Hångers kyrka. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Hångers socken i Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift.



Relevanta dokument
VÄSTRA ENEBY KYRKA UTVÄNDIG FÖNSTERMÅLNING M M 2015:227 ANTIKVARISK MEDVERKAN VÄSTRA ENEBY KYRKA VÄSTRA ENEBY SOCKEN KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

MULLHYTTANS KYRKA Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift

Britt-Marie Lennartsson

Marbäcks kyrka. Antikvarisk medverkan. Byte av el och bänkvärmare i Marbäcks kyrka. Marbäcks socken i Aneby kommun Jönköpings län

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Fryele kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med nytt styr- och reglersystem för värmen. Fryele socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

GULDSMEDSHYTTANS KYRKA

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

Frinnaryds kyrka. Delrapport ur: Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004

Invändig ombyggnad i Stöde kyrka

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kungsåra kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län

Ljusnarsbergs kyrka. Tjärstrykning av tak Ljusnarsberg, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:13

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

RAMSBERGS KYRKA. Ramsbergs kyrka 1:1 och 1:2, Ramsbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län

2010:05. Antikvarisk kontrollrapport. Litslena kyrka. Omläggning av tak på Litslena kyrka, Litslena sn, Enköpings kn

Väversunda. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Reviderad Bild 1: interiör mot öster

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Stockholms stift Stockholm

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Björskogs kyrka. Renovering av fönster Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland

Bälaryds kyrka. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Aneby kommun Jönköpings län, Linköpings stift

Stockholms stift Stockholm

Annefors kapell. Antikvarisk medverkan i samband med installation av högtalarsystem. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Tortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland.

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Rogberga kyrkogård Ny askgravlund

Bäckaby kyrka. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Bäckaby socken i Vetlanda kommun Jönköpings län, Växjö stift

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Handläggare Dnr: Antikvarie Helena Åkerberg Lst dnr: Jan Forsberg, sakkunnig Helena Åkerberg, antikvarie Smålands museum

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Arkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK

Stockholms stift Stockholm

Skogsö kapell. Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport 2011:5

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Enåkers kyrka. Antikvarisk kontroll vid förändringar i vapenhuset. Helén Sjökvist. Antikvarisk kontroll. Enåkers socken Uppland

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Västerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland

Skogskapellet i Nässjö

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

Stockholms stift Stockholm

Ljusnarsbergs kyrka. Byte av bänkvärmare i Ljusnarsbergs kyrka. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:07

Våthults kyrka och klockstapel

Kung Magnus väg, Visby

SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31. Lundby kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk kontroll. Fastighet Lundby socken Västmanland.

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

Skirö kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av trappa. Skirö socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2

HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering. Lidhults kyrka. Lidhults socken i Ljungby kommun Kronobergs län. Smålands museum David Fuchs

Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka

Korsberga kyrka. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:33 Margareta Olsson

Svensk författningssamling

Askeryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med yttre renovering av gravkapell

APPUNA KYRKA Appuna socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

Stengårdshults kyrka

Hogstad kyrka Ledningsdragning runt kyrkan

Stockholms stift Stockholm

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Stockholms stift Stockholm

MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER

Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

I vår värld är både kärleken och vigseln gratis om du är medlem. Kolla in våra kyrkor och allt som ingår!

Åtgärdsplan ladprojekt Säterdalen

Vilhelmsro kyrkogård. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Sofia församling i Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift

Ägersgöls skola. Antikvarisk medverkan i samband med renovering och ommålning av fönster. Hults socken i Eksjö kommun i Jönköpings län

Billeberga kyrka. Antikvarisk kontroll FÖRÄNDRING AV VÄRMEANLÄGGNING. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun Skåne län

Härdar i utförsbacke. Särskild arkeologisk utredning. inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.

ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län

Kyrkoantikvarisk ersättning till åtgärder på kyrkogårdar. Ytterby

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

Bergs kyrka. Installation av klimatstyrningsanläggning. Antikvarisk rapport. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Emiliakapellet i Porla

Tomtabackens luftbevakningstorn

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Stora Sköndals kyrka

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka

Annefors kapell. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Nässjö församling i Nässjö kommun Jönköpings län, Växjö stift.

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Rundvandring i bostadsområdet Annedal

Bostadsrättsföreningen Odense

Transkript:

Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Hångers kyrka Hångers socken i Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2006:3 Mattias Sörensen

Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Hångers kyrka Hångers socken i Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Kulturmiljöavdelningen, byggnadsvård Byggnadsvårdsapport 2006:3

Rapport, foto: Mattias Sörensen. Grafisk design: Anders Gutehall. Tryckning och distribution: Marita Axelsson. Jönköpings läns museum. Box 2133. 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00. E-post: info@jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande 94.0133 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2006

Innehåll Ekonomiska kartan...4 Inledning...5 Bakgrund och omfattning...5 Karakteriseringens syfte...5 Upplägg och rapport...5 Kulturhistorisk bedömning...5 Sammanfattande beskrivning...6 Beskrivning och historik...7 Kyrkomiljön...7 Kyrkobyggnaden...7 Historik...9 Kulturhistorisk karakterisering och bedömning...11 Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan...12 Händelsehistorik...13 Referenser...15 Tryckta källor...15 Arkiv...15 Tekniska och administrativa uppgifter...15 3

4 Utdrag ur ekonomiska kartans blad Brusås 5D6h, 1987.

Inledning Bakgrund och omfattning På uppdrag av arkitekt Lars Redegard har Jönköpings läns museum utfört en kulturhistorisk inventering och karakterisering av Hångers kyrka. Arbetet har utförts i samband med upprättande av vård- och underhållsplan för kyrkobyggnaden och ska ingå som en del av detta. I Hångers församling har vård- och underhållsplanen upprättats av arkitekt Lars Redegard. Arbetet bekostades av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades och avslutades under 2005, den gäller för kyrkobyggnader som är anlagda före 1939 eller omfattas av Kulturminneslagen och som fortfarande är i bruk. Rapporten omfattar en genomgång av kyrkobyggnadens historik, beskrivning av exteriör och interiör och en beskrivning av dess kulturhistoriska värde. Antikvarie Mattias Sörensen vid Jönköpings läns museum har varit rapportansvarig. Karakteriseringens syfte Syftet med karakteriseringen är att öka kunskapen om det kulturhistoriska arv som kyrkobyggnaden bär på. Mer konkret ska arbetet ligga till grund för de vård- och underhållsplaner som ska tas fram av varje församling och som är en förutsättning för att efter 2006 kunna söka kyrkoantikvarisk ersättning från stiften. Rapporten ska också kunna ingå i länsstyrelsens och länsmuseets underlagsmaterial vid beslut i ärenden som berör kyrkobyggnaderna. Uppläggning och rapport Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering och en arkivsökningsdel. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsstyrelsens arkiv över ärenden, med kopior från ATA:s arkiv i Stockholm. Jönköpings läns museum har också ett arkiv över handlingar och pressklipp mm. Befintlig hembygdslitteratur har använts i förekommande fall. Arkivuppgifterna utgör således en sammanfattning av genomgångna arkiv och omfattar inte en komplett beskrivning av händelser i kyrkans byggnadshistoria. Rapporten är upplagd med en inledande kort sammanfattning, en beskrivning av kyrkomiljön och historiken i löpande text samt en beskrivning av kyrkans nuvarande utseende. Därefter följer den kulturhistoriska värderingen och bedömningen, och sist en händelsehistorik med händelser listade i kronologisk följd. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen har gjorts av Jönköpings läns museum i samarbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Vid bedömningen tas hänsyn till dels varje enskild kyrkas egna värden, men också till värden i förhållande till andra kyrkor i stiftet och landet. Den kulturhistoriska värderingen och bedömningen nämner i de flesta fall inte enskilda byggnadsdetaljer utan beskriver värden och karaktärsdrag i stort. Inför varje planerad förändring eller större underhållsåtgärd skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Utifrån det kulturhistoriska värdet tas beslut om vilka åtgärder som får företagas samt vilka som är berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Denna rapport ska finnas tillgänglig på Växjö stift, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 5

Sammanfattande beskrivning Fastighetsbeteckning: Hångers kyrka Värnamo kommun, Hångers församling, Forsheda pastorat, Växjö stift, Jönköpings län. Hångers nuvarande kyrka uppförde 1881 men utgör en del av Hångers 900-åriga kristna tradition. Kyrkan ritades av arkitekt E W Langlet som utgick från ritningarna till Kärda kyrka som uppfördes några år tidigare. Till sin arkitektur står Hånger i brytningstiden mellan empiretidens nyklassicistiska formspråk och de historiserande nystilar som följde i slutet av 1800-talet. Tydligast är detta i utformningen av tornet och i delar av kyrkans inredning. Kyrkan föga förändrad och karaktärskapande inslag är kyrkans slutna bänkinredning, orgelfasad, predikstol samt altarmålningen som är utförd av Ludvig Frid. Den medeltida dopfunten utgör en fysisk koppling till Hångers långa kristna kontinuitet. Uppmätningsritning som upprättades av arkitekt Ludvig Seda inför restaureringen 1976. 6

Beskrivning och historik Kyrkomiljön Kyrkan ligger i sockenceentrum omgiven av skolan och församlingshemmet. Bebyggelsen är av varierande ålder och är uppförd längs landsvägen som löper genom orten. Kring kyrkan löper en stenmur med buskkrans, alltsedan 1964 har gravkvarteren sammanhängande gräsytor och de gångar som i övrigt finns på kyrkogården är grusade. Kyrkogården anträds via tre entréer som alla har smidesgrindar. Trädvegetationen är koncentrad till utanför kyrkogårdsmuren. Kyrkobyggnaden Hånger kyrka är en salskyrka med östvästlig orientering. I väster finns ett torn med spetsig spira och i öster en månghörnig korutbyggnad, kyrkan har en nordlig sakrista. Huvudentrén till kyrkan sker via tornentrén men utöver den finns även en entré mot söder, den södra entrén är inramad med en utskjutande portik. Kyrkan har sina rötter i nyklassicismen och empiren som karaktäriseras av stora volymer med få utsmyckningar. Hånger är uppförd i brytningen mellan empirestilen och de historiserande stilar som efterträdde den. Som sådan uppvisar arkitekturen en rikare fasadornamentik där de nygotiska influenser är tydliga. Kyrkobyggnaden har granitsockel, murad stomme och sadeltak. Sockeln utgörs av kvaderblock med finhuggna kanter. Fasaderna har spritputsade vägfält med bandade hörnkedjor/lisener och vit avfärgning i sin helhet. I anslutningen mellan vägg och tak löper en tandsnittslist runt hela byggnaden, listverket är murat i gult tegel med putsinslag. Takytorna är belagda med falsad plåt i skivtäckning. Fönstren är rundbågiga och har en spröjsindelning som uppvisar tydlig inspiration från gotiken, fönstersnickerierna är gråmålade. I tornet har ljudluckorna en likartad utformning som långhusets fönster men är utförda med en omfattning av gult tegel och rundbågiga, panelklädda luckor. Tornspiran har även fyra korsprydda fönsterkupor som har gråmålade, panelklädda luckor. Portarna utgörs av panelklädda pardörrar med lunettformade överljus. Portarna är gråmålade som övriga utvändiga snickerier och har svartmålade bandgångjärn. Den södra entréns portik är rundbågformad och kröns av ett dekorativt kors, ovanför tornentrén sitter en minnesplatta inmurad i I kyrkans arkitektur syns brytningen mellan empirens stramare ideal och nystilarnas mer dekorativa uttryck främst i tornet och en ökad fasadartikulering. Bilden visar sakristian som har en enklare fasadutformning än kyrkan i övrigt fasaden. Sakristian har en enklare utformning där fasaderna är spritputsade utan hörnmarkeringar. Anslutningen vid taket utgörs av ett utkragande listverk av tegel. Till sakristian leder en plåtklädd dörr. Takytorna är belagda med falsad plåt. Invändigt dominerar det ljusmålade kyrkorummet i sin avskalade form, dekorationer och utsmyckningarna är få. Till kyrkan finns två entréer där den södra sidoentrén leder till ett mindre vindfång. Den västliga tornentrén leder till vapenhuset som är försett med ett målat trägolv. Väggarna är slätputsade och vitmålade, från vapenhuset leder två trappor upp till tornkammaren och orgelläktaren. Taket i vapenhuset är klätt med gråmålad pärlspontpanel och fönsteröppningarna är rundbågiga och småspröjsade. Under trapporna finns två mindre förrådsutrymmen i vilka det går att se en äldre målningsbehandling av golv och väggar. Mot långhuset finns pardörrar, gråmålade fyllningsdörrar från vilka man genom en mindre passage, och ytterligare ett par pendelhängda fyllningsdörrar, anträder kyrkorummet. 7

Långhuset har ett trägolv och slätputsade väggar med vit avfärgning. Under läktaren finns en inbyggnad som består av vitmålade skiljeväggar som avslutas en bit under orgelläktaren underkant. Underbyggnaden rymmer toalett- och förrådsutrymmen. De stora fönsteröppningarna ger ett gott ljusinsläpp och har innerbågar med lika utformning som ytterbågarna, dock har innerbågarna inte den tätspröjsning som ytterbågen har. Taket i långhuset är tunnvälvt och klätt med ljusblåmålad pärlspontpanel, anslutningen mellan vägg och tak utgörs av en profilerad taklist som är målad i en gråblå kulör. Orgelläktaren bärs av kvadratiska pelare som är gråmålade, kapitälen har förgyllda inslag. Orgelbarriären är sluten och hållen i en gröngrå färgskala med förgyllning i listverk och ornamentik. Orgeln tar upp former från kyrkfönstren i fasaden och är målad i samma färgskala som Kyrkorummet är mycket välhållet och ett bra exempel på de nyklassicistiska idealen. orgelbarriären och snickerierna i övrigt. På orgelläktaren finns två mindre lunettfönster upptagna mot väster. I kyrkan finns fyra slutna bänkkvarter med klassicerande utformning mot mittgången, mot ytterväggarna har bänkarna inga dörrar. Bänkinredningen är hållen i gröngrå färgskala både utvändigt och invändigt. Utvändigt finns förgyllning i ornamenten. Predikstolen har en nyklassicistisk utformning med samma gröngrå kulör i grunden samt en gråblå kulör i fyllningarna och förgyllning i ornament och listverk. Koret har en upphöjd golvnivå, golvet är belagt med ett trägolv lika som i långhuset. I koret finns en gråmålad träbröstning och ovanför denna är väggfälten slätputsade. Väggarna övergår till en välvning utan någon distinkt gräns. Takvalvet är utfört i en form av kryssvälvning med slätputsade kappor och ribbor med vit avfärgning. Korfönstren har samma utformning som långhusets fönster men är glasade med färgat katedralglas i blyinfattning. Altaret är ett fristående träaltare med fyllningar mot kyrkorummet. Altaret är hållen i gröngrå färgskala med gråblå grund i fyllningarna samt förgyllda listverk och ornament. Altarringen är öppen och har marmoreringsmålade dockor med förgyllda inslag, ringen är klädd med gul textil. Altartavlan har samma storlek som en fönsternisch och är monterade för det centrala korfönstret. Från koret leder en fyllningsdörr till sakristian. Sakristian är belagd med en lilafärgad heltäckande textilmatta och har slätputsade väggar med vit avfärgning, i taket sitter en gråmålad pärlspontpanel. Ytterdörren har dubbla dörrar där den yttre är en fyllningsdörr som är plåtklädd på utsidan, den inre dörren utgörs av en gråmålad fyllningsdörr, det sitter även en fyllningsdörr mellan sakristian och predikstolen vilken nås via en murad trappa inne i sakristian. 8

Historik Hånger har en lång kristen historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Den första kyrkan som uppfördes antas varit en stavkyrka och byggdes sannolikt under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes, troligtvis, under 1300-talet med en timrad kyrkobyggnad som kom att bestå fram till dess att den nuvarande kyrkan uppfördes. Avfotografering av en målning över den gamla kyrkan som hänger i den nuvarande kyrkan. 1829 går det att läsa i ett inventeringsprotokoll att kyrkan och klockstapeln var i behov av reparationer och ommålning, detta kan ses som inledningen på en diskussion som ledde fram till att den nuvarande kyrkan byggdes. Anledningen till att en ny kyrka byggdes var dels att den var i dålig kondition men även att församlingen nu vuxit i sådan omfattning att det tidvis var svårt att finna plats åt alla i kyrkan. En tillbyggnad ansågs inte lösa problemet med att kyrkan inom kort skulle behöva nya reparationer. När man väl bestämt sig för att en ny kyrka skulle byggas följde en diskussion om vart den nya kyrkan skulle stå, befolkningstillväxten hade inte bara medfört att kyrkan blivit trångbodd, den upplevdes även vara något perifert lokaliserad. Förslagen var många men ställdes på sin spets när skolan invid den gamla timmerkyrkan brann ner. Inför återuppförandet måste beslut tas var sockencentrat skulle bli, det hela löstes genom att en medlem i menigheten donerade mark för den nya skolan och som även erbjöd församlingen att införskaffa ytterligare mark invid skoltomten. Detta skedde 1874 - dryga 40 år efter det att frågan om en ny kyrka först kom på bordet. Året efter beslutet att bygga en ny kyrka lånades ritningarna för Kärda kyrka vars uppförande var nära förestående. Församlingen upplevde att den kyrkan fyllde deras behov men att de enbart behövde ge plats åt 500 personer i kyrkan och med detta närmade sig församlingen Överintendentsämbetet i Stockholm som uppdrog arkitekt E W Langlet att rita den nya kyrkan. Kyrkan gjordes som en, i det närmaste, kopia av den kyrka som finns i Kärda och bygget påbörjades 1881. Entreprenadauktionen som utlystes inför bygget resulterade i tre anbud som alla förkastades och istället erbjöds den entreprenör som var villig att uppföra kyrkan för 8500 kronor jobbet. Byggmästare A Larsson Kyrkan mot sydöst. Foto av A Steijertz. (ATA) 9

antog detta och fick uppdraget att bygga Hångers nya kyrka, Larsson var samma byggmästare som uppfört Hångers tvillingkyrka i Kärda några år tidigare. Byggnadsarbetena gick snabbt och 1883 stod både kyrkan och kyrkogården klar. Efter det att kyrkan var färdig revs den gamla timmerkyrkan som då fortfarande stod på den gamla kyrkogården. Under kyrkgolvet hittades då flera ornerade ekstavar som tillskrivs den ursprungliga stavkyrkan. När den första gudstjänsten hölls i kyrkan fanns fortfarande en del inredningsarbeten kvar att göra, dels var inte allt måleriarbete klart, dels hade inte kyrkorgeln ännu kommit på plats. 1882 byggdes orgeln av orgelbyggare C Elfström, Ljungby efter ritningar av arkitekt F G A Dahl vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Även orgeln uppvisar en slående likhet med den orgel som återfinns i Kärda kyrka. Samma år som orgeln tillkom erhöll kyrkan också sin altartavla. Tavlan skänktes av Gustaf Trolle Bonde och utfördes av konstnären Ludvig Frid. Målningen är en kopia av ett verk som ursprungligen målades av konstnären C Block. I början av 1900-talet installerades en kamin som inköptes från Klafeströms bruk. Ursprungligen synes kyrkan haft ett papptak för 1923 går det att läsa i arkiven att kyrkans papptakstäckning ersattes med enkelfalsad, förzinkad, plåt. Vy över altartavlan som är en av de gåvor som kyrkan erhållit under åren. (ATA) Ett foto av kyrkan taget innan den elektriska uppvärmningen installerades 1954 visar en av de kaminer som användes för kyrkans uppvärmning. 10

1931 genomfördes den första större restaureringen av kyrkan. Åtgärdsprogrammet utarbetades av arkitekt Paul Boberg, Växjö, som var en mycket flitig restaureringsarkitekt vid tiden. Han utförde en invändig ommålning och kompletterade värmeanläggningen med ytterligare en kamin. Vidare utfördes nya innanfönster i kyrkan och korfönstren glasades med de nuvarande katedralfönstren. Drygt tio år senare installerades elektrisk belysning i kyrkan och orgeln fick en elektrisk fläkt. En ny restaurering gjordes 1954 under ledning av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, som även han var en ofta förekommande restaureringsarkitekt. Även denna gång gjordes det invändiga åtgärder där kyrkorummet ommålades, ett nytt elektriskt värmesystem installerades och en läktarunderbyggnad utfördes. Under perioden 1975-76 gjordes en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Ludvig Seda och som omfattade både exteriöra och interiöra arbeten. Utvändigt gjordes putslagningar och kyrkan gavs en ny avfärgning. Invändigt målades kyrkan om och läktarunderbyggnaden från 1954 kompletterades med de nu befintliga skärmväggarna. De senaste invändiga restaureringsåtgärderna genomfördes 2001 då kyrkan målades om och altaret flyttades fram till sitt nuvarande läge, altarringen kläddes om med nytt tyg. Vidare installerades ett nytt värmesystem och brandlarm. 2004 gjordes underhållsarbeten på kyrktaket då nya takfotsrännor monterades på långhuset, absid och sakristian. Övriga takytor rengjordes och målades. 11

Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Hångers kyrka byggdes 1881 på ny plats efter ritningar av arkitekt E W Langlet som utgick från ritningarna till Kärda kyrka vilka anpassades för Hånger församlings behov. Kyrkan har sitt ursprung i den nyklassicistiska kyrkobyggnadstraditionen men den är uppförd i brytningstiden mellan empirens strama formspråk och de historiserande nystilarna som följde i slutet av 1800- talet. I Hånger kyrka syns detta tydligast i tornets högresta spira samt kyrkfönstrens spröjsning vilken också går att finna i kyrkans inredning. Empirestilen präglar kyrkorummet medan nystilarna främst syns i enskilda inredningsdetaljer såsom orgelfasaden. Inredningen är tills stor del ursprunglig från uppförandet och besitter ett stort autenticitetsvärde. Färgsättningen i kyrkan knyter väl an till den nyklassicistiska färgtraditionen som domineras av ljusa kulörer med förgyllda inslag. Karaktärskapande element i kyrkan är den slutna bänkinredningen, orgelfasaden, predikstolen och Ludvig Frids altarmålning. Dopfunten vittnar om Hånger medeltida kristna historia och av sentida tillägg hör det triumfkrucifix som är monterat i kyrkans triumfbåge, det syftar till att anknyta till kyrkans medeltida ursprung. Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är viktiga dokument över kyrkans användning i äldre tid. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan - Kyrkan representerar övergången från empiretidens nyklassicistiska stilideal och det sena 1800-talets historiserande nystilar. - Kyrkans föga förändrade yttre och inre besitter stora autenticitets och kulturhistoriska värden. - Kyrkan utgör en fysisk koppling till en 900-årig kristen tradition. Kyrkobyggnaden är den tredje i raden men är uppförd på annan plats än de medeltida kyrkorna. 12

Händelsehistorik 1100t 1300t Nybyggnad. Den första kyrkobyggnaden på platsen var sannolikt en stavkyrka. Denna ersattes någon gång under senare delen av medeltiden med en ny timmerkyrka. Vid rivningen av stenkyrkan påträffades ekstavar från den ursprungliga kyrkan under det dåvarande kyrkgolvet. (JLST) Nybyggnad. Det är oklart när den ursprungliga kyrkan revs och ersattes med en ny kyrkobyggnad. Det antas att detta skedde under 1300-talet. (JLM) 1881 Nybyggnad. Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt E W Langlet. I samband att kyrkan togs i bruk revs den medeltida timmerkyrkan. (JLST) 1882 Fast inredning orgel. Orgeln byggdes av orgelbyggaren C Elfström, Ljungby efter ritningar av arkitekt F G A Dahl, ÖIÄ. Samma år skänktes altartavlan till kyrkan, den utfördes av Ludvig Frid och är en kopia av ett verk målat av C Block. (JLST) 1903 Teknisk installation värme. En kamin införskaffades från Klafeströms bruk och installerades i kyrkan. (JLST) 1923 Vård/underhåll takomläggning. En papptakstäckning ersattes med enkelfalsad förzinkad plåt. (JLST) 1931 Ändring restaurering. En invändig restaurering genomfördes efter program av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Interiör: - En invändig ommålning. - En kamin installerades. - Nya innanfönster tillkom samt de matterade korfönstren. (JLST) 1944 Teknisk installation Detta år installerades elektrisk belysning i kyrkan. (JLST) 1954 Ändring restaurering. En omfattande restaurering genomfördes efter program av arkitekt Johannes Dahl, Värnamo. Interiör: - En invändig ommålning. - En läktarunderbyggnad utfördes. - Elektrisk uppvärmning installerades. (JLST) 1975 Fast inredning orgel. Orgelverket restaurerades av orgelbyggaren J Künkels Orgelverkstad, Lund. (JLST) 1976 Ändring restaurering. En restaurering genomfördes efter program av arkitekt Ludvig Seda, arbetena omfattade både invändiga som utvändiga arbeten. Exteriör: - Putslagningar och ny avfärgning. Interiör: 13

- Invändig ommålning. - Utvidgning av läktarunderbyggnaden med skärmväggar. (JLM) 1999 Vård/underhåll takomläggning. Ny plåt monterades mellan långhustaket och tornets östfasad. (JLST) 2001 Ändring restaurering. En invändig restaurering genomfördes detta år. Interiör: - En invändig ommålning. - Framflyttning av altarbordet. - Altarringen kläddes om. - Installation av ett nytt värmesystem och brandlarm. (JLST) 2004 Ändring restaurering. Under 2004 genomfördes restaureringsarbeten på kyrkans plåttak. Bland de utförda åtgärderna var utbyte av takfotsrännor på långhus, absid samt sakristia. Övriga takytor rengjordes och ommålades. (JLST) 14

Referenser Tryckta källor Bengtsson B Hånger förr och nu Värnamo 1993 Bergstrand B Hånger kyrka 1881-1981 Skillingaryd 1981 Carlsson, S L, Sveriges kyrkorglar, Lund 1973 Red. Cinthio, E, Sveriges kyrkor volym 216: Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2, Uppsala 1993 Red. Erixon, S, Sveriges bebyggelse Landsbygden Jönköpings län IV, Uddevalla 1957 Jönköpings läns museum, Värnamo kommun Kulturhistorisk utredning, Jönköping 1984 Arkiv Jönköpings läns museums arkiv (JLM) Länsstyrelsen i Jönköpings läns arkiv, med kopior ur ATA:s arkiv (JLST) Tekniska och administrativa uppgifter Jönköpings läns museums dnr:...b5/05 Beställare:... Lars Redegard Fastighetsägare:...Forsheda kyrkliga samfällighet, Svenska kyrkan Rapportansvarig:... Jönköpings läns museum genom Mattias Sörensen Foto:...Mattias Sörensen Län:... Jönköpings län Kommun:...Värnamo kommun Fastighetsbeteckning:... Hångers kyrka Belägenhet:...Ekonomiska kartans blad Hånger 5D 5h Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv 15