Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010
Konsekvenser för primärvården PricewaterhouseCoopers har Gotlands kommuns uppdrag att belysa eventuella konsekvenser för primärvården om hemsjukvården överförs till socialnämnden. Följande huvudsakliga områden har uppmärksammats: Primärvårdens nuvarande basåtagande Effekter på vårdvalet Primärvårdens organisation Reglerna för verksamhetsövergång Samarbetet läkare distriktssköterska, samordnade verksamhetssystem Utöver ovanstående kan en överföring av resurser i enlighet med vad som föreslås i arbetet medföra ett behov av prioriteringar inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter.
Primärvårdens nuvarande basåtagande Primärvårdsverksamheten i Gotlands kommun styrs för närvarande av ett sk basåtagande. I detta fastslås vårdcentralernas uppdrag, såväl de privata som de kommunalt drivna. Basåtagandet fastställer såväl omfattning som inriktning på den hälso- och sjukvård primärvården skall tillhandahålla. Till viss del fastställs även hur vården skall bedrivas. I kommunens basåtagande kan följande utläsas, Arbetet ska organiseras i arbetslag/team runt patienten. Ett arbetslag/team ska minst innehålla läkare, distriktssköterska, beteendevetare Vårdcentralen bör minst bestå av tre vårdteam. I basåtagandet fastslås även att varje vårdcentral skall ha distriktssköterskor med specialistutbildning inom områdena kransskärlsjukdomar och hjärtsvikt, astma/kol, tobaksberonde och urininkontinens. I intervjuer med representanter för såväl kommunala som privata vårdcentraler framkommer att en konsekvens av att hemsjukvården övergår till socialnämnden blir att vårdcentralerna får svårigheter att uppfylla de ovan nämnda kraven i basåtagandet. Vårdcentralerna som de nu är organiserade, får svårt att ekonomiskt bära kostnaderna för tre vårdteam, samt att hålla med specialistutbildade distriktssköterskor enligt kraven i basåtagandet. I dagsläget erhålls vissa stordriftsfördelar genom att distriktssköterskor arbetar såväl på vårdcentralen som inom hemsjukvården. Kompetenskraven kan spridas på en större personalgrupp. Från flera håll har det påtalats att en effekt av förslaget blir att basåtagandet kan komma att behöva omförhandlas. En ytterligare konsekvens kan bli att privata och kommunala vårdcentraler under en övergångsperiod får olika basåtagande. Enlig gällande avtal (regleras i basåtagandet) är kommunen skyldig att anmäla om förändringar planeras. När en privat aktör erhållit anmälan om ändrat uppdrag, har denne 60 dagar på sig att meddela om de accepterar förändringen. Accepteras inte förändringen skall detta skriftligen framföras till kommunen. Inkommer sådan skrivning har vårdgivaren rätt att behålla gällande uppdrag i ytterligare ett år, innan förändringen därefter träder i kraft. För Gotlands del kan det medföra att de kommunala vårdcentralerna ej har hemsjukvård i sitt basåtagande under ett år, då det fortsatt ingår i det privata aktörernas uppdrag.
Effekter på vårdvalet Landstingen är sedan den 1 januari 2010 skyldiga att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Detta innebär ändringar i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) i syfte att öka patienternas valfrihet och underlätta för vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Grunderna i vårdvalssystemet ska vara att ersättningen följer den enskildes val av utförare och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Landstingen har själva möjlighet att besluta om vilka krav som ska ställas på vårdgivare som vill etablera sig inom vårdvalssystemet. I Gotlands kommun har vårdvalet medfört att två vårdcentraler i dagsläget drivs i privat regi. Båda återfinns i Visby. Det finns enligt PwC s vetskap för närvarande inga planer för ytterligare etablering. I intervjuer med Vårdföretagarna/Almega framkommer att ersättningsnivåer och bredden/omfattningen av basåtagandet bedöms vara de faktorer som avgör om vårdvalet i en region är intressant för privata företag eller ej. Vårdföretagarna menar att ett brett/omfattande basåtagande försvårar nyetablering och motverkar uppkomsten av mindre lokala aktörer, detta då de initiala investeringarna som krävs, såväl i specialiserad personal som i lokaler och material utgör för stora hinder. Som tidigare nämnts återfinns krav på specialistkompetens inom flera områden i det Gotländska basåtagandet samt krav på att vårdcentralerna skall arbeta i särskilda vårdteam. Det finns även en rekommendation att en vårdcentral bör bestå av minst tre vårdteam. Vårdföretagarna har i en sammanställning över skillnader i vårdvalssystemet i olika landsting, pekat på denna rekommendation och bedömt att den försvårar för mindre aktörer att etablera sig på Gotland. Skulle hemsjukvården lyftas ur basåtagandet kan en effekt vara att kvarvarande verksamhet bedöms som volymmässigt för liten av privata aktörer för att klara att uppfylla kraven i basåtagandet. Konsekvensen kan bli att nyetablering motverkas om inte kvarvarande basåtagande revideras.
Primärvårdens organisation Om förslaget att föra över hemsjukvården till socialnämnden genomförs innebär detta att vårdcentralernas uppdrag förändras. Den organisation som idag finns är formad utifrån nuvarande primärvårdsuppdrag. Vårdcentralerna i kommunal regi har under senare år haft svårt att balansera uppdrag och ekonomi. Ett förändrat uppdrag i den omfattning en flytt av hemsjukvård medför, kommer med stor sannolikhet kräva en översyn av den kommunala primärvårdsorganisationen. Skall ett effektivt resursutnyttjande uppnås i kvarvarande primärvårdsorganisation behöver troligen samarbetsmönster och organisatoriska enheter förändras.
Reglerna för verksamhetsövergång Regler för verksamhetsövergång är inte specifikt en konsekvens för primärvården. PwC vill dock lyfta att om uppdraget till primärvården förändras så att det inte längre omfattar hemsjukvård, finns det delar av de privata vårdcentralernas organisation, t.ex kvälls- nattpatrull som nästan uteslutande arbetar med hemsjukvård. För dessa verksamheter kan planerad överföring innebära att kommunen har att följa reglerna kring verksamhetsövergång, och övertagande av personal.
Samarbetet läkare distriktssköterska samt säkerställande av gemensam information i / samordnade verksamhetssystem Under intervjuerna har representanter från primärvården poängterat att dagens arbetsmodell med vårdteam innebär att ett samarbete etableras mellan läkare och ett begränsat antal distriktssköterskor. En flyttad hemsjukvård medför att andra arbetsformer kommer behöva utarbetas. Framförallt läkarkollektivet pekar på att förändringen innebär ett större antal kontakter, vilket man menar påverkar förutsättningarna för arbetet negativt. Behovet av att samordna verksamhetssystem mellan socialtjänst och primärvård bedöms öka vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. Från läkarhåll framhålls vikten av att journalsystem etc. är gemensamma för att garantera att den medicinska säkerheten bibehålls, tex. vad avser medicinering.
Sammanfattning PricewaterhouseCoopers har haft Gotlands kommuns uppdrag att, utöver analysera de ekonomiska förutsättningarna vid en flytt av hemsjukvården, ge en bild av vilka konsekvenser en sådan innebär för kvarvarande del av primärvården. De huvudsakliga områden som påverkas har tidigare återgetts. Vi vill dock poängtera att en flytt kan innebära ytterligare effekter i olika delar av kommunens organisation. Överförs resurser från hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med utredningens förslag, utan att ytterligare resurser tillförs nämnden, kan det medföra att prioritering behöver ske inom övrig sjukvårdsverksamhet i kommunen. Vi noterar samtidigt att nuvarande kvälls- och nattorganisation har svårt leva upp till lagstiftarens intentioner avseende kommunens sjukvårdsansvar i särskilt boende. Väljer kommunen att inte föra över hemsjukvården till socialnämnden behöver denna frågeställning fortsatt fokuseras.
Vi tackar för förtroendet! 2010 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.