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö är flera inriktade mot energi- och klimatfrågorna. I varje kommun ska det enligt lagen finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunerna är också skyldiga att genom kommunal energiplanering främja energihushållningen samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Lagen om kommunal energiplanering redovisas i Bilaga 2. Den energiplan för Sundsvall som antogs av kommunfullmäktige 1997 är till vissa delar inaktuell och behöver uppdateras. I samband med det ska även en kommunal klimatstrategi tas fram. I klimatstrategin som bl.a. ska kunna användas som underlag i ansökan om bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) ska en handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser ingå. Transportsektorn ingår i den nu gällande energiplanen från 1997. För att få en helhetssyn och på grund av mängden utsläpp av klimatgaser är det viktigt att transportsektorn även i fortsättningen ingår i planen. En viktig del i uppdateringen av energiplanen har därför varit att integrera energifrågorna med de strategiska kommunala klimatfrågorna till en samlad energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun. Helhetssynen innebär också att verksamheter där kommunen ej har ett direkt inflytande ingår i strategin. Tidshorisonten för kommunens energi- och klimatstrategi är 2010 eftersom tanken är att ett antal konkreta projekt ska genomföras för att uppnå uppställda mål. De mer övergripande målsättningarna kan ha en längre tidshorisont. 2.2 Syfte Syftet med den kommunala energi- och klimatstrategin är: att beskriva energiflödena och dess miljöeffekter i kommunen. att uppdatera och följa upp de mål, strategier och projekt som redovisas i 1997 års energiplan. att ge en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energi och miljöområdet. att ta fram en handlingsplan med konkreta projekt för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser som även kan användas som underlag för det fortsatta arbetet med klimatinvesteringsprogram. 2.3 Avgränsning Denna energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun behandlar de gemensamma förutsättningarna för strategin med bl.a. mål, riktlinjer och styrmedel (Del B), kommunens sammanlagda energianvändning och klimatpåverkan (Del C) samt den energianvändning och klimatpåverkan som transporterna medför (Del D). Med transporter avses i detta sammanhang transporter på väg och järnväg samt till sjöss. De analyser som skett inom ramen för arbetet grundar sig på befintliga data, vilka erhållits från kommunen, länsstyrelsen, Sundsvall Energi AB m.fl. I del A redovisas kommunens strategi för genomförande med prioriterade åtgärder. 13

2.4 Organisation Arbetet med energi- och klimatstrategin har bedrivits i en organisation med kommunstyrelsens utvecklingsutskott som politiskt ansvariga och med kommunstyrelsekontorets samhällsplaneringsenhet som ansvariga för samordningen av arbetet. Utredningsarbetet har utförts av en arbetsgrupp och med konsulthjälp. I arbetsgruppen har ingått representanter från samhällsplaneringsenheten, Sundsvall Energi AB, miljökontoret samt kommunens energirådgivare. Konsultföretagen Trivector Traffic AB och Energikonsult A BAUER AB har sammanställt och analyserat materialet i samråd med arbetsgruppen. Under arbetets gång har kontakter skett med representanter för kommunens förvaltningar och kommunala bolag samt de större energiproducenterna och energikonsumenterna i kommunen. 2.5 Tidigare energiplanering och uppföljning Den senaste energiplanen i Sundsvall antogs av kommunfullmäktige 1997. I denna plan som även omfattar transportsektorn är strategin för att förverkliga kommunens målsättningar att genomföra ett antal konkreta energiprojekt. Energiplanen innehåller också ett antal allmänna riktlinjer och ställningstaganden. En uppföljning av projekten i 1997 års energiplan redovisas i Bilaga 3. 2.6 Lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram Riksdagen har avsatt drygt 7 miljarder kronor till lokala investeringsprogram (LIP) under åren 1998-2003. Det viktigaste syftet med stödet är att påtagligt öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Stödet till lokala investeringsprogram innebär att kommunerna i samverkan med organisationer och företag har haft möjlighet att söka stöd till investeringar som ökar den ekologiska hållbarheten. Sundsvall har av Regeringen beviljats sammanlagt 268 miljoner kronor i bidrag för investeringar ur stödet till lokala investeringsprogram för att förbättra miljön i Sundsvall. Bidrag på 29 miljoner kr beviljades för perioden 1998-2000 till åtta projekt med sammanlagda investeringar på 197 miljoner. För perioden 1999-2001 beviljades 239 miljoner i bidrag för investeringar om 785 miljoner till fem projekt. De flesta projekten berör energiområdet vilket bl.a. innebär ersättning av fossila bränslen samt energieffektivisering av belysning, ventilation och kylsystem. Det största bidraget på 198 miljoner beviljades för att ersätta eldningsoljan i kraftvärmeverket i Korsta med biobränsle och för att samordna energiförsörjningen med SCA: s pappersbruk i Ortviken. Ansökan om att få utnyttja den del av bidraget som berör Korstaverket för att utöka avfallsförbränningen i stället för att använda biobränsle har inte beviljats. Den del som avser samordningen av energiförsörjningen med ett bidrag på ca 41 miljoner kronor får dock behållas. Under 2003 har de lokala investeringsprogrammen ersatts av klimatinvesteringsprogram (Klimp) som är ett likartat stöd med fokusering på åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Ett av kraven för ansökan om bidrag är att det finns en kommunal klimatstrategi med en redovisning av utsläpp av växthusgaser och en handlingsplan för hur de ska minskas. 14