Vilhelmsro kyrkogård. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Sofia församling i Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift

Transkript

1 Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Vilhelmsro kyrkogård Sofia församling i Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2007:40

2 Rapport och foto: Robin Gullbrandsson Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Marita Axelsson Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2006

3 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Inventeringens uppläggning Sammanfattande beskrivning Vilhelmsro kyrkogård Miljö Kyrkogårdens historik Beskrivning av kyrkogården idag Allmän karaktär Gravvårdstyper Ceciliakapellet Kulturhistorisk bedömning och karaktär Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: Referenser Arkiv Tekniska och administrativa uppgifter

4 Utdrag ur ekonomiska kartans blad Kortebo 7E 2a 1993.

5 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 5 Inledning Bakgrund På uppdrag av Växjö stift genomför Jönköpings läns museum en kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar inom stiftets del av Jönköpings län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2006 och det beräknas avslutas under år Inventeringen berör samtliga till Svenska kyrkan hörande kyrkogårdar och begravningsplatser, även sådana som har tagits ur bruk. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte Den stiftsövergripande inventeringen syftar till att lyfta fram kyrkogårdarnas kulturhisto riska värden, att få en överblick av stiftets kyrkogårdar samt att sammanställa den enskilda kyrkogårdens historia. Inventeringen är avsedd att utgöra ett underlag i församlingens förvaltningsarbete och i de vård- och underhållsplaner som församlingarna arbetar med att ta fram. Inventeringarna ska vidare kunna användas i handläggningen av kyrkoantikvariska ärenden och för att bedöma var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning Rapporten omfattar en historik över kyrkogården, beskrivning av de olika kvarteren, fotografier och en kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit Länssty relsen i Jönköpings läns arkiv, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm (genom kopior hos länsstyrelsen) samt Jönköpings läns museums arkiv. I möjligaste mån har också samfälligheternas eller församlingarnas egna arkiv använts. Utöver arkiv har uppgifter hämtats från befintlig litteratur däribland hembygdslitteratur. Äldre fotografier har också använts för att kunna tolka händelser i kyrkogårdens historia. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genom gångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkogårdens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast ett litet antal bilder använts i rapporten. Växjö stift, respektive församling, samt länsmuseet har rätt att fritt bruka fotografierna. För varje kyrkogård görs en kortfattad beskrivning av kyrkomiljön och en mer omfattande beskrivning av kyrkogården och samtliga kvarter. Vidare görs kulturhistoriska bedömningar över varje kvarter och en sammanfattande över hela kyrkogården där de kulturhistoriska värdena lyfts fram.

6 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 Den kulturhistoriska bedömningen görs i samarbete med representanter från Växjö stift, Länsstyrelsen i Jönköpings, Kronobergs och Kalmars län samt länsmuseerna i Kalmar och Växjö. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Vid bedöm ningen tas hänsyn till varje kyrkogårds egna värden, men också till värden i förhållande till andra kyrkogårdar i stiftet och övriga landet. Den kulturhistoriska bedömningen nämner i de flesta fall inte enskilda gravstenar utan beskriver värden och karaktärsdrag i stort. Inför varje planerad förändring eller större underhållsåtgärd som påverkar det kulturhistoriska värdet skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen. Varje ärende behandlas där från fall till fall. Utifrån den kulturhistoriska värderingen och karakteriseringen tas beslut om vilka åtgärder som är berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Fältarbete och rapport har utförts av antikvarie Robin Gullbrandsson vid Jönköpings läns museum. Rapporterna finns tillgängliga på Växjö stift, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns museum samt på respektive kyrklig samfällighet.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 7 Sammanfattande beskrivning Vilhelmsro kyrkogård och Ceciliakapellet tillkom 1881 och var knutna till det hem för epileptiska barn som grundades av fru Ebba Ramsay Den lilla kyrkogården med det nygotiska kapellet omges av kallmur och trädkrans. Gravarna över avlidna patienter utgörs av små liggande plattor från 1900-talets förra hälft. I öster finns grundarens mer påkostade gravvård. Karta ur Sveriges kyrkor 1940.

8 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 Vilhelmsro kyrkogård Miljö Vilhelmsro ligger i den norra änden av Sofia församling. Det är ett f.d. sjukhusområde beläget på slänten ned mot Vättern med järnvägen Falköping-Jönköping som begränsning åt väster. Närmiljön utgörs av ett öppet odlingslandskap med smärre åkrar, lövträdsdungar och angränsande villabebyggelse. På området finns ett antal olika byggnader från olika tider. Två äldre fotografier i ATA öppnade Ebba Ramsay en välgörenhetsinrättning för fattiga och vanföra barn på sin fars sommarboning Vilhelmsro, som ursprungligen hette Haraldsbo. Som mest bodde på barnhemmet 240 barn. Den första byggnaden, Minnet står ännu kvar blev inrättningen helt ämnad för epileptiska barn, vilka dittills ej uppmärksammats av staten. Ett nytt patienthem byggdes, idag rivet. Vilhelmsro var ett självförsörjande samhälle med eget lantbruk. De barn som bedömdes bildningsbara undervisades i bl.a. hushåll, musik, trädgårdsarbete, boktryckning m.m. Verksamheten sköttes av Ebbas dotter Helen och senare av föreståndarinnan Elin Blomdahl. Ebba Ramsay dog I början finansierades anstalten till stor del med donationsmedel från bl.a. släkterna Dickson och Carnegie övergick Vilhelmsro i statlig ägo och blev Statens anstalt för fallandesjuka. I samband med detta uppfördes ett antal nya byggnader tog landstinget över regin. På området uppfördes ett stort centralvårdhem för utvecklingsstörda, Strandängen, idag nedlagt. Under 1970-talet hade den medicinska utvecklingen kommit dithän att det inte längre fanns något behov av ett epilepsisjukhus. Verksamheten avvecklades successivt, området bytte namn till Norra klinikerna och byggnaderna kom att rymma nya vårdverksamheter. Under 1980-talet minskades vårdplatserna drastiskt och 1991 köptes området av Vätterhem, endast ett äldreboende blev kvar. I de hus som idag inte står tomma finns bl.a. en skola och diverse mindre verksamheter och föreningar. Kyrkogård och kapell ligger på en terrass i sydöstra änden av området med en uppodlad slänt i öster. Åt nordväst är en gräsplan med tre gulputsade tvåvåningslängor från 1900-talets förra hälft. Tidigare utgjordes gräsplanen av njurformiga rabatter och gångar i tysk romantisk parkstil. Kyrkogårdens historik Det s.k. Ceciliakapellet kom till genom en donation av fru Cecilia Willerding, en engelsk väninna till fru Ramsay, vilken blev förtjust i Vilhelmsro. Kapellet bär sitt namn efter henne. Det uppfördes efter ritningar av arkitekt Lars Kellman. Samtidigt anlades en liten kyrkogård runt byggnaden. Invigningen av kapell och kyrkogård skedde först 1903 och för dess vård kom Jönköpings pastorat

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 9 att svara. Ursprungligen begravdes de avlidna barnen under enkla träkors som nu är bortmultnade. Så småningom ersattes korsen även av små liggare. Någon gång innan 1940 ersattes den ursprungliga trädkransen av kastanjer av en ny med bokar restaurerades kapellet genom medicinalstyrelsen, varvid de ursprungligen bara tegelfasaderna vitslammades ägde den sista gravsättningen rum övergick kapellet i Vätterhems ägo. Anläggningen skyddas likväl genom Kulturminneslagen. Händelsehistorik Ceciliakapellet uppförs. Arkitekt Lars Kellman, Borås. (Kulturhistorisk utredning) 1903 Invigning av kapell och kyrkogård. (JLM) 1963 Restaurering av kapell. (JLM) 1983 Sista gravsättningen. (JLM) Tidningsklipp med det nyuppförda kapellet och anstaltens grundare, fru Ebba Ramsay. JLM Vätterhem blir ny ägare. (JLM)

10 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 Beskrivning av kyrkogården idag Vilhelmsro kyrkogård med det idag putsade Ceciliakapellet. Allmän karaktär Vilhelmsro kyrkogård har en oval form med kapellet i mitten, något förskjutet åt norr och med koret åt öster. Kyrkogården omges av en ursprunglig kallmur med jordvall på insidan. Den är ca 1 meter hög och består av oregelbundna granitblock. Kyrkogårdens ingång är placerad rakt i väster och omges av slätputsade, vitkalkade stolpar med tälttak av kopparplåt. Mellan dem hänger en tvådelad modern smidesgrind med stiliserad spjäldekor. Innanför kyrkogårdens murar växer en trädkrans av nio resliga bokar. Från ingången leder en bred, rak grusgång fram till en grusad yta framför kapellporten. I denna ligger stråk med betongplattor. Från denna löper två smalare gångar ut som omsluter kapellet. En kort gång ansluter till sakristians port. De flesta gravarna ligger på kyrkogårdens södra hälft i raka nord-sydliga rader. Gravvårdstyper Gravvårdarna utgörs nästan enbart av små plattor av svart granit, 47 stycken. Dessa är från och är alla lagda över ungdomar som var patienter på anstalten. Utförandet är stramt och enhetligt med förhöjd kantlist och någon symbol, ett kors, en stjärna eller ett fyrfat. Fyra vårdar skiljer ut sig och är alla belägna i öster. Främst märks det polerade korset av svart granit över anstaltens grundare, fru Ebba Ramsay, död Till detta hör en lockhäll av betong och en liggare över dottern och anstaltens första föreståndarinna, Helen Ramsay, död Vidare är det en liten stenram från 1916 över en adelsflicka och två resta hällar från 1910 respektive Det polerade svarta granitkorset på Ebba Ramsays och hennes dotters grav. Ceciliakapellet Det nygotiska kapellet som är uppfört efter ritningar av arkitekt Lars Kellman har en grekisk korsplan. Det vilar på en sockel av granit. De ursprungligen bara tegelfasaderna är sedan 1963 slammade och vitmålade. Väggarna artikuleras av strävpelare på hörnen och spetsgavlar med trappblinderingar. Norra och södra gaveln domineras av en spetsbågig trefönstergrupp. Östgavelns fönstergrupp är igenmurad. Västgaveln inrymmer den spetsbågiga porten och kröns av en murad klockställning. I denna hänger en liten klocka med manuell ringning. Byggnaden bär ett koppartäckt korstak med en spetsig, helt kopparklädd takryttare över korsmitten. Denna artikuleras av rika smidesdetaljer.

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 11 Kulturhistorisk bedömning och karaktär Ceciliakapellet och tillhörande kyrkogård är direkt kopplat till den idag nedlagda epilepsianstalten Vilhelmsro, grundad 1874 av fru Ebba Ramsay. Kapellet är uppfört i nygotisk stil 1881 enligt en korsplan och ritat av arkitekt Lars Kellman. Den ovala kyrkogården omges av ursprunglig kallmur och trädkrans av bok. Putsade grindstolpar, smidesgrind och grusgång är andra viktiga delar av utformningen. Annars präglas kyrkogården av yttersta enkelhet. Gravarna över avlidna patienter vittnar om den höga dödligheten bland epileptiska barn under 1900-talets förra hälft. De markeras av enkla små granitplattor. Endast ett fåtal vårdar sticker ut, däribland korset över grundaren Ebba Ramsay och hennes dotter, den första föreståndarinnan. Kyrkogården är som helhet ett vittnesbörd om de filantropiska strömningarna inom högborgerligheten kring förra sekelskiftet och en av dess främsta representanter i Jönköping. En av alla små plattor av svart granit över de avlidna vid anstalten. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kapell och kyrkogård ingår i en större sjukhusmiljö från förra sekelskiftet. - Kallmur, trädkrans, grindparti och grusgång är väsentliga delar i kyrkogårdens gestaltning och bör vidmakthållas. - Gravvårdarna vittnar alla om epilepsianstalten och utgör därmed historiska dokument som bör bevaras på plats. - Ceciliakapellet är en viktig del i intrycket av kyrkogården. - Kyrkogård och kapell skyddas av Kulturminneslagen.

12 12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2007:40 Referenser Arkiv Jönköpings läns museums arkiv. (JLM) Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA. (JLST) Tryckta källor Jönköpings historia. Fjärde delen. Jönköping Kulturhistorisk utredning för Jönköpings kommun. Landsbygden. Jönköping Sveriges kyrkor. Småland. Band 1. Jönköping och Huskvarna. Stockholm Tekniska och administrativa uppgifter Jönköpings läns museums dnr: /05 Beställare: Växjö stift Fastighetsägare: Vätterhem Rapportansvarig: Robin Gullbrandsson Foto: Robin Gullbrandsson Län: Jönköpings län Kommun: Jönköpings kommun Socken: Jönköpings stad Fastighetsbeteckning: Stg 59 och 60 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad Kortebo 7E 2a 1993 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv